3/2013. Debatt: IED-REGLERNA VINDKRAFTEN REGERINGEN ACCEPTERAR VINDKRAFTSSTOPP VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

Transkript

1 3/2013 Debatt: IED-REGLERNA PÅVERKAR även VINDKRAFTEN REGERINGEN ACCEPTERAR VINDKRAFTSSTOPP VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

2 ELMARKNAD 3/2013 NOTISER Ny rapport från Svensk Vindenergi Vindkraft i kallt klimat intressant för LTU Sverigeledande inom forskning om vindkraft i kallt klimat, det vill Luleå tekniska universitet (LTU) bli. Intresset för att bygga vindkraft på land är stort och norra Sverige är det område som är mest intressant för vindkraftsbolagen. Ett projekt är igång där LTU och Europas ledande forskningsinstitut inom polymera fiberkompositer, Sicomp, testar avisningsutrustning för vindkraftverk. Detta sker i samarbete med Skellefteå Kraft och Vattenfall. Vindkraftssatsningen vid LTU sker inom ramen för Svenskt vindkraftstekniskt centrum (SWPTC). Jan-Olof Aidanpää, professor vid LTU, ansvarar för SWPTC:s temaområde, Kallt klimat, där LTU-forskare från flera olika områden tillsammans med Sicomp involveras. De ska lösa problem med ned- och avisning av vindkraftverk. Tillsammans med Sicomp ska de också utvärdera olika metoder för avisning och skapa modeller för simulering av isbildning, strömningsbeteenden och hur olika material påverkar elproduktionen och vindkraftverkets livslängd. De tester av avisningsutrustning som pågår sker både i laboratoriemiljö och i fullskaleanläggningar. Projektet finansieras av Energimyndigheten och företag via SWPTC. Uppförandekod för vindkraftsbranschen Medlemsföretag som ansluter sig till vindkraftsbranschens uppförandekod kan få en klar konkurrensfördel i framtiden. Vid etablering i en kommun kan frågan komma att ställas om företaget är anslutet till Uppförandekoden och de som är det har självklart en konkurrensfördel. Så därför är det bra för företagets framtida affärer att verka för en anslutning. Ju fler företag i branschen som ansluter sig till Uppförandekoden, desto bättre för branschen som helhet. Uppförandekoden har tagits fram av Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftförening och berörda medlemsföretag med stöd från Energimyndigheten. Företag som hittills anmält sig för anslutning är: HS Kraft, Göteborg Energi, Siral System, Triventus Consulting, Vattenfall och LRF. På Svensk Vindenergis och Svensk Vindkraftförenings webbplatser, org och finns mer information. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. 60 VIND 3/2013 Ett helt förnybart elsystem är möjligt u Svensk Vindenergi har i en rapport kommit fram till att det inte finns några tekniska eller ekonomiska hinder för en övergång till en helt förnybar elproduktion fram till 2030: Det är fullt möjligt! Vi vet att de första kärnkraftsreaktorerna närmar sig åldersstrecket och att det kommer att krävas stora investeringar i ny elproduktion de kommande åren, förklarar Svensk Vindenergi: Kostnaderna för förnybar el blir allt lägre och en elförsörjning som helt baseras på förnybara energikällor är möjlig. Potentialen för förnybar el i Sverige är mycket stor, men ett förnybart elsystem innebär också nya utmaningar, enligt rapporten På väg mot ett förnybart elsystem möjligheter till Elsystemet måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det inte blåser alls. I rapporten framförs tre förslag: Svenska Kraftnät bör få i uppdrag att, i ett första steg, ta fram en handlingsplan för nätutbyggnad som gör det möjligt att klara riksdagens planeringsram om 30 TWh vindkraft till Elcertifikatssystemet måste justeras så att det inte bromsar den fortsatta ut utbyggnaden av förnybar el. Ut Utbyggnaden bör tidigareläggas och ambitionsnivån öka, och regeringen bör också komma med besked om en ny ambi ambitionsnivå för år Regeringen bör verka för att andra EU-länder använder samarbetsmekanismerna och betalar för att få tillgodoräkna sig den relativt billiga förnybara elproduktion som kan ske i Sverige. Det ger svenska elkunder ett lägre elpris utan att behöva betala för den ökade utbyggnaden. Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi, tycker att det är hög tid att regeringen tar itu med energifrågorna. Det måste ges klara besked om spelreglerna. Utan kraftfulla satsningar på elnät och förnybar el hotas den långsiktiga försörjningen av el till hushåll och basindustri i Sverige. Rapporten finns i sin helhet på Ja till vindkraft i FSC-skogar u Kim Carstensen, chef för FSC:s internationella kontor i Bonn, har gett besked om att vindkraft ska gå att kombinera med FSC-certifiering. I vägledande råd har Internationella FSC beslutat att vindkraftverk i skogen egentligen inte går bra ihop med den grundläggande regeln att skogen mås- REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinkvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET te bevaras och att användningsområdet inte får ändras. Och i Sverige är det flera hundra miljoner kronor i intäkter från vindkraften som står på spel för skogsbolagen som både vill vara FSC-certifierade och ha vindkraftverk i skogen. Och de nya svenska reglerna måste godkännas internationellt. TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stockholm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2013 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2011). LJÖMÄRKT MI VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto:

3 VINDKRAFT DEBATT: IED-reglerna påverkar även vindkraften uimplementeringen av det så kallade IED-direktivet, alltså direktivet om Industriutsläpp, pågår för fullt i Sverige. Verksamheter som berörs är bland annat energianläggningar, stål-, kemikalie-, avfalls- och pappersindustri, ungefär verksamheter i Sverige berörs. Vindkraften träffas förvisso inte direkt av IED-direktivet, men kan indirekt märka att prövningsmyndigheter, konsulter och leverantörer får en ökad arbetsbelastning på grund av omställningen till de nya reglerna. I korthet handlar det om att industrins utsläppsvillkor och tillämpad teknik med mera ska bestämmas genom BAT-slutsatser, slutsatser om bästa tillgängliga teknik. BAT-slutsatserna beslutas av EU-kommissionen. Utsläppsvillkoren ska framgå av en svensk förordning, industriutsläppsförordningen som skulle ha trätt i kraft 7 januari 2013, några övergångsbestämmelser planeras inte. I skrivande stund har varken förordningen eller några vägledande råd presenterats från vare sig regeringen eller Naturvårdsverket. Idag vet alltså ingen hur anpassningen i praktiken ska gå till, trots att reglerna redan gäller enligt direktivet. Det är oklart hur man ska kunna söka dispens från de nya kraven. Diskussioner har förts om att dispenserna ska handläggas av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer (MPD). MPD:erna har mer än nog sysselsättning med att handlägga tillstånd för vindkraften. MPD:erna har också nyligen omorganiserats, något som bland annat påverkade handläggningstiderna negativt. Detta är knappast något vi vill se mer av. De flesta verksamheter som träffas av IED utgörs av, A-verksamheter* som tillståndsprövas hos Mark- och miljödomstolarna. Om MPD ska pröva dispenser enligt IED betyder det alltså att de kommer att hantera frågor som de inte har kompetens för. Situationen är rättsosäker och föga tillfredsställande. Istället bör uppgiften ges till tillsynsmyndigheten, som har erfarenhet av A-verksamheter och därför kan hantera dispenserna mera effektivt. De verksamheter som