OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 5 2009-10-13

Relevanta dokument
Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Västerhejde skola. Namn:

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3

Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Introduktion till tidningsprojektet

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi...

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Musik...

Kursplan för Matematik

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Moderna språk Musik Biologi...

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Checklista för mål till utvecklingssamtalet

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Kursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Detta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås.

K U L L T O R P S S K O L A

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Svenska Läsa

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Fysik Kunskapens användning

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Förslag den 25 september Fysik

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Kriterier i år 4. Ht-10. Svenska

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Kemi Kunskapens användning

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008

Ämnesplan i Fysik Treälven

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Religion Livsfrågor och etik

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Förslag den 25 september Biologi

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Biologi Kunskapens användning

ARBETSPLAN MATEMATIK

Särskild utbildning för vuxna Gnesta Kommun Lärvux

Broskolans röda tråd i Svenska

Vikingaskolan Matematik

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Naturorienterande ämnen

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Ämnesplan i Kemi Treälven

Lokal planering år 1-3

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Garda skolas lokalt uppsatta mål i alla ämnen

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Transkript:

OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 5 2009-10-13 1

Kunskapsstege år 5 Samhällsorienterande ämnen HISTORIA Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald. Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur. De nationella kursplanerna slår fast. Känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder. Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen. Känna till medeltidens Europa och de mest kända upptäcktsresorna och uppfinnarna. Känna till något om Vasatiden. Samhällsorienterande ämnen RELIGIONSKUNSKAP Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald. Ett syfte med religionskunskap är att främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa nyfikenhet och intresse före religion. Fördjupande kunskaper om religion och livsåskådning möjliggör detta. De nationella kursplanerna slår fast Kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur. Kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden. Kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem. Kan uttrycka tankar om livsfrågor om t ex livets uppkomst, liv efter döden. Kan och förstår innebörden av den Gyllene regeln. Deltar aktivt i etiska samtal om t ex rätt och fel. 2

Kan motivera sina ställningstaganden och reflektera över konsekvenserna. Har kunskap om andra religiösa traditioner och vad de Samhällsorienterande ämnen SAMHÄLLSKUNSKAP Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald. Samhällskunskap syftar till att utveckla sådana kunskaper att eleverna ska kunna ta ställning i frågor som uppkommer i ett samhälle präglat av ömsesidigt beroende och kulturell mångfald. Utbildningen ger möjlighet att göra observationer och att använda olika informationskällor. Syftet är att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta samt att integrera, redovisa och gestalta den nya kunskapen. De nationella kursplanerna slår fast Känna till de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och kunna delta i en demokratisk beslutsprocess. Känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ. Ha kännedom om människors livsvillkor i olika kulturer. Förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön. Kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor. Kan söka information från olika källor t ex tidningen, internet, bibliotek, TV-program om aktuella händelser i världen. Kan sina viktigaste rättigheter och skyldigheter t ex FN:s barnkonvention, några trafikregler, skolplikt. Samhällsorienterande ämnen GEOGRAFI Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald. Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Syftet är också att utveckla förmågan att se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan och förmåga att uppfatta möjligheter och bedöma konsekvenser åt olika handlingsalternativ. De nationella kursplanerna fastslår Ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön. 3

Engelska Syfte Förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd. Känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar. Känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer. Genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden. Kan olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra i Norden och övriga Europa Kan göra en enkel beskrivning av en vulkan och känner till hur en jordbävning uppstår. Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utveckling som sker genom informationsoch kommunikationsteknik samt för framtida studier. Har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Tala Kan berätta om något man sett, läst, upplevt eller hört. (ex. Pytonbilder, ex.5). Kan delta i enkla samtal i bekanta vardagssituationer. Kan jämföra egenskaper hos en person, ett djur eller en sak. Kan tala med andra för att ge eller få information. Kan alfabetet. Lyssna Förstår det talade språket i bekanta vardagssituationer. Läsa Kan läsa en enkel faktatext (ex.6) Läser enkla skönlitterära böcker. (kan återberätta innehållet på svenska) Skriva Kan skriva ett vykort Kan skriva ett kort brev. Kan skriva en kort faktatext. Realia Kan något om vardagslivet i något land där engelska talas. Metod Kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t ex ord och fraser går till. Kunna genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand. 4

