Viktiga Papper Riksårsmöte 2016

Transkript

1 Viktiga Papper Riksårsmöte 2016

2 Egna anteckningar Innehållsförteckning Praktisk information...2 Schema...6 RÅM-lexikon...8 Del 1 Framtiden...12 Styrelsens förslag till mötesordning...13 Handtecken...16 Dagordning...17 Propositioner...18 Verksamhetsplan Budget...30 Motioner...36 Val till förtroendeuppdrag...38 Del 2 Det förflutna...44 Verksamhetsberättelse...45 Jämförelse budget mot resultat...57 Årsbokslut...62 Uppföljning av föregående verksamhetsplan...64 Uppföljning av RÅM-beslut...70 Del 3 Bilagor...72 Stadgar...73 Fältbiologernas policydokument...79 Ekonomiska bilagor...86 Principer för arvodering av förtroendevalda...88

3 Praktisk information Hej och välkommen! Vad roligt att just du vill komma på Fältbiologernas riksårsmöte Det du nu håller i din hand är Viktiga Papper - mötesunderlaget till riksårsmötet. Här finns allt du behöver veta: schema, mötesordning, motioner, propositioner, information om hur mötet kommer att gå till, med mera. Det är viktigt att du läser igenom Viktiga Papper innan mötet, för att vara förberedd inför diskussionerna. Vi börjar med lite praktisk information. Vad är RÅM? RÅM är en förkortning för riksårsmöte och är Fältbiologernas högsta beslutande organ. Här bestämmer vi bland annat vilka som ska sitta på olika förtroendeposter, fastställer verksamhetsplan och budget och diskuterar propositioner och motioner. Förutom att ha själva årsmötet blir det även schysst häng, utflykter, god mat, workshops, föreläsningar och mycket mer. RÅM är en chans att lära känna Fältbiologer från hela landet och ladda upp med massor av Fältbiologenergi inför året! Vem fixar RÅM? RÅM-kommittén fixar det praktiska inför RÅM, som lokal, mat, utflykter och kvällsaktiviteter. Till dem kan du vända dig om du undrar något, vill hålla en workshop eller om du är i behov av något speciellt såsom tolk eller hörslinga. RÅM-kommittén kan nås på ram2016@faltbiologerna.se eller genom att ringa någon av oss: Lovisa: Linnea: Sofia: Riksstyrelsen fixar själva mötet. Om du har frågor om till exempel mötesordningen, proposionerna eller vill diskutera något annat kan du maila styrelsen@faltbiologerna.se eller ringa Maria Bergström som är ledamot i styrelsen på Boende Vi kommer att sova på golv i klassrum, så kom ihåg liggunderlag och sovsäck! Om du önskar annat boende ingår det inte i deltagaravgiften. Kontakta i så fall RÅM-kommittén för tips! Behöver du låna liggunderlag? Hör av dig till oss! Mat Frukost, lunch och middag ingår i anmälningsavgiften. Fika kommer att finnas till försäljning för en billig peng. Glöm inte att ta med lite kontanter! Tillgänglighet Lokalerna är tillgänglighetsanpassade och det finns hörselslinga och hiss. Om du är i behov av tolk eller annan hjälp så kontaktar du RÅM-kommittén. Aktiviteter utanför lokalen är i möjligaste mån anpassade. Ny på RÅM? För att få dig som är ny på RÅM att känna dig extra välkommen kommer vi att använda oss av fadderverksamhet. Den som vill kan få en kontaktperson som visar en till rätta, introducerar en för andra trevliga fältbiologer och finns där som ett trevligt sällskap att prata och hänga med. Är du intresserad av att få en kontaktperson, hör av dig till RÅM-kommittén! Detsamma gäller om du vill vara kontaktperson. Funktionärer Vill du hjälpa till under mötet och få reducerad deltagaravgift? Det är mycket som behöver göras under RÅM och vi vill jättegärna ha din hjälp att få allt att funka. I anmälningsformuläret kunde du fylla i vad du kunde tänka dig att hjälpa till med. Glömde du att göra det eller insåg du plötsligt hur roligt det vore att sitta halva natten och skriva på Viktigare papper (det dokument som samlar alla yrkanden som kommit in under mötet) eller planera lekar? Hör av dig till RÅM-kommittén! Anordna en kvällsaktivitet På kvällarna kommer det att vara föreläsningar, workshops, filmvisningar och mycket mera. Vill du, din klubb, nätverk eller distrikt anordna något under en timme en kväll - tveka inte att höra av dig till RÅM-kommittén! Det kan vara allt från en lek utomhus, till en pysselverkstad eller en diskussion om en intressant fråga som är kopplad till Fältbiologernas verksamhet. Viktiga papper

4 Resa till årsmötet Förhoppningsvis har du redan bokat din resa när du läser det här! Om inte, är det hög tid att göra det, så att den inte blir alltför dyr. För att ta dig till Bräcke är det enklast att ta tåget. Från Östersund och Sundsvall går Norrtågen som stannar i Bräcke. Dagtågen från Stockholm stannar också i Bräcke. Det gör även vissa nattåg. Om de inte gör det kan du testa att kolla resa till Östersund istället, och sedan anslutningar därifrån. Spana till exempel in www. resrobot.se, och Länstrafiken i Jämtland ( Ett alternativ kan vara att leta på exempelvis eller www. samakning.se efter någon att samåka med. Reseersättning Eftersom resekostnaderna riskerar att bli höga i år när många får en lång resväg till RÅM, så kan vi bara garantera att du får 50 % av resan betald av Fältbiologerna. Det är möjligt att du får en större del av pengarna tillbaka om vi tillsammans lyckas hålla nere resekostnaderna. Boka därför din biljett i god tid i god tid och på hemsidan (faltbiologerna.se/ram-2016) finns en länk som ger dig rabatt hos SJ. Under Ändra din sökning kan du ändra från vuxen till det som stämmer in på dig. Om du är SJ Prio-medlem kan du också passa på att använda dina poäng. För att få ersättning måste du visa upp alla dina biljetter, även för hemresan, när du kommer till RÅM. Ta också med bankkontonummer så att vi kan betala ut ersättningen. Meddela också RÅM-kommittén vad din resa kommer att kosta så att vi vet att du har varit tidigt ute och skaffat en billig resa. upp lappar som visar vägen. Adressen är Hantverksgatan 27, Bräcke. Packlista Sovsäck och liggunderlag/luftmadrass eller något valfritt att sova i och på (Saknar du sådana grejer? Hör av dig till RÅM-kommittén så finns det kanske att låna!) Viktiga papper Liggunderlag, sovsäck, kudde Biljetter Bankkontonummer och bankens namn (för att vi ska kunna betala ut reseersättning) Anteckningsblock och pennor Kläder (valfria) Kläder (varma för att kunna vara utomhus utan att frysa) Kläder (extra fina för RÅM-middagen) Varma skor för att inte frysa utomhus Varma sockor eller inneskor Handduk Toasaker Lite kontanter att köpa fika för Mugg att fika i Kanske kikare, lupp, kortlek eller ett musikinstrument Rekvisita eller instrument till RÅM-showen (en episk öppen scen som avslutar riksårsmötet) Tänk på att undvika att använda parfym eller parfymerade produkter eftersom vi har allergiska deltagare som vill kunna andas utan problem! Gångväg från tågstationen till lokalen Adress till lokalen: Bräcke Folkets Hus Hantverksgatan Bräcke Folkhögskolan Reseersättningen gäller inte flygresor, utan bara miljöbra grejer som tåg, buss, cykel eller samåkning. Hitta till lokalen För att ta dig till Bräcke Folkets hus från stationen i Bräcke går du över gatan framför stationshuset (Riksvägen) och följer Skolgatan rakt fram och svänger sedan höger in på Hantverksgatan (vid ett trevåningsträhus). Då ser du snart Folkets hus på vänster sida! Vi kommer också sätta Bräcke från ovan Viktiga papper

