Framtidsscenarier för uthållig svensk nötköttsproduktion

Framtidsscenarier för uthållig svensk nötköttsproduktion Rapport MAT21 nr 1/2005 Författare: Karl-Ivar Kumm, Susanne Stern, Stefan Gunnarsson, Thomas Nybrant, Ulf Sonesson, Ingrid Öborn

Framtidsscenarier för uthållig svensk nötköttsproduktion Rapport MAT21 nr 1/2005 Karl-Ivar Kumm 1, Susanne Stern 2, Stefan Gunnarsson 3, Thomas Nybrant 4, Ulf Sonesson 5, Ingrid Öborn 6 1 Institutionen för Ekonomi, SLU, Uppsala 2 Institutionen för Husdjursgenetik, SLU, Uppsala 3 Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara 4 Institutionen för Biometri och teknik, SLU, Uppsala 5 SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik, Göteborg 6 Institutionen för Markvetenskap, SLU, Uppsala 1

Förord Det övergripande syftet med MAT21 är att utveckla uthålliga system för livsmedelsproduktion. Detta sker i form av forskningsprojekt men också i det s.k. syntesarbetet där mer övergripande frågor bearbetas på en mer aggregerad nivå och resultat från forskning och praktik integreras i ett större sammanhang. En del av syntesarbetet utgörs av scenariekonstruktion för tänkbara framtida produktionsformer. Föreliggande rapport beskriver tre olika scenarier för svensk nötköttsproduktion. Syftet är inte att försöka gissa hur framtiden kommer att bli utan avsikten är att se hur olika prioriteringar av MAT21s uthållighetsmål leder till olika typer av produktionssystem, vilka utvärderas med hänsyn till ekonomi och miljö. Andra produktionsgrenar som ingått i MAT21s scenariearbete är gris- och mjölkproduktion samt växtodling. Thomas Nybrant Ansvarig för syntesverksamheten i MAT21 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Sammanfattning...4 Summary...5 Inledning...6 Syfte...6 Systemavgränsning och metod...7 Utgångspunkter beträffande ekonomi och arbetsmiljö...7 Formulering av fokusscenarier...8 Målbildsscenarier...10 Utvärdering av målbildsscenarierna...11 Miljökonsekvenser...11 Djurhälsa och naturligt beteende...13 Produktionskostnader...14 Slutsatser...15 Referenser...16 3

Sammanfattning Tre framtidsscenarier för svensk nötköttsproduktion har formulerats och utvärderats utifrån MAT 21:s uthållighetsmål: 1. Natur är dikobaserad och utmärks av hög betesandel, kemikaliefrihet, övervintring utomhus med enkla väderskydd, kalvning under varm årstid och avel inriktad på god hälsa och lätta kalvningar; 2. Köttkvalitet baseras på kvigor av köttras vilka kalvar en gång före slakt. Genom seminering med könssorterad sperma, som ger 100 % kvigkalvar, är produktionen självrekryterande. Kalvning och slakt är jämnt fördelad över året för att tillgodose marknadens krav på färskt kött. Produktionen baseras på grovfoder av hög kvalitet för att förena snabb tillväxt med gynnsam fettsyrasammansättning i köttet; 3. Miljöskydd bygger på tjurar födda av mjölkkor seminerade med köttrassperma. Fodret utgörs av ensilage från måttligt kvävegödslade gräsvallar kompletterat med fodersäd och koncentrat i proportioner som gör att överutfodring med protein undviks. Djuren hålls i liggbåsstall hela uppfödningen. Gödseln hanteras i flytande form och sprids på våren med omedelbar nedmyllning. Naturscenariot är bäst med hänsyn till målen för öppet landskap, biologisk mångfald, oberoende av pesticider, naturligt djurbeteende och låga produktionskostnader. Det har lågt behov av fossil energi men kräver stor areal vilket begränsar möjligheterna att vid behov odla bioenergi. Köttkvalitetsscenariots starka sida är gott och nyttigt kött. Miljöskyddsscenariot har låga kväveutsläpp och lågt arealbehov. Det senare gör att areal kan friställas för energiodling som ersätter fossila bränslen, vilket kan bidra till minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid. Samtliga scenarier har lägre produktionskostnader än dagens dikobaserade nötköttsproduktion. En viktig orsak till detta är större besättningar som minskar arbets-, maskin- och byggnadskostnaderna per kg producerat kött. Stora besättningar möjliggör också flera kompetenta djurskötare i varje företag och därmed god och säker arbetsmiljö. 4

Summary Three future scenarios for Swedish beef production have been formulated and evaluated based on FOOD 21 sustainability goals. 1. Nature is based on suckling cows and is characterised by a high degree of grazing, freedom from chemicals, being outdoors during the winter with simple shelters, calving during the warmer period of the year and breeding aimed at producing good animal health and easy calving. 2. Meat quality is based on beef breed heifers that calve once before slaughter. The production will replace itself through insemination with sex-sorted sperm that produces 100% heifer calves. Calving and slaughter are evenly distributed throughout the year to meet the market need for fresh meat. Production is based on high-quality roughage to achieve quick growth and at the same time favourable fatty acid composition in the meat. 3. Environmental protection is based on bulls born by dairy cows inseminated with beef breed sperm. The fodder given is silage from grassland moderately fertilized with nitrogen, with a complement of feed grain and concentrate in such proportions so that overfeeding with proteins is avoided. Animals are kept in a free stall cubicle during the entire rearing period. Manure is handled as liquid manure and is spread during the spring and immediately incorporated. The Nature scenario is the best in relation to the goals for an open landscape, biodiversity, freedom from pesticides, natural animal behaviour and low production costs. This scenario consumes low levels of fossil fuels but requires large areas, which limits the possibilities to grow bioenergy crops when necessary. The Meat Quality scenario strength is that it produces good and nutritious meat. The Environmental Protection scenario has low levels of nitrogen discharge, and low space requirements. The latter allows that areas are available for bioenergy production that can replace fossil fuels and thereby contribute to decreased discharge of the greenhouse gas carbon dioxide. All the scenarios have lower production costs than today s beef production based on suckling cows. An important reason for this is larger stocks that reduce the work, machine and building costs per kg produced meat. The larger stocks also make it possible for there to be several competent animal keepers in each business and with that a good and safe working environment. 5

