VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 1

Transkript

1 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hej och välkommen 4 Programmet 6 Programmet för RÅM Programmet med förklaringar 7 Årsmöteshandlingar 8 Styrelsens förslag på mötesordning 9 Mötesordning 10 Handtecken 12 Årsredovisning 13 Verksamhetsberättelse 13 Stora händelser under året 13 Förtroendevalda 15 TACK! 26 Fältbiologernas bokslut 27 Bokslut 27 Balansrapport 28 Resultatrapport 29 Verksamhetsuppföljning 31 Uppföljning av verksamhetsplanen Uppföljning av RÅM-beslut 34 Propositioner och motioner 35 Propositioner 35 Motioner 38 Verksamhetsplan och budget 46 Förslag på verksamhetsplan 46 Verksamhetsförslag 51 Gruvnätverkets verksamhetsförslag 51 Jordbruksnätverkets verksamhetsförslag 52 Klimatnätverkets verksamhetsförslag 54 Skogsnätverkets verksamhetsförslag 55 Fristående verksamhetsförslag 57 Styrelsens budgetförslag 59 Budgetförslag 62 Valberedningens förslag 66 Valberedningens arbete under Förslag till förtroendevalda VIKTIGA PAPPER - RÅM 14

3 BILAGOR 73 Bilaga A: Styrelsens berättelse 74 Bilaga B: Revisionsberättelse 81 Bilaga C: Kommentar till revisionsberättelse 82 Bilaga D: Styrelsens kommentarer till revisorns kommentarer 85 Bilaga E: Förslag på nya stadgar för fältbiologerna 88 Bilaga F: Jämförelse stadgar 93 Bilaga G: Ska vi flytta kansliet 103 Bilaga H: Förslag på ny jämställdhetsplan 106 Bilaga I: Förslag på ny mångfaldsplan 107 Bilaga J: Diskussionsunderlag från arvoderingsgruppen 109 Bilaga K: Principer för arvodering av fältbiologernas ordförande 111 Bilaga L: Förslag på nytt skogspolitiskt program 112 Bilaga M: Förslag på nytt gruvpolitiskt program 113 Bilaga N: Förslag på nytt klimatpolitiskt program 114 Fältbiologiska dokument 116 Stadgar för fältbiologerna 116 Normalstadgar för distrikt av fältbiologerna 118 Normalstadgar för klubb av fältbiologerna 120 Fältbiologernas policydokument 121 Fältbiologernas MPP 123 Fältbiologernas miljöpolitiska plattform 123 Fältbiologernas havspolitiska program 124 Fältbiologernas skogspolitiska program 125 Fältbiologernas jordbrukspolitiska program 125 Fältbiologernas klimatpolitiskt program 126 Fältbiologernas energipolitiska program 127 Fältbiologernas rovdjurspolitiska program 128 Om demokrati 130 Jämställdhetsplan 132 Mångfaldsplan 134 RÅM-lexikon 136 Viktiga papper 2014 Layout: Matilda Andrén. Text: Styrelsen 2013 och RÅM-kommitten Fram- och baksida och bilder sida 5, 6, 11, 12, 32, 50, 58, 61, 70, 73: Matilda Andrén, bilder sida 9, 26: foto sida 17: Styrelsen. VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 3

4 4 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 HEJ OCH VÄLKOMMEN! Trevligt att just du vill komma på Fältbiologernas Riksårsmöte Viktiga papper som håller i din hand innehåller förhoppningsvis allt du behöver veta inför mötet. Det är bra om du läser igenom det en gång innan mötet för att vara beredd inför diskussionerna. På så sätt kommer vi tillsammans göra dagarna i Malmö så bra som möjligt, fyllda med bra diskussioner om föreningen. Välkommen! KONTAKT RÅM-kommittén är de som fixar det praktiska med RÅM, som lokal, mat och exkursioner. Hit kan du vända dig om du undrar något, vill hålla en workshop eller om du är i behov av något speciellt såsom tolk eller hörslinga. RÅM-kommittén kan nås på ram2014@faltbiologerna.se Styrelsen ansvarar för själva årsmötet och alla diskussioner som direkt rör årsmötesfrågor. Samtliga personer i styrelsen kan nås på e-postadressen styrelsen@faltbiologerna.se. Det går också bra att ringa: RÅM-kommittén: Anna Börjesson Styrelsen: Salomon Abresparr RÅM Råm är en förkortning av riksårsmöte och är inom Fältbiologerna lite av ett helhetskoncept. Förutom att ha årsmöte, med dagordning och beslutstagande blir det även exkursioner, god mat, workshops, aktion, föreningsvisioner, många beslut, häng i fiket och en chans att träffa medlemmar från hela landet.. Vi kommer diskutera motionerna, propositionerna och verksamhetsplanen samt budgeten i mindre grupper före det tas upp på själva mötet. Denna tid är till för reflektioner inför mötet. Då pratar vi om våra idéer och olika förslag och en får tid för att bestämma vad en själv tycker. I år kommer vi vara på Glokala Folkhögskolan i Malmö. All mat under mötesdagarna ingår frukost, lunch och middag. Fika kommer finnas till försäljning i Fältbiologfiket. VIKTIGA PAPPER För att få ut så mycket som möjligt av årsmötet bör en hålla hårt i den här pappersbunten. I Viktiga papper finns dagordning, verksamhetsplan, motioner, bokslut och en massa annan information som det är viktigt att läsa igenom det är därför den heter viktiga papper. Ha med ditt exemplar på RÅM och glöm inte att skriva ditt namn och namn på sovsalen där du bor. ANKOMST Vi har två ankomsttider. Du kan välja mellan att komma den första ankomsttiden eller den andra. Mer info i programmet. VIKTIGARE PAPPER Efter att diskussionspassen är klara samlas alla nya och ändrade förslag i en ny bunt papper som kallas Viktigare Papper. De delas ut under RÅM, i tid innan beslut på årsmötet ska tas, så att alla ska hinna läsa igenom dem. ATT RÖSTA PÅ ÅRSMÖTET Alla närvarande medlemmar får en röst var på årsmötet. De som inte kan medverka på plats har möjlighet att distansrösta. Att rösta på distans Kan du inte komma? Ingenting att hänga läpp över, du kan vara med och rösta ändå! Anmäl dig på ramanmalan@faltbiologerna. se senast 1 vecka innan mötet, dvs. senast 27 december. Per mejl kommer du sedan få en uppdatering om motionsdiskussionerna från visionsdagarna = Viktigare papper. Du kommer att få vara närvarande fast på distans och Din röst kommer att räknas in i beslutstagandet. HJÄLP TILL, VAR FUNKTIONÄR Vill du hjälpa till att göra RÅM 2014 till ett riktigt bra möte? Att hjälpa till som funktionär kan innebära alltifrån att fixa fika till att rådda ihop scenen till RÅM-showen. Tveka inte att höra av dig till RÅM-kommittén om du vill bidra. ram2014@faltbiologerna. se. RESA TILL RÅM Boka resa nu och hitta en så billig som möjligt. Tåg är bra. Om du är sent ute med att boka resa ber vi dig att kolla andra alternativ som buss, samåkning, liftning, cykel, gång och annat som finns för att hålla nere kostnaden för resan. Reseersättning gäller ej flygresor. För att få en mer samlad bild av olika transporter kan du först gå in på t.ex. som visar olika resealternativ. Var

5 kritisk, och granska alternativen, se upp ibland dyker det upp de konstigaste förslagen man kan tänka sig. BOENDE Vi kommer att sova på skolan. Önskar du annat boende ingår det inte i deltagaravgiften. Hör av dig om du vill ha hjälp med tips! RESEERSÄTTNING Du få ersättning för dina reseutgifter till RÅM. Ersättning ges för billigast möjliga resa och du måste visa upp alla dina biljetter, även hembiljetten. Ta också med ditt bankkontonummer, reseersättningen betalas digitalt. Några tips för att hålla resan så billig som möjligt: Antagligen har du tjänat in många av poängen genom fältbiologresor och har nu chansen att ge tillbaka lite till föreningen... Tips på hemsidor med reseförbindelser (OBS! Du kan inte köpa biljett på denna sida) (lite som resplus här kan du söka på olika alternativ för din resa) (välj resor i och utanför länet ) (Bra på bussar norrifrån, går även att nå på ) (bussar längs Norrlandskusten) (kör tillbaka en Herz-hyrbil till ursprungsorten) För sista biten från Malmö central till Råm(Glokala folkhögskolan) Dels går pluslinje 32 mot Käglinge och dels pluslinje 35 mot Kvarnby, hoppa av på hållplats Sofielund. Från Gustav Adolfs torg går även gröna linjen mot Kristineberg Syd förbi Sofielund. Från hållplatsen är det snittslat till lokalen. Följ dom. PACKLISTA kommittén så finns det kanske att låna!) RÅM och få resersättning) VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 5

6 PROGRAMMET FÖR RÅM JANUARI, ONSDAG Första ankomsten Välkomstaktiviteter för de som ankommit 2 JANUARI, TORSDAG FältBIOlogerna en filmisk verksamhetsberättelse Makt- och normpass och demokratipass Kort exkursion Andra ankomsten Lunch Intropass med RÅM-kommittén Plenummöte Diskussionspass: Första blocket Middag Makt- och normpass och demokratipass 3 JANUARI, FREDAG Frukost Morgonsamling och presentation av motioner och propositioner Diskussionspass: Andra blocket Diskussionspass: Andra blocket Middag Kvällsaktiviteter 4 JANUARI, LÖRDAG Frukost Morgonsamling Diskussionspass: Tredje blocket Påverkanstorg Lunch och demonstration Yrkandestopp ~14.00 Påverkanstorg Plenummöte Middag Kvällsaktiviteter 5 JANUARI, SÖNDAG Frukost Morgonsamling och genomgång av Viktigare Papper Plenummöte Lunch Plenummöte Plenummöte avslutas RÅM-middag RÅM-show 6 JANUARI, MÅNDAG FRUKOST Städning och hemfärd! 6 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14

7 PROGRAMMET MED FÖRKLARINGAR FÖRSTA ANKOMSTEN Här är den första ankomsten. För de som vill åka redan den 1 januari och hinna landa lite innan själva årsmötet börjar. Du kan komma tidigast kring och det kommer serveras lite mackor och självplock-middag. GENOMLÄSNING AV VIKTIGA PAPPER läsa Viktiga Papper? För de som har anlänt kommer vi sätta oss några stycken och tillsammans gå igenom de viktigaste delarna av möteshandlingarna. MORGONSAMLING Kl är en tid att lägga på minnet. Då får du all information du kan tänkas behöva om dagen som väntar. Eftersom schemat kör igång direkt efter morgonsamlingarna är det bra att se till att ha fixat tandborstning och dylikt innan. ANDRA ANKOMSTEN Här kommer alla de som åkt nattåg eller inte kunnat åka förrän den 2 januari. De som kommer vid andra ankomsten kommer inte missa någonting av själva årsmötesförhandlingarna. INTROPASS Nu börjar RÅM på riktigt! Här får du all information om hur ett årsmöte går till och andra saker som kan vara bra att veta inför dagarna som kommer. DEMOKRATIPASS Här går vi igenom vi demokrati, ordning och oordning. Hur ser vi till att hålla ett mötesklimat där alla kommer till tals? Tips på mötestekniker, tankesätt och maktfördelning. MAKT- OCH NORMPASS Olika maktstrukturer och normer finns överallt omkring oss och Fältbiologerna är ingen fredad plats. Vilka maktstrukturer och normer finns inom vår förening och hur gör vi för att medvetna om dem? PLENUMMÖTE Det är det här vi är här för - att ha årsmöte! Nu sätter vi oss i plenum, som är den stora mötessalen, för att ta alla beslut som ska tas på årsmötet. Mer om detta hittar du i mötesschemat och mötesordningen. DISKUSSIONSPASS I styrelsens förslag till mötesordning föreslås det att inga diskussioner får ske i plenum. Detta betyder att när vi sitter i plenumsalen och har årsmöte så får ingen debattera för vad de tycker i olika frågor. All diskussion ska istället ske utanför plenumsalen på vad vi valt att kalla för diskussionspass. Läs mer om detta under styrelsens förslag på mötesordning i Viktiga Papper. KVÄLLSAKTIVITETER Här kommer det ske en massa intressanta föreläsningar, coola band, filmvisningar och annat kul. RÅM-MIDDAG Det här är en festlighet utöver det vanliga! Ta på dig dina festligaste kläder och så sätter vi oss till bords för att avnjuta en fantastisk middag med tal och lovord över allt som hänt under veckan samt det gångna året. RÅM-SHOW Den årliga RÅM-showen är forumet för allt som går under benämningen underhållning. Vill du spela en pjäs om din klubb? Sjunga en sång? Dansa? Berätta en saga? RÅM-showen brukar vara en av de roligaste händelserna på fältbiologåret och är öppen för alla att delta! AVFÄRD OCH STÄDNING Nu har vi kommit fram till det enda tråkiga under veckan, nämligen att åka hem. Innan vi åker måste vi städa hela lokalen och det ska vi alla hjälpas åt med. Alla kommer åka hem vid olika tidpunkter men se bara till att du har hjälpt till med städningen på något sätt innan du lämnar. Annars blir det väldigt tråkigt för de som är kvar sist. VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 7

8 DAGORDNING ÅRSMÖTESHANDLINGAR 1 Mötets öppnande 2 Val av mötesfunktionärer 3 Godkännande av dagordning 4 Fråga om mötet behörigen utlysts 5 Fastställande av röstlängd 6 Fastställande av mötesordning 7 Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 8 Revisorernas berättelse 9 Remissdebatt 10 Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning 11 Propositioner 12 Motioner 13 Fältbiologernas Miljöpolitiska Plattform & de Politiska Programmen 14 Fastställande av verksamhetsplan och budget 15 Val av ordförande 16 Val av övriga styrelseledamöter 17 Val av revisorer och revisorssuppleanter 18 Val av valberedning 19 Val av redaktionen och övriga kommittéer 20 Övriga frågor 21 Mötets avslutande 8 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14

9 STYRELSENS FÖRSLAG PÅ MÖTESORDNING Precis som det finns en dagordning som säger vad som ska tas upp på mötet, finns det även en mötesordning som säger hur själva mötet ska gå till. Det är årsmötet som bestämmer mötesordningen men för att kunna göra det krävs att någon har lagt ett förslag på mötesordning. Här kommer styrelsens förslag på mötesordning, som också kommer vara huvudförslaget. Tänk därför efter noga när du läser det här förslaget om det är något du skulle vilja ändra eller om du kanske vill skriva ett helt nytt förslag på mötesordning. I så fall, skicka in så tidigt som möjligt! Det har funnits en praxis på Fältbiologernas RÅM om hur mötet ska gå till. I år börjar istället årsmötes- förhandlingarna i mötesplenum redan första dagen för att mötet ska få möjlighet att rösta om mötesordningen och på vilket sätt vi vill ha årsmötet. Om RÅM väljer att anta styrelsens förslag på mötesordning kommer det innebära att efter 6 Mötesordning ajourneras mötet i två dagar framöver för att fortsätta alla diskussioner utanför mötes- plenum. Alltså: Torsdag 2 jan behandlar vi 1-6 för att kunna rösta om mötesordningen och sedan ajourneras mötet fram till lördag 4 jan då vi fortsätter från 7 och framåt. VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 9

10 MÖTESORDNING INGEN DEBATT I PLENUM Alla diskussioner kring möteshandlingarna sker utanför mötesplenum. Detta för att du inte ska behöva våga gå upp i en talarstol för att uttrycka dina åsikter, samt att det då ofta tenderar att bli samma personer som talar hela tiden. Det kan även dra ut mycket på mötesförhandlingarna, och om en punkt drar ut på tiden drabbar det alla andra. Därför brukar vi istället på Fältbiologernas årsmöten ha ett upplägg som kallas visionsdagar. Under visionsdagarna kommer alla propositioner, motioner, miljöpolitiska program, verksamhetsplan och budget diskuteras i smågrupper under olika diskussionspass. Varje pass har ett tema och en passhållare som fungerar som en mötesunderlättare. Nytt för i år är att vi har valt att dela upp diskussionspassen i tre olika temablock. När diskussionspassen är färdiga kommer visionsdagarna att avslutas med ett påverkanstorg och ett åsiktstorg. Påverkanstorget är sista chansen att skriva nya yrkanden eller kandidera till förtroendepost. På åsiktstorget får du sedan chans att mingla runt och diskutera alla nyinkomna yrkanden. FÖRSTA BLOCKET VERKSAMHETSPLANEN Hela det här blocket kommer inledas med att styrelsen presenterar sitt förslag på verksamhetsplan inför hela årsmötet. Anledning- en till att vi vill börja hela diskussionsdelen av mötet med det här är för att verksamhetsplanen är det som hela nästa års verksamhet och budget bygger på. En skulle kunna säga att verksamhetsplanen är grunden till allt som ska diskuteras och beslutas om på RÅM. Vi tycker därför det är väldigt viktigt att hela mötet får en ordentlig genomgång och förståelse för det förslag på verksamhetsplan styrelsen lagt fram. Också för att medlemmar ska kunna få makten att ändra och påverka verksamhetsplanen. Visionspass För att skriva en verksamhetsplan krävs visioner om framtiden. Var vill vi att Fältbiologerna ska vara om 10 år? Vilken politik och verksamhet vill vi genomföra? Hur många medlemmar ska vi ha? Ska vi ha några distrikt eller inte? Allt det här vill vi visionera om på ett visionspass för att medlemmarna ska få lite kött på benen inför röstningen av verksamhetsplanen. Röstning av verksamhetsförslag Efter visionspass samt genomgång av verksamhetsplan kommer vi gå över till att prata om vilka riksaktiviteter vi vill anordna, dvs vilken verksamhet vi vill ha. Under torsdagen kommer det finnas ett torg där alla inkomna verksamhetsförslag finns presenterade. De personer som skrivit verksamhetsförslag och är på plats på mötet kommer då få en chans att presentera sitt verksamhetsförslag. Sedan kommer det ske en röstning eller opinionsundersök- ning om vilka verksamhetsförslag som är populärast. Det kommer gå till så att varje medlem får 10 bönor var som de kan välja att lägga på olika verksamhetsförslag, en röst per förslag. När resultatet efter röstningen har sammanställts kommer styrelsen att komplettera sitt budgetförslag och göra ett nytt förslag baserat på bönröstningen. Dvs den budgetposten som tidigare bara hetat riksaktiviteter kommer att specificeras till särskilda aktiviteter. När styrelsen gör sitt förslag så kommer hänsyn att tas till att försöka få en så stor mångfald i riksaktiviteter som möjligt. Detta genom att alla som skickat in verksamhetsförslag har fått fylla i aktivitetsmallar där de i korthet redogör för aktiviteten, bl a hur ungdomar från olika grupper i samhället ska inkluderas. När det är två aktiviteter som är lika, t.ex två fågelskådningsaktiviteter kommer styrelsen att låta bönröstningen avgöra. Ifall årsmötet väljer att inte gå på styrelsens förslag, alltså huvudförslaget, kommer mötet istället rösta om en verksamhetsplan där urvalet av verksamhetsförslag är helt baserat på resultatet vid bönröstningen. Om inte alla aktiviteter ryms i budgeten blir det omröstning mellan de som var populärast i bönröstningen. ANDRA BLOCKET PROPOSITIONER, MOTIO- NER OCH MILJÖPOLITISK PLATTFORM Blocket kommer inledas med att styrelsen presenterar propositionerna och motionärerna sina motioner. Det kommer att finnas utrymme att ställa sakfrågor om det är något en inte förstår eller om något är oklart. Efter det kommer propositioner, motioner och MPP diskuteras under olika diskussionspass. TREDJE BLOCKET - BUDGET Styrelsen börjar med att presentera och förklara budgeten inför hela årsmötet. Det kommer att finnas utrymme att ställa frågor om det är något en inte förstår eller är oklart. De flesta frågor och diskussion ska dock ske under diskussionspassen efteråt. Under diskussionspassen kommer budgeten att diskuteras i olika rum. Där kommer du ha möjlighet att tycka till, diskutera och fråga om allt du vill veta. PÅVERKANSTORG Här får du chansen att överblicka allting nytt som kommit upp under diskussionspassen, alltifrån ändringsyrkanden till nya nomineringar och kandidaturer. Allt som diskuterats under visionsdagarna kommer här finnas tillgängligt på lappar, likt ett stort torg. Påverkanstorget är lagt precis innan yrkande- och nomineringstoppet, som en sista chans att få hjälp att skriva ändringsyrkanden, eller hitta personer som tycker lika som du. Kanske kan du jämka dig med något annat förslag som lagts. 10 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14

