Elkraftteknisk samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elkraftteknisk samverkan"

Transkript

1 Nr 3:2005 Elkraftteknisk samverkan Svenska Kraftnäts regeringsuppdrag att utarbeta förslag till förstärkt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom elteknikområdet. Slutrapport

2 Förord Regeringen uppdrog den 13 januari åt Svenska Kraftnät att utreda i vilken omfattning och på vilket sätt affärsverket kan medverka i och stödja teknisk forskning, utveckling och demonstration inom dels allmänna eltekniska områden, dels teknikområden av direkt betydelse för el-överföring och distribution. I utredningen skall även redovisas modeller för lämplig finansiering av en utökad FoU-verksamhet inom Svenska Kraftnät. Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober. En delrapport med redovisning av huvudsaklig omfattning och inriktning samt förslag till finansiering lämnades den 29 april Arbetet har bedrivits med stöd av en referensgrupp. Denna slutrapport innehåller dels en uppdaterad version av de delar som redovisades i april, dels en utökad omvärldsanalys och en genomgång av hur upphandling av forskning, utveckling och demonstration kan bedrivas med hänsyn till lagen om offentlig upphandling. I rapporten föreslås att Svenska Kraftnät ges möjlighet att medverka i en förstärkt forskning-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom elteknikområdet i en omfattning av ca 40 Mkr per år. Härigenom skulle vi dels kunna förstärka kompetensuppbyggnad och antalet seniora forskare vid högskolorna, dels och framför allt medverka till att ny teknik utvecklas och demonstreras till gagn för såväl elsystemet som tillverkande industri. Verksamheten föreslås finansieras genom att avkastningskravet på Svenska Kraftnät sänks från 6,0 % till 5,5, %. Rapporten finns också på Svenska Kraftnäts hemsida. Vällingby den 14 oktober 2005 Jan Magnusson Generaldirektör Dag Holmberg FoU-direktör ISBN Tryck: DistroPack AB, Stockholm 2005

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Regeringsuppdraget Utredningsarbetets organisation och genomförande Elkraftområdet en global tillväxtmarknad Teknikområdet och avgränsningar Organisation av elkraftteknisk forskning i Sverige Historik Ny situation efter omreglering och globalisering Svensk elkraftteknisk forskning vid universitet och högskolor. Organisation och finansiering Utvärderingar Framåtblick Verksamheten vid högskolor Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) Chalmers Tekniska Högskola (CTH) Lunds Tekniska Högskola (LTH) Kraft- och eldistributionsföretag Vattenfall E.ON Sverige AB Fortum Svenska Kraftnät Stri AB Elforsk Nuvarande ekonomisk omfattning av elkraftteknisk FUD hos beställarna FUD inom tillverkande industri Omvärldsanalys Internationella statliga satsningar på energiforskning enligt IEA:s statistik IEA:s forskningsprogram EU:s ramprogram USA Department of Energy De nordiska stamnätsbolagens insatser på elkraftteknisk FUD Finland Norge Strukturella skillnader i Norden Demonstration av ny teknik Definition Tänkbara områden för framtida demonstrationsprojekt inom överförings- och distributionsområdet Exempel på genomförda demonstrationsprojekt Hagfors SVC Light Stöde tyristorkontrollerad seriekondensator Untra kopplingsstation Gotland HVDC Light Darwinbrytare Framtida behov och volymer De nu aktuella demonstrationsbehoven Framtida volymer Upphandling av forskning, utveckling och demonstrationsprojekt Bakgrund Lagstiftning om offentlig upphandling och angränsande frågeställningar Demonstration och långtidstest av nyutvecklad elkraftutrustning Processen från forskning till demonstration Rekommenderad metod för upphandling av demonstrationsprojekt Mera effektiv högskolesamverkan och demonstrationsverksamhet

4 6.1 Samverkan mellan högskolan och industrin Demonstrationsverksamhet Finansiering Bilaga 1. Elforsks program för Bilaga 2. Internationella statliga satsningar på energiforskning enligt IEA:s statistik

5 Sammanfattning Under större delen av 1900-talet hade Sverige en framgångsrik samverkan mellan högskolor, kraftföretag, tillverkare och under senare delen forskningsmyndigheter inom området elkraftteknik, bl.a. överföring och distribution. Forsknings- och utvecklingsresultat realiserades i demonstrationsprojekt i det svenska elkraftsystemet för att därefter bli produkter, som även var framgångsrika på världsmarknaden. Förutsättningarna för denna samverkan mellan olika parter i samhället har förändrats i flera avseenden under 1990-talet. Kraftföretagen verkar nu på en internationell konkurrensmarknad och de dominerande företagen ingår i internationella energikoncerner. Deras forskning och utveckling inriktas främst mot åtgärder, som kan leda till effektivisering i den egna verksamheten, medan åtaganden rörande långsiktig och allmän forskning och utveckling har minskat. Samtidigt ökar behoven av sådan verksamhet, bl.a. för att öka säkerheten i elsystemen. Tillverkningsindustrin inom elkraftteknik i Sverige ingår i stor utsträckning i internationella koncerner. Deras forskning och utveckling förläggs till de länder där bästa utvecklingsmiljö föreligger. Det kan gälla samverkansmöjligheter med kompetenta kunder och ett positivt klimat för att prova ny teknik i form av demonstrationsprojekt. I rapporten görs en genomgång av svensk forskning inom området överföring och distribution av elkraft samt en översiktlig omvärldsanalys, som omfattar motsvarande forskning i USA, Norge och Finland. En genomgång görs också av de statliga forskningssatsningarna inom området i industriländerna baserat på statistik från International Energy Agency, IEA. Hela energiområdet, däribland system för överföring och distribution, ses som en betydande global tillväxtmarknad i IEA:s studie World Energy Investment Outlook. Svensk elkraftteknisk forskning vid högskolor bedrivs huvudsakligen vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund (KTH, CTH och LTH). Utvärderingar av verksamheten visar att den vetenskapliga kvalitén är god och att den industriella relevansen är hög. Det kompetenscentrum för elkraftteknik (EKC), som bildades år 1995 på KTH, med långsiktigt stöd från Energimyndigheten och industrin, har visat god utveckling. Man kan således konstatera att det finns grundläggande förutsättningar för en framgångsrik utvecklingsverksamhet inom området elöverföring och eldistribution i Sverige, men att omreglering och internationalisering gör att detta inte automatiskt leder till forsknings-, utvecklingsoch demonstrationsverksamhet. Vi föreslår därför att Svenska Kraftnät ges ökade möjligheter till att medverka till att en sådan utveckling sker i Sverige. Vid upphandling av forskning, utveckling och demonstration måste lagen om offentlig upphandling (LOU) beaktas av Svenska Kraftnät. Forskning och utveckling fram till och med prototyp omfattas normalt inte av upphandlingsplikt enligt LOU. Vid upphandling av ny teknik för demonstration gäller i allmänhet LOU. Om den nya tekniken endast kan tillhandahållas av en leverantör är annonseringsplikten emellertid undantagen. Finns det osäkerhet rekommenderas dock att upphandlingen med föregående annonsering sker också i detta fall för att utröna huruvida det 4