5 Schema Incheck mellan 2/ / Riksårsmötet invigs 3/1 klockan Hemresa med nattåget kvällen 5/1 eller morgonen 6/1. 2 januari Dörrarna öppnas! KVÄLLSMAT Kvällsaktiviteter 3 Januari Incheckning FRUKOST Utomhusaktivitet Plenum: Invigning av RÅM 2016! Lära känna-lekar LUNCH Plenum: Årsmötet öppnas ( 1-6) Presentation av verksamhetsplan och budget RAST Diskussionsforum: verksamhetsplan och budget RAST Seminarium: Ska Fältbiologerna byta namn? MIDDAG Stora klimatkvällen: pass, föreläsningar och workshops 4 Januari FRUKOST Plenum: Morgonsamling Presentation av propositioner och motioner Diskussionsforum: propositioner och motioner Skriva yrkande-verkstad LUNCH Yrkandestopp Utomhusaktivitet Påverkanstorg Plenum: Årsmötet återupptas ( 7-10) RAST Plenum: Valberedningen presenterar förslag på förtroendevalda MIDDAG Stora föreningskvällen: pass, föreläsningar och workshops Musik och dans! 5 Januari FRUKOST Plenum: Morgonsamling Genomgång av ViktigaRE papper Årsmöte ( 11-20) RAST Plenum: Årsmöte ( 11-20) LUNCH Plenum: Årsmöte ( 11-20) RAST Plenum: Årsmöte ( 11-20) Årsmötet avslutas RÅM-MIDDAGEN Den magnifika årliga RÅM-showen inleds! 6 Januari FRUKOST Sedan: Städ och hemresa Viktiga papper

6 RÅM-lexikon F K Den kompletta ordlistan inför årsmötet. Här finns alla ord du kan tänkas dig behöva veta för att klara dig igenom mötet och Viktiga papper. A Absolut majoritet Beslut som tas då över hälften av de röstande är överens om en sak. Acklamation Acklamation är sättet vi tar beslut på, genom att mötesordföranden ställer först frågan om mötet håller med ett förslag och sen om mötet inte gör det. En säger ja och räcker upp handen på det alternativ en vill rösta på. En säger alltså aldrig nej. Ajournera Innebär att skjuta upp mötet. En kan tidsbestämma ajourneringen till 10 min, 1 timme, 1 dag, nästa vecka etc. När mötet tas upp igen börjar en där det sist slutade. Detta för att det ska vara tydligt för alla när mötet kan ta beslut och när det är paus. Att-sats En att-sats är en kort, sammanfattande text i en motion, proposition eller ett yrkande som mötet får besluta om. Till exempel - att köpa godis till alla på nästa årsmöte. Ansvarsfrihet En styrelse ges ansvarsfrihet av årsmötet efter att mötesdeltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berättelser med en efterföljande öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet ges då styrelsen har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Att inte ge ansvarsfrihet innebär att årsmötet tycker att styrelsen misskött sig grovt och avser att stämma styrelsen på skadestånd. Har styrelsen begått ett lagbrott är detta givetvis straffbart även efter det att de fått ansvarfrihet. B Balansräkning En balansräkning är en uppställning av föreningens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Den balansräkning som ni hittar i bokslutet i Viktiga Papper är gjord för det datum då förra verksamhetsåret tog slut, det vill säga 31 augusti Beslutsordning I vilken ordning alla beslut ska fattas, d.v.s vilka att-satser som ställs mot vilka och i vilken ordning de gör det. Bifall eller avslag? Bifall = vi röstar JA till ett förslag. Avslag = Vi säger JA till avslag av förslaget, dvs NEJ till förslaget. Bikupor Bikupor kan användas för att smidigare diskutera saker när gruppen känns för stor. Den stora gruppen delas in i grupper om två och två. Varje par diskuterar då parallellt med de andra. Bokslut Ett årsbokslut innefattar balansräkning, resultaträkning. Det är en slags redovisning av ekonomin under det gångna verksamhetsåret. Budget En budget är en lista över vilka pengar vi väntar oss få in under året och vad vi ska göra av med pengar på under året. RÅM kommer ta beslut om budget för perioden 1 mars 2015 till och med 28 februari D Dagordning Lista på vad vi ska behandla under mötet och i vilken ordning. I början av mötet måste den godkännas av mötesdeltagarna, som då också kan lägga till eller flytta på punkter. Deltagare Alla närvarande medlemmar i föreningen får delta fritt i mötet. Alla har rösträtt och yttranderätt. Dock är det praxis (dvs. vi brukar göra så) att medlemmar över 26 år inte röstar eller yttrar sig. Fastställande av röstlängd Att fastställa en röstlängd betyder att göra klart vilka som är röstberättigade under mötet, både på plats och på distans. Förtroendevald En person som är vald av medlemmarna på årsmötet till ett uppdrag. Till exempel till styrelse, valberedning eller utskott. Fråga om mötet behörigen utlysts Här tillfrågas årsmötet Har alla som ska få veta att det är årsmöte blivit informerade om det i tillräckligt god tid (enligt stadgarna)?. I Fältbiologernas stadgar står det att alla medlemmar senast 30 dagar innan årsmötet börjar ska ha fått veta tid och plats för mötet. H Handtecken Att använda sig av olika handtecken är en metod för att förenkla och snabba på en diskussion. Istället för att bara kunna få ordet genom att räcka upp handen kan du istället genom olika handtecken tyda på vad det är för slags fråga du vill ställa. Huvudförslag När det ska röstas om en fråga och det finns tilläggs- eller ändringsyrkanden kallar vi det ursprungliga förslaget för huvudförslag. Då röstas först mellan de övriga förslagen och sist ställs det övriga förslag som fått flest röster mot huvudförslaget. Härskartekniker och främjartekniker Exempel på medvetna eller omedvetna sätt att behandla varandra på en diskussion, som antingen trycker ned eller lyfter fram den du diskuterar med. J Justerare tillika rösträknare Personer valda av årsmötet som vid votering eller sluten omröstning räknar röster. De kontrollerar protokollet när sekreteraren skrivit färdigt för att inga fel ska förekomma, att allt som står stämmer överens med vad som verkligen beslutades. Först efter justering är protokollet giltigt. Jämkning När två eller fler förslag förs samman till ett. Kan föreslås av mötesordförande men måste godkännas av de som lagt förslagen. Viktiga papper Kandidatur Att kandidera till ett uppdrag innebär att en ställer upp för en post som förtroendevald. T. ex. kan en kandidera till att vara med i makt- och normgruppen. Personen meddelar sin kandidatur till valberedningen eller under mötet till mötespresidiet. Kallelse Innan årsmötet måste alla medlemmar i föreningen ha bjudits in till mötet. Det gör styrelsen genom att skicka en kallelse, vanligen som ett vykort på posten, som ska ha nått medlemmarna senast 30 dagar innan mötets början. Konsensus Ett beslut kan ske med konsensus, det är då alla är överens i en fråga. M Motion Är ett förslag från en eller flera medlemmar på saker som Fältbiologerna bör diskutera, göra eller ta ställning till. Motionsstopp För att årsmötet ska kunna ta beslut i en fråga måste den vara föranmäld, det vill säga tryckt i Viktiga papper och inskickad innan motionstopp som alltid infaller 1 november. Detta för att de beslut vi fattar på RÅM ska vara väl genomtänkta och diskuterade även av de medlemmar som inte åker på årsmötet. Mötesordförande Leder mötet i beslutsfattandet. Ordförande fördelar ordet och underlättar för diskussionerna. Ordförande har rätt att säga ifrån när mötesdeltagarna inte uppför sig; tex. avbryter varandra, bryter talarlistan, inte håller sig till ämnet, är långrandig, utövar en härskarteknik, mm. Mötesordning Förklarar hur vi ska behandla dagordningen, alltså hur vi väljer att hålla mötet. Mötessekreterare Skriver protokollet över mötets beslut. Mötestekniker Olika sätt en kan strukturera upp möten på.