Inledning Nötköttsproduktionen har stor betydelse för det svenska jordbrukets uthållighet i vid bemärkelse. Nötkreaturen är viktiga för att bevara och förstärka den biologiska mångfalden i betesmarkerna och ett öppet varierat odlingslandskap i skogs- och mellanbygder. Köttdjurens betydelse för biologisk mångfald och öppet landskap ökar i takt med att antalet mjölkbesättningar minskar. Extensiv nötköttsproduktion kan också spela en viktig roll i strävan att göra jordbruket mindre beroende av kemiska bekämpningsmedel och fossil energi. Å andra sidan är sådan produktion mycket arealkrävande, vilket kan vara negativt om man vill öka arealen energigrödor för att på så sätt minska samhällets beroende av fossil energi. Det är heller inte säkert att nötköttsproduktion är bättre än annan köttproduktion när det gäller att minska utsläppen av kväveföroreningar och växthusgaser per kg producerat kött. Valet mellan extensiv betesbaserad eller intensiv stallbaserad köttproduktion får konsekvenser i en rad miljödimensioner. Svenska konsumenter vill gärna ha svenskt nötkött som man förknippar med öppet landskap, god djuromsorg och livsmedelssäkerhet. Konkurrensen från billigt importerat kött blir dock allt hårdare. Det är därför viktigt att utveckla produktionssystem som förenar låga produktionskostnader med bevarade och helst förstärkta mervärden hos det svenska nötköttet. Låga produktionskostnader blir ännu viktigare för den ekonomiska hållbarheten när de tidigare djurbidragen börjar frikopplas från produktionen från och med år 2005. Utan fortlöpande kostnadsjakt blir det troligen allt svårare att uppnå en lönsamhet som motiverar till fortsatt och ökad inhemsk nötköttsproduktion i framtiden. För en uthållig nötköttsproduktion är det naturligtvis också viktigt med god och säker arbetsmiljö. Syfte Rapporten syftar till att skapa och utvärdera scenarier för framtida uthållig svensk nötköttsproduktion. Tidsperspektivet är 10-15 år framåt. Graden av uthållighet bedöms utifrån hur väl produktionen kan uppfylla MAT21s uthållighetsmål (Sonesson et al. 2003). När det gäller nötköttsproduktion antas följande mål vara särskilt relevanta: 1. Gott, nyttigt och säkert kött 2. Friska djur som kan utföra sitt normala beteende 3. Bevarad och förstärkt biologisk mångfald och öppet landskap 4. Minimerad kväveförorening av luft och vatten 5. Minimerade nettoutsläpp av växthusgaser 6. Utveckling mot oberoende av fossil energi 7. Utveckling mot oberoende av kemiska bekämpningsmedel 8. God och säker arbetsmiljö 9. Tillräcklig lönsamhet för att motivera fortsatt och utökad produktion 6

Systemavgränsning och metod Det system som analyseras innefattar foderodling, djuruppfödning och gödselhantering. Analysen slutar när slaktdjuren lämnar gården. Foderodlingen innefattar bete, grovfoder och kraftfoder. Djuruppfödningen innefattar delsystemen djurmaterial, utfodring och vård samt väderskydd. Metoden (Sonesson et al., 2003) bygger på ett stegvis arbetssätt där konflikter mellan olika uthållighetsmål identifieras och hanteras på ett tydligt sätt. De scenarier som skapas är inte i första hand troliga framtidsbilder, utan exempel på hur olika syn på uthållighet leder till olika lösningar. Framtidsscenarierna skall fungera som diskussionsunderlag och ögonöppnare. Vart och ett av målen 1-7 ovan utgör en fokusparameter. För var och en av dessa fokusparametrar utformas ett fokusscenario för det totala produktionssystemet. Ett fokusscenario utformas så att det på bästa sätt uppfyller det mål som är förenat med den aktuella fokusparametern. Detta resulterar i lika många beskrivningar av systemet som det finns fokusparametrar. Genom att studera dessa sannolikt extrema beskrivningar identifieras de målkonflikter som finns mellan de olika uthållighetsmålen. Nästa steg är att beskriva målbilder för uthållighet. En målbild är en beskrivning av vilka aspekter av uthållighet som antas vara särskilt viktiga för framtiden. Då vi inget vet om framtida värderingar beskrivs flera målbilder. Dessa målbilder används för att gruppera fokusparametrarna i olika kategorier där sorteringen sker efter vilken målbild varje fokusparameter passar bäst in i. För varje målbild utformas ett målbildsscenario. Dessa kvalitativa beskrivningar av framtida system för nötköttsproduktion är en av produkterna av arbetet. Målbildsscenarierna antyder hur svensk nötköttsproduktion kan se ut om något eller några årtionden om en viss målbild eftersträvas. Därefter sker en utvärdering av målbildsscenarierna ur olika synvinklar t ex ekonomisk, miljömässig och social. Processen är iterativ, dvs. resultaten av dessa diskussioner kan påverka utformningen av eventuella nya scenarier, som kan vara synteser av de ursprungliga målbildsscenarierna. Som framgått av ovan ingår inte arbetsmiljö och lönsamhet (mål 8-9) bland de fokusparametrar som ligger till grund för utformningen av olika målbildsscenarier. Utgångspunkten för studien är nämligen att alla målbildsscenarier måste vara ekonomiskt och arbetsmiljömässigt acceptabla för dem som bedriver produktionen för att utvecklas och bli långsiktigt bestående. Utgångspunkter beträffande ekonomi och arbetsmiljö Bristande lönsamhet är ett stort hållbarhetsproblem i svensk nötköttsproduktion. Detta antyds av att antalet nötköttsgårdar (nötgårdar utan mjölkkor) minskade från 24 000 år 1995 till 18 000 år 2003. Antalet nötkreatur exklusive mjölkkor minskade från 1,3 till 1,2 miljoner under samma period. Antalet mjölkgårdar och mjölkkor har minskat 7