6 finns andra leverantörer. Om annonseringen resulterar i anbudsansökan (förhandlad upphandling) från endast en leverantör, kan då upphandlingen slutföras med denne ensam. Man kan således konstatera att LOU inte utgör ett hinder för ett ökat engagemang från SvK:s sida i FoUverksamhet med den beskrivna inriktningen. Demonstration av utvecklingsresultat är ett steg på vägen till en kommersiell produkt. En demonstrationsanläggning fungerar också som referensinstallation, vilket är viktigt vid introduktionen på marknaden. Ett demonstrationsprojekt kräver större insatser av både köpare och tillverkare än installation av den färdiga kommersiella produkten. Under 1990-talet har några viktiga demonstrationsprojekt genomförts som gagnat svenska elkraftsystemet och svensk industriell utveckling. Två exempel är Ny typ av reaktiv kompensator (spänningsreglering) i Hagfors stålverk. Detta ledde till förbättrad elkvalitet i regionnätet samt förbättrad kapacitet i stålverket Svenska Kraftnäts 220 kv kopplingsstation Untra. Här demonstrerades en ny typ av högspänningsbrytare som även inkluderade en frånskiljarfunktion. Driftsäkerheten ökar väsentligt i ombyggda stationer med frånskiljarbrytare. SvK har beslutat att alla viktiga stationer på sikt skall byggas om till den nya tekniken. Exempel på framtida demonstration av ny teknik, som kan ligga nära i tiden är En shuntkompensator, som kombineras med batteri för kortvarig styrning av aktiv effekt. Denna ökar elkvaliteten och leveranssäkerheten i region- och distributionsnät. Strömbegränsare för mellanspänningsnivå. En sådan ger skydd för generatorer och ställverk vid t.ex. inkoppling av lokal produktion. Fasvridningstransformator utrustad med kraftelektronik. Denna kan snabbt styra effektflöden i växelströmsnät. Baserat på erfarenhet från genomförda demonstrationer och analys av aktuella projekt föreslås att Svenska Kraftnät får disponera ca 35 Mkr per år till demonstrationsprojekt inom överförings- och distributionsområdet. Vidare föreslås att Svenska Kraftnät får möjlighet att ge ett ökat stöd med ca 5 Mkr per år för att stärka verksamheter vid kompetenscentra, bl.a. genom att öka antalet seniora forskare vid högskolorna. Den ökade forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten skulle således få en omfattning om ca 40 Mkr per år. Syftet med insatserna är att stärka den tekniska och industriella utvecklingen inom det elkrafttekniska området i landet. Svenska Kraftnäts insatser bör därför finansieras med särskilda medel som avdelats genom beslut av regering och riksdag. 5

7 Avkastningskravet på Svenska Kraftnät är för närvarande 6 % på justerat eget kapital (JEK). Vi föreslår att detta sänks till 5,5 %, vilket skulle göra det möjligt för Svenska Kraftnät att med oförändrade stamnätstariffer disponera ca 40 Mkr för den nya verksamheten. 6

8 1 Bakgrund Fram till början av 1990-talet fanns en framgångsrik samverkan mellan tillverkare och användare inom det eltekniska området, främst mellan Vattenfall och dåvarande Asea. Ett antal demonstrationsprojekt genomfördes framgångsrikt, vilka sedan kunde introduceras som kommersiella produkter i det svenska elkraftsystemet och på världsmarknaden. Även de tekniska högskolorna medverkade varvid god kompetens för forskning och utveckling skapades. Under de senaste decennierna har forskningsmyndigheter ofta medverkat i finansieringen. Elbranschen har genomgått stora strukturella förändringar under senare år. Branschen domineras nu av ett fåtal internationellt verksamma energikoncerner från att tidigare bestått av nationella public utilities. Andra förändringar är kraftiga rationaliseringar, outsourcing av verksamhet och kostnadsjakt. Detta har lett till mindre satsningar på forskning. Verksamheten inriktas på utveckling som har kort återbetalningstid. Den generösa inställningen till att medverka i demonstrationsprojekt har ändrats. Elkraftsystemet är ett av våra viktigaste infrastruktursystem. Det ställs stora krav på funktionssäkerhet samtidigt som produktion och försäljning av elenergi sker under fri konkurrens. I en framtid med ett omställt energisystem kommer betydande andel av produktionen vara småskalig och decentraliserad. Detta kommer att påverka transmissions- och distributionsverksamheten. Utveckling av ny teknik kommer att krävas för att hantera drift av elkraftsystemet med ökade krav på leveranskvalitet och minskade förluster. Ökade insatser behövs för att omsätta forsknings- och utvecklingsresultat på området överföring och distribution i demonstrationsprojekt och kommersiella produkter, vilka kan underlätta omställning av energisystemet och stärka Sveriges ekonomiska tillväxt. Svenska Kraftnät (SvK) har noterat dessa förhållanden. I remissvar på utredningen om det långsiktiga programmet som behandlade energiforskningen från år 2005 (den s.k. LångEnutredningen) föreslog Svenska Kraftnät regeringen att SvK kunde få en utökad roll inom elkraftteknisk forskning utveckling och demonstration (FUD) för att stärka verksamheten inför de ökade krav som ställs på den. Regeringen återkom i januari 2005 genom att ge Svenska Kraftnät i uppdrag att genomföra denna utredning. En delrapport redovisades Detta är slutrapporten. 7