7 N Nominering En nominering liknar en kandidatur men i det här fallet föreslår inte personen själv sig för en förtroendepost utan någon annan. Se kandidatur. Nomineringstopp Innebär att inga fler nomineringar eller kandidaturer får lämnas in till valberedningen efter stoppet. P Passhållare Passhållaren fördelar ordet, leder diskussionen, för talarlista och antecknar vad som sägs i en smågrupp under diskussionspassen. Plädera Att argumentera för att någon ska bli vald till en förtroendepost. En plädering kan vem som helst göra men du kan aldrig plädera mot någon. Plenum Plenum heter det när alla röstberättigade samlas i mötesrummet för att ta beslut. Presidiet Är de mötesfunktionärer som sitter längst fram och leder mötet. Vanligtvis ordförande och sekreterare. Proposition Är ett förslag från styrelsen på saker som Fältbiologerna bör diskutera, göra eller ta ställning till. Påverkanstorg På påverkanstorget hittar du alla propositioner, motioner, verksamhetsförslag, budget, verksamhetsplan, miljöpolitiska program samt de ändringsyrkanden som kommit in under mötets gång. Här får du en sista chans att få en överblick över alla förslag efter yrkandestoppet. R Revisorer Personer, valda av årsmötet, som granskar styrelsens arbete och föreningens ekonomi under året. Revisorsberättelse Revisorernas rapport av sin granskning av styrelsens arbete under året. De lyfter de fram anmärkningar de hittat i sin granskning samt föreslår ifall de tycker att årsmötet ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet eller ej. Observera att revisorerna inte har rätt att besluta om ansvarsfrihet, utan deras uttalande är bara ett underlag för att årsmötet ska kunna ta ställning i frågan. Remissdebatt Remissdebatten är en chans för medlemmarna att ställa styrelsen mot väggen och få svar på frågor de har kring ex. på vilken grund vissa besluts tagit eller hur styrelsen tänkt när de agerat i någon fråga. Remissdebatten ska ge ytterligare underlag till mötet för att kunna besluta I frågan om att ge styrelsen ansvarsfrihet eller inte. Rundor En runda innebär att varje person i diskussionen får prata i tur och ordning utan att bli avbruten. När den ena personen har pratat färdigt går turen över till nästa utan avbrott från andra i diskussionen. Eventuella repliker och fria diskussioner väntar man med tills rundan är slut. En runda är ett bra sätt att göra allas åsikter hörda och sätta igång en livlig diskussion. Räkenskapsår Ett räkenskapsår är 12 månader långt och i slutet av det sammanställs all bokföring och det görs ett årsbokslut. Fältbiologernas räkenskapsår är brutet, dvs. det infaller inte samtidigt som kalenderåret utan sträcker sig mellan 1 sep-31 aug och sammanfaller med verksamhetsåret. S Sekretariatet Sekretariatet fungerar som en länk mellan mötesdeltagare och presidium. Till dem kan du lämna lappar med frågor eller påpekanden som du vill vidarebefordra till mötesordföranden. Sekretariatet för också statistik över mötet. Notera att sekreteraren inte sitter här utan i presidiet. Sluten omröstning Istället för att räcka upp handen skriver alla deltagare ner sin röst på en lapp och lämnar till rösträknarna. Detta för att kunna rösta anonymt i känsliga frågor, t. ex. vid personval. Suppleant En reservperson som hoppar in när ordinarie person inte kan utföra sitt förtroendeuppdrag. Stadgarna Är de regler som föreningen har beslutat om som både årsmöte och styrelse måste följa. Ändringar i stadgarna måste röstas igenom på två följande årsmöten i rad. TTalarlista Om det är många som deltar i en öppen diskussion, t. ex. i plenum, förs vanligtvis talarlista då en skriver upp sig genom att räcka upp handen och ta ögonkontakt med presidiet. Tilläggsyrkande Du kan inte lägga sprillans nya motioner eller verksamhetsförslag under årsmötet men däremot kan du ändra eller tillägga något till befintliga förslag, innan yrkandestoppet. Att göra ett tilläggsyrkande betyder att du vill lägga till en att-sats som inte strider emot det ursprungliga förslaget och som har samma andemening. U Uppdrag Används oftast som en förkortning av förtroendeuppdrag, alltså den position som förtroendevalda väljs till. V Valberedning Grupp vald av årsmötet som lägger fram förslag på vilka som ska vara förtroendevalda under nästa år. Verksamhetsberättelse En berättelse över allting som har hänt under det gånga verksamhetsåret. Innehåller alltifrån aktiviteter, råmbeslut, förtroendevalda och bokslut. Verksamhetsförslag Ett förslag på en riksaktivitet. Alla verksamhetsförslag som röstas igenom av årsmötet blir sedan en del av verksamhetsplanen. Verksamhetsplan En text som övergripande beskriver vad Fältbiologerna ska göra under verksamhetsåret. Verksamhetsår Är det år som verksamhetsplanen och budgeten följer och som vi planerar vår verksamhet efter. I vår förening är det samma år som räkenskapsåret och infaller mellan 1 september till 31 augusti. Viktigare papper Uppdaterad kortare version av viktiga papper med alla de nya förslag som uppkommit under mötet samt en beslutsordning. Votering Om man tycker att ordföranden misstagit sig om vilket förslag som hade flest anhängare kan man begära votering. Det gör man genom att ropa VOTERING! innan mötesklubban slagit i bordet! Då ställs frågan igen, men den här gången räknas rösterna av mötet utsedda rösträknare. Siffrorna för hur många röster som varje förslag fick skrivs med i mötesprotokoll. Y Yrkandestopp En tidpunkt då ingen får lägga fler förslag till beslut. Efter yrkandestoppet röstar vi mellan de förslag som finns. Å Årsmöteshandlingar Papper med allt du behöver till årsmötet - du håller dem i handen/ser dem på skärmen nu! Ä Ändringsyrkande Du kan inte lägga sprillans nya motioner eller verksamhetsförslag under årsmötet men däremot kan du ändra eller tillägga något till befintliga förslag, innan yrkandestoppet. Att göra ett ändringsyrkande betyder att du vill lägga en att-sats som strider emot det ursprungliga förslaget, men som fortfarande har samma andemening. Det går alltså inte att rösta igenom både ändringsyrkandet och huvudförslaget. Viktiga papper

8 Del 1 Framtiden Styrelsens förslag till mötesordning I den här delen av viktiga papper finns allt som ska beslutas om inför 2016, exempelvis propositioner och val till styrelsen. Det berör sånt som inte har hänt än och som vi kan ändra på. Precis som det finns en dagordning som säger vad som ska tas upp på mötet, finns det även en mötesordning som säger hur själva mötet ska gå till. Det är årsmötet som bestämmer mötesordningen men för att kunna göra det krävs att någon har lagt ett förslag på en sådan. Här är styrelsens förslag på mötesordning. Det är fritt fram för dig som medlem att föreslå ändringar i förslaget, eller lägga fram ett eget förslag. Introduktion Målet med mötesordningen är att skapa ett inkluderande årsmöte där alla som vill har möjlighet att göra sin röst hörd. Schemat är uppbyggt efter en modell där årsmötet inleds i plenum den tredje januari, men sedan ajourneras fram till under eftermiddagen den fjärde januari. Under tiden som årsmötet är pausat är tanken att vi ska ägna oss år tre saker: diskussionsforum, skriva yrkanden-verkstäder, och påverkanstorg. Under denna tid kommer det även att vara yrkandestopp. Diskussionsforum, skriva yrkanden-verkstäder och påverkanstorg är inte en del av det själva mötet, utan är till för att underlätta årsmötet och göra det mer demokratiskt. Nedan förklaras de lite kort. Diskussionsforum består av olika pass där alla som deltar på årsmötet diskuterar de förslag som ligger till mötet verksamhetsplan, budget, propositioner och motioner i mindre grupper. På skriva yrkanden-verkstäder kan en få hjälp att få ner sina idéer och förslag till yrkanden. Efter yrkandestopp är det påverkanstorg ett slags mingel där alla propositioner och motioner sitter uppe tillsammans med tilläggs- och ändringsyrkanden. Påverkanstorget är en chans att göra sig en bild av alla förslag vi kommer att rösta om, samt att diskutera med varandra. Efter diskussionsforum, yrkandestopp och påverkanstorg återupptas mötet igen i plenum under eftermiddagen den fjärde januari. Styrelsen föreslår att anta styrelsens förslag till mötesordning. Styrelsens förslag till mötesordning Debatt i plenum Att föra diskussion i plenum innebär att tala inför alla på mötet. När någon talar i en plenumdiskussion finns det vissa regler den ska följa. En får prata max en och en halv minut åt gången och ämnet ska vara relevant för diskussionen. Den som talar för första gången får förtur framför de som redan talat. Yrkandestopp Yrkandestopp för riksårsmötet 2016 är klockan den fjärde januari. Efter det kan inga fler ändrings- eller tilläggsförslag läggas. Beslutsordning Efter yrkandestopp kommer alla yrkanden att sammanställas i ett dokument Viktigare Papper. Där står alla att-satser som vi kommer att rösta om. Vid beslut, som inte är personval, röstar vi fram ett beslut genom kontrapropositionsordning. Det betyder att om flera alternativ finns så ställs de mot varandra parvis. När till exempel en motion behandlas, lyfts först eventuella ändrings- och tilläggsyrkanden och ställs om de går emot varandra, först mot varandra och sedan mot avslag. Därefter röstas om hela motionen ska bifallas i sin eventuellt ändrade form. Exakt i vilken ordning som yrkanden kommer att ställas bestäms av mötespresidiet som föreslår en propositionsordning. När ett beslut ska tas kommer varje röstning alltid stå mellan två alternativ; alternativ 1 mot alternativ 2, eller alternativ 1 mot avslag. Röstning Röstning sker i första hand genom acklamation, vilket betyder att en röstar genom att säga ja Viktiga papper