ännu snabbare (Jordbruksstatistisk årsbok). Det är troligt att en betydande del av nötköttsproducenterna är tidigare mjölkproducenter som har köttdjur några år innan de helt slutar med djurhållning t ex av åldersskäl. Trots de svenska konsumenternas höga preferenser för inhemskt kött (LUI Marknadsinformation, 2001) har svensk nötköttsproduktion förlorat marknadsandelar till importerat kött under senare år. År 2003 var den svenska självförsörjningsgraden för nötkött endast 63 % (Jordbruksverket, 2003). Högt kostnadsläge i den svenska produktionen torde vara en viktig orsak till förlorade marknadsandelar. Den långsiktiga totalkostnaden per kg kött i dikobaserad produktion är enligt SLU:s områdeskalkyler drygt 50 kr alltså mer än dubbla nuvarande avräkningspriset. Olika EU-bidrag har kompenserat en del av skillnaden mellan produktionskostnad och avräkningspris under senare år. Lönsamhetsproblemen kommer att accentueras när bidragen frikopplas från produktionen (Ds 2004:9) och antalet nötkreatur liksom nötköttsproduktionen i Sverige beräknas minska med ytterligare 15 % när anpassning skett till produktion utan djurbidrag (Jensen & Frandsen, 2003). Drygt halva kostnaden i svensk nötköttsproduktion med nuvarande normalteknik och besättningsstorlek utgörs av byggnad och arbete (SLU:s områdeskalkyler, 2004). Därför krävs, förutom goda biologiska produktionsresultat, billigare byggnader och lägre arbetsåtgång för att uppnå en lönsamhet som motiverar fortsatt och utökad produktion. Byggnads- och arbetskostnaderna per kg producerat kött kan minska genom större besättningar, intensivare produktion med kort uppfödningstid och/eller övervintring med billiga väderskydd. Samtliga målbildsscenarier kommer att innehålla en eller flera av dessa tre komponenter för att skapa ekonomisk hållbarhet. God och säker arbetsmiljö kräver bl a minst två kompetenta djurskötare i varje företag och bra hanteringsanläggningar. Minst två personer i varje företag skapar också förutsättningar för ledighet och social samvaro. Allt detta är svårt att uppnå i mindre besättningar till rimlig kostnad. Samtliga målbildsscenarier som skapas kommer därför att ha en storlek som motsvarar minst två årsverken i foderodling och djurskötsel. Formulering av fokusscenarier Fokusscenarier formuleras utifrån de inledningsvis beskrivna miljö- och kvalitetsrelaterade hållbarhetsmålen (fokusparametrarna). För vart och ett av delsystemen anges den produktionsteknik som på bästa sätt uppfyller respektive mål. För att förenkla framställningen anges inte åtgärder som är självklara när man söker vägar till ett uthålligt jordbruk, t ex att grovfodret skall ha god hygienisk kvalitet och att utfodringen skall anpassas till varje djurkategoris näringsbehov. Tabell 1 visar att vad som är optimal produktion påverkas av vilka fokusparametrar som prioriteras och att det i många fall föreligger målkonflikter. 8