9 1.1 Regeringsuppdraget Regeringen gav Svenska Kraftnät följande uppdrag: Regeringen uppdrar åt Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) att utreda i vilken omfattning och på vilket sätt verket kan medverka i och stödja teknisk forskning, utveckling och demonstration inom dels allmänna eltekniska områden, dels teknikområden av direkt betydelse för elöverföring och distribution. I utredningen skall även redovisas modeller för lämplig finansiering av en eventuellt utökad FoU-verksamhet inom Svenska Kraftnät. Uppdraget skall redovisas efter samråd med Statens energimyndighet. Svenska Kraftnät skall inhämta synpunkter från övriga berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober En delrapport med redovisning av huvudsaklig omfattning och inriktning samt förslag till finansiering skall redovisas senast den 1 maj Utredningsarbetets organisation och genomförande Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp med Dag Holmberg, SvK som projektledare. Han har biträtts av Lars Wallin, SvK, Harald Haegermark, CHH Consulting samt Åke Sjödin och Sven Jansson, Elforsk, ansvariga för dess programområde Överföring och Distribution. Elforsks programråd för överföring och distribution har medverkat i arbetet. Arbetsgruppen har regelbundet samrått med en referensgrupp bestående av: Roland Eriksson, Kungl. Tekniska Högskolan Bo Stenerhag, Chalmers Tekniska Högskola Maria Sandqvist, Teknikföretagen Anders Richert, Svensk Energi Sten Åfeldt, Energimyndigheten Per Öhman, Svenska Metallindustriarbetarförbundet I fortsättningen använder vi beteckningen FUD som samlingsbegrepp för Forskning, Utveckling och Demonstration, när inte sammanhanget kräver en distinktion mellan dessa tre begrepp. Förslagen baseras på en inventering av svensk elkraftteknisk FUD inom högskolan, tillverkningsindustrin samt kraft- och nätföretag. Inventeringen har utgjort en väsentlig del av arbetet tillsammans med en översiktlig omvärldsanalys. En annan väsentlig del gäller inverkan av upphandlings- och statstödsregler. En stor del av arbetet utfördes under den första etappen. Denna slutrapport utgör en fullständig redovisning av hela utredningsuppdraget Arbetsgruppen har haft överläggningar med de elkrafttekniska institutionerna vid de tekniska högskolorna i Stockholm Göteborg och Lund, med kraftföretagen Vattenfall, E.ON Sverige AB och Fortum samt med tillverkande företag. 8

10 1.3 Elkraftområdet en global tillväxtmarknad Ingenjörsvetenskapsakademin, (IVA) har under åren genomfört projektet Samverkan för Tillväxt, där elförsörjningen var ett av fyra studerade områden, som alla kännetecknas av att samverkan mellan statliga organ, högskolor och industri kunnat visa på stora framgångar under 1900-talet. Inom IVA:s projekt har underlag tagits fram beträffande hur samverkan bedrivits. Detta material har varit en grund även för denna utredning. I Sverige har elförsörjningen bidragit till ekonomisk och industriell tillväxt på två sätt: Vi har ett tekniskt och ekonomiskt väl fungerande elsystem, vilket är en grundläggande förutsättning för tillväxt i alla samhällssektorer och för industrins exportmöjligheter. Teknik och system för elförsörjningen i sig själv har varit en väsentlig skapare av svensk ekonomisk tillväxt och industriell utveckling under större delen av1900-talet. International Energy Agency, (IEA) publicerade år 2003 studien: World Energy Investment Outlook 1. I studien uppskattas investeringsbehoven inom energisektorn i världen till miljarder USD fram till år Detta stora belopp blir mer gripbart om det ställs i relation till världens förväntade BNP under samma tid. Det utgör då ca 1 %. Beloppet avser både nyinvesteringar och ersättande investeringar. Av det totala investeringsbeloppet för energiområdet svarar elsystemen för ca 60 %. Dessa investeringar bedöms bli tre gånger så stora framöver som under perioden 30 år bakåt i tiden. Bakom dessa bedömningar ligger bl.a. snabbt växande elbehov i stora och snabbväxande ekonomier såsom Kina och Indien. För elproduktionskapaciteten betyder detta att 4700 GW, varav 2000 GW i form av naturgasbaserad elproduktion, byggs ut globalt. Den europeiska produktionskapaciteten ökar enligt studien från 570 GW år 1999 till 900 GW år Kina svarar för de största investeringsbehoven men USA och Kanada förblir tillsammans världens största elmarknad. Elkraftindustrin svarar sålunda för större delen av det förväntade globala investeringsbehovet inom energiområdet. Ca 2/3 av investeringarna där avser produktion och 1/3 transmission och distribution. Med hänvisning till inträffade storstörningar i elkraftsystemen i flera länder under senare år framhålls i studien att betydelsen av transmissions- och distributionsnäten ökar. Elnätens betydelse ökar också av skälet att man skall kunna hantera ökande mängder oreglerbar förnyelsebar kraftproduktion (distribuerad produktion). 1 World Energy Investment Outlook Insights - International Energy Agency (IEA) (Version 1.4) 9

11 2 Teknikområdet och avgränsningar. I denna utredning ingår i första hand teknik för överföring och distribution. Med överföring avses näten från 400 KV till 130 kv. Med regionnät avses resterande delar av näten för 130 kv ned till kv (den undre gränsen varierar mellan olika delar av landet). Med distribution avses övriga nät mellan regionnät och slutkund. Området omfattar även alla tekniska apparater med tillhörande styr- och skyddssystem. Tillhörande allmän elteknik såsom analysmetoder och beräkningshjälpmedel ingår. Däremot har vi inte tagit upp övrig allmän elteknik samt forskarutbildning i anslutning därtill. Teknikområdet innehåller bl.a. System för högspänd växelström (HVAC) System för högspänd likström. (HVDC) Ledningar och kablar Kraftelektronik Krafttransformatorer Ställverksapparater bl.a. brytare Diagnostik Styrning och skydd av kraftsystem System för eldistribution Tillförlitlighet och riskanalys Teknikområdet innefattar även kraftproducerande anläggningar, vad gäller deras påverkan på kraftsystemet. 3 Organisation av elkraftteknisk forskning i Sverige 3.1 Historik Svensk elkraftteknisk forskning utveckling och demonstration har en lång och framgångsrik tradition, som sträcker sig tillbaka genom väsentligen hela 1900-talet. Den har i stor utsträckning bedrivits i samverkan mellan statliga myndigheter, högskola och industri i form av både utrustningsleverantörer och kraftföretag. Vattenfall och Asea framhålls ofta som ett av de klassiska svenska utvecklingsparen vid sidan av försvaret försvarsindustrin samt Ericsson-Televerket. Karakteristiskt för dessa utvecklingspar är att den statliga parten fungerat som en kompetent och drivande kund och att industriföretagen - stödda av högskolan - fungerat som likaledes komptenta utvecklare och leverantörer. Ett viktigt drag är att svenska beställningar ofta utgjort referensanläggningar, som i sin tur lagt grunden för framgångsrika exportinsatser av industriföretagen. Följande sammanställning visar på några milstolpar i det svenska elsystemets tekniska utveckling. Flera produkter har lett till stora exportframgångar för svensk industri. 10