omfattas av IED ska också ta fram statusrapporter om vilka föroreningar en verksamhet orsakat på mark och grundvatten. Rapportarbetet innebär en rejäl arbetsinsats och kostnad för industrierna. Inte heller här finns några regler eller vägledningar presenterade. Även om IED inte omfattar vindkraft bör branschen ändå ställa in sig på att anpassningen till de nya reglerna kan komma att märkas i form av längre ledtider i vindkraftsprojekten. Prövningsmyndigheterna kommer att ta mer tid på sig i sin handläggning på grund av ökad belastning och omställning i arbetsrutiner. Sedan finns även risk för att leverantörskedjan för själva vindkraftverken drabbas av förseningar i leveranserna, särskilt med tanke på att stålindustrin är först ut att träffas av de nya reglerna. IED-direktivet medför ett krångligt regelsystem, därför behövs tydlig lagstiftning och tid för anpassning. Regeringen måste införa övergångsbestämmelser till den nya industriutsläppsförordningen, annars hotar en ohållbar situation för såväl verksamhetsutövare som för tillsynsmyndigheter. * Det finns tre nivåer av prövning när man söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet; A, B och C. A-verksamhet: tillstånd söks hos mark- och miljödomstol, B-verksamhet: tillstånd söks hos länsstyrelse, C-verksamhet: anmälan görs till kommunal nämnd. pia pehrson, advokat och partner sara sjöholm, jur kand båda verksamma vid foyen advokatfirmas miljörättsavdelning VIND 3/

4 VINDKRAFT Regeringen har övergett sitt inledningsvis aktiva handlingssätt och överlåter nu åt försvaret att bestämma. RegeRingen accepterar försvarets vindkraftsstopp Den 14 februari fattade regeringen beslut om sammanlagt sex ärenden där försvaret motsatt sig vindkraftverk. En sammanställning av besluten visar att regeringen följt en enkel princip: verk som fått tillstånd före försvarets vindkraftsstopp får byggas, övriga stoppas. Regeringen accepterar alltså vindkraftsstoppet, men inga gamla verk kommer att rivas. text: staffan engström u Det svenska försvarets vindkraftsstopp infördes i oktober 2010 och innebär att försvaret härefter regelmässigt avstyrkt vindkraftverk inom de angivna stoppområdena omkring de kvarvarande tio militära flygplatserna. Regeringen reagerade genom att redan i december samma år uppdra åt Totalförsvarets forskningsinstitut FOI att jämföra de svenska militära restriktionerna med förhållandena i några grannländer. Rapporten kom i november 2011 och bekräftade att det svenska försvarets anspråk är mycket större än i omvärlden, men levererade ingen egentlig förklaring till varför. I världen i övrigt gäller alltså de internationella ICAO-reglerna för både civilt och militärt flyg. Vid samma tid utökade försvaret ytterligare sina anspråk så att de nu omfattar mer än halva Sydsverige. Ett första svar från regeringen kom med budgetpropositionen hösten 2012, där regeringen efterfrågar vad försvaret gjort med anledning av de förslag till bland annat bättre information som FOI lämnat i sin rapport. Ordalydelsen är alltså sådan att försvaret får i uppdrag att rapportera om vad myndigheten själv funnit lämpligt att genomföra. Svar skulle ha lämnats den 1 mars. Regeringssammanträde Vid regeringssammanträdet den 14 februari kom så regeringens reaktion i sak på försvarets agerande beträffande vindkraft de senaste åren. I argumentationen för att bevilja Nyckeltorp och Saleby-Storeberg framför regeringen att en avvägning ska ske mellan försvarets och vindkraftens intressen utifrån de särskilda förutsättningarna i det enskilda ärendet, och fortsätter. Inom stoppområdet för Såtenäs finns i dag vindkraftverk på flera platser i de här aktuella verkens närområde som etablerats innan Försvarsmakten fattade sitt