FÖRSVARETS ARGUMENT MOT VINDKRAFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSVARETS ARGUMENT MOT VINDKRAFT"

Transkript

1 3/2012 VINDKRAFT KAN LAGRAS FÖRSVARETS ARGUMENT MOT VINDKRAFT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

2 ELMARKNAD 3/2012 NOTISER Gotland toppar Vindkraftslistan Gotland har mest vindkraft i Sverige och toppar därmed Vindkraftslistan. På andra plats kommer Strömsunds kommun i Jämtland, medan den havsbaserade vindkraftsparken vid Lillgrund ger Malmö en tredje plats. Detta framgår av Vindkraftslistan, där Svensk Vindenergi rankar samtliga Sveriges kommuner. Utbyggnaden av vindkraft pressar elpriset samtidigt som den ökar den inhemska elproduktionen och möjliggör minskade utsläpp från kolkraftverk i våra grannländer. Under 2011 togs 380 nya vindkraftverk i drift och vid årsskiftet fanns det vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. Det finns nu vindkraft i 154 kommuner, medan resterande 136 kommuner inte har någon vindkraft alls (anslutna till elcertifikatsystemet). Vindkraft bidrar till nya lokala arbetstillfällen och genom att själv äga vindkraft kan både kommuner, företag och hushåll sänka sina elkostnader, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Se tabell med uppgifter för alla kommuner på En ny antologi om energimarknaden Upplyst eller utfryst Initiativtagare till och utgivare av antologin är EON Sverige med koncernchefen Jonas Abrahamsson. Vi måste både producera och använda energin på ett smartare sätt med våra kunder i centrum. Den pågående omställningen av energisystemet skapar många möjligheter, men också enorma utmaningar. Det är därför viktigare än någonsin att energifrågorna diskuteras djupare utifrån olika perspektiv. Med den här antologin vill vi ge plats åt olika röster och åsikter för att bidra till en sådan diskussion, säger Jonas Abrahamsson. Läs hela antologin på webben: katalog. eon.se/antologi DET KRÄVS FLERA POLITISKA ÅTGÄRDER u De senaste åren har den förnybara elproduktionen tagit fart på allvar och utbyggnaden går nu snabbare än vad de flesta kunnat förutse. Under 2011 producerade Sveriges vindkraftverk 6,1 terawattimmar el, vilket motsvarade 4,2 procent av den totala elanvändningen. Sveriges produktion av vindkraft har tredubblats sedan 2008 och sexdubblats sedan Det sker en kraftig utbyggnad. Svensk Vindenergis prognos för innevarande år är 7,7 TWh. Utvecklingen globalt ser lika kraftfull ut. Sammantaget finns nu cirka 240 GW vindkraft installerat i världen, nästan allt har tillkommit sedan Det sker också en snabb teknikutveckling. Tornen blir högre, vilket gör att man når bättre och jämnare vindar. Dessutom blir rotorbladen större i förhållande till generatorn, vilket leder till bättre effektivitet. Om några år kommer verken att ligga på i genomsnitt runt 3 megawatt och producera uppemot 9 GWh. Christian Azar skriver på DN debatt (10 april 2012) att förklaringen till de sjunkande kostnaderna för sol och vind är att när man bygger upp marknader möjliggörs industriell aktivitet. Kapitalister tar över från forskning i labb på universitet världen över. När marknaden växer erbjuds stordriftsfördelar, produktionsprocesser förbättras, och så vidare. Dessutom tillkommer mer forskningspengar. När det gäller vindkraft innebär denna utveckling också att det skapas kvalificerade arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin och lokalt där vindkraften byggs. På sikt kommer vindkraften att klara sig utan ekonomiska styrmedel. Men fram till att detta är möjligt är det viktigt att elcertifikatsystemet fungerar och skapar fortsatta incitament för industri och näringsliv att investera i vind och förnybar el. Det krävs ett antal politiska åtgärder, varav dessa är viktigast: En ökning av ambitionsnivån i elcertifikatsystemet till år 2020 Ett mål i både Sverige och på EU-nivå för förnybar energi år 2030 En handlingsplan för utbyggnaden av elnätet som anger vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att nå 30 TWh vindkraft år 2020 Ju mer vindkraft som byggs desto större krav ställs också på branschen. Det krävs en lyhördhet och noggrannhet vid projektering och byggande. Vi måste ta stor hänsyn till boende och andra berörda och vara tidigt ute med information. Det är helt avgörande för att vindkraften ska kunna fortsätta växa. Behöver du stöd och kompletterande sakkunskap vid samråd och informationsmöten eller liknande, hör av dig till oss. Annika Helker Lundström vd Svensk Vindenergi Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2012 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2011). MILJÖMÄRKT VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: VIND 3/2012

3 Många jobbar med vindkraft NYHETER u Vindkraften inom EU kan ha anställda år Mellan 2007 och 2010 ökade vindkraftsindustrins bidrag till EU:s bruttonationalprodukt (BNP) med 33 procent. Under 2010 var vindkraftsindustrins tillväxt dubbelt så stor som EU:s totala BNP-tillväxt och sektorn bidrog med 32 miljarder euro till den bromsande EU-ekonomin. Det framgår av den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA:s rapport Green Growth. Ljudmätningar på LTH u Ett skandinaviskt centrum för mätning av ljud och vibrationer är på väg att ta form vid Lunds Tekniska Högskola. Den danska test- och mätsystemtillverkaren Brüel & Kjær, som lånat ut produkter till det nya labbet, hoppas att detta ska bli verklighet. Det Positivt med havsbaserad vindkraft u En majoritet av dem som bor längs kusten i Falkenberg är positiva till en planerad vindkraftspark till havs, detta enligt en Sifoundersökning. Det är Kattegatt Offshore som planerar att etablera sig i området. Undersökningen visar att 52 procent av dem som Gotland bäst på vindkraft u Gotland har mest vindkraft i Sverige och toppar därmed Vindkraftslistan för kommuner. På andra plats kommer Strömsunds kommun i Jämtland, medan den havsbaserade vindkraftsparken vid Lillgrund ger Malmö en tredje plats. Detta framgår av Vindkraftslistan, där Svensk Vindenergi rankar samtliga Sveriges kommuner. nya labbet ska användas i nya tvärvetenskapliga och gärna industrinära forskningsprojekt. Och ett intressant tillämpningsområde är vindkraft där det är nödvändigt att kunna läsa av och tolka vibrationer. kände till planerna var positiva till projektet och 22 procent är neutrala. De som är positiva tror också att sysselsättning kommer att öka i samband med etableringen. 47 procent tror dock att landskapsbilden kommer att påverkas negativt. Vindkraften växte 20 % u Under 2011 ökade den installerade vindkraften i världen med 40,5 gigawatt (GW) eller 20 procent. Vid utgången av 2011 fanns det 238 GW installerad vindkraft och fram till 2016 förväntas vindkraften fördubblas. Det framgår av den årliga rapporten Global Wind Report, som ges ut av Global Wind Energy Council (GWEC). Världens första koldioxidneutrala ö EU:s klimatarbete går mycket trögt och nyligen stoppade Polen en långsiktig plan för att minska miljöfarliga utsläpp. Ordförandelandet i EU är Danmark och de har satsat hårt på att i driva just miljöfrågor, men resultaten har hittills inte motsvarat förväntningarna. Danmark har flera goda exempel på hur det lyckats i sitt klimatarbete, Samsö som världens första koldioxidneutrala ö, är ännu ett exempel på att långsiktigt klimatarbete lönar sig. Värdet av vinden Ett modernt vindkraftverk med en rotor om 113 m sveper en yta av cirka m 2. Det når sin maxproduktion vid cirka 12 m/s. Detta ger att cirka m³ passerar rotorn varje sekund. Eftersom luft väger ungefär 1,3 kg/ m³ (vid 0 grader Celcius och 1 atmosfärs tryck) så passerar cirka kg rotorn varje sekund. Enligt bilden här intill har varje kg luft som av vindkraftverket skivas i tunna skivor ett värde hos slutkund om 249 kr/kg. Värdet av den produkten (skivad luft) skulle alltså vara 38,8 miljoner kronor varje sekund. Och ändå är det så billigt med el från vindkraft. Text och foto: Gunnar Fredriksson Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Monica Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2012 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2011). MILJÖMÄRKT VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: VIND 3/

4 Försvarets verksamhet är helt naturligt till en del hemlig. Så är det. FÖRSVARET FINSLIPAR VILLKOREN FÖR VINDKRAFT Översyn av nuvarande stoppområden Nya riktlinjer för havsbaserad vindkraft Självkritik mot medborgarinformationen Förutsägbarhet trots fortsatt hemlighetsmakeri Detta är några punkter som generalmajor Gunnar Karlson, Försvarsmaktens högste ansvarige för vindkraftsfrågor, berör i en exklusiv intervju för tidningen VIND i ERA. text och foto: torsten blomquist u Genom stoppområdena kring de militära flygplatserna som infördes i oktober 2010 har Försvarsmakten undantagit cirka tio procent av landets yta från möjligheten att etablera ny vindkraft. Är det rimligt att hävda så stora områden? Ja. Vi utgår från vad vi behöver och hävdar inget mer, det vore vanvettigt av oss. Det finns inga skäl till det. Ett bra försvar kräver helt enkelt att vi kan flyga hindersfritt, säger generalmajor Gunnar Karlson. Och det finns ingen anledning att tro att våra intressen på nationell nivå påverkar möjligheten att nå vindkraftens mål. Det är det visserligen inte Försvarsmaktens uppgift att avgöra, men det är ett konstaterande. I den meningen finns ingen konflikt på nationell nivå. Mycket är hemligt Kritikerna menar att det är svårt att syna Försvarsmaktens argument eftersom mycket är hemligt. Finns det verkligen ingen risk att ni överutnyttjar värdet av försvarets riksintresse, som genom Miljöbalken i de flesta fall står över andra riksintressen. Nej, vi tycker inte det. Vi har gott samvete. Varför skulle Försvarsmakten göra det svårt att bygga ut vindkraft i Sverige? Det är svårt att konstruera motiv för en sådan hållning. Vi hävdar att riksintresset behövs för att vi ska kunna fullfölja våra uppgifter. Men jag förstår att de som anser sig drabbade av vår inställning känner sig frustrerade av att inte kunna titta in i argumenten, att inte kunna plocka i dess beståndsdelar och bemöta oss med likvärdig information i botten. Men försvarets verksamhet är helt naturligt till en del hemlig. Så är det. Intressekonflikt Försvaret och vindkraftsbranschen har en intressekonflikt men det finns även andra intressen som krockar. Tyvärr kan vi inte gå ut offentligt och säga vad det rör sig om. Men regeringen har ju full insyn i vår verksamhet. Vi kan inte dölja något för den som ytterst sätter spelreglerna och kan fatta de yttersta besluten. Det är alltså enbart nya politiska riktlinjer som kan ändra er hållning? Det är självklart att Försvarsmakten, som alla statliga myndigheter, följer lagar, förordningar och andra politiska beslut som rör myndigheten, svarar generalmajor Karlson. Hur länge kommer nuvarande stoppområden att gälla? Är de under revidering? 58 VIND 3/2012

5 Generalmajor Gunnar Karlson är Försvarsmaktens högste ansvarige för vindkraftsfrågor. Den 1 oktober tillträder han som chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST. Men det är inte hemlighetsmakeriet kring vindkraften som meriterat honom för det nya uppdraget. Antagligen är det andra värderingar som gjorts, säger han. Nej, ingen revidering är på gång i närtid. Däremot är det naturligt att vi i takt med att verksamheter utvecklas kan behöva förändra även stoppområdena. Det utesluter jag inte. Få saker håller i evigheter. Men det är viktigt att det finns en långsiktig förutsägbarhet i Försvarsmaktens hantering. Vi kan inte ha en inställning som fladdrar för mycket. Just nu tittar vi särskilt på höjdförhållandena vid inflygningarna, de så kallade MSA-ytorna (se faktaruta). Det händer mycket i vindkraftsbranchen. Vi har sett att kraftverken tenderar att bli högre och högre. Och då måste vi se om vi måste förhålla oss till det på något sätt. Om vi behöver göra förtydliganden, säger Gunnar Karlson. Förtydliganden låter som begränsningar? Det är jag inte alls säker på. Vi får se när vi är klara. Ambitionen är att vi måste vara mera proaktiva mot hur vindkraften utvecklas. Vi måste tala om vad vi tycker i tillräckligt god tid så att det inte orsakar förändringar sent i olika projekt. Det är något man före stoppområdenas införande med rätta kunde kritisera oss för. Innan var det svårt att förutse hur våra ställningstaganden skulle bli, medger Gunnar Karlson, som också avslöjar att Försvarsmakten börjat analysera de områden där havsbaserad vindkraft kan tänkas bli aktuell. Havsbaserad vindkraft kan alltid ha en påverkan på Försvarsmaktens tekniska system och sensorer, i huvudsak radarsystem. Vi prövar varje ärende med grundlig teknisk analys. I det fall sjöövningsområden, basområden eller viktiga hamnar berörs så påverkas Försvarsmaktens förmåga att lösa ställda uppgifter negativt. Konfliktfria platser Samtidigt är Sverige ett av de länder i Europa som har längst kust med mycket goda vindförutsättningar nästan hela vägen runt. Det finns därför sannolikt goda förutsättningar att hitta konfliktfria lokaliseringsplatser för framtida havsbaserad vindkraft som tar vara på såväl branschens som statens intressen. Stoppområden i hav och längs kuster? Kanske inte direkta stoppområden, men exakt vilka konsekvenser vår analys får är inte klart. Det måste vi återkomma till. När? Ambitionen är innan årets slut, säger generalmajor Gunnar Karlson. Vi vill ge förutsägbarhet. u forts VIND 3/

6 affärsperspektiv så påverkar det ändå inte våra beslut, och det har en del aktörer lite svårt att förstå. Vi gör våra ställningstaganden helt och hållet utifrån vår verksamhet, inte vindkraftens. Sen är det de som fattar de slutliga besluten som ska väga våra beslut mot vindkraftsintressena (se faktaruta). Försvarsmakten kommer inte backa från sina positioner, säger Generalmajor Gunnar Karlson. forts u Fog för kritik Ni har anklagats för stelbenthet och inkonsekventa bedömningar i tillståndsprocesserna. Har ni lyssnat, deltagit i dialogen? Det har funnits fog för kritik, men i dag är vi relativt trygga i hur vi hanterar de här frågorna. Ett av skälen till att vi skapade stoppområdena kring våra flygplatser var just för att vi skulle få en likartad process från Försvarsmaktens sida och det tycker jag vi har i dag. De som har mycket att vinna på att driva ett vindkraftsprojekt kommer aldrig bli nöjda med ett nej. Däremot har vi ju en skyldighet att kommunicera med medborgarna på ett sätt som de kan förstå inom ramen för den nödvändiga sekretessen. Svår pedagogik? Vi blir bättre och bättre, men det finns säkert mera att göra och lära. Men det måste också finnas en vilja att förstå våra argument. För oss är det en utmaning hur mycket personlig dialog vi ska ha med varje intressent. Varje individ eller företag som drabbas av vår hållning får naturligtvis beslutsskälen i skriftlig form. Men många menar att de hos oss ska få göra sin sak hörd personligen. Många har missförstått ordningen: det är inte Försvarsmakten som avgör vem som får tillstånd att bygga vindkraft. Vi är ingen dömande instans, som avgör ärendena. Vi utgår från våra behov. Vi är inte experter på vindkraft utan på vår egen verksamhet. Vi har att yttra oss i tillståndsärenden och där är ett av våra viktigaste mål att säkra flygets hindersfrihet. För att förutse trenderna behöver vi en dialog med de som är branschföreträdare och experter. Det är nyckeln. Vi tittar på stolpen i terrängen. Råkar den vara en bra och lönsam stolpe ur vindkraftens Bra med dialog Vi tycker det är bra med en dialog med vindkraftsbranschen även om vi inte tycker lika. Vi deltar i mässor, vi informerar kommuner och länsstyrelser så de processmässigt och sakmässigt förstår var vi befinner oss. Principiellt tycker vi att vi har bra argument men formerna för att föra ut dem kan väl alltid diskuteras, säger Gunnar Karlson. Dags för fredspipa? Intressekonflikten kommer att föreligga så länge våra verksamheters olika mål är formulerade som de är. Hur små våra stoppområden än kommer att vara kommer det alltid att finnas någon markägare som vill bygga ända in på flygplatsens bankant. Så det är inte aktuellt att Försvarsmakten kommer att backa från sina positioner? Nej. Innan både näringsminister Maud Olofsson och försvarsminister Sten Tolgfors lämnade sina regeringsposter uttryckte de i skilda sammanhang, till exempel i riksdagen, att de skulle verka för en jämkning av samsynen mellan Försvarsmakten och vindkraftsbranschen. Hur har detta tagit sig uttryck? Har regeringen gjort några inspel i den riktningen? Nej, inget annat påtagligt än FOI:s utredning, som vi nyligen gett vår syn på. Och vi hade bara marginella invändningar, säger Gunnar Karlson. n *Det är antingen kommunen, Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen eller Miljödomstolen/Miljööverdomstolen som beslutar om vindkraftsetablering, reds anmärkning. FAKTA MSA-YTOR MSA=Minimum Sector Altitude. Den första delen av en inflygning till en instrumentflygplats benämns Initial Approach, och lägsta flyghöjd bestäms här av MSA-ytan. Denna yta baseras på inflygningsfyren till respektive bana och är en cirkel med 55 km radie. Denna delas upp i fyra kvadranter; nordväst, nordost, sydväst och sydost. Varje kvadrant ges 300 meters marginal till högsta hinder. Exempel: Nordöstra kvadranten har ett högsta hinder på 155 meter över havet. Lägsta flyghöjd i denna kvadrant på väg till inflygningsfyren blir då 155 m m = 455 meter. LFV har MSA-kartor för samtliga instrumentflygplatser, inklusive de militära. Källa:LVF 60 VIND 3/2012

7 u Försvarsmaktens beslut att stoppa vindkraft runt militära flygplatser (stoppområdena) berör enligt vindkraftsbranschens medlemsföretag minst vindkraftverk som just nu befinner sig i tillståndsprocessen. Delar ni den siffran? För Försvarsmakten är det oklart hur man kommit fram till siffran 1100 verk. Vi har underlag från såväl Svensk Vindenergi, FOI-utredningen och våra egna uppskattningar. Slutsatsen är att det låter som ett mycket stort och kostsamt risktagande av företagen om så många som 1100 verk idag skulle ha drivits vidare i tillståndsprocessen trots två år med fastslaget stoppområde och små möjligheter till beviljat tillstånd/bygglov. Det säger kommendör Anders Järn, chef för infrastrukturavdelningen vid Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm och den som har överblicken över Försvarets vindkraftsfrågor på detaljnivå. Konfliktfria områden Siffran motsvaras inte heller av prövningar i tidigt skede inom dessa områden efter Däremot har Försvarsmakten tydligt sett i inkommande remisser att branschen snabbt hittat nya konfliktfria och därmed mer intressanta områden för utvecklingen. För tillfället ligger 40 tillståndsärenden och 49 bygglovsärenden på Försvarsmaktens arbetsbord (inkomna Kommendör Anders Järn är operativt ansvarig för Försvarets vindkraftsfrågor. DRYGT 90 % GODKÄNNS till ). Dessa är i olika faser av sin tillstånds/lovprövning varför ett antal med säkerhet kan komma att återkomma igen i senare skeden av prövningsprocessen och några är inne på varv två. Prövningsprocessen enligt Miljöbalken bygger på flera steg, påpekar Anders Järn. 90 procent godkänns Under samma period har 320 så kalllade ärenden i tidigt skede kommit in. Dessa är en del av Försvarsmaktens service till branschen där förslag på lokaliseringar i prospekteringsfasen stäms av mot Försvarsmaktens och statliga intressen för att företag och enskilda ska kunna undvika att projektera på platser med uppenbara konflikter, säger Anders Järn. Både i prövningsskede såväl som i tidigt skede har Försvarsmakten enligt egen statistik inget att erinra (i enstaka fall efter justeringar av positioner) i drygt 90 procent av inkomna ärenden. Hur många ärenden av typen som tidigare godkänts/kanske redan byggda har ni överklagat? Försvarsmakten har just nu tre ärenden som myndigheten valt att överklaga som ligger hos regeringen för prövning. Utöver det finns ett antal ärenden där Försvarsmakten anslutit sig efter underrättelse av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, 2012 ett nytt överklagande, 2011 fyra överklaganden, säger Anders Järn. n POLITISKT BESLUT KRÄVS Det finns ingen reell motsättning mellan Försvarsmaktens intressen och en utbyggnad av vindkraft i Sverige. Det skriver branschorganisationerna Svensk Vindenergi och Svensk Energi i ett gemensamt remissvar på Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) redovisning av regeringens uppdrag om en internationell jämförelse i fråga om militär flygverksamhet och vindkraft. u Svensk Vindenergi och Svensk Energi kritiserar i sitt remissvar att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, inte tagit det helhetsgrepp som uppdraget syftade till. FOI har kartlagt skillnaderna mellan Sverige och andra länder, men inte analyserat om dessa skillnader är motiverade. Den sammanlagda omfattningen av Försvarsmaktens restriktioner motsvarar drygt halva landytan i södra Sverige (elområde 3-4) och en femtedel i norra Sverige (elområde 1-2). Det betyder att inskränkningarna är särskilt kännbara i de södra delarna av landet där behovet av att bygga ny elproduktion är störst, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Vidare innebär detta också påverkan på utformningen av hela kraftsystemet i Sverige och inom Norden, säger Kjell Jansson, vd Svensk Energi. En ny enkät bland Svensk Vindenergis medlemsföretag visar att Försvarsmaktens beslut om att stoppa vindkraft runt militära flygplatser berör minst vindkraftverk som nu befinner sig i tillståndsprocessen. Det krävs snabba politiska beslut för att inte försvåra den fortsatta etableringen av vindkraft. Om Försvarsmakten får fortsätta agera som hittills är det ur rättssäkerhetssynpunkt mycket allvarligt eftersom företagen behöver klara spelregler, säger Annika Helker Lundström. n Läs remissen Svensk Energis och Svensk Vindenergis gemensamma remiss av Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) redovisning av regeringens uppdrag om en internationell jämförelse i fråga om militär flygverksamhet och vindkraft finns på VIND 3/

8 VINDKRAFT FRISKA VINDAR runt smarta elnät Modern vindkraft kräver smarta nät. Det är dock lite si och så med förståelsen för vad det innebär. För yviga visioner runt vanlig vardagsteknik kan skrämma bort investerarna. text: morten valestrand Elnätets smarta teknik börjar hos vindkraften och slutar hos kunden. Målet är att skapa en efterfrågestyrd elmarknad där det skall vara lika enkelt att spara el som att producera mer för att skapa balans. Foto: Siemens (Vattenfall Lillgrund). u Utvecklingen av smarta elnät är inte enbart något som rör slutkunder långt där nere i botten av linjen. Högt uppe bland måsar och turbiner tar smart teknik exempelvis hand om övertoner och annan elektromagnetisk smuts innan elen styrs ner genom ledningarna. Utan smart styrteknik kommer framtidens vindkraft att stå sig slätt. Vinden har blivit det moderna elnätets mest utmanande och besvärliga kraft, full av fluktuationer och varierande produktion. Framöver skall den även gå uppströms, från små lokala vindkraftverk. Vindkraften blir därför allt mer beroende av smarta elnät med smarta applikationer och smart systemstyrning. Allt detta kräver smart kommunikation utåt samhället. Problemet är att elnätets smarthet lätt försvinner i en gröt av tekniska detaljer, definitioner och funktioner. Det man ofta bortser ifrån är att smarta elnät, på engelska kallade smart grids, i grund och botten handlar om ganska vanlig vardagsteknik. I ren entusiasm går man rakt på mål och beskriver allt från elbilar som balanskraft på en slutkundsmarknad för tredjepartsaggregatorer till funktioner som för tankarna till JAS Gripen. Johan Söderbom, programchef för Vattenfalls forskning och utveckling inom just smarta elnät, menar att smarta elnät har fått ett oförtjänt rykte som något svårt och nästan ouppnåeligt. Trots att ingen argumenterar seriöst mot teknikinvesteringar så finns det en tendens att demonisera de smarta näten, säger han. Problemet finns på alla nivåer. KTH-professor Lars Nordström, föreståndare för KTH Elkraftcentrum och en av EU-kommissionens experter på smarta elnät upplever en utbredd begreppsförvirring, både mellan olika branscher och inom den internationella energibranschen. El med IT Smarta elnät är däremot varken mystiskt eller en teknisk revolution. Telekombranschen och industrin har länge använt smarta system och metoder, och kallar det Internet, digital kommunikation eller automation. På sikt kommer även elnätets alla apparater, krav och funktionaliteter, från största park till minsta manick, att bli kompatibla med moderna styrsystem. En sådan automatiserad styrning har hittills inte gått att genomföra i det svenska eldistributionsnätet. Det är kanske därför som Gunnar Fredriksson, vice vd i Svensk Vindenergi, säger att det har varit för lätt att försvåra debatten om det smarta elnätet. En del tror att det handlar om en trollformel som är omöjlig att förstå, men så är det givetvis inte, säger han. För att rensa bland begreppen har standardiseringsorganisationen IEC (International Electrotechnical Commission) nu definierat smarta elnät som elektriska energisystem som utnyttjar informationsteknik. Revolution av möjligheter Smartheten ligger alltså i användningen. Med hjälp av vanlig IT skall en rad nya funktioner appliceras på elnätet som exempelvis styrning av vindkraft. Eller elförbrukning. Eller något annat. Det smartaste med smarta elnät är att energibranschen omsider har börjat tillämpa den teknik som andra har levt med i åratal, säger Mats Olsson, vd i Moteknik som säljer industriell automation. 62 VIND 3/2012

9 Utveckling tar dock tid. All elkraftsteknik som hittills varit självklar och välprövad måste nu testas och kombineras på nytt. Därför behövs stora testprojekt som exempelvis Smart Grid Gotland. Utvecklingens inneboende tröghet har emellertid den fördelen att energiföretagen slipper undan IT-teknikens barnsjukdomar. Istället kan branschen koncentrera sig på en revolution av möjligheter med tusentals nya appar, för att prata smartspråk. Mest synligt blir det neråt slutkunden, medan den kanske mest spektakulära smartheten finns uppströms och utåt kusten. I kölvattnet av den oöversiktliga debatten runt smarta elnät har det visat sig att investerare och beslutsfattare kan skrämmas från att ta kloka beslut, enligt Lars Nordström. Oron över kostnaderna för smarta elnät handlar delvis om hur man definierar utvecklingen. Mycket av det vi kallar smart grid är helt normal industriteknisk modernisering och effektivisering. IT, övervakning och styrning är klassiska industriella effektiviseringsmetoder som går att räkna hem, säger Nordström. Det smarta elnätet uppfattas istället som oprecisa visioner, något som kan hämma beslutsförmågan. Då är det bättre att ta utgångspunkt i den smarta elkraftteknik som redan finns i elnätet, menar Lars Nordström, exempelvis automatisk felavhjälpning. Enligt Johan Söderbom är smarta elnät inte konstigare än andra mätprojekt. Man kan lägga sig på olika tekniska nivåer, men jag tror att även elkunden kan vara med och bära en kostnad så länge nyttan är synlig. Anders Richert, nätchef på Svensk Energi, tycker det är viktigt att avdramatisera den tekniska utvecklingen. Utmaningen är att kombinera existerande och kommande tekniker på ett smart sätt. Alla i energibranschen har ett stort ansvar för hur man kommunicerar runt smarta elnät. Man måste vara medveten om vem man för dialog med så möjligheterna beskrivs på rätt sätt, och här finns möjligheter för alla aktörer, säger Anders Richert. n u läs mer Fotnot: Elbilar som balanskraft på en slutkundsmarknad för tredjepartsaggregatorer betyder att elbilsbatterier i framtiden kan bidra med el till hushållen, samtidigt som det dyker upp en ny kategori säljare av servicetjänster. Green Switching Ett hållbart alternativ till SF6- isolerade ställverk. Vakuumteknik och solid isolering Magnefix, Xiria, SVS (bilden) och FMX På senare år har miljöfrågorna fått allt större betydelse i samhället. Alarmerande rapporter om växthuseffekten och klimatförändringar har gjort alla medvetna om det allvarliga hotet mot livet på jorden. Utsläpp av SF6-gas från ställverk bidrar avsevärt till det hot som växthuseffekten och de medföljande klimatförändringar innebär. Eatons heltäckande sortiment av SF6-fria ställverksystem för mellanspänning ger dig möjlighet att aktivt bidra till att minska utsläpp av SF6 i världen. VIND 3/

10 KRÄVER SMART STYRNING Fjärrstyrd tvåvägskommunikation är centralt för den nya smarta tekniken. Egna IP-adresser till alla anläggningar och apparater ger stora möjligheter till ökad produktionsstyrning. text: morten valestrand u När den digitala styrtekniken kryper uppåt i det hittills manuellt styrda distributionsnätet kommunicerar komponenterna på helt nya sätt. Fjärravläsning av smarta elmätare är endast en mild sommarfläkt i förhållande till det som komma skall, lovar elnätsbranschen. Förutom detaljerad styrning av själva kraftproduktionen kan det gälla allt från lastkontroll till hantering av effekttoppar, överföringsbegränsningar och avancerade tariffer. De stora energiföretagen ligger i framkant av utvecklingen och applicerar smarta funktioner redan vid produktionen. Elnätets spindel ABB har blivit en teknisk spindel i många smarta nät, exempelvis som delägare i Fortums Norra Djurgårdsstaden, och tillsammans med Vattenfall i Smart Grid Gotland. På Gotland går man i direkt närkamp med vindkraften, bland annat genom att lagra eller buffra upp överskottskraft med hjälp av ABB:s DynaPeaQ energilager. En mindre testanläggning har nyligen levererats till Falbygdens Energi medan gotlänningarna troligen får en variant med 20 MW lagringseffekt i perioder om minuter. Vid kraftbortfall kopplas energilagret in av en statisk Voltage Source Converter, som med ett ultrasnabbt effekt- och frekvensstöd går igång på några millisekunder. Smartare vindkraft finns inte. Smarthetens mål är en elmarknad där det skall vara lika lätt att spara el som att producera mer för att skapa balans. Vindkraftens ändhållplats är den efterfrågestyrda slutkundsmarknaden, Demand Response (DR). Där är det så smart att även instabil Begripligt. Utvecklingen av smarta elnät handlar både om teknisk och mänsklig kommunikation. Foto: Göteborg Energi. vindkraftsproduktion kan bli en god affär, även för elkunden. Kortsiktig energilagring (eller pendling) kan komma att påverka elpriserna så mycket att det blir ett försäljningsmässigt argument, något Vattenfall och ABB nu vill testa på Gotland. När vi har produktionsöverskott skall det löna sig för kunder att lagra kraft, till exempel genom att ladda sin elbil, säger Håkan Gustavsson, Vattenfalls projektledare för pilotprojektet Smart Grid Gotland. Skär kostnader Nyligen beslutade också EON att bygga en ny smart vindkraftpark på 48 MW öster om Öland. Där blir man först i Sverige med att använda eltransporttekniken Dynamic Line Rating (DLR). Tekniken ökar elnätets kapacitet att tillvarata olika faktorer i omgivningen. Exempelvis kyls ledningarna vid stark blåst, något DLR kan utnyttja genom att automatiskt styra om vindkraftsproduktionen om elnätet överbelastas. Jag är glad att vi i handling kan visa hur smarta elnät möjliggör utbyggnaden av förnybar energi i Sverige, säger Jonas Abrahamsson, EON Nordens koncernchef. För EONs vindkraft är DLR-styrningen ett smart val både tekniskt och ekonomiskt då den inte kräver någon uppgradering av det existerande elnätet. Det är ett bra exempel på hur en applikation för smarta nät kan skära kostnader och därmed underlätta omställningen av energisystemet, säger Jonas Abrahamsson. n

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2015-09-29 Tomas Hallberg Agenda Statistik och prognos Förutsättningar Styrmedel Nätinfrastruktur Vikande lönsamhet Goda vindlägen Vind 2015

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

STORA FÖRETAG SATSAR PÅ EGEN VINDKRAFT

STORA FÖRETAG SATSAR PÅ EGEN VINDKRAFT 5/2013 STORA FÖRETAG SATSAR PÅ EGEN VINDKRAFT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR ELMARKNAD 5/2013 NOTISER Den förnybara energin förväntas öka mest i världen På bilden Annakarin Andersen, kundservice

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Tillståndsprocessen och dagsläget länet 2014-09-20 Anna-Lena Olsson, miljöhandläggare, Länsstyrelsen i Hallands län anna-lena.k.olsson@lansstyrelsen.se Tfn: 010-224 33 22

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Chalmers 2011-05-04 Vindkraften en folkrörelse Historik Vindkraft gör skillnad, men är inte hela lösningen Ett vindkraft- verk försörjer 1 200 hushåll med el Lillgrund och Öresundsbron

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn E.ON Vind Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn Radie: 56 m Rotordiameter: 112 m Fakta Nacellen (maskinhuset): 170 ton Torn: 170 ton Ett rotorblad: 13,5 ton Fundamentent: 1800 ton utan ballast

Läs mer

7/2013. Sverige söker samarbete kring förnybar energi Med hopskruvade torn mot högre höjder VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

7/2013. Sverige söker samarbete kring förnybar energi Med hopskruvade torn mot högre höjder VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 7/2013 Sverige söker samarbete kring förnybar energi Med hopskruvade torn mot högre höjder VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR ELMARKNAD 7/2013 NOTISER Bixia och Riksbyggen i vindkraftssamarbete

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 8/2013 Välfylld utställning på Vind 2013 Färre störningar med ny teknik VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR ELMARKNAD 8/2013 NOTISER Utbildning för vindkraftstekniker nu GWO-certifierad Yrkeshögskoleutbildningen

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut OECD Europas elproduktion 2013

Läs mer

VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 2/2012 Komplexa momsvillkor Vindkraft i tredje världen Vindkraften skapar många jobb VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR NYHETER Mast mäter havsvindarna EON har bogserat ut en ny mätmast i

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

3/2014 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

3/2014 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 3/214 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 3/214 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR NOTISER Vattenfall

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till Power for good Nordisk Vindkraft är ett privatägt och finansiellt starkt företag som står för en solid och lönsam vindkraft med utgångspunkten att påverka naturen så lite som möjligt och samtidigt tillföra

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft Vindkraft Förnybar energikälla Inga utsläpp Nyttjar vinden som är en oändlig resurs Ger lokal och regional utveckling Mindre sårbar

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft Särskild satsning på havsbaserad vindkraft April 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning och sammanfattning... 3 2. Goda skäl för en särskild satsning på havsbaserad vindkraft... 4 2.1 Försörjningstrygghet...

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

1/2012 BRIST PÅ PRAKTIK- PLATSER FÖR VIND- KRAFTTEKNIKER. Sveriges STÖRSTA VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

1/2012 BRIST PÅ PRAKTIK- PLATSER FÖR VIND- KRAFTTEKNIKER. Sveriges STÖRSTA VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 1/2012 BRIST PÅ PRAKTIK- PLATSER FÖR VIND- KRAFTTEKNIKER Vindkraftsbolag JO-anmäler Försvarsmakten Sveriges STÖRSTA vindkraftverk VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR ELMARKNAD 1/2012 NOTISER

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring?

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? NordVind - VINDKRAFT OG LOKAL FORANKRING Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? Projektledare Jens Sperens / Vindfyr Agenda Vindfyr Tack till finansiär Vad kommuner gör idag för ökad

Läs mer

Samordningsrådet för smarta elnät

Samordningsrådet för smarta elnät Samordningsrådet för smarta elnät Svenskt Näringsliv - SKGS Elmarknadsgrupp 2013-01-16 Kommittédirektivet och samordningsrådets arbete så här långt Utmaningar Omställningen till ett hållbart energisystem

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Vision och verklighet

Vision och verklighet Vision och verklighet Falköping 2010-02-19 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö Energis

Läs mer

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Rapport 2008-12-02 Rapport 2008-12-02 Kommungemensamt projekt för lokalisering av vindkraft Planeringen

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

2012-03-15. Tjänstgörande ersättare Curt Piculell (m) Linnéa Carlsson (s) Jan Moberg,MoBchef Magnus Olofsson MoHinsp.

2012-03-15. Tjänstgörande ersättare Curt Piculell (m) Linnéa Carlsson (s) Jan Moberg,MoBchef Magnus Olofsson MoHinsp. Sammanträdesprotokoll 1(6) 2012-03-15 Miljö- och byggnadsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 10.00 10.30. Beslutande Ledamöter Lena Karstensson (m) Olle Helt (m) Knut Svensson (c)

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 6/2014 Guide: Utbildningar för jobb med vindkraft Energimyndigheten: 150 TWh vindkraft i Sverige VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR NOTISER Vattenfall satsar på vindkraft Vattenfall investerar

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i den framtida svenska elproduktionen. Vinden är en oändlig

Läs mer

INGEN VINDKRAFT ANSLUTS TILL NORDBALT

INGEN VINDKRAFT ANSLUTS TILL NORDBALT 2/2013 Ledare: FöRNyBART ELSySTEM FöR EN SäKER ELFöRSöRjNING Havsvindkraft: INGEN VINDKRAFT ANSLUTS TILL NORDBALT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR VINDKRAFT 2/2013 Förnybart elsystem För

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 Gällande detaljplan för Vindkraftverk på Nöteberg 2:1 m.fl. Lysekils Kommun Närvarande: 23 berörda sakägare Måns Hagberg, planförfattare

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind

Läs mer

1 (11) 2012-03-30 R 05/2012. Näringsdepartementet Energienheten 103 33 STOCKHOLM. 1 Sammanfattning

1 (11) 2012-03-30 R 05/2012. Näringsdepartementet Energienheten 103 33 STOCKHOLM. 1 Sammanfattning SVENSK VINDENERGI GUNNAR FREDRIKSSON SVENSK ENERGI JAN FRISK YTTRANDE Datum Beteckning 2012-03-30 R 05/2012 1 (11) v2 Näringsdepartementet Energienheten 103 33 STOCKHOLM Ert Dnr: N2011/4103/E Remiss av

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017

Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017 Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017 18.00 Dörrarna öppnar 18.30 Välkommen önskar Siral med bakgrund till satsningen och visionen med projektet. Triventus Consulting beskriver sedan processen

Läs mer

Bixia Varför solel i vår mix

Bixia Varför solel i vår mix Bixia och omvärlden Mänskligheten står inför två av sina största utmaningar i historien! Hur vi ska få stopp på pågående klimatförändringar Hur vi ska få energibalans i världen Och detta utan att vi ska

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Med- och motvind Chalmers, Göteborg 2010-12-09 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06)

Läs mer

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet Tid: 22 september 2015, kl. 18.00-21.00 Plats: Abilds bygdegård, Falkenberg Från Vattenfall: Staffan Snis Projektledare

Läs mer

Lokal nytta med globalt perspektiv

Lokal nytta med globalt perspektiv Lokal nytta med globalt perspektiv Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider Varför vindkraft just HÄR och NU? Varför vindkraft just HÄR och NU? Tekniken Politiken Tekniken: Möjligt att bygga höga

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Ibrahim Baylan (S) Från Riksdagsförvaltningen 2015-02-06 Besvaras senast 2015-02-20 2014/15:265 Elområdesindelningen och dess negativa effekter för Sydsverige Sedan den 1 november 2011

Läs mer

ER 2015:08. Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk

ER 2015:08. Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk ER 2015:08 Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010

Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010 Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010 ABILD. Vattenfall planerar för en vindkraftspark i skogarna sydost om Abilds kyrkby. Men kommunen vill ha en samlad bild innan man har någon åsikt

Läs mer

Hur tar vi beslut om var projektet ska genomföras?

Hur tar vi beslut om var projektet ska genomföras? 17 november 2015 Hur tar vi beslut om var projektet ska genomföras? Under de senaste veckorna har vi haft informationsträffar på alla de tre platser där vi överväger att bygga ett lokalt energisystem.

Läs mer

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen Jonny Fagerström 2011-04-04 Sid 1 (9) Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen 1. Bakgrund 1.2 Skara Kommun Skara kommuns översiktsplan, antagen 19 december 2005,

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Vindbrukets nyttoeffekter i samhället

Vindbrukets nyttoeffekter i samhället Vindbrukets nyttoeffekter i samhället Emma Bednarcik 1 Vindbrukets nyttoeffekter I samhället 2015.11.04 Vindkraftsindustrin genererar betydande sysselsättning i Sverige så väl som Europa Sysselsättning

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer