Tänker flickor i rosa och pojkar i blått?

Tänker flickor i rosa och pojkar i blått? Carina Danielsson Innan föräldrarna valde levnadsbana åt honom, kallade naturen honom att vara människa Rousseau (1912) Som framgår av rubriken så handlar denna artikel om könsroller, citatet ovan är hämtat ur Jean- Jacques Rousseaus Èmile där han skriver att vi är alla bara människor tills våra föräldrar och samhället formar in oss i våra könsroller. Hur mycket som är biologiskt och hur mycket som påverkar oss att träda i in de traditionella könsrollerna kan jag inte svara på, men att vi formas utifrån vår rosa eller blå babyoverall när vi föds, är jag alldeles övertygad om. Jag har gjort en liten studie om pojkar och flickors syn på sig själva och det motsatta könet. Anledningen till att jag valde att studera könsrollerna, var att jag tillbringat en vecka i en klass med 20 stycken 12-åringar och det föll sig ganska naturligt då jag kom in i klassrummet. Deras språk och förhållningssätt till varandra var så tydliga i deras roller som tjej och kille. Kanske är det så att en grupp 12- åringar som står med ena foten i barndomen och med den andra i förpuberteten utmärker sig på ett speciellt sätt. Metoden jag använt mig av i min studie är att genom observation lyssnat till deras språkbruk och hur de grupperade sig i klassrummet. Jag har även genom samtal skapat mig en uppfattning om hur tydliga könsrollerna är mellan en grupp på 10 flickor och 10 pojkar. Under samtalen separerades pojkarna och flickorna så att de inte skulle påverka varandra under samtalet. Att pojkar och flickor är olika kan vi konstatera genom den biologiska aspekten, men det som var intressant att undersöka var om dessa 12-åringar redan var invävda i sina könsroller om vad som var manligt, typiskt kvinnligt? I artikeln Det finns inga naturliga kön diskuterar Hillevi Lenz Taguchi (2003: s 13), flickors och pojkars könsroller i skolan och i hemmet. Där menar hon att rollerna som flickor och pojkar fått naturligt, inte är så givna. Barnen har vävts in i dessa föreställningar om vad som anses kvinnligt och manligt. Hon tar även upp att det är starkt strukturerat utifrån av föräldrarna och förskola, att pojkar leker med traktorer och flickor leker med dockor och att det är dessa normer som bestämmer vad som blir kvinnligt och manligt. 1

Skolan är enligt henne även relaterad till kön, att det finns skolämnen som anses mer tjejiga än andra som t.ex. hemkunskap, skrivning och läsning. I samtalen med eleverna så fick jag den uppfattningen att dessa flickor och pojkar inte skiljer sig från tänkandet i våra traditionella könsroller. Jag frågade eleverna vilka positiva, respektive negativa egenskaper det motsatta könet har. Svaren de gav var entydiga från båda könen killarna behövde aldrig bry sig om sitt utseende. Pojkarna småskrattade åt det dilemmat de ansåg att flickorna hade med sin fixering vid utseende och kläder. Flickorna beklagade sig och ansåg att de hade en extra börda att bära då de dessutom hade sitt utseende och kläder att tänka på, det behövde minsann inte killarna göra! De behövde bara kliva upp ur sängen, dra på sig kläderna och gå till skolan. På frågan till tjejerna varför de inte kunde göra detsamma, så tittade de på mig som om jag inte var riktigt klok som ställde en sån dum fråga så jag fick inte något svar från flickorna mer än det fanns oskrivna regler om att det ingick i deras kvinnlighet, (ett privilegium eller börda?) att bry sig om kläder och sitt utseende. Genomgående under samtalet med flickorna var att nästan varje fråga jag ställde så hade svaret något med kläder och utseende att göra. I boken tre år i g (2000) tar Anna Sofia Lundgren upp elever som i årskurs 9 nämner att utseende och mode hade varit viktigt i början av högstadiet, eleverna menade att man i början av tonåren blev osäker på den egna kroppen och de intryck som den kunde ge. Samtalet med flickorna kom att handla mycket om kläder, smink och det stod ganska klart för mig att majoriteten av dessa flickor, mognadsmässigt låg mycket längre fram än pojkarnas. Det föreföll som om flickorna på det mentala planet tagit steget in i förpuberteten. Jag lade fram 7 ord till de båda grupperna som de skulle bestämma om innebörden av orden var tjejiga eller killiga. Jag fick exakt likadana svar från båda grupperna om innebörden av orden. Orden jag lade fram var: Syslöjd, balett, barbiedockor och innebandy, som man redan kan gissa sig till så var alla överens om att detta var tjejord nåt som tjejer sysslade med. De andra var killord och det var: Träslöjd, Bilar, Fotboll och även här innebandy. Det var lite överraskande att innebandyn ansågs av båda grupperna vara en sport som kunde utövas av alla, oavsett kön. Att företeelser och ord är könsbestämda redan av en 12-åring framgår ganska tydligt, något som var intressant var att även i skolämnen så förhåller sig pojkar och flickor till de traditionella könsrollerna. Rollerna mellan flickor och pojkar i skolan anses vara att flickorna är lugna och tysta, medan pojkarna ska vara mer fysiska och 2

utagerande kunde jag inte urskilja i denna klass. Det var flickorna som tog mer verbalt utrymme och som frångått sitt könspräglade beteende som lugna och tysta. Vid ett tillfälle skulle eleverna lösa ett matematiskt problem och det skiljde sig tydligt i hur flickorna och pojkarna tog sig an uppgiften som skulle lösas. Pojkarna arbetade individuellt och ville inte bli störda i sin tankegång, flickorna däremot tog gärna hjälp av varandra och den förste som löste problemet delade gärna med sig av svaret. Flickorna hjälpte varandra på ett solidariskt sätt, i små grupper och man kom att tänka på det ädla uttrycket en för alla alla för en. Elever i 11-12 års ålder har ett mer intensivt kamratskap där deras moral och solidaritetsutveckling finns just i gruppen med sina jämlikar. En utveckling som rör den sociala relationen med andra människor (Qvarsell1982) Uppgiften skulle lösas individuellt så det var ganska modigt av flickorna att inte lyssna på lärarens uppmaning, men de tog stöd av varandra och trotsade läraren. I en artikel av Mimmi Palm flickorna börjar göra motstånd kan man läsa: Pojkar dominerar klassrummet medan flickor får stå tillbaka. Det är den gällande föreställningen i svensk skola. Maskuliniteten är normen. Vissa pojkar har lättare att göra sig hörda än flickor, och pojkar har en tendens att kontrollera sin omgivning i klassrummet. De har också fler lärarkontakter än flickorna. (Palm 2003: s.22). I majoriteten av skolor kanske det förhåller sig på detta vis, men i denna klass var flickor och pojkar ganska jämställda i lärarkontakter och flickorna stod inte på något sätt tillbaka för pojkarna. Eleverna i klassen fick en uppgift på svenskan att skriva en uppsats om en känd person, där de själva skulle välja vilken karaktär de ville skriva om. Den viktiga var att personerna fanns omnämnda i böcker eller på Internet så de hade någonstans att hämta information ifrån. Eleverna började först med att tänka ut vilken person de skulle skriva om, när det var klart började de med att söka information. Datorn var placerad längst bak i klassrummet bredvid min plats, så därifrån kunde jag ta del av vilka personer som eleverna valt att skriva om. Pojkarna valde att skriva om män. De var allt ifrån Jack the Ripper till Alexander den store. Flickorna hade valt att skriva om Anne Frank, Astrid Lindgren och Madonna för att nämna några. En flicka i klassen valde at skriva om sin idol Michael Jackson, vilket för mig är en typisk kvinnlig tonårs företeelse en tid då man ägnade sig åt en hängiven idoldyrkan. Nästan instinktivt väljer dessa elever att följa de traditionella könsmönster som de är uppvuxna i, varför det vet jag inte men en teori kan vara att tonårsperioden som dessa elever är på väg att 3