beslut om stoppområden. Med hänsyn till de befintliga vindkraftverken torde Försvarsmakten redan till viss del ha fått begränsa sin verksamhet i berört område. Totalförsvarets riksintresse inom området ses inte som något hinder. För Basebo noterar regeringen att ansökan om förlängningen av igångsättningstiden skett inom föreskriven tid. Regeringen konstaterar härefter att den samlade bedömningen är att det finns skäl att tillåta de aktuella vindkraftverken. Den för de första två fallen refererade bedömningen är naturligtvis lika tillämplig på de stoppade vindkraftsprojekten, där exempelvis Laggarebolet till omfattning och läge är snarlikt de tillåtna. Den enda skillnaden är att regeringen tydligen bestämt sig för att dra gränsen där ett grundläggande positivt yttrande till projektet kommit före försvarets stoppbeslut, och därför anpassat argumentationen för att ge detta resultat. Det senare sägs naturligtvis inte i besluten, och skulle kunna innebära att prövningen inte är rättssäker vad är det som säger att de lägre instanserna hade rätt i de projekt som regeringen sedan tillåter? Och vad har tidpunkten för betydelse, om anläggningarna ännu inte byggts 62 VIND 3/2013

5 VINDKRAFT Försvarets restriktioner stoppar vindkraft i mer än halva Sydsverige. Grafik Torsten Persson. innebär att bagatellartad påverkan inte kan vara skäl till förbud. Regeringen väljer i avslagsbesluten att motivera epitetet påtaglig med hänvisning till att totalförsvarsintresset är så starkt. En liten påverkan på försvaret blir alltså stor/påtaglig därför att försvaret är viktigt. Denna argumentation håller förmodligen inte vid en normal rättslig prövning. Sammantaget menar jag att besluten visar att regeringen har övergett sitt inledningsvis aktiva handlingssätt och nu överlåter åt försvaret att bestämma vilka restriktioner som ska gälla mot vindkraft. n Vindkraftverken på Lunnekullen får inte byggas enligt regeringsbeslutet. Fotomontage Staffan Engström. FAKTA följande projekt behandlas i beslutet: och sakförhållandena inte ändrats? En annan tolkning är att regeringen väljer att följa underliggande instanser. Det ger samma resultat, eftersom det är mycket ovanligt att en regional beslutsinstans går emot det nationella försvarsintresset. Inga kraftverk rivs En följd blir under alla omständigheter att inga anläggningar kommer att rivas. Därmed slipper regeringen en besvärlig process. I regeringens argumentation mot de projekt som avslås fästs stort avseende vid att den berörda flygplatsen omfattas av riksintresse för totalförsvaret, medan vindkraftsanläggningarna inte sägs ligga inom ett område av riksintresse för vindkraft. I ett av fallen är detta emellertid inte korrekt. Lunnekullen omfattas av Energimyndighetens senaste förslag till riksintresse för vindbruk, enligt de nya och strängare kriterierna från hösten Därmed blir det aktuellt att undersöka en eventuell konflikt mellan två riksintressen. I miljöbalken finns visserligen en passus som anger att vid konflikt mellan två riksintressen ska totalförsvarets intresse äga företräde, men enligt försvarsutskottets uttalande i förarbetena gäller detta endast för den direkta krigsförmågan. Och det har inte ens försvaret hävdat. Med regeringens tidigare argumentation som grund skulle man vänta sig att den skulle göra en egen analys av förutsättningarna i de olika enskilda fallen. Så sker emellertid inte, utan sedan regeringen noterat att försvaret och de olika bolagen tycker olika, konstaterar den endast att försvaret står kvar vid sin bedömning. I andra sammanhang har försvaret hävdat att det kommer att driva sin linje så länge inte politikerna går emot. Håller inte Grunden för att enligt miljöbalken förbjuda en