12 1910 Vattenfalls kraftstation i Trollhättan 1952 Första 400 kv linjen och 1954 den första seriekondensatorn för 400 kv 1954 första HVDC-förbindelsen (till Gotland från fastlandet) 1960-talet Vattenkraftutbyggnaden väsentligen avslutad 1970-talet TIDAS ett datoriserat system för kraftsystemstyrning 1972 Det första kärnkraftverket Oskarshamn I tas i drift 1986 De sista kärnkraftverken av de 12 beslutade tas i drift 1986 och framåt. Investeringar i stamnätet men begränsade investeringar i ny elproduktion. Kraftvärme från naturgas och biobränslen samt vindkraft i relativt små projekt. Samarbeten inom energiteknisk FUD i olika perioder kan också beskrivas enligt följande: Vattenfall-Asea (senare ABB) ett av de klassiska svenska utvecklingsparen 1955 (ca)-1986 Forskning om och utbyggnad av den nuvarande kärnkraften. Eftersom även vattenkraften då var uppbyggd till väsentligen den nuvarande omfattningen avslutades en lång investeringsperiod i elproduktionen och näten Oljekris och statligt energiforskningsprogram med varierande tyngdpunkter kopplade till det energipolitiska skeendet. Miljöfrågorna ökade i betydelse Elmarknaden omregleras i produktions- och försäljningsleden. Samarbetet mellan Vattenfall och Asea fram till omregleringen har skildrats i en doktorsavhandling vid avdelningen för Teknikhistoria vid KTH 2. I avhandlingen behandlas flera av de milstolpar i teknikutvecklingen vi nämnt tidigare, t ex hur utvecklingen under flera decennier av överföringsteknikerna HVAC och HVAC gick till. Några observationer kan göras om varför samarbetet mellan Vattenfall och övrig kraftindustri å ena sidan och Asea å den andra, blev så framgångsrikt. Starkt växande efterfrågan på el under hela perioden fram till 1980-talets mitt. Lång relation mellan parterna vilken bestod genom både goda och dåliga ekonomiska konjunkturer och flera teknikskiften. Etablerade villkor för samarbetet. Viss kostnadsdelning men Asea fick behålla rättigheten till resultat. Båda parter hade stor teknisk kompetens. Den svenska elbranschen består fortfarande av många företag även om antalet har minskat. Inom produktionsledet svarade vid omregleringen ca 10 producentföretag för nästan hela den samlade elproduktionen. Svenska Kraftnät bildades med ansvar för stamnätet och utlandsförbindelserna. Det finns fortfarande ca 150 nätbolag som svarar för eldistribution. Denna struktur av många stora och små företag har medfört att samarbete, särskilt inom FUD, har varit och fortfarande är av intresse för branschens företag. 2 Mats Fridlund. Den gemensamma utvecklingen Staten Storföretaget och samarbetet kring den svenska elkrafttekniken. Bruno Östlings Bokförlag Symposion 1999). 11

13 Fram till 1970-talets mitt hade elföretagen - även de stora - relativt begränsade öronmärkta budgetar för FUD. Rollen bestod snarare i att vara en kompetent och kravställande kund till leverantörerna och att erbjuda praktiska demonstrationsmöjligheter i ett växande elsystem. Energipolitiska och andra förändringar ledde till att elbranschens finansiering av FUD ökade starkt under perioden från år 1980 och fram till omregleringen. Detta gäller de samlade insatserna som bedrevs i egen regi, i branschsamarbete och i samfinansiering med statliga program. Insatserna har därefter successivt minskat under de sista åren på 1990-talet och därefter. Följande sammanställning pekar på några viktiga händelser och förlopp: 1900-talets första hälft (drygt). Mångårigt samarbete kraftföretag särskilt Vattenfall- Asea Privata och kommunala kraftföretag startar egen stiftelse för tekniskt utvecklingsarbete, VAST. Flera sådana samverkansformer har följt t ex Värmeforsk år Kärnkraftuppbyggnaden med en lång period av FUD samarbete dessförinnan Staten startar stort, dedicerat energiforskningsprogram. Elföretagen driver ett successivt ökande antal projekt i samfinansiering med programmet Svensk Energiutveckling AB, SEU startar. Kraftföretagens Vindkraft AB startas strax innan beslöt statsmakterna att två kärnkraftreaktorer skulle avvecklas innan deras tekniska och ekonomiska livslängd hade gått ut. Detta ledde till kraftfulla FUD-insatser om andra typer av elproduktion inom kraftföretagen i samarbete med svensk och utländsk industri Elföretagen startar ett gemensamt forskningsbolag, Elforsk. VAST och SEU avvecklas Sverige blir medlem i EU och deltar fullt ut i EU:s forskningsprogram Omregleringen av elmarknaden. Inriktningen på elföretagens FUD ändras så att andelen kortsiktiga och kundnära projekt ökar. De totala FUD-insatserna förefaller minska efter hand Det statliga energiforskningsprogrammet får ökade resurser efter energiuppgörelsen år Klimatfrågorna och begreppet uthållig utveckling blir allt viktigare motiv. Hösten 2003 Förslag till nytt statligt energiforskningsprogram läggs fram av LångEnutredningen. Hösten Det statliga energiforskningsprogrammet minskar kraftigt. Hösten Budgetpropositionen föreslår ökningar av anslagen till energiforskning Vid början av 1990-talet satsades ca 2.5 miljarder per år på energiteknisk FUD i Sverige med ungefär varsin tredjedel på staten, kraftföretagen och industrin i övrigt. Kraftföretagens insatser ökade under 1980 talet samtidigt som de statliga sjönk (räknat i fast penningvärde). Under perioden 1975 till 1996 satsade staten sammanlagt ca 16 miljarder kronor och kraftföretagen ca 11 miljarder (penningvärde år 1992). Kraftföretagen blev en något större finansiär än staten under de första åren av 1990-talet. Till detta bidrog att kraftföretagen satsade på demonstrationsanläggningar, t ex inom vindkraft och biobränsleförgasning. Efter en lång period av nedgång ökade de statliga insatserna igen år 1997 efter den energipolitiska uppgörelsen. Kraftföretagens insatser har minskat efter omregleringen. 12