9 när det förslag en tycker ska vinna läses upp av mötesordföranden. Om en anser att det var så jämt att det inte gick att avgöra vilket alternativ som vann omröstningen kan en ropa votering innan mötesklubban slår i bordet. Då får alla rösta igen genom att räcka upp handen tills rösträknarna har räknat alla röster. Om en därefter fortfarande tycker det är oklart kan en ropa votering igen och då sker en sluten omröstning, dvs. alla får skriva Bifall eller Avslag på lappar som lämnas in och räknas. Beslut tas med enkel majoritet. Det betyder att ett förslag går igenom om mer än hälften (50 %) av rösterna är för. Enligt Fältbiologernas stadga har mötesordförande utslagsröst om röstningen är oavgjord. Mötestekniker Handtecken. Att använda sig av olika handtecken är en metod för att förenkla och snabba på en diskussion. Nedan följer en bilaga med en förklaring av alla handtecken vi kommer använda oss av i diskussionsforumen samt under årsmötet. Viktiga papper

10 Handtecken HANDTECKEN Dagordning ÅRSREDOVISNING TYST APPLÅD/ HATTIFNATT Om någon säger något jättebra måste du inte avbryta genom att applådera eller begära ordet för att hålla med. Istället kan du använda dig en tyst applåd, även kallad hattifnatt. Tecknet kommer från teckenspråket och utförts genom att sträcka upp händerna ovanför huvudet, spreta med fingrarna och vifta så snyggt du kan. Likt en hattifnatt från Mumindalen. SAKUPPLYSNING ELLER SAKFRÅGA Och om någon använder ett konstigt ord du inte förstår eller om du tycker att viktig information saknas för att kunna förstå debatten kan du ställa en sakfråga eller begära en sakupplysning. Båda två har samma tecken: räck upp båda händerna med pekfingret i luften. ORDNINGSFRÅGA Om det inte går att läsa texten på overheaden, om det är för varmt i lokalen eller om du har solen i ansiktet och vill att någon fixar persiennerna kort sagt: om du har något att påpeka som inte är ett inlägg i debatten ska du begära ordningsfråga. Låt dina fingertoppar mötas över huvudet, som ett tak. Eller som ett stort O med huvudet i mitten. STRECK I DEBATTEN Känner du att debatten går på tomgång, att samma argument och personer kommer fram gång efter annan? Då kan du begära streck i debatten! Sträck ut högerarmen och skär snett genom luften framför dig, ungefär som John Travolta i Saturday Night Fever. Alla som vill begära ordet får då en sista chans att skriva upp sig på talarlistan innan och diskuterar sedan inte mer i frågan. Om det efter streck i debatten kommit upp något som diskussionen går det att begära att strecket hävs. STRYKNING Om någon annan säger det du hade tänkt säga eller om du ångrar dig kan du välja att stryka dig från talarlistan. Detta gör du genom att ta ögonkontakt med passhållaren och skär halsen av dig med pekfingret. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÄLTBIOLOGERNA 1 Mötets öppnande VERKSAMHETSÅRET 2 Val av mötesfunktionärer 1 SEP AUG Godkännande av dagordning Nedan följer en beskrivning av vad som hänt i Fältbiologerna under gångna verksamhetsåret. Först några stora händelser som skett under året och efter det en lista på alla de som 4 Fråga om mötet behörigen utlysts 5 Fastställande av röstlängd varit förtroendevalda. Därefter en beskrivning av föreningsutvecklingen gällande hur det 6 Fastställande av mötesordning ser ut med klubbar, ekonomi och medlemmar. Till sist finns de mera utförliga berättelserna från föreningens olika utskott, nätverk och externa representanter om vad de gjort 7 Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 8 Revisorernas berättelse under året. Och allra allra sist: några väl riktade tackord 9 Remissdebatt 10 Fråga om ansvarsfrihet I oktober hade för både föregående Skåne och Stockholm-Uppland-Gotland års förvaltning 11 Propositioner sina distriktsårsmöten där det planerades en rad stora aktiviteter runtom i föreningen. Vi har höjt 12 våra röster Motioner och satt tonen i som kom att hända under verksamhetsåret. Skåne anordnade miljödebatten, vi har varit ute i naturen mer än någonsin och lärt bland annat en stor resa till Lübeck och Polen för att titta på varandra, små som stora, om växter 13 och Fastställande djur. av verksamhetsplan alternativa skogsbruksmetoder, och trädtoppsläger budget och överlevnadskurs. S-U-G å sin sida stod för fjällvandringar till Sarek och 14 Val av ordförande Verksamhetsåret började den 1 september Samma datum Jämtlandsfjällen, cykelsemester på Åland och en egen fältstation stoppades Nordkalks skövlingar 15 i Ojnareskogen Val av övriga under dra-styrelseledamötematiska former. Fältbiologerna med flera hade demonstrerat och att skåda och märka sillgrisslor. på Gotland. Distrikten sammanstrålade också på Stora Karlsö för 16 Val av revisorer och revisorssuppleanter stått emot hela sommaren och gjort skogen på norra Gotland till en omstridd rikskändis. Sedan 17 den dagen Val har av det i valberedning skrivande stund I november och december ägde klimattoppmötet COP18 rum i inte fallit några fler träd i Ojnareskogen. Doha, Qatar. Fältbiologerna var där och gjorde våra röster hörda 18 Val av redaktionen genom och debattartiklar, övriga deltagande kommittéer i aktioner och och lobbande utskott på Ojnareprotesterna fortsatte dock 19 under Övriga året och kulminerade frågor i svenska delegationen. Högsta Domstolens besked den 18 juni; Nordkalks tillstånd att 20 Mötets avslutande avverka och bryta rivs upp och hela fallet ska prövas en gång till. En seger för fast mark och rent vatten! Efter prostesterna på Gotland växte också kritiken mot gruvindustrins framtåg i Sverige. Fältbiologernas gruvnätverk deltog i den stora demonstrationen mot en gruva i Kallak under Jokkmokks marknad, drog ihop 700 personer från hela landet till en gemensam demonstration i Stockholm och lobbade på socialdemokraterna under deras kongress i Göteborg. Allt detta tillsammans med otaliga debattartiklar och insändare har gjort Fältbiologerna till en av de mest aktiva organisationerna i debatten om gruvboomen och minerallagen. Sedan COP18 har klimatfrågan fått sig ett uppsving och resulterade också i aktionen klimatskriket. Den anordnades första gången i Stockholm 4e maj då 100 personer bokstavligt talat skrek ut sin klimatångest och frustration över politikernas icke-agerande. Sedan dess har den anordnats i bland annat Lund, Växjö och i Almedalen. Människor över hela landet har också spelat in skrik och lagt upp som filmer på nätet. Flera lokala strider har förts. Göteborgsklubben har kämpat för Finngösaravinen och dess ekar och Stockholm City-klubben för fågelsjön Råstasjön och mot Förbifart Stockholm. Östergötlands fältbiologer och Jönköpingsklubben anordnade den stora opinionsskapande vandringen Vandra för Vättern som avslutades med tal och musik i Gränna. Aktionen fick stor uppmärksamhet och drev på i frågan mot en gruva i Norra Kärr vid Vättern. September fortsatte med den andra upplagan av konferensen Power Shift som denna gång hölls i Stockholm. Helgen resulterade bland annat i en deklaration med konferensdeltagarnas mening kring klimat- och energifrågor och en flash mob. 12 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 VIKTIGA PAPPER - RÅM Viktiga papper