11 ÅSIKTSTORG Nu när alla ändrings- och tilläggsförslag kommit in så sker åsiktstorget som är till för att mingla runt och lufta tankar. Genom diskussion med andra är det förhoppningsvis lättare att bilda sig en uppfattning om hur en ska rösta. VIKTIGARE PAPPER per sammanställs alla nya yrkanden, jämkningar och nomineringar som kommit in under diskussionspassen och påverkanstorget. De sätts ihop tillsammans med de gamla förslagen och formar Viktigare Papper. Här hittar du även beslutsordningen inför mötet. De kommer delas ut vid morgonsamlingen under söndagen och det kommer då även ske en genomgång av pappren med frågestund. BESLUTSORDNING Vid beslut, som inte är personval, så röstar vi fram ett beslut genom något som kallas kontrapropositionsordning. Det betyder, om flera alternativ finns, så ställs de mot varandra parvis. Vid en motion röstas först om eventuella ändringsyrkanden, och sedan om det eventuella ändrade förslaget i sin helhet. Efter motionsstopp, så kommer Viktigare Papper-skrivarna sammanställa alla yrkanden i ett dokument, Viktigare Papper. Där står alla att-satser som vi kommer att rösta om. När en motion eller proposition behandlas, så lyfts först eventuella ändrings- och tilläggsyrkande. Därefter röstas om motionen ska bifallas i sin eventuella ändrade form. Exakt i vilken ordning som yrkanden kommer att ställas, bestäms av presidiet som då föreslår en propositionsordning. När ett beslut ska tas så kommer varje röstning alltid stå mellan två alternativ; yrkande 1 och yrkande 2, eller yrkande 1 mot avslag. Först sker det med acklamation. Om någon anser att det var så jämnt att det inte gick att avgöra vilken part som vann omröstningen kan en ropa votering innan mötesklubban slår i bordet. Då får alla rösta igen genom att räcka upp handen tills rösträknarna har räknat alla röster. Om någon därefter fortfarande tycker det är oklart kan en ropa votering igen och då sker en sluten omröstning, dvs. alla får skriva Bifall eller Avslag på lappar som lämnas in och räknas. RÖSTNING Beslut tas med enkel majoritet. Det betyder att ett förslag går igenom om mer än hälften (50%) av rösterna är för. Enligt fältbiologernas stadga har mötesordförande utslagsröst om röstningen är oavgjord. Röstning görs genom handuppräckning och acklamation. Du lägger din röst genom att vid röstningstillfället, när den att-sats du vill bifalla läses upp, säga ja, och räcka upp handen. Kom ihåg säga ja när du räcker upp handen. Mötesordförande avgör vilket förslag som fick flest röster. Denne fäller sitt avgörande, och slår mötesklubban i bordet. Om ingen invänder innan klubban slår i bordet är beslutet antaget av mötet. MÖTESTEKNIKER Under visionsdagarna och mötet i plenum kommer vi använda oss av en mötesteknik som kallas för handtecken. Att använda sig av olika handtecken är en metod för att förenkla och snabba på en diskussion. Här nedan följer en bilaga med en förklaring av alla handtecken som vi kommer använda oss av under visionsdagarna. Eftersom ingen diskussion tillåts i plenum använder vi oss där av lite andra handtecken än vad vi gör under visionsdagarna. De handtecken som används är tyst applåd och ordningsfråga. An- skriftligt till mötesfunktionärerna under mötet, som sedan lyfter frågorna till mötespresidiet. Detta för att mötesfunktionärerna ska kunna sortera bort de frågor som handlar om debatt, då det är lätt hänt att folk använder sakfrågor för att föra debatt i plenum VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 11

12 HANDTECKEN TYST APPLÅD/ HATTIFNATT Om någon säger något jättebra måste du inte avbryta genom att applådera eller begära ordet för att hålla med. Istället kan du använda dig en tyst applåd, även kallad hattifnatt. Tecknet kommer från teckenspråket och utförts genom att sträcka upp händerna ovanför huvudet, spreta med fingrarna och vifta så snyggt du kan. Likt en hattifnatt från Mumindalen. STRECK I DEBATTEN Känner du att debatten går på tomgång, att samma argument och personer kommer fram gång efter annan? Då kan du begära streck i debatten! Sträck ut högerarmen och skär snett genom luften framför dig, ungefär som John Travolta i Saturday Night Fever. Alla som vill begära ordet får då en sista chans att skriva upp sig på talarlistan innan och diskuterar sedan inte mer i frågan. Om det efter streck i debatten kommit upp något som diskussionen går det att begära att strecket hävs. SAKUPPLYSNING ELLER SAKFRÅGA Och om någon använder ett konstigt ord du inte förstår eller om du tycker att viktig information saknas för att kunna förstå debatten kan du ställa en sakfråga eller begära en sakupplysning. Båda två har samma tecken: räck upp båda händerna med pekfingret i luften. STRYKNING Om någon annan säger det du hade tänkt säga eller om du ångrar dig kan du välja att stryka dig från talarlistan. Detta gör du genom att ta ögonkontakt med passhållaren och skär halsen av dig med pekfingret. ORDNINGSFRÅGA Om det inte går att läsa texten på overheaden, om det är för varmt i lokalen eller om du har solen i ansiktet och vill att någon fixar persiennerna kort sagt: om du har något att påpeka som inte är ett inlägg i debatten ska du begära ordningsfråga. Låt dina fingertoppar mötas över huvudet, som ett tak. Eller som ett stort O med huvudet i mitten. 12 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14

