Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika



Relevanta dokument
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

MET (Motivational Enhancement Therapy)

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Vad är nationella riktlinjer?

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Samtalsteman om alkohol

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosociala metoder och stöd

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Manual för Motivationshöjande behandling MET. (Motivational Enhancement Therapy)

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Psykosociala stödinsatser

Inledning

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

KBT behandling vid spelberoende

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Psykosociala stödinsatser

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Utbildningscentrum

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

Psykosocial behandling

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

SMART Utbildningscentrum

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

motiverande samtal (MI)

SMART Utbildningscentrum

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Psykosocial behandling

Screening och utredning av drogproblem

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Utbildningscentrum

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Sveriges Kommuner och Landsting

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Tidiga interventioner

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Transkript:

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska Institutet

Innehåll Vilka rekommendationer ges gällande psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder vid behandling av missbruk och beroende av alkohol? Vilka rekommendationer ges gällande psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder vid behandling av missbruk och beroende av narkotika? Screening och diagnosticering Hammarberg

Substansberoende (ICD10) 3 av 6 kriterier skall vara uppfyllda: (1) ett starkt begär att använda en drog, och (2) en oförmåga att begränsa hur mycket man använder drogen. Ofta, men inte alltid, utvecklas (3) tolerans där man behöver större mängder av drogen för att uppnå den avsedda effekten, liksom (4) abstinens som innebär kraftigt obehag då man slutar använda drogen. Beroende innebär för många (5) att drogen får en central roll i livet på bekostnad av sådant som var viktigt tidigare, exempelvis relationer, karriär eller fritidsintressen. I många fall är den beroende personen (6) medveten om att drogen orsakar problem, men han eller hon förmår ändå inte att sluta. Hammarberg

Vad ska behandlas? - Utmärkande för beroendetillstånd Lättväckt begär Svårigheter att stå emot impulser Inlärda drogrelaterade tanke-känslobeteendemönster Abstinens (akut och postakut) Hammarberg

Vad hjälper? Metoder som tillämpas för att motivera till förändring Metoder som är inriktade på att ändra själva beteendet (relaterat till beroendeproblemen) SBU-rapporten (2001); Nationella riktlinjerna (2007); (2015) Hammarberg

Hammarberg

Kort om riktlinjerna Tillstånd: Alkoholberoende, cannabisberoende, amfetaminberoende, kokainberoende, opiatberoende, samsjuklighet Åtgärd: t.ex. MET, KBT, CRA, olika typer av läkemedelsbehandlingar Särskilda granskningar: Samsjuklighet, ungdomar, sociala stödinsatser Genomgång av det vetenskapliga underlaget Arbetsdokument Prioriteringsgrupp Bedömer vetenskapligt underlag, hälsoekonomi, implementering Riktlinjer Hammarberg

Prioritering? Tillstånd: Alkoholberoende Åtgärd: Kognitiv beteendeterapi 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 FoU Inte göra Hammarberg

Psykologisk behandling av alkoholberoende

Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg

Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg

Hammarberg www.alkoholhjalpen.se

MET ramar (semistrukturerat) 1 inledande samtal (15 30 min.) + 4 samtal (30-45 min.) under 12 veckorsperiod. Samtal 1, vecka 1: Motiv för kartläggning av konsumtion och tester av alkoholrelaterade konsekvenser. Samtal 2, vecka 2-3: Återkoppling på kartläggningsresultat, med inbjuden närstående. Samtal 3, vecka 3-4: Forts återkoppling och att stärka motivation till förändring. Eventuellt utforma en plan. Samtal 4, vecka 6: Stärka motivation och bekräfta framgång. Samtal 5, vecka 12: Stärka motivation och bekräfta framgång.