11 Propositioner Proposition 1 - Medlemsavgift för 2017 Enligt stadgarna ska frågan om avgift för medlemskap tas upp varje årsmöte. Observera att detta gäller beslut för avgifterna för 2017, då förra årsmötet redan har beslutat en avgift för Förra riksårsmötet föreslog styrelsen inför årsmötet att höja medlemsavgiften för vanliga medlemmar från 50 till 100kr. Detta förslag avslogs dock av årsmötet, och därför har styrelsen valt att respektera den diskussionen och inte lägga fram någon ändring I förslaget till 2017års medlemsavgifter. Vi ser att det är effektivt att ha gratis medlemskap första året för att det underlättar vid värvning, men att föreningen fortfarande är I behov av de intäkter vi får in via medlemsavgifterna för de som fortsätter vara medlemmar. Styrelsen yrkar att att att att 2017 års medlemsavgift för nya medlemmar ska vara gratis 2017 års medlemsavgift för fortsatt medlemskap under 26 år fastställs till 50 kronor års stödmedlemsavgift för medlem mar från och med 26 år fastställs till 300 kr års prenumeration på Fältbiologen kostar 250 kr inom Sverige och 300 kr utanför Sverige. Proposition 2 - Ändring av stadgarna På förra riksårsmötet röstades det igenom förslag på ändringar i den nya stadgan. I våra stadgar står det att ändringar i stadgan måste röstas igenom på två på varandra följande årsmöten för att de ska vara giltiga. För att de ändringar som röstades igenom förra årsmötet ska börja gälla, måste de alltså beslutas om även på detta årsmöte. Stadgan är föreningens viktigaste dokument, som bestämmer Fältbiologernas syfte och hur föreningen ska styras. Därför är det ur demokratisk synvinkel viktigt att stadgeändringar sker på två årsmöten, för att en grupp inte ska kunna kuppa hela föreningen och ändra om hela föreningens syfte exempelvis. Här följer korta motiveringar till alla förslag på ändringar: 1. Vi anser det vara omöjligt för en styrelse att endast förvalta föreningen mellan årsmötena. Att utveckla en förening är ett led i att förvalta den för framtida fortlevnad och detta bör framgå av stadgarna. 2. Att inte ha ett max-tak för antal ledamöter i styrelsen kan leda till en svår situation ifall personer kandiderar till styrelsen utöver valberedningens förslag. Då måste årsmötet veta hur många personer som ska röstas in i styrelsen. 3. Vi ser inte syftet med att begränsa tidsperioden i stadgan för ett arvode inom styrelsen. Exempelvis kan det finnas arvoden som kan betalas ut vid enstaka tillfällen över längre tidsperioder än 3 månader, men som kostar föreningen mindre. Vi föreslår därför att årsmötet ska besluta om heltidsarvoden för förtroendevalda som sträcker sig över hela mandatperioden men inte om andra detaljer kring arvoden. 4. Här vill vi ändra datumet eftersom utifrån tidigare erfarenhet inte ser det som realistiskt att ha 1 okt som deadline, och är rädd att datumet därmed kommer att urvattnas. Viktiga papper Detta förslag är en motion som röstades igenom förra året. Det är alltså inte ett förslag från styrelsen, men vi lägger fram den till årsmötet eftersom stadgeändringar måste röstas igenom på två årsmöten och vi uppfattar att det är årsmötets vilja att motionen ska lyftas igen även fast motionären inte själv har gjort det. Motionären argumenterade förra året att pga brist på kontinutet på förtroendeuppdrag i föreningen ska även medlemmar över 25år vara valbara till förtroendeuppdrag. Styrelsen anser att endast medlemmar under 25 år ska vara valbara för att förtroendevalda ska representeras av föreningens målgrupp. Styrelsen yrkar att i 10 mom. 6 ändra Riksstyrelsens uppdrag är att: - förvalta föreningen. - anordna årsmötet. - verka för samarbete mellan klubbar, distrikt, nätverk och riksförening. - föra bok över föreningens ekonomi. till Riksstyrelsens uppdrag är att: - förvalta och utveckla föreningen. - anordna årsmötet. - verka för samarbete mellan klubbar, distrikt, nätverk och riksförening. - föra bok över föreningens ekonomi. att i 10 mom. 2 ändra Riksstyrelsen består av minst 7 ledamöter varav en ordförande. till Riksstyrelsen består av minst 7 och max 11 ledamöter varav en ordförande. att i 10 mom.17 ändra Arvodering av styrelseledamot eller annan förtroendevald ska alltid föregås av ett riksårsmötesbeslut. Berörd ledamot äger ej rätt att delta i beslut rörande sin egen arvodering. Arvoderingar kortare än tre månader kan beslutas av riksstyrelsen. till Heltidsarvodering av styrelseledamot eller annan förtroendevald ska alltid föregås av ett

12 riksårsmötesbeslut. Övriga arvoden beslutas inom styrelsen. Berörd ledamot äger ej rätt att delta i beslut rörande sin egen arvodering. att i 8 mom.5 ändra Propositioner till riksårsmötet ska vara medlemmar tillhanda senast 1 oktober. till Propositioner till riksårsmötet ska vara medlemmar tillhanda senast 15 oktober. att i 13 mom. 1 ändra: Endast ordinarie medlemmar är valbara till förtroendeuppdrag. till Endast medlemmar är valbara till förtroendeuppdrag. Proposition 3 - Arvodering av Fältbiologernas ordförande Riksstyrelsen föreslår, i likhet med på tidigare RÅM, att på förhand besluta att arvodera 2017 års ordförande på heltid, så att de som kandiderar till ordförande ska kunna veta på vilka villkor de kandiderar. Med bakgrund av att det varit en diskussion om huruvida det är bra att centrera mycket kunskap och makt till en person, har styrelsen lagt ett förslag att till nästa år utreda att ha två stycken arvoderade som delar på ordförandens arbetsuppgifter Vad är ett arvode? Ett arvode är ekonomisk ersättning för ett uppdrag. Arvode ges ofta till personer som är förtroendevalda och inte anställda. Tillskillnad från en månadslön är ett månadsarvode inte baserat på antal arbetade timmar och det brukar inte heller utgå någon OB-, semester eller övertidsersättning. Oavsett hur många eller få timmar personen arbetat, får den ut samma arvode. En arvoderad ordförande: har möjlighet att lägga mer tid och engagemang på föreningen. Hen kan åka ut för att träffa medlemmarna och prata med beslutsfattare och journalister. får tid och möjlighet att agera som en spindel i nätet, vilket avlastar resten av riksstyrelsen i att stötta och driva föreningen framåt. kan vara på kansliet och handleda kanslisterna på arbetstid, så att föreningen får ut så mycket som möjligt av dem. jobb eller studier blir inte ett hinder för medlemmar att kandidera till ordförande, vilket möjliggör för personer oavsett ekonomiska förutsättningar att ställa upp på uppdraget. samtliga gånger röstat ja till en arvoderad ordförande, men har också varje gång beslutat att diskutera frågan på nytt varje nästkommande årsmöte. Att ha en ordförande som kan jobba heltid med Fältbiologerna, har möjliggjort många viktiga förändringar för föreningen och det är en utveckling styrelsen vill fortsätta se i framtiden. Under året som gått har riksstyrelsen fört en diskussion hur vi kan behålla de positiva effekterna av att ha en heltidsarvodad ordförande, och samtidigt undgå de största problemen med det. Att lägga så mycket tid på föreningen som en arvoderad ordförande gör, innebär att det centreras mycket kunskap och inflytande på en person. Detta är också ett tungt ansvar som sätter mycket press på ordföranden vilket utgör en ohållbar situation för både ordföranden och föreningen. En lösning vi ser är att arvodera två personer i riksstyrelsen (förslagsvis en ordförande och en vice ordförande) som delar på de uppgifter och ansvarsområden som nu ligger på ordföranden. Vilken tidsgrad personerna ska vara arvoderade behöver diskuteras, men syftet är att ha ett delat ledarskap i föreningen. Vi anser att frågan bör diskuteras och utredas ordentligt innan beslut fattas, varav vi yrkar på att styrelsen ska jobba vidare med frågan under Riksstyrelsen yrkar att att Fältbiologernas ordförande ska vara heltidsarvoderad år 2017 ge riksstyrelsen i uppdrag att inför RÅM 2018 utreda möjligheten till att ha två stycken arvoderade i styrelsen som delar på ordförandens arbetsuppgifter. Bakgrund Under det senaste fyra årsmötena har det diskuterats huruvida Fältbiologernas ordförande skall ha ett heltidsarvode eller ej. Årsmötet har Viktiga papper

13 Verksamhetsplan 2016 Den här verksamhetsplanen gäller för perioden till Fältbiologerna har egentligen brutet verksamhetsår som går från 1 september till 31 augusti, men eftersom verksamheten ändå brukar planeras efter kalenderår mellan årsmötena har vi valt att likt förra året, lägga en verksamhetsplan som följer mandatperioden för styrelsen. Rubrikerna ur verksamhetsplanen är tagna ur det treåriga visionsdokumentet Vision Verksamhetsplanen blir därmed ett verktyg för att uppnå målen i Vision Övergripande prioriteringar 2016 Öka antalet aktiva medlemmar i hela föreningen Vi ska bli fler och mer aktiva i Fältbiologerna. För att uppnå detta behöver Fältbiologerna vara en enkel organisation att bli medlem i och mer lockande att stanna i. Vi ska praktisera hållbart engagemang, göra det lättare att aktivera sig, och utveckla vår medvetenhet kring inkludering och mångfald. Fältbiologerna ska vara en förening för alla unga som har ett intresse för miljö och natur. Stärka och bredda den lokala verksamheten År 2016 ska vi förbättra föreningens stöd till klubbar, detta bland annat genom att anställa en verksamhetsutvecklare som ska vägleda, inspirera och förse framför allt distriktslösa klubbar med den kunskap de behöver för att få igång sin verksamhet. Vi ska också ägna oss åt värvning, utbildning och intern kontakt. Stärka Fältbiologernas identitet/ kommunikation 1. Kommunikation En tydlig strategi för utåtriktad kommunikation är en förutsättning för att i längden vara tongivande i miljödebatten, sprida kunskap om och engagemang för natur och miljö samt att nå fram till våra målgrupper. Vidare är det internt inom föreningen nödvändigt med enkla, smidiga och lättillgängliga former för diskussion och utbyte av kunskap, information och föreningsdokument. Delmål från Vision ) Vår målgrupp har god kännedom om Fältbiologernas verksamhet och åsikter. 1.2) Vi har en medveten och enhetlig utåtriktad kommunikationsstrategi. Huvudmål för kommunikation från Vision 2018 Vi har starka utåtriktade kommunikationskanaler och når därmed ut till våra målgrupper samt har utvecklat möjligheterna till kommunikation inom föreningen. Aktiviteter under 2016 för att uppnå målen A.1.1) Slutföra identitetsutredning, en grundlig utvärdering av Fältbiologernas profil där en utredning om Fältbiologernas namn och logotyp ingår. B.1.1) Alla som blir medlemmar i Fältbiologerna under verksamhetsåret får ett välkomstpaket hemskickat. C.1.1) Vi ska aktivt arbeta för att öka antalet följare i vår målgrupp på sociala medier. E.1.1) Vi ska trycka tre till fyra nummer av Fältbiologen under D.1.1) Vi ska lägga ett större fokus på medlemsutskick och bättre synliggöra aktiviteter som sker i riksföreningen A.1.2) Vi ska jobba aktivt för att ha ett uppdaterat innehåll på hemsidan. B.1.2) Baserat på resultatet av identitetsutredningen ska vi påbörja arbetet med att skapa ett grafiskt enhetligt material tillgängligt för våra medlemmar. Fler i föreningen ska kunna berätta vad Fältbiologerna är. Det ska vara lätt för en icke-fältbiolog ska förstå vad Fältbiologerna gör och vad som krävs för att gå med och engagera sig i föreningen. 1.3) Det är enkelt att dela kunskap, dokument och föra diskussion internt i föreningen. A.1.3) Vi ska skapa en internetportal för dokument och arkiv, som personal samt förtroendevalda i riksföreningen kan använda sig av i sitt arbete. B.1.3) Vi ska sprida kunskap om Fältbiologerna som organisation och uppmuntra till diskussion om föreningsfrågor på våra riksaktiviteter och i andra forum. 1.4) Fältbiologerna för fram sina åsikter med tydlighet och är en självklar opinionsbildare i miljödebatten. A.1.4) Under 2016 ska vi ha aktiviteter som inspirerar medlemmarna att vilja uttrycka sig i miljödebatten. Viktiga papper

14 2. Inkludering Vi ska verka för att våra stora riksaktiviteter får fler deltagare och blir mer inkluderande för nya målgrupper av medlemmar. Alla unga miljöintresserade ska känna sig välkomna i alla våra aktiviteter och det ska vara lätt men också betydelsefullt att identifiera sig som Fältbiolog. Delmål från Vision ) Vi granskar ständigt vilka hinder som finns för att delta i föreningen utifrån klass, ålder, etnicitet, kön och funktionalitet samt andra diskrimineringsgrunder. 2.2) Genomsnittsåldern i föreningen ligger mellan år. 2.3) Vi har en mer tillgänlighetsanpassad verksamhet. Huvudmål för inkludering från Vision 2018 Vi är en organisation där alla unga känner sig välkomna, inkluderade och har möjlighet att delta i föreningens arbete. Aktiviteter under 2016 för att uppnå målen A.2.1) Pass och utbildningar om inkludering och normkritik hålls på våra riksaktiviteter, t.ex. genom att ta hjälp av Maktsalongens Akademi. B.2.1) Vi ska utveckla och stärka samarbetet med Naturskyddsföreningens ungdomssatsning Schysst sommar/vinter. C.2.1) Vi ska verka för att få fler medlemmar födda i annat land eller med föräldrar som är födda i annat land. A.2.2) Vi ska öka Fältbiologernas synlighet och deltagande i skolmiljöer genom t.ex. föreläsningar och bokbord. A.2.3) Vid anmälan till riksaktiviteter ska särskilda behov alltid efterfrågas. B.2.3) Riksaktiviteter ska anpassas efter de anmälda deltagarnas förutsättningar. 3. Organisering Vi ser ett växande intresse bland ungdomar att engagera sig för miljöfrågor. Fältbiologerna skulle kunna ha en klubb i varenda ort i hela Sverige. Klubbar är en mycket vital del i Fältbiologernas organisation som ska prioriteras högt. Därför tillsätter vi 2016 en verksamhetsutvecklare som ska arbeta med att skapa fler, starkare och bättre spridda klubbar över hela Sverige med hjälp av pengar som riksföreningen fått från Skånedistriktet, vilka öronmärkts till lokal verksamhet. En sådan tjänst under ett år kommer att kosta ungefär en fjärdedel av de donerade pengarna. Men klubbar är inte allt heller. För att skapa en bred folkrörelse måste Fältbiologerna tydligare göra det möjligt för engagemang i fler former och på fler nivåer än idag; en ska känna sig välkommen i Fältbiologerna vare sig det är för ett tillfälle eller varje vecka under en lång period. Delmål från Vision ) Vi har utvecklat flera nya sätt att engagera sig för natur och miljö genom Fältbiologerna. Huvudmål för Organisering från Vision 2018 Fältbiologerna har en demokratisk och tydlig uppbyggnad som är lätt för medlemmar att påverka och som gör det enkelt och roligt att engagera sig på flera olika sätt inom föreningen. Aktiviteter under 2016 för att uppnå målen 2.4) Separatism används som metod för inkludering i verksamheten. 2.5) Det är möjligt att delta på Fältbiologernas aktiviteter oavsett ekonomiska förutsättningar och var en bor i landet. A.2.4) På riksaktiviteter ska vi verka för att alla grupper ska få samma möjligheter till deltagande med hjälp av separatism. A.2.5) Vi ska fortsatt verka för att ha låga eller gratis deltagaravgifter på aktiviteter. B.2.5) Vi verkar för att riksaktiviteter, utbildningar och nätverksaktiviteter ska vara spridda över hela landet. C.2.5) I de fall riksföreningen inte täcker hela resekostnaderna för resor till och från riksaktiviteter, ska vi prioritera att subventionera resor för de medlemmar som bor i delar av landet med få aktiviteter. 3.2) Vi har en hållbar arbetssituation för förtroendevalda samt anställda som skapar arbetsglädje och där ingen behöver bära en orimligt stor arbetsbörda. 3.3) Vi jobbar aktivt med värvning på lokal, regional och nationell nivå. A.3.2) Vi ska arbeta för bättre och grundliga överlämningar mellan förtroendevalda i riksföreningen B.3.2) Kunskap om att delegera, hantera stress och göra prioriteringar ska vara ett perspektiv som tas upp på utbildningar och riksaktiviteter. C.3.2) Förtroendevalda och personal i föreningen ska få verktyg att praktisera hållbart engagemang och verka för en nollvision mot utbrändhet i hela föreningen. A.3.3) Det ska finnas värvarmaterial och vägledning för värvning lättillgängligt för medlemmar digitalt på hemsida och i pappersform på riksaktiviteter. Viktiga papper

15 3.4) Vi har aktiv lokalverksamhet över hela landet. 3.5) Vår verksamhet för fältbiologer mellan 7-12 år är väl anpassad till målgruppen. A.3.4) Vi ska anställa en verksamhetsutvecklare i syfte att stötta klubbar och sätta igång lokal verksamhet där det idag inte finns. B.3.4) Vi ska aktivt jobba med utbildning på olika nivåer i föreningen för att göra det enklare att engagera sig i föreningen. C.3.4) Under året ta fram en långsiktig plan för utbildningar i syfte att skapa en återkommande och välkänd utbildningstradition i föreningen. D.3.4) Vi ska stödja lokala aktiviteter genom att erbjuda hjälp med att tillverka och skicka ut utskick till medlemmar i närheten. E.3.4) Vi ska förbättra kontakten mellan förtroendevalda i riks, distrikt och klubbar. Detta uppfylls när alla förtroendevalda har en god relation till varandra och har regelbundet kontakt på alla nivåer under hela året. A.3.5) Vi ska anordna ett pass på en riksaktivitet med syfte att inspirera till nya minifältisledare. 4. Finansiering Fältbiologerna har i dagsläget ett stort och brett utbud av verksamhet, genomfört med små resurser. Med större medel kommer föreningen kunna tillgängliggöra verksamheten och nå ut till fler grupper i samhället. I dagsläget är föreningen beroende av två stora bidragsgivare och har obefintliga intäkter från gåvor. Dessutom ser våra lokalföreningar och nätverk ofta riksföreningen som den enda möjligheten Delmål från Vision ) Vi har en större ekonomisk stabilitet i form av fler bidragsgivare och större kontinuitet i bidragssökandet. 4.2) Medlemmar på alla nivåer i föreningen har kunskap om projektplanering och bidragssökning. att söka ekonomiska medel. Vi ser att större resurser, men också fördelat på fler bidragsgivare skulle öka föreningens trygghet och ge mer långsiktighet till verksamheten. Huvudmål för Finansiering från Vision 2018 Vi är en förening med stora intäkter och en bred resursbas som skapar långsiktighet och trygghet i verksamheten. Aktiviteter under 2016 för att uppnå målen B.4.1) Vi ska se över om stödmedlemsskapet är en effektiv metod för att samla in bidrag till fältbiologerna och se över om alternativa sätt att få ökade intäkter är bättre. A.4.2) På våra stora riksaktiviteter ska information ges så att medlemmarna lär sig att söka bidrag inom Fältbiologerna och externa bidrag. B.4.2) Det ska finnas tydlig information på hemsidan om hur medlemmar söker bidrag inom fältbiologerna och vad det finns för möjlighet att söka externa bidrag. C.4.2) Vi ska göra utskick till nätverksorganisatörer samt klubb- och distriktsstyrelser med information om hur en söker bidrag i samband med deras årsmöten. 4.3) Resurser fördelas medvetet i föreningen så att de kommer alla till del. A.4.3) Vi ska jobba vidare med en fond som finansierar spontana miljöaktioner och politiskt arbete. Information om hur en ger och hur en får bidrag ska finnas lättåtkomligt på hemsidan. B.4.3) Vi ska utvärdera och vid behov utveckla det nya bidragssystemet för klubbar, distrikt och nätverk 4.4) Det är lätt för privatpersoner och företag att vara månadsgivare/ bidra med insamling till föreningen. A.4.4) Det ska finnas lättillgänglig och riktad kommunikation om hur en ger gåvor till Fältbiologerna. B.4.4) Vi ska jobba för ökade intäkter genom: förlagets produkter, prenumenrationer på Fältbiologen och möjligheten att ge Fältbiologerna gåvor. C.4.4) Vi ska aktivt jobba med att öka intäkterna från gåvor och medlemsavgifter, t.ex. via autogiro-medlemskap. Viktiga papper

16 5. Påverkansarbete Fältbiologerna samlar unga med bred kunskap och stort engagemang. Vi ska verka för att deras arbete påverkar och deras röster blir hörda i miljödebatten. Genom att anordna interna utbildningar i sakfrågor och genom att samarbeta med andra organisationer kan vi stärka och sprida vårt arbete. Huvudmål för Påverkansarbete från Vision 2018 Fältbiologerna är en förening där alla medlemmar har tillgång till verktyg och kunskap för att med självförtroende och kraft kunna påverka samhället i enlighet med föreningens åsikter. 6. Kansli Kansliet är ett av naven i föreningen. Härifrån sköts det mesta av det dagliga operativa arbetet inom Fältbiologerna. Huvudmål för Kansli Under 2016 kommer fokus att ligga på att ro i hamn flera processer som satts igång i samband med kansliflytten Medlemsregistret, förlaget och kontakt mellan kansli, styrelse och medlemmar är tre nyckelområden. Vi ska även arbeta aktivt för att Fältbiologerna ska vara en hållbar och utvecklande arbetsplats för våra anställda. Delmål från Vision 2018 Aktiviteter under 2016 för att uppnå målen Delmål från Vision ) Fältbiologernas medlemmar har förutsättning att skaffa sig praktisk och teoretisk kunskap och erfarenhet inom minst föreningens fokusområden (klimat-, jordbruks-, skogs- och gruvfrågor). Aktiviteter under 2016 för att uppnå målen D.5.1) Ett rikstäckande sommarläger ska anordnas med fokus på praktisk och politisk kunskap om föreningens fokusområden. Detta sommarläger ska bli en årlig aktivitet. 6) Kansli A.6.1) Vi ska införliva nya personalrutiner och aktivt jobba för att Fältbiologerna ska vara en hållbar och utvecklande arbetsplats för anställda. B.6.1) Vi ska förbättra kontakten mellan styrelse, kansli och medlemmar. C.6.1) Vi ska i samarbete med Naturskyddsföreningen ta fram en långsiktig strategi för det framtida samarbetet mellan organisationerna. D.6.1) Vi ska fortsätta implementera det nya medlemssystemet med Naturskyddsföreningen. 5.2) Fältbiologerna driver aktivt politiskt opinonsarbete inom föreningens fokusområden. A.5.2) Fältbiologerna ska fånga upp det klimatengagemang som väckts efter klimattoppmötet och aktivt fortsätta lyfta klimatfrågan under året. E.6.1) Vi ska flytta distributionen för Fältbiologernas förlag från kansliet och utveckla/förnya förlagets verksamhet. 5.3) Det finns krisberedskap. Fältbiologerna ska kunna vara där det händer och påverka när det behövs, även i situationer där vi inte kunnat planera i förväg. A5.3) Medlemmarna kan söka pengar ur miljöaktionsfonden (som nämns i A.4.3). 5.4) Vår externa representation i andra föreningar är väl förankrat inom Fältbiologerna. A.5.4) Fältbiologernas representanter i andra föreningar ska lyftas fram i Fältbiologen och i andra kommunikationskanaler. B.5.4) Representanterna ska uppmuntras att delta i något styrelsemöte under året samt att kontinuerligt rapportera om sitt arbete till styrelsen. Viktiga papper