13 ÅRSREDOVISNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÄLTBIOLOGERNA VERKSAMHETSÅRET 1 SEP AUG 2013 Nedan följer en beskrivning av vad som hänt i Fältbiologerna under gångna verksamhetsåret. Först några stora händelser som skett under året och efter det en lista på alla de som varit förtroendevalda. Därefter en beskrivning av föreningsutvecklingen gällande hur det ser ut med klubbar, ekonomi och medlemmar. Till sist finns de mera utförliga berättelserna från föreningens olika utskott, nätverk och externa representanter om vad de gjort under året. Och allra allra sist: några väl riktade tackord runtom i föreningen. Vi har höjt våra röster och satt tonen i miljödebatten, vi har varit ute i naturen mer än någonsin och lärt varandra, små som stora, om växter och djur. Verksamhetsåret började den 1 september Samma datum stoppades Nordkalks skövlingar i Ojnareskogen under dramatiska former. Fältbiologerna med flera hade demonstrerat och stått emot hela sommaren och gjort skogen på norra Gotland till en omstridd rikskändis. Sedan den dagen har det i skrivande stund inte fallit några fler träd i Ojnareskogen. Ojnareprotesterna fortsatte dock under året och kulminerade i Högsta Domstolens besked den 18 juni; Nordkalks tillstånd att avverka och bryta rivs upp och hela fallet ska prövas en gång till. En seger för fast mark och rent vatten! Efter prostesterna på Gotland växte också kritiken mot gruvindustrins framtåg i Sverige. Fältbiologernas gruvnätverk deltog i den stora demonstrationen mot en gruva i Kallak under Jokkmokks marknad, drog ihop 700 personer från hela landet till en gemensam demonstration i Stockholm och lobbade på socialdemokraterna under deras kongress i Göteborg. Allt detta tillsammans med otaliga debattartiklar och insändare har gjort Fältbiologerna till en av de mest aktiva organisationerna i debatten om gruvboomen och minerallagen. September fortsatte med den andra upplagan av konferensen Power Shift som denna gång hölls i Stockholm. Helgen resulterade bland annat i en deklaration med konferensdeltagarnas mening kring klimat- och energifrågor och en flash mob. I oktober hade både Skåne och Stockholm-Uppland-Gotland sina distriktsårsmöten där det planerades en rad stora aktiviteter som kom att hända under verksamhetsåret. Skåne anordnade bland annat en stor resa till Lübeck och Polen för att titta på alternativa skogsbruksmetoder, trädtoppsläger och överlevnadskurs. S-U-G å sin sida stod för fjällvandringar till Sarek och Jämtlandsfjällen, cykelsemester på Åland och en egen fältstation på Gotland. Distrikten sammanstrålade också på Stora Karlsö för att skåda och märka sillgrisslor. I november och december ägde klimattoppmötet COP18 rum i Doha, Qatar. Fältbiologerna var där och gjorde våra röster hörda genom debattartiklar, deltagande i aktioner och lobbande på svenska delegationen. Sedan COP18 har klimatfrågan fått sig ett uppsving och resulterade också i aktionen klimatskriket. Den anordnades första gången i Stockholm 4e maj då 100 personer bokstavligt talat skrek ut sin klimatångest och frustration över politikernas icke-agerande. Sedan dess har den anordnats i bland annat Lund, Växjö och i Almedalen. Människor över hela landet har också spelat in skrik och lagt upp som filmer på nätet. Flera lokala strider har förts. Göteborgsklubben har kämpat för Finngösaravinen och dess ekar och Stockholm City-klubben för fågelsjön Råstasjön och mot Förbifart Stockholm. Östergötlands fältbiologer och Jönköpingsklubben anordnade den stora opinionsskapande vandringen Vandra för Vättern som avslutades med tal och musik i Gränna. Aktionen fick stor uppmärksamhet och drev på i frågan mot en gruva i Norra Kärr vid Vättern. VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 13

14 Under våren fick också vårteckenrapporteringen sig ännu ett uppryck. Efter förra årets nya funktioner på hemsidan började rapporteringen nu också spridas på sociala medier och var mycket uppskattad. Att leta vårtecken har också varit en uppskattad aktivitet bland landets minifältisar som fått nytt liv eller levt vidare i bland annat Stockholm, Uppsala, Södertälje, Vänersborg, Linköping, Gotland, Lund. Fältbiologin har stått sig stark genom det årliga Fältstation Öland som i år återigen var välbesökt. Knappt 140 fältbiologer tog del i fågelskådning, exkursioner bland insekter, däggdjur, fladdermöss, fjärilar och ätliga växter på Ölands södra udde. Men plats på schemat fick också astronomi, molnskådning, improvisationsteater, makt- och normpass och föreningsvisionering. Liksom förra året besökte vi även Station Linné. ÅRSMÖTE Riksårsmötet (RÅM) hölls i Visby på Gotland. Dagarna inleddes med en exkursion till Ojnareskogen och guidning av fältbiologer som varit på plats under sommarens strider. Sedan fortsatte diskussion och visionering i smågrupper för att ge möjlighet för så många som möjligt att komma till tals angående verksamhetsplan, budget, propositioner och motioner. Själva årsmötet tog vid på fredagen och ägde rum 4-5 januari. Veckan innehöll även demokratipass, föreläsningar, verkstäder, bandspelning, aktion mot gruvboomen inne i Visby, RÅM-middag och en RÅM-show utan dess like. Lite senare på sommaren anordnade Fältbiologerna och Svenska Botaniska Föreningen för andra året i rad ett gemensamt botanikläger utanför Halmstad. I dagarna tre botaniserades det bland spännande halländska naturtyper som brända ljunghedar, artrika strandängar och frodiga ädellövsskogar. Fältbiologerna fanns även i år representerade på Almedalsveckan. Med aktioner mot gruvboomen och för klimatet, ett välljudande klimatskrik om dagen och ett eget välbesökt seminarium om Ojnareskogens eftermäle slog vi oss högljutt fram mellan politiker och lobbyister i Visby. Föreningen har fortsatt driva projektet Mötesplats Naturen under våren där barn från olika stadsdelar i Malmö under skoltid fått möjlighet att lära sig om uteliv och natur. Projektet har genomförts med hjälp av de drivande medlemmar som sökt pengar från Svenskt Friluftsliv och Länsstyrelsen i Skåne samt med pengar från Fältbiologerna. Många barn från projektet har sedan kommit på läger med Lunds minifältisar och ett liknande projekt är också på gång i Stockholm. 14 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14