14 3.2 Ny situation efter omreglering och globalisering Omregleringen kom vid en tidpunkt då elbehovet började växa långsammare än tidigare. Behoven av nyanläggningar är därför inte lika stort som förut. Detta minskar på kort sikt behovet av FUD inom tidigare kärnområden men nya behov tillkommer. Omregleringen av elmarknaden år 1996 har medfört ett antal strukturella effekter. Kraftföretagen har internationaliserats. Vattenfall har gjort stora förvärv i Nordeuropa. Birka Energi har inköpts av den finska Fortumkoncernen. Sydkraft ingår i den tyska E.ONkoncernen och har bytt namn till E.ON Sverige AB i september Överföringsnätet förvaltas och drivs av det statliga affärsverket Svenska Kraftnät. Inom nät- och elhandelsverksamheten har antalet företag minskat under andra halvan av 1900-talet genom företagsköp och sammanslagningar. De flesta förvärven har gjorts av de större företagen i branschen. Även leverantörsindustrin har internationaliserats och ser liksom kraftföretagen alltmer sin fortsatta utveckling i främst ett europeiskt perspektiv men också i ett globalt. Att den stora utbyggnadsepoken är slut, att elmarknaden endast ökar långsamt (liksom i flertalet industrialiserade länder) och att internationaliseringen ökar, har lett till nya företagskulturer i både kraft- och leverantörsföretag. Idag är finansiering, marknadsföring och nya affärer minst lika viktiga för elföretagen som teknikutveckling var under uppbyggnadsperioden. FUD-frågorna får därmed inte samma betydelse som förut utan ses ofta som en kostnad, som ställs mot andra kostnader. Insatserna förväntas betala sig redan på kort sikt. På leverantörssidan ledde fusionen år 1988 mellan Asea och Brown Boveri till ABB till stora förändringar i flera omgångar i koncernens strategi, organisation, verksamhet och produktutbud. De stora tillväxtmarknaderna för elsystem ligger inte längre i den gamla industriella världen utan i tredje världen med länder i olika utvecklingsstadier. ABB har avyttrat några rörelsegrenar inom traditionella krafttekniska områden och ökat utvecklingsresurserna på t ex industriell automation. Det kommer dock nya utmaningar för FUD. Under de senaste åren har marginalerna i elbalansen krympt i både Sverige och vår närmaste omvärld. Toppbelastningen närmar sig alltmer nivån för tillgänglig effekt. Importbehoven av el har ökat. Storskaliga alternativ för elproduktion som används i andra länder, dvs. kol och naturgas, är begränsade av energi- och miljöpolitiska skäl. Stora FUD-program om förnybar elproduktion har ännu inte lett till att denna kan ses som en storskalig ersättning. Utbyggnad av överföringsnätet blir allt svårare p.g.a. strängare miljölagstiftning och starkare lokalt motstånd. Den långsamma utvecklingen mot en europeisk elmarknad pågår och kommer t.ex. att ställa krav på fler transmissionsledningar mellan länder. Efter omregleringen har de svenska kraftföretagens insatser på FUD minskat om än inte samma grad som t ex i Storbritannien och USA. Inriktningen har ändrat fokus från ny teknik för genere- 13

15 ring/transmission/distribution till dels effektivt systemutnyttjande genom upprustning och förnyelse av dessa kärnverksamheter, dels kundorienterade utvecklingsprojekt. Nya områden har tillkommit t ex forskning om avskiljning och lagring av koldioxid från fossil förbränning. Elsystemet representerar en stor kapitalstock som kräver underhåll och förnyelse, vilket bl.a. innebär att ny och avancerad teknik integreras i befintlig t ex genom IT-baserade mät- och övervakningsutrustningar i nyckelkomponenter och styrsystem på olika nivåer. Inom sådana områden finns fortfarande stora FUD-behov. Forskning som led i kompetensförsörjningen kvarstår som ett viktigt genomgående motiv. Den branschgemensamma FUD, som drivs genom Elforsk, har väsentligen behållit sin nivå efter omregleringen. 3.3 Svensk elkraftteknisk forskning vid universitet och högskolor. Organisation och finansiering Elkraftteknisk forskning vid högskolor bedrivs sedan länge huvudsakligen vid Kungl. Tekniska Högskolan, (KTH), Chalmers Tekniska Högskola, (CTH) och Lunds Tekniska Högskola, (LTH), som tillsammans svarat för den helt dominerande delen. På de senaste åren har tillkommit en grupp i Uppsala, som bedriver forskning kring nya generatorer och deras tillämpning för olika förnybara energiformer särskilt vind- och vågenergi samt energi ur havsströmmar mm. I mitten av 1980-talet ansågs elkraftteknisk forskning vara i en vågdal. På uppdrag av dåvarande Universitets och Högskoleämbetet, UHÄ genomförde Gunnar Engström, som då var teknisk direktör i Asea en utredning. Denna ledde till att Asea, Vattenfall och STU beslöt om en kraftig och uthållig satsning i ett tioårsperspektiv. Via ett antal mellanled, bl.a. Vattenfalls utredning år 1991 om elkraftteknisk forskning och utveckling i Sverige 3, ledde denna satsning i sin tur i början av 1990-talet till bildandet av det som idag är Kompetenscentrum för elkraftteknik, EKC vid KTH och till forskningsprogrammet Elektra. Idag finansieras EKC med ca 1/3 vardera av Energimyndigheten, KTH och industrin däribland av Elforsks ägarföretag. Elektra finansieras av ABB och andra industriföretag samt elföretagen genom Elforsk med 60 % och av Energimyndigheten med 40 %. I mellanleden ingick också att regeringen år 1987 uppdrog till Vattenfall att inneha ett s.k. sektorsansvar för elkraftteknisk forskning. Den industriella intressentkretsen i både EKC och Elektra har vidgats. Finansiellt ligger Elektraprogrammet för innevarande period dvs på totalt 55 Mkr på tre år eller ca 18 Mkr per år fördelat på Energimyndigheten 40 % och näringslivet 60 %. Näringslivets 33 Mkr fördelas på tillverkande industri ABB (12 Mkr), Alstom T&D numera Areva T&D (1,5 Mkr), Banverket 4,5 Mkr, Elforsk varav kraftföretagen 9 Mkr, Svensk Energi (1,5 Mkr) och Svenska Kraftnät 4,5 Mkr. EKC finansieras för tvåårsperioden med 36 Mkr eller ca 18 Mkr per år varav Energimyndigheten 12 Mkr, Högskolan 11 Mkr och näringslivet 13 Mkr (i flera fall med samma parter som i Elektra). 3 Elkraft 91. Sektorsutredningen om elkraftteknisk forskning och utveckling i Sverige Vattenfall