Tekniker i motivationshöjande samtal BÖRS: B=Bekräfta - att bekräfta patientens ansträngningar utifrån dennes förutsättningar Ö=Öppna frågor - att ställa frågor utifrån vilka patienten kan reflektera fritt R=Reflektivt lyssnande - att behandlaren med hjälp av enkla eller komplexa reflektioner visar förståelse av patienten och dennes problematik och att också utveckla patientens eget reflekterande S=Summering - att regelbundet sammanfatta det som framkommit under samtalet. Syftet är att hjälpa patienten till ytterligare reflektioner. Hammarberg 14

FÖRÄNDRINGSTAL samband 1 Förändringstal har samband med klientens beteendeförändring Åtagande (drogbruk - Amrhein e tal., 2003; spel - Hodgins et al., 2009) Skäl förändra drogbruk predicerade minskat drogbruk (Baer et al., 2008) Förmåga fortsätta predicerade drogbruk (Gaume e tal., 2008; Baer et al., 2008) Vilja fortsätta predicerade drogbruk (Baer et al., 2008) Frekvens förändringstal predicerade nyktra dgr (Moyers et al., 2007) Bertholet et al., 2010 En målsättning med MI är att öka patientens förändringstal Förändringstal Beteendeförändring

FÖRÄNDRINGSTAL samband 2 Bra MI-färdigheter ökar patienters tal om förändring av ett beteende MI-färdigheter Förändringstal (Amrhein et al., 2003; Moyers et al., 2007; Bertholet et al., 2010; Apodaca & Longabaugh, 2009)

MET ramar (semistrukturerat) 1 inledande samtal (15 30 min.) + 4 samtal (30-45 min.) under 12 veckorsperiod. Samtal 1, vecka 1: Motiv för kartläggning av konsumtion och tester av alkoholrelaterade konsekvenser. Samtal 2, vecka 2-3: Återkoppling på kartläggningsresultat, med inbjuden närstående. Samtal 3, vecka 3-4: Forts återkoppling och att stärka motivation till förändring. Eventuellt utforma en plan. Samtal 4, vecka 6: Stärka motivation och bekräfta framgång. Samtal 5, vecka 12: Stärka motivation och bekräfta framgång.

Tester/Formulär Alkoholkonsumtion: Alkoholkalender (TLFB) Mått på svårighetsgrad i beroendet: AUDIT och ICD 10. Alkoholrelaterade konsekvenser: Short Index of Problems (SIP) Psykisk hälsa: MADRS-S, GAD7. Biologiska markörer: CDT, Peth, GT, ASAT och ALAT Andra substanser Sammanställ testerna pedagogiskt formulär Förbered återkoppling

Närståendes roll i MET Skäl till att närstående deltar: - Finns forskning som visar behandlingseffekt - Diskrepansen kan förstärkas - Uttalanden från närstående kan påverka klienten till ökat förändringsprat - Kan bidra med information och hjälp till att utforma en realistisk och hållbar plan - Närstående kontrollerar delvis såväl konsekvenser av nyktert beteende som stimuli

Studier kring MET Drinkers check-up 1988 Project Match 1992 1997 MET, Modifierad 12-stegsbehandling samt KBT jämfördes 10 platser ca 1700 patienter 95% av deltagarna var alkoholberoende Innan behandling: Alkoholintag 8 av 10 dgr Efter behandling: Alkoholintag 2 av 10 dgr Ingen skillnad mellan interventionerna i drickande MET var mest kostnadseffektivt.

Senare studier av MET Sellman m.fl., 2001: 122 patienter - MET (4 samtal) vs Nondirective listening (4 samtal). MET gav bättre utfall avseende alkoholkonsumtion. UKATT, 2005: 742 patienter MET (4 samtal) vs Social behaviour network therapy (8 samtal). Ingen skillnad i utfall. Blondell m.fl., 2011; Allen et al., 2011; Dieperink et al., 2014 Hammarberg 21

Hur kan MET användas? Som enda behandling, I kombination med andra behandlingsinsatser, t.ex. läkemedelsbehandling, Som det första steget i en behandlingskedja som följs av annan behandling om patienten behöver mer stöd (t.ex. KBT eller tolvstegsbehandling), Efter initiala MI-samtal där ett behov av fördjupad kartläggning med strukturerad återkoppling identifieras. Hammarberg 22

Förutsättningar för MET Grundläggande utbildning för och erfarenhet av ett människovårdande yrke (exempelvis läkare, psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom eller liknande) Grundläggande kunskaper om medicinska, psykologiska och sociala aspekter av beroendetillstånd. Grundläggande utbildning i MI Vara förtrogen med begreppen och har praktisk erfarenhet av MI. Vidmakthålla och utveckla Dina MI-färdigheter genom att regelbundet spela in samtal och få återkoppling på dessa Hammarberg 23

Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Utgångspunkt: Beroendetillståndet utgörs av ett inlärt tanke-/beteende-/känslomönster där alkoholanvändningen fyller en viktig funktion I behandlingen: Förändra inlärda mönster och ersätta dessa med nya icke-alkoholrelaterade mönster

Beroendecirkeln Tillgång på droger Avbrott/minskning av konsumtionen Genetiska faktorer Miljöfaktorer Frekvent användning/beroende Negativ förstärkning tar över Akuta abstinenssymptom Riskbruk Positiv förstärkning Bruk Positiv förstärkning dominerar Återfall Återfall Förlängd abstinens Betingade stimuli -Yttre/inre triggers (Begär) Hammarberg

Generell förändring av livsstilen Förbättra kommunikation Minska konflikter (aggressioner) Förändra socialt nätverk Minska tillgång till alkohol Utveckla alternativa intressen Träning Kost Genom att förändra livsstilen minskar antalet triggers och därmed risken för återfall i gamla mönster Hammarberg

Situationsspecifika färdigheter Beteenden: - Dricka långsamt tekniker - Säga nej - Stoppkort - Diskriminera olika alkoholhalt i blodet - Alkoholfria alternativ Tankar och känslor: - Sugsurfa - Skjuta upp beslutet - Prata med sig själv - Prata med någon annan Hammarberg Genom att hantera triggers utan att dricka/dricka mer än man tänkt minskar risken för återfall i gamla mönster

Exempel på upplägg av KBT-behandling - Behavioral self control training (BSCT) för kontrollerat drickande Tillfälle 1: Kartläggning/Beteendeanalys Tillfälle 2: Målsättning, alkoholdagbok, motivationsfaktorer Tillfälle 3: Risksituationer (inre/yttre triggers) Tillfälle 4: Att dricka mindre när man dricker (funktionell analys) Tillfälle 5: Att avstå från alkohol (funktionell analys) Tillfälle 6: Utvärdering, vidmakthållande Hammarberg & Wallhed Finn, 2015; Walters, 2000; Heather et al., 2000; Sobell & Sobell, 1973; 1976 Hammarberg

Tema 1: Kartläggning/Beteendeanalys Syfte: Att få en övergripande förståelse för individens problembeteende (alkoholkonsumtionen), exempelvis utlösande faktorer och resurser för förändring. Innehåll: (Exempel): Aktuell konsumtion, beroendets svårighetsgrad, motivationsfaktorer, hälsa och livssituation.

Beteendeanalys - sammanfattning Besöksorsak Alkoholvanor - Aktuell konsumtion - Alkoholkonsumtion i ett längre perspektiv Beroendets svårighetsgrad Hälsa - psykisk - Fysisk Livssituation Övriga substanser Hammarberg

Exempel på upplägg av KBT-behandling - Behavioral self control training (BSCT) för kontrollerat drickande Tillfälle 1: Kartläggning/Beteendeanalys Tillfälle 2: Målsättning, alkoholdagbok, motivationsfaktorer Tillfälle 3: Risksituationer (inre/yttre triggers) Tillfälle 4: Att dricka mindre när man dricker (funktionell analys) Tillfälle 5: Att avstå från alkohol (funktionell analys) Tillfälle 6: Utvärdering, vidmakthållande Hammarberg & Wallhed Finn, 2015; Walters, 2000; Heather et al., 2000; Sobell & Sobell, 1973; 1976 Hammarberg

Tema 2: målsättning och alkoholkalender Varför målsättning? Definiera målbeteendet Fungerar som ett kontrakt för patienten med sig själv Tydlig målbild underlättar att komma fram Karta och kompass

Alkoholkalendern Sid 179 i boken

Exempel på upplägg av KBT-behandling - Behavioral self control training (BSCT) för kontrollerat drickande Tillfälle 1: Kartläggning/Beteendeanalys Tillfälle 2: Målsättning, alkoholdagbok, motivationsfaktorer Tillfälle 3: Risksituationer (inre/yttre triggers) Tillfälle 4: Att dricka mindre när man dricker (funktionell analys) Tillfälle 5: Att avstå från alkohol (funktionell analys) Tillfälle 6: Utvärdering, vidmakthållande Hammarberg & Wallhed Finn, 2015; Walters, 2000; Heather et al., 2000; Sobell & Sobell, 1973; 1976 Hammarberg

Tema 3: Risksituationer Fokus på yttre och inre triggers. Analys av problembeteendet.