15 FÖRTROENDEVALDA I FÖRENINGEN STYRELSEN Under verksamhetsåret har Fältbiologerna haft två styrelser, eftersom årsmötet som vanligt ägde rum en bit in på verksamhetsåret. Styrelserna har konstituerats enligt följande: Ordförande: Salomon Abresparr Vice Ordförande: Sara Vikström Olsson Vice Ordförande: Pontus Johansson Kassör: Lovisa Nilsson Sekreterare: Ann-Christine Troberg Kanslichef: Carin Fröjd Fältbiologisekreterare: Andreas Hansen Ledamot: Hilda Bergström Gruppdynamiksekreterare: Marina Widén ( ) Ordförande: Salomon Abresparr Vice Ordförande och kassör ( ): Sara Vikström Olsson Vice Ordförande: Alva Snis Sigtryggsson Sekreterare: Ebba Hårsmar Ledamot: Catarina Antikainen Ledamot: Orvar Lorimer Olsson Ledamot: Ylva Hyrkäs Ledamot: August Almqvist Jansson Kassör: Josefin Årevall ( ) Ledamot: Marina Widén ( ) Anställdaansvarig och kassör: Joel Haldosén ( ) UTSKOTT Under verksamhetsåret har Fältbiologerna haft en rad olika utskott, kommittéer och en redaktion. Dessa har arbetat med specifika uppgifter under året. Utskotten har haft olika sammansättning under verksamhetsåret på grund av att årsmötet ägde rum en bit in på verksamhetsåret. Efter riksårsmötet 2013 minskade även antalet utskott till förmån för mer temporära grupper som arbetat under året och valberetts av valberedningen. Utskotten har sett ut som följande: ÖLANDSKOMMITTÉN Johan Runeson Olof Åström Hannes Andersson Ronja Malachowska Per Gustavsson Pontus Johansson John Gustafsson Elin Håård FALSTERBOKOMMITTÉN Klas Rosenkvist Hannes Andersson Peder Winding Mikael Olofsson FINANSUTSKOTTET FÖRLAGSUTSKOTTET Johan Berg August Almqvist Jansson Anna Börjesson John Gustafsson VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 15

16 WEBBUTSKOTTET FÖRENINGSUTSKOTTET KANSLIUTSKOTTET Linnéa Andersson Magnus Bjelkefelt Arvid Myhlback Johan Runeson Kleo Bartilsson Kristin Axelsson Linnéa Andersson Agnes Limé Adam Knapasjö REDAKTIONEN Jennie Wadman Jennie Wadman Lisa Behrenfeldt Magnus Bjelkefelt Magnus Bjelkefelt Kristin Hyltegren Kristin Axelsson Alva Anderberg Alva Anderberg Svante Hansson Jenny Luukkonen Olof Åström Marina Widén Andreas Hansen Svante Hansson Corinna Krikonenko Johanna Yourstone Vibeke Renting VALBEREDNINGEN Linn Andersson Linn Andersson Olof Åström Olof Åström Johan Runeson REVISORER Elin Götmark Elin Götmark Andreas Keränen Sara Svensson Linnea Folkesson Elisabeth Lindvall REVISORSSUPPLEANTER Agneta Hammarsköld Agneta Hammarsköld Gustav Petri Laura de Jong Karin Folkesson Take Knol Håkan Ohlson Håkan Ohlson 16 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14

17 STYRELSENS MÖTEN De båda styrelserna har under verksamhetsåret tillsammans haft 17 protokollförda styrelsemöten numrerade enligt listan nedan. Protokollen finns att läsa på kansliet och på hemsidan. Styrelsemötena har hållits i olika delar av landet, på kansliet, i klubbstugor, förskolor och på andras kanslier. Ansvaret för dagordning och mötesunderlag har främst legat på ordföranden och vice ordföranden men styrelsens ledamöter har också turats om med att förbereda mötena. Mötena har varit besökta av klubbar som hjälpt till med matlagning och exkursioner men också av medlemmar från kommittéer och nätverk. Styrelsemötena är öppna möten och medlemmar är alltid välkomna att närvara. Nr Datum Plats Vallda-Sandö Telefonmöte Göteborg Telefonmöte Elsa Telefonmöte Eugen Falsterbo Telefonmöte Lisbet Telefonmöte Sune Rimforsa Telefonmöte Rockstastugan Göteborg Telefonmöte Viktoria Rimforsa Hardeberga Rockstastugan Telefonmöte Tage VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 17