16 Totalt belöper sig alltså forskningsinsatserna vid universitet och högskolor inom elkraftområdet till minst 36 Mkr om året. Därutöver kan finnas enskilda projektanslag från andra forskningsfinansiärer än Energimyndigheten resp. uppdragsforskning, EU projekt med annan svensk motfinansiering än från de två programmen etc. Speciellt Elektraprogrammet drevs tidigare huvudsakligen med syftet att bidra till kompetensförsörjningen inom området. Såväl inom Elektra som EKC ökar kraven från näringslivsparterna på att forskningsprojekten skall ha starkare industrianknytning och helst kommersiella tillämpningar. Sammantaget har det skett en god utveckling för elkraftteknisk forskning vid högskolorna från bottenläget i mitten av 1980-talet men som vanligt i forskningssammanhang har det tagit lång tid från det att nya grepp tas till att forskning börjar producera resultat som kan kommersialiseras. Under hösten 2005 pågår diskussioner mellan Energimyndigheten och intressenterna inom näringslivet rörande fortsättningar av EKC och Elektra fr.o.m. år Utvärderingar Följande avsnitt är baserat på en utvärdering 4 som Elforsk låtit företa av elföretagens nytta av sin medverkan i olika centrumbildningar och sammanhållna program på universitet och högskolor. Forskningsprogrammet Elektra och kompetenscentrum för Elkraftteknik. EKC, är av särskilt intresse i detta sammanhang. Efter Elforsks utvärdering har ytterligare en utvärdering av Elektra gjorts under våren 2005 som underlag för fortsatt verksamhet fr.o.m. år Redovisningen har getts ett visst utrymme eftersom den visar dels att pågående forskning får goda betyg i vetenskapliga värderingar dels att utvärderingarna även belyser effektiva samarbetsformer och nyttiggörande av resultat, som är viktiga frågor i denna utredning. Både Elektraprogrammet och EKC har utvärderats av Energimyndigheten som underlag för de just fattade besluten om innevarande programperiod. Dessa utvärderingar gäller i första hand vetenskaplig kvalitet men också styrning, administration och planering samt resultatgivning. Den industriella relevansen finns också bedömd. Den vetenskapliga kvaliteten i både EKC och Elektra får goda betyg. Technopolis gjorde en utvärdering av EKC på uppdrag av LångEn och konstaterade att den industriella relevansen är hög men större för stora företag än för små. Även Energimyndighetens utvärdering inför det senaste beslutet gav EKC goda betyg i de flesta avseenden. EKC ansågs ha gjort betydande framsteg sedan föregående utvärdering och har genomfört de flesta rekommendationer som lämnades då. Tre framgångsprojekt har redovisats där man kunnat gå från forskning till produkter. Tillströmningen till det internationella Masterpro- 4 Värdet för energibranschen av centrumbildningar avseende forskning inom energiområdet. Elforsk rapport 04: Harald Haegermark och Christer Sjölin 15

17 grammet har ökat. Tio företag deltar i verksamheten, vilket är en ökning från föregående period och i enlighet med en rekommendation som gavs i förra utvärderingen. EKC:s planeringsprocess är välutvecklad. Ett internationellt Scientific Advisory Board har inrättats, också det en rekommendation i förra utvärderingen. Utbytet mellan industri och universitet har ökat och det finns nu tre adjungerade professorer från industrin, doktorander arbetar tidvis i industri och industridoktorander kommer till universitetet. Utvärderingen lämnar följande rekommendationer av betydelse för industriell relevans. EKC bör publicera mer i erkända vetenskapliga tidskrifter (med reviewers). (Detta är kanske inte en industriell prioritering men rekommendationen är viktig för EKC:s vetenskapliga status och internationella konkurrenskraft vilket åtminstone indirekt är viktigt för medverkande industriföretag, i synnerhet sådana med internationell verksamhet samt för möjligheterna till EU-finansiering). EKC har startat samarbete med några internationella partners. Rekommendationen är att öka sådant samarbete liksom den internationella synligheten. Aktiv planering för tiden bortom tioårsperioden bör fortsätta. Technopolis utvärderade även Elektraprogrammet för LångEn. Inga kommentarer lämnades om industriell relevans. Technopolis var kritiskt på flera punkter. Man pekade på otillräcklig samverkan mellan grupper på samma högskola och mellan högskolor, att forskningsgrupperna är för små med projekt som vanligen endast innehåller en doktorand och en professor. Det finns ett behov av både postdoc- och doktorandfinansiering. Programmets tonvikt är på gamla snarare än nya forskningsproblem. Högskolorna anser att finansieringen av doktorander inte täcker kostnaderna. Energimyndighetens utvärdering inför beslutet om Elektra för kom senare än Technopolis dito och lämnar följande rekommendationer av betydelse för industriell relevans: Nuvarande fokus på kortsiktiga (fem års sikt) projekt bör fortsätta eftersom det är bästa sättet att öka kontakterna mellan universitet och industri. Industrins intresse för att finansiera programmet beror också på detta. Medel för mer långsiktig forskning bör sökas från andra källor. Referensgrupperna spelar en viktig roll för programmets framgång. Man bör dessutom öka besöksfrekvensen mellan industri och universitet och vice versa. Industrin bör bli mer aktiv i att föreslå projekt. Bättre interaktion mellan olika projekt. Alla projekt bör ha en plan för kunskapsöverföring till industrin. Eftersom forskningsgrupper av signifikant storlek finns på tre ställen i Sverige bör man överväga att bilda en nationell (virtuell) forskarskola i elkraftteknik. Det finns både likheter och skillnader mellan Technopolis och Energimyndighetens utvärderingar. Av intresse i detta sammanhang är det sista påpekandet i Energimyndighetens utvärdering om bättre integration av hela den elkrafttekniska forskningen i Sverige samt påpekandet om en plan för kunskapsöverföring till industrin i varje projekt. Elforsks utvärdering av elföretagens nytta av centrumbildningar mm, däribland EKC och Elektra drog bl.a. följande allmänna slutsatser: 16

