OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Transkript

1 OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År

2 Kunskapsstege år 3 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Den skall också ge eleven möjlighet att upptäcka estetiska värden matematiska mönster, former och samband samt att uppleva den tillfredsställelse och glädje som ligger i att kunna förstå och lösa problem. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tredje skolåret Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta eleverna kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än vad denna nivå anger. Eleverna ska ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att Kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll. Kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder. Kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet. Inom denna ram ska eleven Kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet , Kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet Kunna dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Kunna beskriva mönster i enkla talföljder. Kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet Kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av t e x konkret material eller bilder. Kunna räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde. Kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet Kunna beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar. Kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt. Kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer. Kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster. Kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider. Kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter. Kunna tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram. 2

3 Aritmetik Behärskar de begrepp som tillhör addition och subtraktion. Kan addition med tiotalsövergångar med hjälp av skriftliga räknemetoder inom talområde (ex: =). Kan subtraktion med tiotalsövergång med hjälp av skriftliga räknemetoder inom talområde (ex: =). Kan talraden inom talområde Kan siffrornas positionsvärde i positionssystemet inom talområde Kan multiplikationstabellerna 0, 1, 2, 3, 4, 5 och 10. Kan laborativt förstå enkla divisioner (ex: 4 personer ska dela på 12 kolor, hur många kolor får var och en?) Behärskar årets indelning, årstid, månad och vecka. Behärskar analog tidvisning. Känner till digital tidvisning. Behärskar likhetstecknets betydelse (ex: 6+1 = 3+ ; -5 = 10). Kunna dela upp helheter i lika antal delar (ex: ½, ¼ ). Kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Geometri Kan använda begreppen dubbelt och hälften. Kan enheterna mil och km. Kan beskriva, jämföra och namnge klot, kub och kon. Statistik Kan laborera med tabeller och stapeldiagram. Kan använda miniräknare när det gäller addition och subtraktion med två termer (ex: 77+19; 83-68). Problemlösning Förstår problemet, har en lösningsmetod, kan "räkna ut" och dra slutsatser av resultat. Bedöma resultatets rimlighet. Naturorienterande ämnen Vi jobbar tematiskt från år 1 3. Under en treårsperiod kommer eleven att ha arbetat med tre teman: Människokroppen, vatten, tid. Vi försöker vara ute i naturen en gång veckan. Förutom faktakunskaper och miljöfostran tränar barnen även; motoriken, sinnena, det sociala samspelet och får en känsla för naturen. Vi försöker vara ute i naturen en gång veckan. Förutom faktakunskaper och miljöfostran tränar barnen även; motoriken, sinnena, det sociala samspelet och får en känsla för naturen, samt: Känner till blommans delar och dess livscykel. Har kännedom om vad en växt behöver för att växa och deltar i samtal om fotosyntesen. Känner till några vanliga svampar och dess delar. Kan ge exempel på några vanliga insekter och deras utvecklingsfaser t ex fjärilen. 3

4 Känner till allemansrätten. Deltar i samtal om hygien och hälsa. Kan läsa av en termometer. Kan ta ut nord och syd med hjälp av en kompass. Kan dela in olika föremål efter vad de är gjorda av t.ex. järn,trä, plast och glas. Känner till de olika formerna fast, flytande och gasform, samt kan beskriva hur man kan få vatten att vandra mellan de olika formerna. Känner till några farliga kemikalier i hemmiljön. Samhällsorienterande ämnen HISTORIA Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten, samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald. Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: Kan platser och fornlämningar i närområdet med koppling till förhistorisk tid (is- sten-, brons-, järnåldern). Samhällsorienterande ämnen RELIGIONSKUNSKAP Ett syfte med religionskunskap är att främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa nyfikenhet och intresse före religion. Fördjupande kunskaper om religion och livsåskådning möjliggör detta. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande. Deltar i samtal om hur man ska vara mot varandra utifrån vardagliga situationer. Deltar i samtal om livsfrågor utifrån exempelvis en text om liv/död. Kan återberätta/dramatisera berättelser från bibeln. Samhällsorienterande ämnen SAMHÄLLSKUNSKAP Samhällskunskap syftar till att utveckla sådana kunskaper att eleverna ska kunna ta ställning i frågor som uppkommer i ett samhälle präglat av ömsesidigt beroende och kulturell mångfald. Utbildningen ger möjlighet att göra observationer och att använda olika informationskällor. Syftet är att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta samt att integrera, redovisa och gestalta den nya kunskapen. 4

5 Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: Har kunskap om hur demokratiska beslut fattas och att dessa ska respekteras. Har kunskap om FN:s barnkonvention. Samhällsorienterande ämnen GEOGRAFI Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Syftet är också att utveckla förmågan att se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan och förmåga att uppfatta möjligheter och bedöma konsekvenser åt olika handlingsalternativ. Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande: Engelska Syfte Kan de vanligaste karttecknen samt vädersträcken. Vet att vårt land varit täckt av is och kan ge exempel på spår i naturen. Kan sin egen kommun/landskap. Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utveckling som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. Har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kan hälsa, säga sitt namn och berätta något om sig själv. Kan namnge veckodagar. Läser enkla ord och fraser. Förstår en enkel berättelse och beskrivning. Kan spela upp en enkel dialog. Kan läsa korta meningar. Läser korta enkla texter med bilder. Läser och förstår enkla instruktioner. Kan läsa ett kort meddelande. Läser enkla skönlitterära böcker med bekant innehåll (typ Little Red Riding Hood, ex. 4) 5

6 Svenska Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva, samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Ämnet skall ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att utbyta erfarenheter kring dessa. Svenskämnet syftar till att stärka elevernas identitet och förståelse för människor med olika kulturell bakgrund. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än vad denna nivå anger. Eleven ska Beträffande läsning Kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt. Kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt. Kunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt eller skriftligt. Beträffande skrivning Kunna skriva läsligt för hand. Kunna skriva berättande texter med tydlig handling. Kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår. Kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter. Kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter. Beträffande tal och samtal Kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår. Kunna ge och ta emot enkla muntliga instruktioner. Kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer. 6

7 Musik Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och omedelbart sätt. Musik påverkar individen samtidigt på flera olika medvetandenivåer och utgör ett viktigt redskap för lärande, rekreation, bearbetning av medvetna och omedvetna intryck samt för gestaltning och förmedling av idéer och tankar. Utbildningen i musikämnet syftar till att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin musikalitet och få uppleva att kunskaper i musik bottnar i, frigör och förstärker den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt. Musik är en del av kulturarvet. Musikämnet främjar en musikalisk allmänbildning och lägger en grund för delaktighet i skolans och samhällets kulturliv. Utbildningen syftar även till att ge ett historiskt perspektiv på musik. Musik är också ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och tolerans samt underlättar integration och samverkan i skola och samhälle. Idrott och hälsa Känner till begreppen melodi och unison sång. Känner till begreppen puls och rytm. Känner till noter. Kan uppträda i grupp inför publik. Kan ett flertal sånger. Har provat flera enkla danser. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet ska även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga, samt förståelse och respekt för andra. Motorik, lek, dans och rörelse Har provat olika lekar. Har övat grundmotoriska kvalitéer både med och utan redskap. Har övat att röra sig till musik. Hälsofrämjande Aktivt deltagande i alla idrottsaktiviteter. Har kännedom om hygien såsom att duscha och hålla reda på sina kläder m m. Har övat samarbete och hänsynstagande. Har förståelse för hälsa med betoning på betydelsen av goda matvanor och sömn. Idrottsaktivitet Har provat olika redskap och idrotter. 7

8 Orientering och friluftsliv Har kännedom om skolgårdsorientering, enkel kartkunskap och väderstreck. Har kännedom om friluftsliv, t ex allemansrätt, klä sig rätt. Simning och första hjälpen Har utvecklat vattenvana och kan simma 100 m. Har kunskap om badvett och båtvett. Uppnåendemål i textil-, trä- och metallslöjd År 3 Känner till säkerhetsföreskrifterna i slöjdsalarna. Kan göra en enkel skiss för att beskriva sitt arbete. Känner till enkla slöjdbegrepp och verktyg. Kan med handledning följa enkla instruktioner. 8