träda in i också behöver befästas i en könsidentitet och därför väljer man som kille att skriva om män och vice versa. Ungdomsspråk Vi påverkas från flera håll när vi växer upp och ska skapa vår identitet, i litteraturen fostras vi som barn genom pedagogiska och moraliska barnböcker, där vi ska lära oss vad som är rätt och fel. När vi kommer in i tonåren är litteraturen uppdelad i flickböcker och pojkböcker, där flickorna läser om hästar och tonårsförälskelser. Pojklitteraturen däremot är skrivna i en äventyrs och mer hjälteglorifierad anda. Vi påverkas av olika faktorer när vi växer upp, litteraturen och massmedia och i den tid vi lever i nu så översköljs framför allt ungdomar av ett massmedialt flöde av den stereotypa kvinnan eller mannen. Språket är en del av ungdomars utveckling och det finns felaktiga föreställningar bland vuxna, att det skulle existera ett speciellt ungdomsspråk med mycket speciella ord som skiljer sig från vuxenspråket, där ungdomarna använder sig av ett avvikande ordförråd och strukturer. I viss utsträckning är dessa uppfattningar överdrivna. Det förekommer i vissa ungdomsgrupper speciella ord och uttryck som markörer av gruppidentitet, som kompensation för social osäkerhet eller som protest mot vuxenvärlden. Den är inte så annorlunda mer än att ungdomars språk har en annan karaktär än de vuxnas språk (Jörgensen 1995). De elever jag träffade använde sig av några ord som baserar sig på gruppidentitet eller könsidentitet, när de ville visa sig överlägsna det andra könet sa de att killarna äger, orden användes lika flitigt av tjejerna när de ville visa den andra gruppen att tjejerna var bättre på något. Dessa ord var det enda könsbaserade mönster som jag noterade som de använde i uttryck och i språket. Identitet och språk, personlighet och språk är oupplösligt förenade hos människan, alltså även hos barn i skolan ( Qvarsell 1982). 4

Sammanfattningsvis kan man i denna klass påstå att flickorna tänker i rosa och pojkarna i blått. Flickor ska vara måna om sitt utseende för att attrahera det andra könet, medan killarna ska vara sportiga och grabbiga. Frågan är bara hur mycket som är förutbestämt och hur mycket i vår omgivning som påverkar oss i våra könsroller, det är en stor fråga men jag tror att i och med vi föds som man eller kvinna så formas vi in i våra könsroller. Könet är en del av vår identitet och jag tror att vi bär med oss våra biologiska instinkter. I samband med vår födelse träder vi in vår biologiska könsroll och lägger grunden till de kommande traditionella och kulturella könsrollerna. Genom forskning försöks denna fråga besvaras och det finns säkert otaliga teorier om varför vi faller in så naturligt i de traditionella könsrollerna. Flickorna i skolan börjar nog ta mer plats än vad man tror, bilden av den perfekta flickan i skolan som endast talar när hon besvarar frågor börjar sakta förändras. Samhället och skolan är ju i en ständig förändring, så det kanske är dags för flickorna att höja sin röst i skolorna. Jag tror att idag mer än någonsin tidigare påverkas barn även av hela det massmediala flödet som med sin smygande könsdiskriminering beskriver hur den perfekta kvinnan ska se ut och hur hon ska vara. Mannen har även börjat visas upp mer i media och reklam, där man visar ungdomar att som man, ska man vara sportig och vältränad. Flickor och pojkar på väg in i puberteten som för vissa är en jobbig period då mycket av ens identitet sakta håller på att byggas upp, blir starkt påverkade av media hur vi ska förhålla oss till våra könsroller och helst inte bryta mot dem. Hur ska könen bli jämställda, när vi vuxna tillåter att tv och media influerar våra barn med anvisningar hur de ska anpassa sig till sina könsroller? 5

Litteraturlista Jörgensen. N (1995) Barnspråk och ungdomsspråk. Lund: Studentlitteratur Lundgren. A (2000) Tre år i g: perspektiv på kropp och kön i skolan. Stockholm: Brutus Östling bokförlag Symposium AB. Palm. M. (2003) Flickorna börjar göra motstånd. Pedagogiska magasinet 4/2003 Qvarsell. B (1982) Boken om skolbarns utveckling. Stockholm: Liber utbildningsförlag Rousseau. J (1912) Èmilie, eller om uppfostran. Stockholm: Björk och Börjesson Taguchi Lenz H. (2003) Det finns inga naturliga kön. Pedagogiska magasinet 4/2003 6