18 Elföretagens bedömningar av sin erfarenhet och nytta av medverkan i centrumbildningar är genomgående positiva även om det finns kritiska synpunkter på enskilda detaljer i enskilda centrumbildningar. Vi anser att de centrumbildningar vi behandlat visat god effektivitet. De har producerat forskarutbildade i rimlig omfattning och relevanta forskningsresultat ibland av mycket hög klass och flera med direkt industriell användbarhet. Önskemålen ökar från industrin att resultat kan omsättas i praktisk tillämpning i större utsträckning än nu. Resultatspridningen kan förbättras ytterligare. Kompetensbildningen framförs av de flesta tillfrågade som den största nyttan och de inser att dessa frågor är långsiktiga. Alla tillfrågade har varit nöjda eller mycket nöjda med centrumbildningar spec. kompetenscentra som en effektiv samarbetsform dels med forskarna dels med andra branscher. Man ser gärna att de nuvarande centrumbildningarna fortsätter, ev. med vissa omorganisationer. En förutsättning är dock att statliga forskningsorgan har en fortsatt roll och att statligt finansiellt stöd utgår även i fortsättningen, vilket kräver att resp. verksamhet också har energipolitisk relevans. Aktiv medverkan från elföretagen är viktig både för företaget och centrumbildningen. Det finns en klar koppling i svaren mellan de som anser att deras företag haft stor nytta av verksamheten och de där företaget engagerat sig aktivt. Sådan aktiv medverkan är också en viktig del av resultatspridningen. Vi ser dock ett problem i att mottagnings-kapaciteten för denna typ av frågor minskar i många elföretag. Systemet för energiforskning är komplicerat och mångfacetterat beroende på både historik och verksamhetens karaktär. Svensk energiforskning är dessutom en liten del av världens totala. Få elföretag förmår upprätthålla en nationell och internationell överblick. Centrumbildningar kan vara ett viktigt interface mellan företag och högskola och i deras uppgift ligger att svara för överblicken inom sitt verksamhetsområde. Särskilt de mindre företagen i Elforsks ägarkrets förväntar sig därtill att även Elforsk upprätthåller en nationell och internationell överblick. Utvärderingen drog också slutsatser beträffande elföretagens nytta av medverkan speciellt i EKC och Elektra. Generellt positiva omdömen. Goda möjligheter att påverka styrningen. Under tidigare perioder fanns dock vissa problem att förena akademiska och industriella synpunkter vilka verkar ha minskats nu. En liten nackdel är att EKC har många intressenter och detta kan ibland leda till vissa samordningsproblem. T ex är elföretagen inte lika intresserade av komponentinriktad forskning som tillverkarna i intressentkretsen. Spec. Elektraprogrammet drevs tidigare huvudsakligen med syftet att öka kompetensen som resultat. Såväl inom Elektra som EKC ökar kraven på att forskningsprojekten skall ha starkare industrianknytning och -relevans. Även om Elektra och EKC har liknande arbetsområden finns det en skillnad i att Elektra arbetar med att granska och värdera projektförslag betr. vetenskaplig och industriell relevans (inom ramen för ett allmänt program) från samtliga högskolor, som arbetar inom området. EKC har också ett program men är mer KTH-bundet och verksamheten utformas i högre grad än i Elektra av EKC:s styrelse och inte på basis av formella projektansökningar. 17

19 Fördelarna med EKC (för Stockholmsbaserade företag) är närheten till verksamheten och dithörande anläggningar, att man får ut resultat även om den funktionen kan förbättras. För elföretagen ger EKC möjligheter till on the job training, vidareutbildning samt intellektuell och teknisk stimulans. Vissa konkreta resultat har uppnåtts men dessa är ofta svårt att omsätta i praktisk och kommersiell tillämpning. Verksamheten har inte lett till patent och avknoppning till kommersiella aktiviteter i så stor utsträckning som man hoppats. Utvärdering av Elektra våren Nya programförslag från Elektra och EKC Utvärderingen genomfördes i maj 2005 dvs. efter det att denna utrednings etapprapport lämnades till regeringen Utvärderarna skriver: Vi har inte evaluerat individuella forskningsprojekt avseende kvalitet och industrirelevans i någon större utsträckning. Eftersom alla projekt genomgår den vetenskapliga kvalitetskontroll som krävs för avläggande av licentiat- och doktorsexamina kan man utgå från att de håller en adekvat kvalitetsnivå. Den industriella relevansen anser vi säkerställs genom den aktiva roll som referensgrupperna spelar i Elektra-projekten. Deras övergripande omdöme är: Vi instämmer i allt väsentligt i det som sagts i utvärderingen Vårt övergripande intryck är att programmet uppnått sina mål och att de individer som är verksamma som forskarstuderande, handledare och referensgruppsledamöter är nöjda med programmets uppläggning och arbetssätt. Programstyrelsen, vars arbete inte har penetrerats i detalj i denna utvärdering, sköter sitt arbete på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Beträffande relationerna mellan Elektra och Kompetenscentrum EKC vid KTH sägs följande: Universitet och högskolor tenderar alltmer att koncentrera sin forskning till ett fåtal områden genom yttre tryck från finansiärer. I detta läge torde en koordinerad finansieringsinsats från branschen såväl bidra till en önskvärd fokusering som till att påverka universitetens strategiska planering. Elektraprogrammet har genom sitt mer fria upplägg i jämförelse med t.ex. Kompetenscentrum vid KTH kunnat gynna både små livaktiga forskargrupper, t.ex. den i Lund, och givit KTH möjlighet att expandera inom andra områden än de som prioriterats i Kompetenscentret. Det är vår uppfattning att mer fokuserade satsningar som Kompetenscentrum och det mer fria Elektra-programmet kompletterar varandra på ett för högskolorna och elkraftbranschen gynnsamt sätt. Inför beslut om verksamheten fr.o.m. år 2006 tar både Elektra och EKC fram nya programförslag i samband med sina ansökningar till Energimyndigheten 5 Utvärdering av Elektra programmet Göran Andersson, Hallvard Faremo, Bengt Hansson, Christer Sjölin

20 3.3.2 Framåtblick Elkraftteknisk forskning liksom all annan forskning diskuteras idag i termer av koncentration och prioritering. Kritisk massa samt nationell och internationell konkurrenskraft hos svenska forskningsorganisationer både gentemot näringsliv och finansierande organ i Sverige och inom EU ligger bakom, liksom hot om minskade forskningsanslag. I Sverige har dock regeringen i budgetpropositionen hösten 2005 föreslagit förstärkningar av den statligt finansierade energiforskningen till i det närmaste de nivåer som gällde under åren Energimyndigheten skall redovisa ett förslag till regeringen beträffande prioriteringar mm för den statligt finansierade energiforskningen. Svensk elkraftteknisk forskning är idag organiserad i sammanhållna program, där industrin anser sig ha goda möjligheter att påverka inriktning, resultatgivning mm. Samtidigt kan man notera att EKC och Elektra existerar sida vid sida, visserligen med olika upplägg, men med delvis samma finansiärer. Som framgår av vårens utvärdering av Elektra föredrar industriintressenterna att verksamheten fortsätter i samma former som tidigare, men utvecklingen på längre sikt än den kommande programperioden för Elektra och EKC diskuteras. Chalmers har bildat Chalmers Energicentrum, CEC, i vilket ingår vissa av Chalmers elkrafttekniska grupper, för att öka kritisk massa, stärka konkurrenskraft samt att kunna hantera komplexa och multidisciplinära forskningsproblem. KTH och Chalmers diskuterar samgåenden inom vissa elitutbildningar och viss forskning med argumentet att Sverige kan vara för litet för att upprätthålla kritisk massa inom liknande eller angränsande områden ens på båda dessa två stora högskolor. IVA:s projekt Samverkan för tillväxt har lett till att den s.k. Elkraftringen bildades i juni 2005 med IVA som huvudman. IVA fick i september 2005 ett bidrag från regeringen för att driva verksamheten. En ansökan om medel bereds även inom Energimyndigheten under hösten Elkraftringen är ett nätverk med tyngdpunkt i Mälardalen för att stärka svensk elkraftteknik. 3.4 Verksamheten vid högskolor Den allra största delen av den elkrafttekniska forskningen om överförings- och distributionsteknik vid universitet och högskolor bedrivs, som framgått tidigare, vid KTH, CTH och LTH. Utredningen har begränsat sig till dessa högskolor. Redovisningen gäller läget våren Visst siffermaterial är hämtat från årsredovisningar för året 2004.