17 Budget att om man föreslår en ökning av en kostnad i budgeten, att då möta detta med att sänka en annan kostnad eller öka en intäkt. Därmed blir budgeten balanserad. Styrelsen yrkar på: Att fastställa styrelsens förslag på budget för perioden Först: vad vi behandlar på detta RÅM? Under detta RÅM ska vi behandla 5 halvår, alltså 2½ år. Först är det The Past/det förflutna : Här titta vi på vad resultatet blev för det räkenskapsår som sträckte sig från Styrelsen ska få ansvarsfrihet för den perioden. Vi ska också lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna samt bokslutet för den perioden. Därefter The Future/framtiden : År Vi ska här bestämma vad vi ska göra och hur vi ska budgetera (använda våra pengar). Sista halvåret är det halvår som vi är i nu, Now : Det ska vi inte besluta då det har beslutats om detta förra RÅM. Styrelsen kommer däremot att presentera sin reviderade budget för halvåret Now ( ) där har styrelsen reviderat siffrorna efter hur styrelsen tror det faktiskt komma bli. Detta halvår, samt ändringarna finns som bilaga. Det finns inga detaljerade intäkter då översikten är tillräcklig. Lätt och bra! Kostnaderna har däremot många underrubriker och detaljer, som specificeras under Detaljering kostnader. Vill man lägga ett ändringsförslag på kostnader får man endast göra det i den blå kolumnen (den med rubrikerna Summa underrubrik ). Här finns summan av olika, ännu mer specificerade kostnader. T.ex. finns det under Personal två Summa underrubrik ; en för Löner, Semesterlön, Traktamente, Personalförsäkringar och Pension, samt en för Resor och Utbildningar. Vill man göra en ändring här är det endast dessa två man kan göra ändringsförslag på, inte det som finns under rubriken Specificering. Riksstyrelsen kommer därefter internt fördela pengarna. Detta sätt är lätt för styrelsen att budgetera för inom ett område, utan att gå emot RÅM. * Som bilaga finns också räkenskapårsbudgeten (RÅB). Den består av första halvåret av verksamhetplansbudgeten (VPB) den vi beslutar om nu på RÅM samt Now. RÅB kommer alltså ändras då vi ändrar i VPB. Denna finns med som bilaga då det är viktigt att se vad resultatet kommer att bli för räkenskapsåret. Det är nämligen för denna period som vi under nästa RÅM kommer att kika på bokslut och ge ansvarsfrihet till styrelsen bland andra saker. Är det krångligt? Fråga oss i styrelsen! Hur läser jag budgeten och på vilken detaljnivå (det finns flera) ska jag lägga ändringsförslag? Verksamhetsplansbudgeten (den vi ska besluta om) består av tre delar: översiktliga intäkter, översiktliga kostnader och detaljerade kostnader. Hur ska jag tänka när jag vill göra ett ändringsförslag? Under RÅM kommer vi besluta om två halvår - The future/framtiden. Dessa finns sammanfattade i verksamhetsplanen (VP) och verksamhetplansbudgeten (VPB). Dessa hör ihop: i VP står det vad vi ska göra och i VPB står det hur mycket pengar vi ska lägga på dessa saker. Stora ändringar i den ena innebär oftast någon typ av ändring i den andra. Vill man inte längre lägga pengar på Öland måste man ta bort det från VP:n också! Det är svårt att arrangera ett läger utan pengar. Känns självklart, eller hur?! När man vill göra en ändring ska man också fundera över om man borde ändra något i VP. Dessa är som en tågräls, de ska följa varandra parallellt - då blir det bäst! Fundera också över *Fotnot: Varav 7500 kronor är från Studiefrämjandet ** Fotnot: av detta underskott ska finansieras av den gåva Skånedistriktet givit riks för att stötta lokalverksamhet samt nätverk ** Viktiga papper

18 Detaljbudget *** ***Fotnot: Kostnaden för en verksamhetsutvecklare kommer från ett arv från Skåne distriktet. Viktiga papper

19 Viktiga papper

20 Motioner Motion 1: Internationella samarbeten Jag vill motionera för ett större samarbete mellan Fältbiologerna och världens övriga motsvarigheter till Fältbiologerna. Framförallt för ett mer konkret samarbete mellan de nordiska länderna. Jag skulle vilja att man jobbar mer med frågan om kärnkraften, och tar ställning emot att det finska kärnkraftverket som ska byggas i närheten av Sverige, tas i bruk, samt mot all användning av kärnkraft. Förslagsvis i samarbete med den finska motsvarigheten till Fältbiologerna Luonto-Liitto. Jag föreslår att man kan anordna ett gemensamt läger gällande frågan. Förslagsvis så bjuder vi in Luonto-Liitto till Sverige till Sverige och diskuterar frågan. (kontakt kan ske via internet innan, mellan styrelserna för att mer konkret se om intresse för samarbete finns) Tanken är att det ska likna Fältstation Öland, men mer riktat kring en enda fråga. Det kan finnas workshops om kärnkraft, med utbildning inom frågan i sig, samt marknadsföring, och brainstorming om hur man kan göra för att påverka politiker och makthavare. Styrelsen, samt medlemmar som ansökt kan komma. Kostnaden för evenemanget skulle bero på hur många medlemmar som får delta och vem som står för resorna. * Jag vill föreslå studieresor till andra länder och deras Fältbiologmotsvarigheter, för inspiration och erfarenhetsutbyte, samt att man bjuder in andra länder till oss i Sverige. * Jag vill även föreslå ett stort, allmänt läger där de nordiska motsvarigheterna till Fältbiologerna kan träffas och diskutera miljöfrågor, knyta kontakter och utbyta erfarenheter och tankar och lära känna varandra. * Om ett samarbete inte kan ske mellan Fältbiologerna och Luonto-Liito gällande att arbeta emot det finska Kärnkraftverket, så föreslås att svenska Fältbiologerna själva jobbar med denna fråga på egen hand. Yrkanden: Att Fältbiologerna ska öka det internationel la samarbetet generellt. Att samarbeta med den Finska motsvarighe ten till Fältbiologerna - Luonto-Liitto i frågan då det gäller det finska kärnkraftverket som ska byggas i närheten av Sverige och att tillsammans aktivt jobba för att detta kärnkraftverk inte tas i bruk. Att Fältbiologerna själva jobbar med frågan gällande att det finska kärnkraftverket i närheten av Sverige, inte får tas i bruk, om ett samarbete mellan Fältbiologerna och Luonto-Liito inte är möjligt. Att Fältbiologerna anordnar studieresor till andra länder (i synnerhet de nordiska), för inspiration och erfarenhetsutbyte, samt att andra länders motsvarigheter till Fältbiologerna, bjuds in till oss i Sverige. Att ett stort, miljöläger anordnas i samarbete med de nordiska motsvarigheterna till Fältbiologerna. Elin Odelberg, medlem klubbverksamheten i landet ser vi som ett högt prioriterat mål blev inte sommarlägret av som vi beslutade om på RÅM2015, dels p.g.a för låg budget. Styrelsen anser att riksföreningen idag har för lite resurser i både tid och pengar att planera in ännu en stor riksaktivitet. Därför föreslår vi istället att bjuda in våra systerorganisationer till de läger som redan är planerade för att inleda ett bättre samarbete än det som finns idag. Styrelsen yrkar: att avslå attsats 1-4. att ändra attsats 5 till att Fältbiologerna bjuder in norska Natur og Ungdom, danska Natur & Ungdom och finska Luonto-Liitto till Fältstation Öland eller sommarlägret. Motion 2: Fiskeodlingarna i Östersjön Jag skulle vilja att man jobbar mer med frågan om fisket, och tar ställning emot fiskodlingarna som finns i Östersjön. Fiskodlingarna bidrar till övergödningen av Östersjön och fisken är även hälsovådlig för människor att äta. Yrkanden: Att Fältbiologerna aktivt ska jobba emot fiskeodlingarna i Sverige. Elin Odelberg, medlem Styrelsens Motionssvar: Riksstyrelsen yrkar avslag då det inte specificeras vem eller hur detta ska uppnås. Vi är dock positiv till motionärens syfte och vill uppmana årsmötet till diskussion om hur detta ska genomföras. Styrelsen yrkar: att avslå motionen Styrelsens Motionssvar: Riksstyrelsen är positiv till ett ökat internationellt samarbete, det finns mycket att lära sig och inspiration att hitta hos våra motsvarigheter i intilliggande länder. Vi yrkar dock avslag på flera av motionens att-satser eftersom de dels är kostsamma, och för att det är svårt att lova föreningen att genomföra aktiviteter med parter som vi har väldigt lite kontakt med. Riksstyrelsen är också mer intresserad att rikta föreningens fokus inåt i föreningen, att utveckla Viktiga papper