Tabell 1. Produktionsteknik som på bästa sätt uppfyller målen för de olika fokusparametrarna i varje delsystem. (VHG = växthusgaser) Fokusparameter Delsystem Betesproduktion Lågt beroende av pesticider Grovfoderproduktion Djurmaterial Utfodring & vård Väderskydd Gödselhantering Gott och nyttigt kött Stutar och slaktkvigor 1 Hög andel bete & vallfoder. Slutgödning 1 Friska djur & naturligt beteende Avel för hälsa & lätta kalvningar Bete. Begränsad kraftfoderandel 2 Ej spaltgolv. Termoneutral miljö 2 Djupströbädd 2 Biologisk mångfald & öppet landskap Ogödslade naturbetesmarker 3 Minimerad N- förorening Låg N- tillförsel 4 Extensivt odlat vall 3 Låg N- tillförsel 4 Dikobaserad produktion. Stutar 3 Hög betesandel. Två betessomrar före slakt 3 Kalvar från mjölkkor. Tjurar 4 Snabb tillväxt. Ej överutfodring med protein 4 Spaltgolv eller snabb skrapning 4 Flytgödsel 4 Minimerade utsläpp av VHG Kalvar från mjölkkor. Tjurar 5 Snabb tillväxt 5 Lågt beroende av fossil energi Hög klöverandel 6 Hög klöverandel 6 Kalvar från mjölkkor. Stutar 6 Hög betesandel 6 Flytgödsel 6 Hög andel bete och vallfoder. Inget eller lite kraftfoder 7 1) Kvigor och stutar har högre ätkvalitet än tjurar (Arthaud et al., 1977; Lundesjö et al., 2002). Slutgödning kan behövas för att få betesdjur slaktmogna (Hansson & Hessle, 2003). Fettsyrasammansättningen i nötkött förbättras i ett hälsoperspektiv genom en hög gräsandel och låg kraftfoderandel (French et al., 2000). 2) Hög grovfoderandel ger bättre djurhälsa än hög kraftfoderandel (Törnquist, 1991). 0,5 % grovfoder (ts av kroppsvikten) är tillräckligt enligt Ritchie (2001). Bete ger möjlighet till naturligt beteende. Spaltgolvsstall innebär sämre djurmiljö än djupströstall (Lidfors, 1992). Risk att djurens nedre kritiska temperatur underskrids föreligger vid övervintring i oisolerade hus eller ute om de är svagt utfodrade, lortiga, utsatta för stark vind eller kalvar under kall årstid. Risk att djurens övre kritiska temperatur överskrids föreligger vid slutgödning i varm byggnad samt på bete utan skugga (Christopherson, 1985 & 1994; Fox et al., 1985). 3) För att långsiktigt klara målen för biologisk mångfald och öppet landskap måste antalet dikor öka, slaktdjuren ha hög betesandel (stutar) och naturbetesmarkerna vara ogödslade (Naturvårdsverket, 1997). 4) N-utlakning och ammoniakavgång från foderodlingen ökar med tilltagande N-tillförsel med handelsgödsel eller biologisk fixering. Hög kvävetillförsel i odlingen kan också ge ett foder med onödigt hög proteinhalt vilket ökar kväveförlusterna från gödseln. Kväveförlusterna per kg tillväxt är lägre för snabbt växande tjurar än för långsammare växande stutar och de är lägre vid flytgödsel än vid fastgödsel (Kumm, 2003). 5) Intensivt uppfödda tjurar av mjölkras ger mindre växthusgaser per kg kött än extensiv dikobaserad produktion (Cederberg & Darelius, 2000). 6) Hög betesandel och kalvar som är biprodukt från mjölkproduktionen bidrar till låg energiförbrukning per kg kött (Cederberg & Darelius, 2000; Cederberg & Nilsson, 2004). Biologisk N-fixering med klöver liksom effektivt stallgödselutnyttjande med flytgödsel kan ersätta energikrävande handelsgödselkväve. 7) Normalt användes inte bekämpningsmedel till bete och vall men till odling av kraftfoder. För att få gott och nyttigt kött bör produktionen inriktas på stutar och kvigor, och det fordras i många fall slutgödning före slakt. Produktionen bör baseras på hög andel grovfoder och bete för att köttet skall få hälsosam fettsyrasammansättning. Prioriteras friska djur med naturligt beteende är hög andel bete, begränsad kraftfoderandel och avel för hälsa och lätta kalvningar viktiga åtgärder. För att på bästa sätt uppfylla målen för biologisk mångfald, öppet landskap och lågt beroende av 9

bekämpningsmedel bör man välja dikobaserad produktion, kastrering av tjurkalvar, hög andel av naturbete och extensivt odlat vallfoder. Prioriteras strävan att minimera utsläppen av kväveföroreningar och växthusgaser bör nötköttsproduktionen däremot baseras på okastrerade tjurkalvar från mjölkproduktionen och tillväxten bör vara snabb, vilket kräver en betydande kraftfoderandel i foderstaterna. Flytgödsel är att föredra framför djupströgödsel ur kväve- och energisynpunkt. Å andra sidan är välskött djupströ bättre ur djurmiljösynpunkt. Målbildsscenarier Tre målbildsscenarier har konstruerats utifrån fokusscenarierna och antyder hur delar av svensk nötköttsproduktion kan tänkas se ut om något eller några årtionden om en viss målbild eftersträvas. I samtliga scenarier antas för svenska förhållanden mycket stora besättningar för att möjliggöra säker arbetsmiljö och ekonomisk hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet innebär att produktionen skall ge marknadsmässig ersättning till alla insatta resurser inklusive arbete och kapital i byggnader och maskiner även om nuvarande djurbidrag försvinner och dagens köttpris och miljöersättning förblir realt oförändrade. I det första målbildsscenariet ( Natur ) prioriteras friska djur med naturligt djurbeteende, biologisk mångfald och öppet landskap samt lågt beroende av fossil energi och kemiska bekämpningsmedel. Det andra målbildsscenariet prioriterar köttkvalitet medan det tredje prioriterar miljöskydd i form av låga utsläpp av kväveföroreningar och växthusgaser per kg producerat kött. 1. Natur. Produktionen är dikobaserad och ungnöten har två betessomrar före slakt. Aveln är inriktad på god hälsa och lätta kalvningar. Fodret kommer från stora sammanhängande, ogödslade och obesprutade vall-betes-skogsmosaik. Djuren är utomhus hela året men har tillgång till skogskanter och billiga byggda väderskydd. Stora arealer genomsläpplig och delvis kuperad mark tillförsäkrar djuren torra och rena utfodrings- och liggplatser hela året. Kalvning sker under varm årstid för att kalvarna inte skall utsättas för temperaturer under den nedre kritiska (Christopherson 1985 & 1994) och för att undvika kall arbetsmiljö under den arbetsintensiva kalvningsperioden. Visionen bygger på data från svenska rancher (Kumm et al., 1994; Cederberg & Nilsson, 2004; Dahlin et al., 2005) och från rancher i områden i Nordamerika som har liknande naturliga förhållanden som i Sverige (Ensminger, 1992; Kumm, 2004). Besättningsstorleken antas vara 500 dikor. 2. Köttkvalitet. Produktionen baseras på kvigor av köttras som kalvar en gång före slakt. Kvigorna insemineras med könssorterad sperma som ger 100 % kvigkalvar. De kalvar vid 23 månaders ålder och slaktas vid 28 månaders ålder efter tre månaders digivning och två månaders slutgödning. Utfodringen baseras på grovfoder och bete för att ge hälsosam fettsyrasammansättning i köttet. Grovfodret har högt näringsinnehåll för att kvigorna skall bli slaktmogna samtidigt som de utvecklar foster och ger di. Kalvning, och därmed slakt, är jämnt fördelad över året för att ständigt tillgodose 10