Svenska Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva, samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Ämnet skall ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att utbyta erfarenheter kring dessa. Svenskämnet syftar till att stärka elevernas identitet och förståelse för människor med olika kulturell bakgrund. Mål att sträva mot Tal och samtal Kan redogöra för något, begripligt för mottagaren. Kan återberätta med hjälp av stödord och tankekarta. Kan lyssna utan att avbryta. Kan ta emot ett meddelande och föra det vidare. Läsa Kan läsa högt, tydligt och göra paus vid punkt. Kan samtala om en läst text. Kan använda en enkel ordlista. Kan ta till sig kunskap i en faktatext. Skriva Kan alfabetet och alfabetisk ordning. Kan stav ljudenligt. Kan producera egna texter, fakta och fantasi samt skriva brev. Matematik Kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom. Kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter. Kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation. Kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande. Kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning samt kunna använda ordlista. Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Den skall också ge eleven möjlighet att upptäcka estetiska värden matematiska mönster, former och samband samt att uppleva den tillfredsställelse och glädje som ligger i att kunna förstå och lösa problem. 5

Dessutom finns ett flertal strävansmål för elevernas maximala utveckling. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Inom denna ram skall eleven Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform. Förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler. Kunna räkna med naturliga tal i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med Miniräknare. Ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster. Kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider. Kunna använda ritningar och kartor. Kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått. Aritmetik Behärskar talområdet 0-100000. Kan addera flera termer med tiotalsövergång (ex: 124+45+33=). Behärskar decimaltal (ex: 4,50 + 8,50 =). Behärskar avrundning (ex: 26,72 kr ~ 26,50 kr). Kan subtrahera beräkning med växling över nolla (ex: 103-54 =). Behärskar multiplikationstabellerna 6, 7, 8 och 9. Kan beräkna med minst två minnessiffror (ex: 129 7 =). Behärskar kort division med rest (ex: 14/4 = 3 rest 2). Behärskar kort division med minnessiffra (ex: 3102/2 =). Behärskar division med 10, 100 och 1000 (ex: 30/10=, 1200/ 100 =, 54000/ 1000 =). Kan addera bråktal med lika nämnare (ex: 3/5 + 1/5 = 4/5). Behärskar delar av tal (ex: 1/4 av 100 = 25). Kan omvandla mellan decimalform och bråkform (ex: 12 tiondelar = 1,2 = 12/10). Kan avläsa tidtabell. Behärskar sekund, vecka, månad, kvartal, år, datum och födelsenummer. Kan beräkna tidsskillnad med växling (kl 14.15 - kl 16.05). Kan läsa av tidslinje. Procent Kan omvandla mellan bråkform och procentform (ex: 22/ 100 = 22%, 1/4 = 25%). Kan omvandla mellan decimalform och procentform (ex: 0,5 = 50%). Geometri Vet att 1 ton = 1000 kg. Kan använda lämplig enhet (ex: brev=g, pålägg=hg, person=kg, bil=ton). Behärskar sträckor (ex: 1 mil = 10 km, 1 km = 1000 m). Kan uppskatta avstånd. 6