Funktionell analys Sid 193

Exempel på upplägg av KBT-behandling - Behavioral self control training (BSCT) för kontrollerat drickande Tillfälle 1: Kartläggning/Beteendeanalys Tillfälle 2: Målsättning, alkoholdagbok, motivationsfaktorer Tillfälle 3: Risksituationer (inre/yttre triggers) Tillfälle 4: Att dricka mindre när man dricker (funktionell analys) Tillfälle 5: Att avstå från alkohol (funktionell analys) Tillfälle 6: Utvärdering, vidmakthållande Hammarberg & Wallhed Finn, 2015; Walters, 2000; Heather et al., 2000; Sobell & Sobell, 1973; 1976 Hammarberg

Axel

Anders Hammarberg Sara Wallhed Finn www.kontrolleratdrickande.se

Axel

Exempel på upplägg av KBT-behandling - Behavioral self control training (BSCT) för kontrollerat drickande Tillfälle 1: Kartläggning/Beteendeanalys Tillfälle 2: Målsättning, alkoholdagbok, motivationsfaktorer Tillfälle 3: Risksituationer (inre/yttre triggers) Tillfälle 4: Att dricka mindre när man dricker (funktionell analys) Tillfälle 5: Att avstå från alkohol (funktionell analys) Tillfälle 6: Utvärdering, vidmakthållande Hammarberg & Wallhed Finn, 2015; Walters, 2000; Heather et al., 2000; Sobell & Sobell, 1973; 1976 Hammarberg

Återfallsprevention ( Väckarklockan ) 1) Introduktion till KBT färdighetsträning 2) Risksituationer 3) Hantera sug - hantera tankar på alkohol och drickande 3) Problemlösning 4) Att tacka nej 5) Planera nödsituationer 6) Hantera begynnande återfall 7) Till synes betydelselösa beslut 8) Valfritt tema Meda AB, 2001

Förutsättningar KBT/återfallsprevention Individuellt eller i grupp Patienten bör ha helnykterhet som mål under behandlingen (dock ej nödvändigtvis på sikt) Grundläggande utbildning för och erfarenhet av ett människovårdande yrke (exempelvis läkare, psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom eller liknande) Förtrogen med grunderna i KBT Erfarenhet av arbete med människor som har beroendeproblematik HammarbergHammarberg

CRA (Community Reinforcement Approach) Innehåller komponenter av KBT, motivationshöjande samtalsmetodik, familje- och nätverksarbete, sociala interventioner, nykterhetsprövning, mm. Utgångspunkt: Vad är det som vidmakthåller individens alkohol- eller narkotikaanvändning? Syfte: Att förstärka beteenden som gynnar drogfrihet genom faktorer i individens omgivning

TILLFREDSSKALAN: LIVSOMRÅDEN Alkohol/droger 1 10 Arbete/studier 1 10 Ekonomi 1 10 Socialt umgänge 1 10 Personliga vanor 1 10 Äktenskap/relationer 1 10 Juridiska frågor 1 10 Känslomässigt liv 1 10 Kommunikation 1 10 Allmän tillfredsställelse 1 10

12-stegsmetoden (twelve-step facilitation) Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att våra liv hade blivit ohanterliga. Vi kom till tro att en kraft, större än vi själva, kunde hjälpa oss att återfå vårt förstånd. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi själva uppfattade Honom. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast om vi hade fel. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud - sådan vi uppfattade Honom - varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den. När vi, som en resultatet dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

HammarbergHammarberg

Social Behaviour Network Therapy Bygger på en integrering av: - kognitiv beteendeterapi eller återfallsprevention - nätverksterapi och sociala aspekter av CRA - parterapi Utgår från att social interaktion och stöd från det sociala nätverket är centralt för ett positivt behandlingsutfall HammarbergHammarberg

Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg

Psykologisk behandling av stimulantiaberoende

Psykosocial behandling av centralstimulantia (Kokain/amfetamin) Åtgärd Prioritet (1-10) Community Reinforcement 3 (bör) Approach (CRA) tillsammans med förstärkningsmetod (CoM) 12-stegsprogram 3 (bör) MATRIX 3 (bör) Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention 4 (bör) Kort intervention med MI 6 (kan) Hammarberg

Förstärkningsmetod (CoM) = - +?

Förstärkningsmetod (Contingency management (CoM)) Belöning vid önskvärt beteende (negativa urinprov för droger)

Matrix Kombinerar delar från psykologiska och psykosociala behandlingsinsatser (återfallsprevention, tolvsteg) med socialt nätverksstöd (familjeprogram) + regelbundna urinprover Pågår 16 veckor med 52 träffar Utbildning om beroende av centralstimulerande droger, färdighetsträning, sociala stödgrupper. Familjemedlemmar deltar ett par gånger varje vecka eftervård en gång per vecka. Certifiering via the Matrix Institute (Manual finns på nätet) Hammarberg

Psykosocial behandling av centralstimulantia (Kokain/amfetamin) Åtgärd Prioritet (1-10) Community Reinforcement 3 (bör) Approach (CRA) tillsammans med förstärkningsmetod (CoM) 12-stegsprogram 3 (bör) MATRIX 3 (bör) Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention 4 (bör) Kort intervention med MI 6 (kan) Hammarberg

Psykosocial behandling av cannabisberoende Åtgärd Prioritet (1-10) KBT eller återfallsprevention med tillägg av MI eller MET 3 (bör) Motiverande samtal (MI) 5 (kan) Haschavvänjningsprogrammet (HAP) 6 (kan) Förstärkningsmetod (CoM) som tillägg till KBT eller MI 7 (kan) Web-baserad behandling 8 (kan) Hammarberg

Psykosocial behandling av opiatberoende Åtgärd Prioritet (1-10) KBT elller återfallsprevention som tillägg till underhållsbehandling 3 (bör) CRA som tillägg till underhållsbehandling 4 (bör) Motiverande samtal (MI) 5 (kan) Förstärkningsmetod som tillägg till underhållsbehandling(com) 5 (kan) Psykodynamisk/interaktionell terapi som tillägg vid underhållsbehandling 5(kan) 12-steg som tillägg till underhållsbehandling 8 (kan) Hammarberg

Screening och fördjupad bedömning Hammarberg

Trappstegsmodell för anpassad intervention 3: a) Farmakologisk behandling b) Psykosocial behandling 1: Uppmärksamma: Screening och kort intervention 2: Fördjupad diagnosticering Sobell & Sobell, 1995

Screening alkohol och andra droger Frågeformulär Prioritet AUDIT 1 CAGE 9 DUDIT 3 Hammarberg Lab test Prioritet Utandningsprov 1 PEth 2 EtG/EtS 2 CDT 2 GT 3 ASAT 5 ALAT 5 MCV 10 Urinanalyser 1 Snabbtest 5 Salivtester 7 Utandningsprov FoU

Fördjupad diagnostik Åtgärd Prioritet Addiction Severity Index (ASI) 1 MINI 3 SCID 1 3 ADDIS 3 Timeline Follow-Back 5 Alcohol-E 5 MM-MAST 8 MAPS 9 Alkoholvaneinventoriet (AVI-R-2) 10 Hammarberg

Sammanfattning - Vad hjälper? Metoder som tillämpas för att motivera till förändring Metoder som är inriktade på att ändra själva beteendet (relaterat till beroendeproblemen) Mer behandling ger generellt sett inte bättre genomsnittlig effekt Den stora utmaningen att nå fler! SBU-rapporten (2001); Nationella riktlinjerna (2015) Hammarberg

CRAFT (Community Reinforcement and Family Training) Engagera den som dricker till behandling Minska alkoholkonsumtionen Förbättra psykisk, fysisk och relationell hälsa för anhöriga (och familjen) Internetbaserat stöd för anhöriga: Craftstudien.se