konsumenternas efterfrågan på färskt kött. Aveln är starkt inriktad på köttkvalitet, bl a mörhet redan vid relativt låg fettansättning. Djuren hålls vintertid i ligghall med öppen framsida mot hårdgjord traktorskrapad rastgård. Husdjursdata är hämtade från Danielsson & Johnsson (1995) men högre grovfoderkvalitet antas leda till tidigare slaktmognad. Besättningsstorleken antas vara 400 årligen kalvande kvigor. 3. Miljöskydd. Tjurar födda av mjölkkor inseminerade med köttrassperma föds upp i liggbåsstall med frekvent skrapning av gödseln till flytgödselbehållare. De utfodras med ensilage från måttligt kvävegödslade gräsvallar. Köttraskorsningen gör att tjurarna växer 15 % snabbare och förbrukar 10 % mindre foder per kg tillväxt än renrasiga mjölkrastjurar (Lindhé & Henningsson, 1968; Danielsson, 1998). Ensilaget blandas med kraftfoder för att ge ett fullfoder exakt anpassat till varje åldersgrupps behov av bl a protein. Flytgödselbehållaren är täckt och gödseln direktmyllas i vall eller bandsprids i spannmål. Arealåtgången per kg kött är mindre i detta scenario än i de övriga varför mark kan frigöras för t ex energigrödor som ersätter fossila bränslen. Tillgången på korsningstjurar ökar genom spermaseparering som gör att kor, som man vill ha till mödrar för nästa generation mjölkkor, får kvigkalvar med mjölkrasfäder medan övriga kor semineras med köttrassperma som ger tjurkalvar. Besättningsstorleken är 600 årsproducerade. Det antas att produktionen i samtliga scenarier är lokaliserade till lättare jordar i Sydsverige. Utvärdering av målbildsscenarierna De tre målbildsscenarierna utvärderas beträffande miljö- och djurskyddskonsekvenser och produktionskostnader. Härvid jämförs också ett referensalternativ som består av normal nuvarande (2004) svensk dikobaserad nötköttsproduktion enligt SLU:s områdeskalkyler. Miljökonsekvenser I naturscenariot används väsentligt större areal per kg producerat kött (slaktkropp) än i de övriga scenarierna och bidrar därför mest till att vårda och bibehålla ett öppet landskap. Naturscenariot har störst areal naturbetesmark och kräver ingen fodersädsodling som, till skillnad från vall och bete, är beroende av kemisk bekämpning. Naturscenariot är alltså bäst även med hänsyn till målet att bevara biologisk mångfald och målet lågt pesticidberoende. Köttkvalitets- och miljöskyddsscenarierna hävdar ingen naturbetesmark och särskilt det senare scenariot kräver en relativt stor fodersädsareal där kemisk ogräsbekämpning normalt förekommer varje år och där även kemisk svamp- och insektsbekämpning förekommer vissa år. Naturscenariot använder knappt 10 MJ fossil och annan energi per kg kött medan produktionsformer som liknar de övriga studerade scenarierna i föreliggande arbete använder 20-40 MJ (Cederberg & Nilsson, 2004). De högre energikostnaderna i de senare produktionsformerna förklaras av mera maskinarbete för att skörda foder och 11

hantera gödsel när djuren hålls inomhus på vintern eller under hela uppfödningen som i miljöskyddsscenariot. Naturscenariot förefaller alltså ha fördelar utifrån målet lågt beroende av fossil energi. Om det blir stor energiknapphet kan det emellertid bli aktuellt att odla energigrödor på både åker och naturbetesmark. I detta perspektiv är det en nackdel med naturscenariot som kräver 130 m 2 foderareal per kg kött jämfört med miljöskyddsscenariot som endast kräver 20 m 2. På de 110 m 2 som sparas per kg kött om man väljer det senare alternativet kan man odla energiskog med ett energinetto på cirka 120 MJ (Naturvårdsverket, 1997). Genom att producera ett kg kött med naturscenariet i stället för miljöscenariet kan man spara 10-30 MJ (Cederberg & Nilsson, 2004), men förlorar samtidigt möjligheten att odla energiskog med ett energinetto på 120 MJ. Figur 1. Arealförbrukning per kg producerat kött i de tre målbildsscenarierna och 2004 års referensalternativ. Vall innefattar både slåttervall och betesvall på åker. 80 60 m 2 / kg kött 40 20 Naturbete Vall Fodersäd 0 Natur Köttkvalitet Miljöskydd 2004 Källor: Beräkningar utifrån SLU:s områdeskalkyler och litteratur enligt avsnittet Målbildsscenarier. Utsläppen av växthusgaser är av samma storleksordning eller något högre i naturscenariot än i produktionsformer som liknar de övriga studerade scenarierna (Cederberg & Darelius, 2000; Cederberg & Nilsson, 2004). Då man på foderarealen alternativt kan odla energigrödor, som ersätter fossil bränsle, så blir det arealkrävande naturscenariot klart sämre ur växthusgassynpunkt än övriga scenarier (Kumm, 1999). Energiskog på åker och i synnerhet på naturbetesmark är dock negativ utifrån naturvårdsmålen. Figur 2 visar att summan av nitrat- och ammoniumkväveförlusterna per kg producerat kött är väsentligt lägre i miljöskyddsscenariot än i köttkvalitetsscenariot och i 2004 års normala dikobaserade nötköttsproduktion. Naturscenariot intar en mellanställning. Per ha är kväveförlusterna så låga som cirka 10 kg N i naturscenariot. (Cederberg & 12

Nilsson, 2004; Dahlin et al., 2005). Detta kan jämföras med en normalutlakning på cirka 50 kg N per ha i kornodling på den aktuella marken, som är sandjord i södra Sverige (Johnsson & Hoffmann, 1996). Figur 2. Förluster av nitrat- och ammoniumkväve per kg producerat kött i målbildsscenarierna och i normal nuvarande (2004) svensk dikobaserad nötköttsproduktion. Produktionen antas vara lokaliserad till lättare jord i Sydsverige. 300 g NO 3 -N + NH 3 -N / kg kött 250 200 150 100 50 0 Natur Köttkvalitet Miljöskydd "2004" Källa: Natur: Beräkningar utifrån Cederberg & Nilsson (2004) och Dahlin et al. (2005); Övriga: Beräkningar med modell och data sammanställda i Kumm (2003). De miljörisker i form av nitrat- och ammoniakförluster som är förknippade med nötköttsproduktion kan begränsas genom att man omlokaliserar produktionen till inlands skogsbygder med lågt bakgrundsnedfall av ammoniak. En stor del av det nitratkväve som utlakas långt från havet avlägsnas nämligen genom retention i våtmarker, sjöar och vattendrag innan vattnet når havsområden som är känsliga för kväveförorening (Arheimer & Brandt, 1998). En stor del av det ammoniumkväve som avgår från gödseln faller ner och tas upp av vegetation i närområdet särskilt om denna består av skog med kvävebrist (Ashman, 1998; Sutton et al., 1998). Kvävenedfallet torde öka virkesproduktionen i områden med kvävebrist (Eriksson & Johansson, 1993), vilket är normalfallet i nordliga skogar (Tamm, 1991). Däremot är kvävenedfall skadligt för både skog och miljö i övrigt i områden som redan har hög kvävedeposition (Boxman et al., 1998). Djurhälsa och naturligt beteende De tre scenariernas för- och nackdelar med hänsyn till djurhälsa och möjlighet till naturligt beteende anges i tabell 2. De nackdelar som är förknippade med de olika alternativen kan begränsas eller elimineras med olika åtgärder. I Natur är gott djuröga, lämplig mark och bra hanteringsanläggningar viktiga för att reducera problem förknippade med djur som går fritt hela året. I Köttkvalitet kräver semineringar och förstakalvningar gott djuröga. I Miljöskydd där djuren hålls inomhus hela uppfödningen krävs bl a god ventilation och noggrann rengöring. 13

Tabell 2. De tre scenariernas för- och nackdelar med hänsyn till djurhälsa och möjlighet till naturligt beteende. Scenario Fördelar Nackdelar Natur Köttkvalitet Miljöskydd Djuren går fritt hela året Avel inriktad på god hälsa och lätta kalvningar Lågt smittryck med få luftvägs- och diarréproblem Bete sommartid. Väderskydd och torr och ren liggplats vintertid Torra och rena djur Goda tillsynsmöjligheter Blåst, väta och köld höst och vinter Djuren kan bli svåra att hantera Kalvningsproblem är svåra att åtgärda Kräver skötare med gott djuröga, lämplig mark och bra hanteringsanläggning för att reducera nackdelarna Seminering och förstakalvningar som kräver skötare med gott djuröga Djuren är inomhus hela uppfödningen Klövskador och tryckskador på framknän och hasar Hög djurtäthet och risk för bl a luftvägssjukdomar Kräver god ventilation, karantän för inköpta kalvar, all-in all-out och noggrann rengöring mellan omgångar för att reducera nackdelarna Produktionskostnader I Figur 3 visas de långsiktiga kostnaderna för att producera nötkött i de tre framtidsscenarierna och med nuvarande svenska normalteknik för dikobaserad produktion. Beräkningarna innefattar förutom kortsiktiga kostnader såsom foder och arbete värderat till lantarbetarelön även långsiktiga kapitalkostnader för maskiner och byggnader. Inga djurbidrag ingår i beräkningarna. Figur 3. Produktionskostnad per kg slaktkropp kött i de tre målbildsscenarierna och i normal nuvarande (2004) svensk dikobaserad nötköttsproduktion. Inga djurbidrag ingår i beräkningarna. 80 60 Alternativkostnad 0 kr/ha åker, miljöersättning 2000 kr/ha naturbetesmark Kr / kg kött 40 20 0 Natur 2004 Alternativkostnad 0 kr/ha åker, miljöersättning 0 kr/ha naturbetesmark Alternativkostnad 2000 kr/ha åker, miljöersättning 2000 kr/ha naturbetesmark Alternativkostnad 2000 kr/ha åker, miljöersättning 0 kr/ha naturbetesmark Källor: Beräkningar utifrån SLU:s områdeskalkyler och litteratur enligt avsnittet Målbildsscenarier. 14

Om åkermarken där fodret odlas saknar lönsam alternativ användning samtidigt som miljöersättningen till naturbetesmark är 2000 kr per ha så ligger produktionskostnaden i naturscenariot på 13 kr per kg, alltså närmare 10 kr under dagens marknadspris. Utan miljöersättning ligger kostnaden i detta scenario i nivå med dagens marknadspris om åkermarkens alternativkostnad är noll. Den förestående frikopplingen av arealbidragen till bl a spannmålsodling kommer att resultera i att alternativkostnaden blir noll på stora arealer (SLU:s områdeskalkyler, 2004). Nötköttsproduktion enligt naturscenariot blir alltså ekonomiskt hållbar på många ställen om spannmålspriserna inte stiger kraftigt eller energiknapphet ger energiodling god lönsamhet. Samtliga scenarier utom Natur har produktionskostnader långt över dagens marknadspris på nötkött. Både köttkvalitetsscenariot och miljöscenariot har dock väsentligt lägre produktionskostnader än dagens normala svenska dikobaserade nötköttsproduktion. För att köttkvalitetsscenariot och miljöscenariot skall bli ekonomiskt hållbara krävs extra betalningsvillighet för köttet, skydd från importkonkurrens, djurbidrag, miljöersättning till betes- och slåttervall på åker och/eller lantbrukare som är villiga att producera trots arbets- och kapitalersättning under normal marknadsnivå. Om naturbetesmarker med miljöersättning utnyttjas i köttkvalitetsscenariot blir dess kostnader lägre än vad figuren antyder. Detta scenario bygger dock på kvigor som både skall kalva, ge di åt kalven och bli slaktmogna vid 28 månaders ålder. Det fordras därför mycket bra bete. Miljöskyddsscenariot påverkas mindre av ökade kostnader för åkermark än övriga scenarier. Vid hög alternativkostnad på åkermark och ingen miljöersättning på naturbetesmarker har miljöscenariot de lägsta produktionskostnaderna. Detta antyder att intensiv uppfödning av tjurkalvar födda av mjölkkor stärker sin relativa konkurrenskraft om det blir stor knapphet på åkermark för produktion av livsmedel eller bioenergi samtidigt som miljöersättningen till naturbetesmarker försvinner. Slutsatser Vart och ett av de tre scenarierna uppfyller vissa aspekter av uthållighet, men samtidigt finns det målkonflikter med andra uthållighetsmål. Vi vet idag inte vilka uthållighetsmål som kommer att vara viktigast i framtiden, men ny lagstiftning och politiska beslut kan snabbt förändra förutsättningarna för produktionen. Det är viktigt att dessa beslut grundar sig på kunskap om vilka konsekvenser valen får. Då kan scenarier vara en användbar plattform för fortsatta diskussioner och ge en ökad beredskap inför framtiden. Naturscenariot är bäst med hänsyn till målen för öppet landskap, biologisk mångfald, oberoende av pesticider, naturligt djurbeteende och låga produktionskostnader. Det har lågt behov av fossil energi men kräver stor areal vilket begränsar möjligheterna att vid behov odla bioenergi. Köttkvalitetsscenariots starka sida är gott och nyttigt kött. Miljöskyddsscenariot har låga kväveutsläpp och lågt arealbehov. Det senare gör att areal kan friställas för energiodling som ersätter fossila bränslen, vilket kan bidra till 15

minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid. Samtliga scenarier har lägre produktionskostnader än dagens dikobaserade nötköttsproduktion. En viktig orsak till detta är större besättningar som minskar arbets-, maskin- och byggnadskostnaderna per kg producerat kött. Stora besättningar möjliggör också flera kompetenta djurskötare i varje företag och därmed god och säker arbetsmiljö. Referenser Arheimer, B. & Brandt, M. 1998. Modelling nitrogen transport and retention in the catchment of Southern Sweden. Ambio 27: 471-480. Ashman, W. A. H. 1998. Factors influencing local dry deposition of gases with special reference to ammonia. Atmospheric Environment 32: 415-421. Arthaud,V.H., Mandigo, R.W., Koch, R.M. & Kotula, A.W. 1977. Carcass composition, quality and palatability attributes of bulls and steers fed different energy levels and killed at four ages. Journal of Animal Science 44: 53-64. Boxman, A. W., van der Ven P. J. M. & Roelofs, J. G. M. 1998. Ecosystem recovery after a decrease in nitrogen input to a Scots pine stand in Ysselsteyn, the Netherlands. Forest Ecology and Management 101: 155-163. Cederberg, C. & Darelius, K. 2000. Livscykelanalys (LCA) av nötkött en studie av olika produktionsformer. Naturresursforum, Landstinget Halland. Halmstad. 84 pp. Cederberg, C. & Nilsson, B. 2004. Livscykelanalys (LCA) av ekologisk nötköttsproduktion i ranchdrift. SIK-rapport Nr 714. Institutet för livsmedel och bioteknik. Göteborg. 33 pp. Christopherson, R. J. 1985. Management and housing of animals in cold environments. In: M.K. Yousef (ed) Stress physiology in livestock, Volume II Ungulates, pp. 175-194. Boca Raton, Fla. USA. Christopherson, R. J. 1994. The animal and its environment: An animal scientist s perspective. In: P.A. Thacker (ed) Livestock production in the 21 st century Priorities and research needs. University of Saskatchewan, Canada. Dahlin, A. S., Emanuelsson, U & McAdam, J. H. 2005. Nutrient management in lowinput grazing based systems of meat production. Soil Use and Management (in press). Danielsson, D.-A. & Johnsson, S. 1995. Köttproduktion med kvigor. Slakteriförbundet Forskning och Utveckling nr 7. Slakteriförbundet, Stockholm. 21 pp. Danielsson, D.-A., 1998. Köttraskorsningarnas tillväxt och slaktkroppsegenskaper. Slakteriförbundets FoU-grupp Nöt/Lamm nr 15. Ds 2004:9. Genomförandet av EU:s jordbruksreform i Sverige. Jordbruksdepartementet, Stockholm. 306 pp. 16

Ensminger, M. E., 1992. The stockman s handbook. Interstate Publishers, Danville. 1029 pp. Eriksson, H. & Johansson, U. 1993. Yields of Norway spruce in two consecutive rotations in southwestern Sweden. Plant and Soil 154: 239-247. Fox, D. G., Sniffen, C. J. & O Connor, J. D. O. 1988. Adjusting nutrient requirements of beef cattle for animal and environmental variations. Journal of Animal Science 66: 1475-1495. French, P., Stanton, C., Lawless, F., O Riordan, E. G., Monahan, F. J., Caffrey, P. J. & Moloney, A. P. 2000. Fatty acid composition, including conjugated linoleic acid, of intramuscular fat from steers offered grazed grass, grass silage, or concentrate-based diets. Journal of Animal Science 78: 2849-2855. Hansson, Ö. & Hessle, A. 2003. Lönsam slutgödning av mjölkrasstutar. FAKTA Jordbruk nr 9 2003. SLU, Uppsala. Jensen, H. G. & Frandsen, S. E. 2003. Impacts of the Eastern European accession and the 2003-reform of the CAP. Consequences for individual member countries. Working Papers 11/03 Danish Research Institute of Food Economics. 68 pp. Johansson, B. & Osmark, O. 2001. LCA för nötkött från självrekryterande köttproduktion. Swedish Meats R&D, Kävlinge. 156 pp. Johnsson, H. & Hoffmann, M. 1996. Normalutlakning av kväve från svensk åkermark 1985 och 1994, Ekohydrologi 39, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 31 pp. Jordbruksverket. 2003. Marknadsöversikt animalier. Rapport 2003:24. Sidantal Kumm, K.-I. 1999. Hållbar ekologisk köttproduktion. Rapport 129 Institutionen för ekonomi, SLU. Uppsala. 81 pp. Kumm, K.-I. 2003. Nitrogen pollution from Swedish beef production based on suckle-cows. Water, Air and Soil Pollution. 145: 239-252. Kumm, K.-I., 2004. Economically sustainable preservation of grazing dependent biodiversity in Sweden by using Canadian ranching systems. Submitted. Kumm, K.-I., Sigvardsson, J. & Vilhelmsson, P., 1994. Amerikansk nötköttsproduktion något för Sverige? Fakta Ekonomi nr 5, 1995. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. 4 pp. Lidfors, L. 1992. Behaviour of bull calves in two housing systems. Institutionen för husdjurshygien, rapport 30, Thesis. Sveriges lantbruksuniversitet, Skara. 108 pp. 17

Lindhé, B. & Henningsson, T. 1968. Crossbreeding for beef with Swedish Red and White Cattle. Part II. Growth and efficiency under standardized conditions together with detailed carcass evaluation. Lantbrukshögskolans annaler 34: 517-550. LUI Marknadsinformation. 2001. Slutrapport: Vägen till marknaden. Kvantitativ undersökning bland allmänheten. LUI Marknadsinformation AB, Stockholm 2001-02- 05. Lundesjö, M., Johansson, J., Virhammar, K., Hansson, I., Johansson, L. & Lundström, K. 2002. Effect of pelvic suspension on sensory and instrumental evaluation of heifers and young bulls. In: 48th International Congress of Meat Science and Technology, 25-30 August, Rome, Italy, pp 226-227. Naturvårdsverket. 1997. Det framtida jordbruket. Rapport 4755. Stockholm. 137 pp. Ritchie, H. D. 2001. Why is efficiency so important to the beef industry? Presentation at Fort Dodge Animal Health Feedlot Veterinary/Nutritionist Meeting, April 27-28, 2001, Carefree, AZ. http://www.msu.edu/~ritchieh/papers/fortdodgeefficiency.html. SLU. 2004. Områdeskalkyler. http://www.ekon.slu.se/agriwise/. Sonesson, U., Gunnarsson, S., Nybrant, T., Stern, S., Öborn, I. & Berg, C. 2003. Att skapa framtidsbilder. Rapport MAT 21 nr 3/2003. SLU Uppsala. 21 pp. Sutton, M. A. med flera. 1998. Dispersion, deposition, and impacts of atmospheric ammonia: quantifying local budgets and spatial variability. Environmental Pollution 102, Supplement 1: 349-361. Tamm, C. O. 1991. Nitrogen in terrestrial ecosystems. Ecological studies 81. Springer-Verlag Berlin, Heidelberg, New York, London, Paris, Tokyo, Hong Kong and Barcelona. 115 pp. Törnquist, M. 1991. Evaluation of animal health in beef production in relation to housing and feeding systems. The Götala husbandry project. The Bovine Practitioner 26: 57-58. 18

Detta är MAT 21 MAT 21 är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram kring uthållig livsmedelsproduktion som omspänner hela kedjan från jord till bord. Programmets övergripande mål är att komma fram till lösningar på livsmedelskedjans svaga länkar för att konsumenterna i än högre grad skall uppfatta maten som såväl säker som etiskt och uthålligt producerad. Genom att ställa upp ett antal uthållighetsmål när det gäller mark och växtodling, djurhållning, produktkvalitet samt konsumenters och lantbrukares roll i utvecklingen bedrivs forskningen inom dessa områden. Förutom mer traditionella forskningsprojekt har särskilt i programmets senare del stora insatser gjorts inom området syntes och scenarioarbete. Scenarier har byggts där olika utvecklingsvägar i svin, mjölk och nötköttsproduktion prövas med avseende på miljöeffekter och ekonomisk realiserbarhet. Likaså analyseras även den miljöpåverkan som sker efter gårdsgrinden ända fram till våra matbord och hur den kan reduceras. Verksamheten i programmet sker i nära samverkan mellan forskarna och användarna av resultaten. Anslagen kommer från den miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA, kompletterat med mindre bidrag från livsmedelskedjans aktörer. Projektet startade 1997 och avslutas 2004. En stor del av forskningen genomförs på SLU men även forskare på universiteten i Lund, Göteborg, Umeå och Uppsala medverkar. För mer information se www-mat21.slu.se. Rapport MAT21 nr 1/2005 ISSN 1650-5611 ISBN 91-576-6801-9 Författare: Ansvarig utgivare: Illustration: Tryck: Karl-Ivar Kumm, Susanne Stern, Stefan Gunnarsson, Thomas Nybrant, Ulf Sonesson och Ingrid Öborn Rune Andersson Björn Lundkvist Illustration SLU Service/Repro, Uppsala Distribution: MAT 21, SLU, Box 7051, 750 07 UPPSALA Telefon: 018-67 19 43 E-post: mat21@slu.se Hemsida: www-mat21.slu.se