18 MEDLEMSAVGIFT Medlemsavgiften för 2012 för fullbetalande medlemmar var 0 kr för förstaårsmedlemmar och 50 kr för övriga. För stödmedlemmar var avgiften 200 kronor. Ett särskilt dubbelmedlemskap för alla upp till 25 år som vill vara medlemmar i både Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen har också funnits till en avgift av 195 kronor densamma som avgiften för enkelt ungdomsmedlemskap i Naturskyddsföreningen. Detta medlemskap har administrerats av Naturskyddsföreningen. Under året har systemet för stödmedlemsavgiften gjorts om så att det numera är möjlig att betala via autogiro. MEDLEMSUTVECKLING Det totala medlemsantalet var vid verksamhetsårets slut 3322 vilket är en ökning med 656 personer jämfört med förra verksamhetsårets slut då vi i föreningen var Av dessa var 2599 i åldern 6-25 år, en ökning med 462 jämfört med förra verksamhetsårets slut, då denna siffra var Vi har ökat 462 personer i rätt ålder jämfört med förra verksamhetsårets slut. Men, då ska vi komma ihåg att många också rensats ut på grund av obetald medlemsavgift. Detta gör att vi totalt värvat 945 nya medlemmar, vilket är dubbelt så mycket som förra året. Ungefär tre per dag har gått med i Fältbiologerna! Ett ökat medlemsantal kan ha många orsaker. Både Stockholm- Uppland-Gotland och Skåne har haft distriktsanställda informatörer som har värvat och hållit kvar medlemmar. Vi har också haft fortsatta medieframgångar och synts mycket i och med Ojnareskogen, gruvfrågan och kampanjen «Klimatskriket!». Den ökade aktiviteten i hela föreningen och nya klubbar som startar upp, smittar även av sig på medlemsantalet. DISTRIKT OCH KLUBBAR Totalt fanns det 24 klubbar i föreningen vid verksamhetsårets slut. Vid verksamhetsårets slut fanns också i praktiken 2 fungerande distrikt. De 3 gamla distrikten Nordsvenska, Gävle-dala och Sörmland-Östergötland är i olika steg av nedläggning och bedöms läggas ner helt under nästa verksamhetsår. 1 distrikt, Mellansvenska, är kvar utan aktiv styrelse eller verksamhet. Klubbar Culturagymnasiet, FBI, Garpe, Gotland, Grästorp, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kungsholmens gymnasium, Lidingö, Lund, Malmö, Roslagen, Skattungbyn, Stockholm City, Södertälje, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Växjö, Örebro och Östergötland. 18 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 Minifältisverksamhet har funnits på följande orter: Stockholm, Uppsala, Södertälje, Vänersborg, Gotland, Lund och Göteborg. Följande klubbar har lämnat in verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012: FBI Gotland Grästorp Gävle Göteborg Helsingborg Jönköping Lund Malmö Roslagen Stockholm City Södertälje Umeå Uppsala Växjö Östergötland Örebro Distrikt Skåne Stockholm-Uppland-Gotland FÖRENINGSUTVECKLING Fältbiologerna har liksom stora delar av föreningssverige under många år minskat i storlek. Men det är mycket som tyder på att den trenden börjar vända. I år liksom förra året har medlemsantalet och aktiviteten ökat. Klubbaktiviteterna har ökat och nya klubbar har startats. Medlemsantalet har ökat mycket, både totalt och i aktiv ålder. Distrikt som i praktiken inte funnits har lagts ner eller är på väg att läggas ned med undantag för Mellansvenska distriktet som fortfarande befinner sig i ett vägskäl mellan att lägga ner eller försöka starta upp igen. De två distrikten Skåne och Stockholm-Uppland-Gotland har levt vidare och utvecklats mycket under verksamhetsåret. Halmstads Fältbiologer, Garpe Fältbiologer, Kungsholmens gymnasiums fältbiologer, Culturgymnasiets fältbiologer och Skattungbyns Fältbiologer har startat upp under året. Malmö Fältbiologer har startats upp på nytt. Föreningen har under året gått igenom en rad stora förändringar. Dels som följder av Riksårsmötesbeslut och dels av styrelsebeslut. Förändringarna har syftat till att göra det lättare för medlemmar och icke-medlemmar att organisera sig, ge klubbar mer

19 stöd, bli en mer inkludernade förening, underlätta för nätverkens arbete, ordna upp föreningens ekonomi och att Fältbiologerna ska bli bättre arbetsgivare för våra anställda. Här går vi igenom några av de förändringar som skett: Föreningssekreteraren Styrelsen har under året anställt en föreningssekreterare. Föreningssekreterarens främsta uppgifter har varit att arbetsleda de andra kanslisterna, sköta bokföringen, ta hand om administrativa sysslor och bistå styrelsen. Idén om en föreningssekreterare föddes redan i utredningen «Fältbiologerna och framtiden» som gjordes i början av 2000-talet, vilket nu gjorts verklighet av. Joel Haldosén anställdes som föreningssekreterare i mars Arvoderad ordförande Föreningen har också efter beslut från Riksårsmötet i Visby en heltidsarvoderad ordförande. Detta har inneburit stora förändringar för både styrelsen och föreningen i stort. Ordföranden har på heltid haft i uppgift att representera föreningen inåt och utåt, hålla ihop styrelsens arbete, stötta klubbar, distrikt och nätverk, arbetsleda föreningssekreteraren och se till att Fältbiologerna syns utåt på olika sätt, genom både traditionella och sociala medier. Nya nätverksrutiner Nätverken har fått helt nya rutiner med nya stadgar, krav på årsmöte och medlemsregistrering specifikt för nätverken. De första serna och system för registrering har pågått och utarbetats under Styrelsen höll också pass om föreningsvisionering och föreningsstruktur på Fältstation Öland där en del av dessa saker diskuterades. Organiseringskunskap Fältbiologerna sökte pengar från Gustav V:s 90-årsfond för att kunna utbilda så många fältbiologer som möjligt i hur föreningen fungerar, hur en organiserar sig, sköter en klubb eller ett distrikt, får med sig andra och når ut i samhället. Under verksamhetsåret planerades en rad organiseringsutbildningar som sedan hölls under följande verksamhetsår, hösten Klubbstöd Vi har tagit ordentliga tag i att utvärdera rutiner för klubbar, förbättra stödet till klubbar i riksstyrelsen och på rikskansliet och jobbat vidare med den nya handboken för klubbar, klubbguiden. Makt och normer Ett intesivt arbete för att förstärka vårt makt- och normarbete har pågått under året, mer om det under jämstalldhet och mångfald. UTBILDNINGAR Monsterkursen Monsterkursens syfte i Fältbiologerna är att utbilda distriktens förtroendevalda i kunskaper för styrelsearbete och möjliggöra utbyte av tankar och idéer mellan aktiva inom de olika distrikten. Monsterkursen 2012 riktade sig mer åt en bredare grupp medlemmar med behov av byråkratiska kunskaper. Många nyfikna medlemmar som varken satt i en distrikts- eller klubbstyrelse kom och lärde sig om ekonomi, styrelsearbete, hur en startar en klubb, hur en gör aktiviteter och hur en når med sitt budskap genom aktioner Under året har även pengar sökts och mottagits för att genomföra en stor satsning på organiseringsutbildningar under hösten Minifältisledarutbildning Fältbiologerna Riks har i år inte anordnat någon minifältisledarutbildning. Det gjordes däremot i distriktet Stockholm-Uppland- Gotland vilket gav en nystart åt Stockholm minifältisar och även en skjuts åt Uppsala minifältisar. Medlemmar från hela landet hade möjlighet att åka på kursen. Styrelseöverlämning När styrelsen 2012 lämnade över stafettpinnen till styrelsen 2013 skedde det på Färnebo folkhögskola en helg i januari. Den gamla styrelsen berättade för den nya vad som gjorts under förra året och vad som behöver arbetas vidare med. Den nya styrelsen fick möjlighet att ställa frågor och räta ut frågetecken kring sin roll, både som grupp och individuellt. De nya styrelseledamöterna fick också med lära-känna-lekar chans att lära känns varandra bättre för att underlätta styrelsearbetet ytterligare. EKONOMI Bidrag Fältbiologerna är en stor apparat som genererar mycket pengar. Mest pengar får vi från Ungdomsstyrelsen och Svenska spel vars överskott administreras av Ungdomsstyrelsen. Beloppet vi får härifrån baseras på hur många aktiva lokalavdelningar vi har vilket vi räknar som de klubbar som skickar in verksamhetsberättelser till kansliet efter sitt klubbårsmöte. Detta kan i vissa fall vara lite missvisande på vilken aktivitet vi har då det finns många sätt att engagera sig på i vår förening. Därtill får vi också bidrag från vår moderorganisation Naturskyddsföreningen som vi får använda hur vi vill. Utöver dessa stora generella bidrag till hela föreningen har vi också fått bidrag till specifika ändamål under året. Svenskt Friluftsliv och Länsstyrelsen i Skåne har gett pengar till projektet Mötesplats Naturen. VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 19