Kan hantera volymbegrepp (ex: 1 l = 1000 ml). Kan rita cirkel med passare. Kan rita likbent triangel. Kan bestämma radie och diameter för en cirkel. Kan beräkna area med cm-rutor. Kan beräkna avstånd på ritning/karta med hjälp av skala (ex: förminskning 1:100, förstoring 100:1). Statistik Kan avläsa linjediagram. Kan avläsa cirkeldiagram och avgöra storleksordning på delarna. Tekniska hjälpmedel Kan använda miniräknaren för kontroll (ex: 124+45+33=202). Problemlösning Inom ovanstående områden. Naturorienterande ämnen Syftet med utbildning i de naturorienterande ämnena är att göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgängliga. Samtidigt syftar utbildningen till ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundande argument. Kemi Kemiämnet syftar till att beskriva och förklara omvärlden ur ett kemiskt perspektiv. Ämnet syftar vidare till att belysa och bearbeta frågor om hälsa, miljö och jordens resurser. De nationella kursplanerna slår fast. Beträffande natur och människa. Ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning. avdunstning, kondensering och stelning. Känna till några olika slags blandningar och lösningar. Känna till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på hur detta kan förhindras. Beträffande den naturvetenskapliga verksamheten. Ha egen erfarenhet av att på ett säkert sätt experimentera med vardagliga kemiska produkter. Kunna göra iakttagelser om olika material och ha inblick i hur de kan indelas. Beträffande kunskapens användning. Ha inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor. Ha insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras. Eleven bör känna till Atomens byggnad. 7

Några vanliga grundämnen och kemiska föreningar. Begreppet ph- surt, basiskt och neutralt. Några faktorer som orsaker miljöproblem ex. övergödning och försurning. samt förstå skillnaden mellan lösning och blandning, utföra enklare experiment. Något om vatten som lösningsmedel. Något exempel på åtgärder som förhindrar nedbrytning. Fysik Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Ämnet syftar vidare till förståelse av människans relation till naturen, särskilt sådant som handlar om energiförsörjning och strålning. De nationella kursplanerna fastslår: beträffande natur och människa Ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser. Ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang. Ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter. Ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion. Ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer. Elevens skall beträffande den naturvetenskapliga verksamheten Ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment. Känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. beträffande kunskapens användning Ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor. Eleven ska känna till Ljudets egenskaper och att ljud uppkommer genom svängningar som fångas upp av örat. Ljusets egenskaper och ögats funktion. Begreppet elektricitet samt batteriets uppbyggnad och funktion. Den elektriska kretsen samt några användningsområden. Något om elsäkerhet. Permanentmagnetens egenskaper och användningsområden. Lyssnat till och själv läst sagor om naturfenomen i andra kulturer. Hur man genomför laborationer. 8

Biologi Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Utbildningen syftar också till att göra kunskaper och erfarenheter användbara för att främja omsorgen om och respekten för naturen och medmänniskorna. De nationella kursplanerna fastslår: beträffande natur och människa Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö. Kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier. Känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion. Ha insikt om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död. Ha inblick i beroendeframkallande medels inverkan på hälsan. Ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer. beträffande den naturvetenskapliga verksamheten Ha inblick i genomförandet av laborationer samt av återkommande observationer i fält i sin närmiljö. Känna till några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. beträffande kunskapens användning Kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter. Känna till några exempel där biologisk kunskap används för att förbättra våra livsvillkor, t.ex. växtförädling och genteknik. Ha inblick i och kunna diskutera betydelsen av goda hälsovanor. Eleven ska känna till Viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion t.ex. hjärtat, lungorna. Kostcirkeln och matens väg genom kroppen. Hur kost och motion påverkar vår hälsa. Människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död. Effekter av SANT (sniffning, alkohol, narkotika och tobak). Har lyssnat till och själv läst sagor och sägner om europeisk natur. Några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild t ex Darwins utvecklingslära, Linné. Teknik Den nationella kursplanen i teknik anger de mål eleverna skall nått i slutet av det femte skolåret: Kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ. 9

Kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva funktioner. Kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner. Känner till några grundläggande tekniska uppfinningar, förstår hur de används i vardagen samt gör en tredimensionell konstruktion där den används, tex. hjulet och hävstången. Kan göra en enkel skiss av något föremål i vardagen, tex. en möbel. Kan beskriva hur någon teknikhistorisk förändring påverkat samhället och individen. Ex hur elektrifieringen förändrat vardagen. Redovisning muntligt, skriftligt, med en plansch, rollspel eller dylikt. Bild Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven Utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik. Blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder. Utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande. Tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön. Blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella yrkesutövare. Kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker. Kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara. Ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former. Känna till några bildkonstnärer och deras verk. Teknik och material Skall ha kunskap i hur man sköter verktyg och material. Kan framställa personliga bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker. Genom att prova olika tekniker få utveckla sin skapande förmåga. Har provat på att arbeta med hantverksbaserade metoder och tekniker, ex. färger från naturen, tovning, färgtryck, stöpa ljus m.m. Har provat på att arbeta med kamera, videokamera och dator. Konsthistoria Känner till några bildkonstnärer i historien samt i nutid och deras verk. 10

Känner till något om olika konstnärers sätt att måla. Bild och form Kan med hjälp av olika former och färger göra egna mönster och modeller. Har arbetat med att avbilda enklare föremål. Tolka, analysera och kommunicera Kan granska och tolka bilder och former. Har arbetat med enklare bildanalys. Genom att kritiskt granska bilder bli medvetna om bildens budskap. Kan använda egna och andra bilder för att berätta, beskriva eller förklara. Ges utrymme att uttrycka känslor, tankar och upplevelser i bild. Färglära Arbetar med grundfärgerna och har viss kunskap i hur man blandar färgerna i färgcirkeln. Musik Mål att sträva mot Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och omedelbart sätt. Musik påverkar individen samtidigt på flera olika medvetandenivåer och utgör ett viktigt redskap för lärande, rekreation, bearbetning av medvetna och omedvetna intryck samt för gestaltning och förmedling av idéer och tankar. Utbildningen i musikämnet syftar till att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin musikalitet och få uppleva att kunskaper i musik bottnar i, frigör och förstärker den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt. Musik är en del av kulturarvet. Musikämnet främjar en musikalisk allmänbildning och lägger en grund för delaktighet i skolans och samhällets kulturliv. Utbildningen syftar även till att ge ett historiskt perspektiv på musik. Musik är också ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och tolerans samt underlättar integration och samverkan i skola och samhälle. Idrott och hälsa Kan flera danser. Känner till flera notvärden. Känner till olika taktarter. Känner till enkla ackord på gitarr/piano. Känner till flera av de stora kompositörerna och deras musik. Känner till olika instrumentgrupper. Göra en enkel text till en känd melodi. Skapa en enkel rytm. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet ska även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga, samt förståelse och respekt för andra. 11

De nationella kursplanerna fastslår Behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll. Kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik, Ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. Hantera nödsituationer vid vatten. Ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel. Ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten. Känna till något om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan, Ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter samt veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas. Motorik, lek, dans och rörelse Har vidareutvecklat leken. Har utvecklat sina grundmotoriska kvaliteter. Har genomfört enklare danser och rörelser till musik. Hälsofrämjande Aktivt deltagande i alla idrottsaktiviteter. Har kännedom om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljö i skolan. Har förståelse för hälsa med betoning på betydelsen av goda matvanor, sömn och förståelse av sambandet mellan fysisk aktivitet och god hälsa. Idrottsaktiviteter och skaderisker Har vidareutvecklats i bollsporter, racketsporter och friidrott. Har förståelse för vikten av att följa regler och säkerhetsföreskrifter. Utför olika aktiviteter för att träna samarbete, taktiskt tänkande och hänsynstagande till allas olika förutsättningar. Ledarskap Kan ensam eller tillsammans med andra ansvara för och leda en enkel aktivitet. Har insikt i att alla är olika och att alla ska kunna vara med oberoende av förutsättning. Orientering och friluftsliv Har kännedom om kartkunskap och kan orientera i närmiljön. Har grundläggande kunskaper i friluftsliv samt har provat på och upplevt friluftsliv,under olika årstider. Har kännedom om allemansrätten. Simning och första hjälpen Kan simma 200 m, varav 50 m ryggsim. Har utvecklat kunskap om nödsituationer i och vid vatten. Har grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett 12

Uppnåendemål i textil-, trä- och metallslöjd Kan säkerhetsföreskrifterna i slöjdsalarna. Kan med handledning välja, ytbehandling, montering och material, samt motivera sitt val. Kan hantera lämpliga verktyg och redskap och genomföra arbeten i textil-, trä- och metallslöjd. 13