verksamhet för att den påverkar en skyddad anläggning är alltid att den påtagligt försvårar tillkomsten eller utnyttjandet av denna, vilket Nyckeltorp i Skara kommun, tre verk på 30 km avstånd från Såtenäs flygplats, tillstånd av Skara kommun i december 2008, beviljas av regeringen. Saleby-Storeberg i Lidköpings kommun, två verk på 26 km avstånd från Såtenäs flygplats, tillstånd av Lidköpings kommun i april 2009, beviljas av regeringen. Basebo m fl i Lidköpings och Skara kommuner, fyra verk på 30 km avstånd från Såtenäs flygplats, tillstånd av länsstyrelsen i Västra Götaland november 2006, förlängt igångsättningstillstånd av länsstyrelsen i Västra Götaland december 2011, beviljas av regeringen. Lunnekullen i Tibro och Karlsborgs kommuner, 65 verk på 11 km avstånd från Karlsborgs flygplats, avstyrkt av länsstyrelsen i Västra Götaland i mars 2009, avslås av regeringen. Magderud i Töreboda och Karlsborgs kommuner, 14 verk på 13 km avstånd från Karlsborgs flygplats, avslag av länsstyrelsen i Västra Götaland i juni 2011, avslås av regeringen. Laggarebolet (Mofalla) i Hjo och Tibro kommun, fyra verk på 25 km avstånd från Karlsborgs flygplats, avslag av länsstyrelsen i Västra Götaland i mars 2011, avslås av regeringen. VIND 3/

6 Det åttkantiga trätornet byggs samman av tjocka träpaneler mot ett inre fackverk av trä. Foto: Timber Tower. Hundra meters trätorn byggt i tyskland Tidigare har ett rätt stort antal turbinblad byggts av laminerat trä, men det är först i år som ett fullstort vindkraftstorn byggts i trä. Vilket kan förvåna, eftersom turbinbladen rimligen är en svårare tillämpning. text: staffan engström Tornet sätts samman av träpaneler med längder mellan 3,5 och 15 meter. 64 VIND 3/2013 u Det var tyska Timber Tower som i september satte upp ett trätorn för en Vensys 1,5 MW med navhöjden 100 meter. Timber Towers trätorn är åttkantigt och sammansatt av 30 cm tjocka paneler av korslimmad gran. Korslimningen ger en mer fuktbeständig produkt än de välkända limträbalkarna. Tornet har nedtill diametern 7 meter och upptill 2,9 meter. Träkonstruktionen har höjden 90 meter och väger 250 ton. Resten upp till navhöjden ges av ett övergångsstycke av stål. Panelerna reses mot ett fackverk av trä, vilket inte har någon bärande funktion i det färdiga tornet annat än som fäste för lejdare och hiss. Man kan undra om det är ett optimalt utförande jämför med de hopskruvade tornen av bockad stålplåt i artikeln intill, vilka färdigställs i 12 meter höga sektioner som lyfts på plats. Tornet sätts samman av träpaneler med längder mellan 3,5 och 15 meter, vilka arrangeras med skarvar förskjutna i förhållande till varandra. Bredden varierar mellan 1,2 och 2,7 meter. I höjdled skarvas elementen med hjälp av inlimmade perforerade plåtar, vilka liknar de spikplåtar som används i träkonstruktioner. I sidled limmas elementen trä mot trä. I de nedersta elementen ansluter de perforerade plåtarna mot flänsar av tjock stålplåt, som i sin tur är fastskruvade i fundamentet, vilket är konventionellt av betong. Utåt skyddas träytan av en plastfolie. Timber Tower planerar att sätta upp ett antal 140 meter höga torn nästa år och räknar med att tekniken kan tillämpas upp till 200 meters höjd. Inget projekt finns i Sverige än så länge. Trä har ett pris som är förhållandevis lågt i förhållande till styrkan. Beständigheten mot utmattning är god och de tjocka panelerna ökar marginalen mot buckling. Användningen av trä som konstruktionsmaterial har ett plusvärde i klimatdebatten, särskilt som det använda virket kommer från certifierade Vensys 1,5 MW skogsbruk. I Sverige tillämpas tekniken med korslimmat trä av verk på plats på bland andra Martinsson Byggsystem i Bygdsiljum. n trätornet.