Elkraftteknisk samverkan

Elkraftteknisk samverkan 2005-04-29 Elkraftteknisk samverkan Rapport från första etappen av Svenska Kraftnäts regeringsuppdrag att ta fram förslag på förstärkt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom elteknikområdet.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Samverkan för tillväxt inom den svenska elsektorn

Samverkan för tillväxt inom den svenska elsektorn Samverkan för tillväxt inom den svenska elsektorn Strategiska tankar och förslag Slutrapport från Elpanelen i IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader Forskning Samhälle

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB ELFORSK Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB Uppgift Uppgift z Samordna gemensamma forskningsinsatser för de svenska elföretagen samt Svenska Kraftnät Uppgift z Samordna gemensamma

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Mohsen Assadi Januari 2008 Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007 - Stationära fastoxidbränsleceller

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Fortsat satsning i vedvarende energi

Fortsat satsning i vedvarende energi Fortsat satsning i vedvarende energi Hans von Uthmann vvd, Vattenfall AB Chef Vattenfall Norden 6 oktober 2006 Stark position i norra och centrala Europa Danmark 6 TWh elproduktion 6 TWh värmeproduktion

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Industriell Automation Mälardalen

Industriell Automation Mälardalen Industriell Automation Mälardalen Kartläggning, databas, slutsats sid 1, 3-Mar-09, Automation Region Mälardalen är Sveriges centrum för Industriell Automation 500 företag 15 000 medarbetare 30 miljarder

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Framtida utmaningar. Gothia Power jubileumsseminarium Göteborg den 19 november 2014. Daniel Karlsson 1 2014-11-20

Framtida utmaningar. Gothia Power jubileumsseminarium Göteborg den 19 november 2014. Daniel Karlsson 1 2014-11-20 Framtida utmaningar Gothia Power jubileumsseminarium Göteborg den 19 november 2014 Daniel Karlsson 1 Introduktion Bakgrund och erfarenhet Kraftsystemanalys Reläskydd och felbortkoppling Nätvärn och systemvida

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Smart Grids Vattenfall

Smart Grids Vattenfall Smart Grids Vattenfall Stockholm 2010-01-21 Johan Söderbom, Vattenfall Drivkrafter Ekonomiska system Vindkraft Småskalig Produktion Regelverk Informations teknik Storskalig produktion Nya tekniska lösningar

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Synkronfasteknik för realtidsstyrd dämpning av svängningar i stora kraftsystem

Synkronfasteknik för realtidsstyrd dämpning av svängningar i stora kraftsystem Beviljade projekt Synkronfasteknik för realtidsstyrd dämpning av svängningar i stora kraftsystem Projektledare Luigi Vanfretti, Kungliga Tekniska Högskolan I projektet utvecklas metoder som används för

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Karin Wigert, Vice President Human Resources, Power Systems HVDC, 2013-10-21 NOTIS @KTH Lunchseminarium 21 oktober 2013

Karin Wigert, Vice President Human Resources, Power Systems HVDC, 2013-10-21 NOTIS @KTH Lunchseminarium 21 oktober 2013 Karin Wigert, Vice President Human Resources, Power Systems HVDC, 2013-10-21 NOTIS @KTH Lunchseminarium 21 oktober 2013 October 29, 2013 Slide 1 Kort intro October 29, 2013 Slide 2 11H0145 Världsledande

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Kort historik om det svenska elsystemets framväxt och några framtidsfrågor. - Underlagsrapport till Vägval för framtidens teknikutveckling

Kort historik om det svenska elsystemets framväxt och några framtidsfrågor. - Underlagsrapport till Vägval för framtidens teknikutveckling Kort historik om det svenska elsystemets framväxt och några framtidsfrågor - Underlagsrapport till Vägval för framtidens teknikutveckling Kort historik om det svenska elsystemets framväxt och några framtidsfrågor

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

Samordningsrådet och dess arbete. Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät

Samordningsrådet och dess arbete. Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät Samordningsrådet och dess arbete Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät Dialogforum - smarta elnät som tillväxtbransch för små och medelstora företag 9 september 2013 Våra utmaningar

Läs mer

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål. Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Lär känna ABB från insidan Företaget som är världsledande inom Kraft- och Automationsteknik

Lär känna ABB från insidan Företaget som är världsledande inom Kraft- och Automationsteknik Lär känna ABB från insidan Företaget som är världsledande inom Kraft- och Automationsteknik ABB erbjuder CO-OP praktikplatser med elkraft- och maskin inriktning ABB är ledande inom kraft- och automationsteknik

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Investeringsenkät 2009

Investeringsenkät 2009 SVE1 v1. 5-12-22 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Produktion Folke Sjöbohm 8-677 26 97, 7-419 26 97 folke.sjobohm@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (9) Datum 9-6-8 Investeringsenkät 9 Sammanfattning Energiinvesteringar

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan 1 (5) Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Materialteknik för termiska energiprocesser. Genom att lägga ner omsorg och tid

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Bedömningsprotokoll XX-programmet

Bedömningsprotokoll XX-programmet Utgåva 1.1 Datum 2013-03-25 Bedömningsprotokoll XX-programmet Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Program Smart Grids. IEC 61850 Nätverk 2014. Elforsk rapport 15:01

Program Smart Grids. IEC 61850 Nätverk 2014. Elforsk rapport 15:01 Program Smart Grids IEC 61850 Nätverk 2014 Elforsk rapport 15:01 Owe Kingstedt December 2014 Program Smart Grids IEC 61850 Nätverk 2014 Elforsk rapport 15:01 Owe Kingstedt December 2014 1 2 1 Förord IEC61850-nätverket

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1 Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? October 1, 2013 Slide 1 Exempel energilagring Potential additional hydro power capacity 2006-2030 300 GW China 50 GW 50 GW India South America 120

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Om Ocean Energy Centre

Om Ocean Energy Centre Om Ocean Energy Centre Vårt uppdrag är att främja havsenergiindustrin i Sverige och internationellt Vi tillhandahåller en öppen innovationsplattform för samarbete och informationsutbyte mellan industrins

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer