VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

Transkript

1 2/2012 Komplexa momsvillkor Vindkraft i tredje världen Vindkraften skapar många jobb VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

2 NYHETER Mast mäter havsvindarna EON har bogserat ut en ny mätmast i havet mellan Sverige och Baltikum för att undersöka vind, vågor och strömmar på Södra Midsjöbanken. Det finns inget beslut att bygga några vindkraftverk på Södra Midsjöbanken, men platsen är intressant och därför genomför vi en rad undersökningar, förklarar EON Vinds vd Mark Porter och tillägger att den grundläggande frågan är hur mycket det blåser. Mätmasten står på en plattform av stål och är byggd som en stor båt, men utan motor ungefär som en oljeplattform. Den väger 670 ton, har tre 48 meter långa ben. I hamn och under transport är benen upphissade, men väl på plats sänks benen ned så att plattformen står på botten. Mitt på plattformen står en 80 meter hög mast som ska mäta vinden. Trots ansökan finns inget investeringsbeslut för projektet, men väl ett beslut att aktivt arbeta för att parken en dag ska kunna byggas. Ett konkret steg i det arbetet är bygget av den mobila mätmast som nu står färdig i Landskrona. Vindkraften skadar inte marint liv Med enkla medel är det lätt att undvika de små negativa effekter som havsbaserad vindkraft orsakar. Det visar en ny forskningsrapport från kunskapsprogrammet Vindval. Vindkraftsforskning i fokus u Vid ett seminarium på Chalmers i Göteborg i januari presenterades forskning inom Vindkraftstekniskt centrum (vindkraftverkens teknik), Vindforsk (även vindkraftens inverkan på hela kraftsystemet) och Vindval (vindkraftens miljömässiga effekter). Den forskning som presenterades under konferensen vittnade tydligt om den stora potentialen att kraftigt sänka vindkraftens produktionskostnad och att mildra vindkraftens effekt på omgivningen. Några nedslag i programmet: Vindkraft och nedisning Meteorologiska modeller för nedisningsprocesser för att förutsäga påverkan på produktion eller behov av avisning är ett viktigt område. Fjärrmätning med Sodar och Lidar Sodar (ljud) och Lidar (laser) är under snabb utveckling och ger nya möjligheter att mäta vinden. Då bägge metoderna är relativt nya är resultaten ännu inte helt korrelerade med de mer Vindkraft försörjer 380 miljoner människor med el u Som många redan vet så blev 2011 ett nytt rekordår för vindkraften, totalt installerades globalt 41 gigawatt. Det är nu över 80 länder som producerar vindkraftsel och den globala kapaciteten är uppe i 238 gigawatt. Det är tillräckligt för att försörja 380 miljoner människor med el, om man räknar med en konsumtion på europeisk nivå. För tredje året i rad var Kina det land som installerade mest vindkraft 18 gigawatt, det betyder att de har beprövade anemometrarna, därför ser banker fortfarande lite skeptiskt på mätning enbart med dessa metoder. Nya koncept för tillverkning av vindblad Här visades flera sätt att få ner vikter och sprida laster, vilket är en nödvändighet för att nå allt större vinglängder. Bland annat presenterades ett nytt koncept att tillverka vingar med autoklavbakad kolfiber som tar ner vikten för en vinge på 60 meter från 17 till 7 ton. Vindmodeller Vindtunnelmätningar som genomförs på KTH och mätningar i full skala i skog visar bland annat att turbulensens intensitet över skog verkar ha mer med den lokala medelvindhastigheten att göra än höjden över skogen. Ny forskning visar att inte bara vindkraftverken inom en park påverkar varandra utan även att stora vindkraftsparker till havs påverkar varandra. en totala kapacitet på 63 gigawatt. Med de anläggningar som nu är under uppbyggnad kommer Kina att ha mer vindkraft installerad 2020 än vad hela världen hade i slutet av Inom EU installerades 9,6 gigawatt 2011, vilket ger Europa en total kapacitet på 100 gigawatt. Sedan år 2000 har Europa ökat vindkraftskapaciteten med 84 gigawatt, samtidigt som kol- och kärnkraftskapaciteten har minskat med 10 respektive 14 gigawatt. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2012 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2011). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: MILJÖMÄRKT VIND 2/2012

3 Så många jobb SKAPAR vindkraften Hur många arbetstillfällen ger ett vindkraftsbygge? I den mest omsorgsfulla fallstudie som gjorts blev svaret att en vindpark med 48 vindkraftverk gav årsarbeten, varav 250 lokala. När vindparken var färdigbyggd har tolv personer heltidsarbete med skötsel och underhåll av vindkraftverken. text: torsten blomquist u Uppgifterna kommer från en studie av Havsnäs vindkraftspark i Strömsunds kommun. Havsnäs är Sveriges i dag största driftsatta landbaserade anläggning med 48 vindkraftverk. Under de sju år bygget pågick genererade anläggningen årsarbeten, 250 av dem gick till personer från Jämtland och Västerbotten. Parken togs i bruk hösten Allt arbete kartlades I dag arbetar tolv personer heltid med skötseln av vindkraftverken. Därtill kommer viss extra personal för snöröjning, fastighetsskötsel, säkerhet och bevakning. Arbetskraftsbehovet i fallstudien i Havsnäs visar ett lägre antal årsarbeten än i andra studier. I Havsnäs kartlades samtliga aktörer, arbetsmoment tidsåtgång/årsarbeten från idé till drift, säger Milan Kolar, vindkraftschef på SCA Energy i Sundsvall. SCA har stora intressen och tillgångar när det gäller vindkraft. Företaget har ett stort samarbetsprojekt med norska Statkraft som omfattar sju vindparker i Jämtland och Västernorrland. För sex av dessa parker är tillståndsprocessen nu klar och under 2011 inleddes arbetet med två av parkerna, Mörttjärnberget i Bräcke kommun och Stamåsen i Sollefteå och Strömsunds kommuner årsarbeten SCA har också ett stort vindkraftsprojekt tillsammans med det norska företaget Fred. Olsen Renewables i Sollefteå kommun. I detta projekt har tillståndsprocessen just inletts. SCA har också börjar projektera två större vindparker i egen regi, Hästkullen och Björnlandhöjden i Sollefteå, Timrå och Härnösands kommuner. Om vi tar exemplet Hästkullen Milan Kolar. Foto: SCA. så handlar detta om en vindpark med vindkraftverk, säger Milan Kolar. Översätter vi då erfarenheterna från Havsnäs så skulle bara detta projekt innebära knappt årsarbeten, varav ungefär 500 skulle vara lokala. Lokala arbetstillfällen I beräkningarna utgår vi från att ett årsarbete är timmar. I exemplet har vi räknat upp uppgifterna från Havsnäs till förutsättningarna i vår park på 130 vindkraftverk. Vi har dock använt försiktighetsprincipen eftersom vi inte vill ställa flera jobb i utsikt än vi kan uppfylla. När parken är byggd och i drift har vi räknat ett årsarbete om 5 7 vindkraftverk. Här räknar vi med en viss storskaleeffekt. n så många jobb genererar vindkraftverken Byggfas Antal verk Årsarbeten Förprojektering * Ledning, styrning * Bygg och anläggning Infrastruktur Teknikbyggnad * Mottagningsstation * Transformator 130 9* Vindkraftverk Anpassning elnät * Kommunikation * Övrigt Totalt 1990 Lokala arbeten 498 * Här har samma antal årsarbeten som i fallstudien för Havsnäs angivits, eftersom det inte är uppenbart att ett större antal vindkraftverk kräver motsvarande större arbetsinsats. VIND 2/

4 Komplexa momsvillkor för vindkraften Avdragsrätt för ingående moms? Nja, det är ingen självklarhet om det gäller vindkraft. Nya riktlinjer pekar på olika villkor för vindkraft på ritbordet, för färdigbyggda projekt eller för vindkraftverk som också tagits i drift. text:torsten blomquist u ERA/VIND har låtit två av Skatteverkets rättsexperter på frågor om mervärdesskatt reda ut begreppen, Thomas Johansson och Jan Owe Mattsson. De medger att det inte finns några korta och enkla svar när det gäller moms och vindkraft. Men genom de nya riktlinjerna från i fjol har vi städat upp i regelverket. Och vi har töjt så långt det går för att mildra eventuella inlåsningseffekter. Vi anser att tillämpningen nu är generös, säger Jan Owe Mattsson. Allmänt kan sägas att det som styr avdragsrätt för ingående moms är vad ett momsbelagt inköp ska användas till, påpekar Thomas Johansson. Blandad verksamhet Ett företag kan ha såväl momspliktiga som momsfria försäljningar, så kallad blandad verksamhet. Om ett inköp ska användas till momspliktig försäljning gäller avdragsrätt för den ingående momsen. Men för inköp som enbart ska användas till en momsfri försäljning finns ingen avdragsrätt. För inköp som ska användas både till momsfri och momspliktig försäljning kan begränsade avdrag göras efter skälig grund. Det gäller att särskilja den momsfria delen med den del som är momsbelagd med tillhörande avdragsrätt. För att avgöra frågan om avdragsrätt måste också klarläggas i vilket skede försäljning av projektet ska ske, förklarar Thomas Johansson. Momsfri fastighet Enligt Skatteverket gäller i princip med vissa undantag följande regler: 1/ Ja till avdragsrätt för ingående moms för anskaffningen och monteringen av verksamhetstillbehören, till exempel rotorer, maskiner och nätanslutningsavtal. 2/ Nej till avdragsrätt för uppförandet av vindkraftverket i övrigt, det vill säga kostnader för byggandet av vindkraftverkets momsfria fastighetsdelar, till exempel mark, arrenden, servitut, elkablar, fundament, torn etcetera. 3/ Ja eller delvis ja till avdragsrätt för utredningsmaterial, till exempel vindmätningar och markundersökningar. Ja, om de ska användas för momspliktig försäljning av projekteringsunderlag. Begränsad avdragsrätt om de ska användas till en delvis momspliktig försäljning av vindkraftverk. 1. FÖRSÄLJNING AV PROJEKTE- RINGSUNDERLAG. I detta exempel avses försäljning av ett projekteringsunderlag till någon annan som sen uppför vindkraftverket. Inköpet/kostnaderna för utredningsmaterialet används här till en momspliktig del av försäljningen av projekteringsunderlaget. Avdrag för ingående moms kan göras. 2. FÖRSÄLJNING AV VINDKRAFT- VERK EJ I DRIFT. Exemplet handlar om försäljning av ett färdigställt vindkraftverk som ej tagits i bruk. Inköp/kostnader för utredningsmaterialet utgör ingen specifik del i försäljningen. Kostnaderna används istället till hela försäljningen av vindkraftverket. Eftersom försäljningen av vindkraftverket delvis är momsfri får ett begränsat avdrag göras efter skälig grund. Avdrag för moms får endast göras fullt ut i en momspliktig verksamhet (produktion och försäljning av el) enligt ovan. Det kan dröja flera år innan det är klarlagt att inköpen ska användas till en momspliktig försäljning och då möjligt att göra avdrag fullt ut för den mervärdesskatt som betalats under projekteringstiden. Men när väl detta är klarlagt finns en möjlighet att genom korrigering göra avdrag bakåt i tiden. 3. VINDKRAFTVERK I DRIFT I detta exempel har vindkraftverket börjat användas av säljaren för momspliktig elförsäljning. Inköp/ kostnaderna för det tidigare utredningsmaterialet (till exempel vindmätningar och markundersökningar) blir 54 VIND 2/2012

5 nu kostnadselement i en verksamhet som avser momspliktig elförsäljning och därmed kan avdrag för ingående moms göras. Begränsad kvittning Möjligheten att genom avdrag kvitta moms om en försäljning görs när vindkraftverket är färdigbyggt men ej har tagits i bruk är alltså begränsad. Men så fort vindkraftverket tagits i drift i princip en knapptryckning bort inträder en viss avdragsrätt. Varje inköp och försäljning måste prövas var för sig för att man säkert ska veta om avdragsrätt för moms föreligger, påpekar de båda skatterättsexperterna. Frågorna är så komplexa att vi senare i höst överväger att bjuda in till ett seminarium. Frågorna är så komplexa att vi senare i höst överväger att bjuda in till ett seminarium där vi kan fördjupa oss i regelverket, säger Gunnar Fredriksson, vice vd på Svensk Vindenergi. Om till exempel ett vindkraftverk varit i bruk i bara en enda sekund föreligger avdragsrätt för moms, inte annars. För oss förefaller det vara en inlåsningseffekt, som kan hålla tillbaka en försäljning i ett tidigare skede. Förhållandet gynnar de stora företagen som har mera kapital att ligga ute med under längre tid, säger Gunnar Fredriksson. n Frågorna är komplexa, konstaterar Gunnar Fredriksson, vice vd på Svensk Vindenergi. Green Switching Ett hållbart alternativ till SF6- isolerade ställverk. Vakuumteknik och solid isolering Magnefix, Xiria, SVS (bilden) och FMX På senare år har miljöfrågorna fått allt större betydelse i samhället. Alarmerande rapporter om växthuseffekten och klimatförändringar har gjort alla medvetna om det allvarliga hotet mot livet på jorden. Utsläpp av SF6-gas från ställverk bidrar avsevärt till det hot som växthuseffekten och de medföljande klimatförändringar innebär. Eatons heltäckande sortiment av SF6-fria ställverksystem för mellanspänning ger dig möjlighet att aktivt bidra till att minska utsläpp av SF6 i världen. VIND 2/

6 Vindkraftverk i Canoa Quebrada, Brasilien. Vindkraft i tredje världen u Det har varit ett faktum att vindkraften inte märks i kraftbalansen i länderna utanför Europa, USA, Kina och Indien. Det finns indikationer på att den situationen håller på att ändras. Utbyggnadstakten i USA har dämpats. Det finns vissa tecken på mättnad i länder som Danmark, Spanien och Tyskland. Men i Sydamerika har satsningarna på vindkraft snarast startat. Tendensen är att vindkraften blir en märkbar del i nytillskottet på elmarknaden. Mer än USA I Brasilien där vindkraften svarar för 600 MW i ett kraftsystem om MW har nu på marknaden erbjudits MW vindkraft. Det är mer än vad som installerades i USA De aktuella vindkraftsparkerna ligger i norra Brasilien och i Amazonområdet. I samma områden finns de stora vattenkraftsprojekten Jirau och Belo Monte, som tillsammans omfattar drygt MW. Vindkraften är således i samma storleksordning som vattenkraften i nyproduktion. Om all denna vindkraft kommer att byggas ut avgörs på vindkraftsauktionerna. Reglermyndigheten sätter ett tak för elpriset. Alla projekt som hamnar under taket brukar leda till att avtal tecknas. Brasilien har stoppat avregleringen av elmarkaden. Den avreglerade delen omfattar effekter över 3 MW och berör i stort sett bara de stora industriföretagen. Reglermyndigheten kan därför stimulera vindkraftsutbyggnaderna genom att sätta ett högt tak för auktionspriserna. Uruguay som har ett alltför svagt kraftnät för att bygga kärnkraftverk satsar i stället på vindkraft. Behovet av ny elproduktion ska täckas av 300 MW vindkraft. Man vill helst inte basera sin elproduktion på fossilkraft. Vindkraften ska kompletteras av kraft från biomassa. Utdragen geografi Chile har haft svårt att få till stånd en omfattande utbyggnad av sin vindkraftssektor. Detta är en konsekvens av att man inte vill subventionera utbyggnaden. Ett annat skäl kan vara att man inte har ett sammanhängande storkraftnät. Genom sin utdragna geografi är landet uppdelat i fyra nätområden. En storskalig utbyggnad av vindkraft bör lokaliseras till områden med goda vindförhållanden. Sådana områden ligger inte där kraftbehoven är störst. För att komma ifrån det stora behovet av naturgasimport från Argentina, vilket skapat stora problem med kraftförsörjningen, kan man dock se att utbyggnaderna av förnybar elproduktion från vindkraft, solkraft och små vattenkraftverk kommer att öka. Utbyggnadsetapperna väntas bland annat omfatta ett antal vindkraftsparker om storleksordningen 100 MW vardera. De stora nationerna Mexiko med sin växande kraftsektor satsar på flera kraftslag och försöker undvika alltför mycket fossilkraft. Kärnkraften ska utvecklas men även förnybar kraft. Vindkraftsparkerna sprids ut efter vindförutsättningarna. Parkerna är förhållandevis små, under 100 MW, men antalet växer. Sammanlagt handlar det om avsevärda tillskott. Exploateringen av vinden tycks dock i första hand gälla de stora nationerna med hyfsad infrastruktur och tillgång till stora baskraftverk. n