20 Vi har fått bidrag från Gustav V:s 90-årsfond för att kunna genomföra organiseringsutbildningar under nästkommande verksamhetsår. Folke Bernadottes minnesfond har givit oss bidrag för att kunna anordna ett läger under COP19 i Polen under nästkommande verksamhetsår. Skogsnätverket har även fått bidrag från Alvins fond för att kunna genomföra en inventeringsresa och gruvnätverket från Naturskyddsföreningen Gotland för att kunna delta i demonstrationerna på Jokkmokks marknad. Övriga intäkter Därutöver får vi pengar från medlemsavgifterna och från alla bibliotek som prenumerera på Fältbiologen samt folk som köper luppar och böcker från vårt förslag. Förlagets försäljning ger dock ingen vinst utan täcker delvis våra inköps- och tryckkostnader. Sedan är det deltagaravgifter på kurser och RÅM samt folk som kontinuerligt ger oss ekonomiska gåvor via autogiro och till U2000-fonden. Vad har vi använt pengarna till? Den nästan största andelen av våra statliga pengar går till att sköta apparaten Fältbiologerna vilket betyder kansli i form av lön, el, hyra, hemsida, revisorer, Fältbiologen och utskick. Därefter går mycket direkt till distrikten och klubbarna som får administrera dessa pengar hur de vill. Inom riksorganisationen finns utgifter för styrelsens och utskottens arbete och för RÅM. En del pengar går också till de riksaktiviteter Riksårsmötet tagit beslut om. Se bokslutet för detaljer om alla utgifter och intäkter. Budgeten har sedan reviderats en del under året, i takt med att vissa aktiviteter ställs in och andra kommer till och förutsättningar ändras under året. De större förändringarna i budgeten har varit att det tillkommit en summa för att stötta Mötesplats: Naturen efter tidigare beslut att stödja projektet istället för att lägga ned det när pengar saknats. Större statliga bidrag än beräknat har också gjort det möjligt att finansiera föreningssekreteraren. Kansli Vårt kansli ligger centralt och fint i Gävle på Brunnsgatan 62. Här arbetar delvis, utöver kanslisterna, även förtroendevalda i föreningen, till exempel redaktionen och ordföranden. På kansliet arkiveras bland mycket annat protokoll från styrelsemöten och verifikat på bokföringen. Det finns ett bibliotek fyllt med fältbiologilitteratur, förlagsförråd och hyllplan med bland annat tält och sovsäckar, banderoller och en massa annan utrustning som finns till förerningens förfogande! Där finns även ett mötesrum och ett 20 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 kök. På uppdrag av RÅM har styrelsen även utrett möjligheten och viljan att byta kansli. Detta har gjorts med en kansliflyttsutredning som kommer att presenteras under på RÅM Anställda i riksföreningen Under det gångna året har 18 personer varit anställda inom föreningen. Linnéa Andersson och Malte Sundberg har jobbat på vårt kansli i Gävle. De fick på våren 2013 också sällskap av vår nya föreningssekreterare Joel Haldosén som delvis har sin arbetsplats på kansliet. Linnéa Andersson är medlemskanslist vilket betyder att Linnea har koll på medlemsregistret, stödmedlemmar och alla frågor som rör medlemskap. Malte Sundberg är förlagskanslist och är ansvarig för Fältbiologernas förlag. Förlagskanslisten sköter fakturering, utgivningsrutiner, arkivering, medlemsservice, administration och skickar ut nyhetsbrevet varje torsdag. Joel Haldosén anställdes i mars 2013 som föreningssekreterare efter att tidigare ha suttit i styrelsen sedan Riksårsmötet i januari. Föreningssekreterarens huvudsakliga uppgifter har under verksamhetsåret varit att bokföra och sköta ekonomin, arbetsleda de två andra kanslisterna, hålla rätt på frågor om arbetsmiljö och arbetsrätt, sköta administrativa uppgifter och hjälpa styrelsen med utredningar och underlag till beslut. Johan Agebjörn har varit bokförare men lämnade över bokförartjänsten till Anna Saltzman som innehade den en kort tid till Anna sade upp sig och bokföraruppgifterna flyttades över till föreningssekreterartjänsten. Under hösten 2012 jobbade Isak Wadsö och Felicia Lindh som riksanställda informatörer i Skåne och Jenny Luukkonen som riksanställd klubbsporre i tidigare Västsvenska distriktet. Deras uppdrag var framför allt att informera om föreningen på skolor och evenemang, sprida engagemang för natur och miljö bland unga, värva medlemmar och hjälpa till att starta klubbar. Informatörerna nådde ut till många ungdomar och har fått mycket god respons från lärare och elever. Informatörsatsningen 2012 ledde till att Skåne själva tog över informatörstjänsten Mötesplats Naturen har med delvis egen budget totalt under året haft 10 anställda: Marta Herrlin, Kleo Bartilsson, Victor Håkansson, Samuel Eiriksson, Laila Oledal, Erik Lundberg, Maria Weber och Nadja Storsaeter som naturinspiratörer och John Gustafsson och Linnea Tell som koordinatorer. Läs mer om projektets verksamhet under projektets egen rubrik.