TILLSYNSRAPPORT 2012-09-17 Process: Inspektera Vår referens: Tillståndshavare: AB SVAFO Objekt: AB SVAFO Förrättningsdatum: 21-22 augusti 2012 Arbetsgrupp: Ingela Thimgren SB, Ulf Andersson SB, Emil Jorpes KD, Mathias Leisvik KD Författare: Ingela Thimgren SB Samråd: Svante Ernberg ckd Fastställd: Lynn Hubbard csb Inspektion av AB SVAFO:s uppfyllande av krav på beredskapsverksamhet Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde den 21-22 augusti 2012 en inspektion av AB SVAFO:s (SVAFO) uppfyllande av krav på beredskapsverksamhet. SSM fann under inspektionen att SVAFO brister i kraven i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar, SSMFS 2008:1, gällande 2 kap. 8 och 13, med avseende på uppfyllande av krav på beredskapsverksamhet. SSM bedömer att SVAFO:s ledningssystem, saknar en tydlig förbindelse gällande kravet på beredskap som är kopplat till ansvar, utförande, instruktioner, rutiner och avtal. Det har under de senaste åren inte skett någon internrevision för att granska beredskapsverksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet. Det saknas ett fastställt revisionsprogram för beredskapsverksamheten. Den beredskapsorganisation som ska verka under en händelse övas inte regelbundet vid SVAFO:s anläggningar. Bakgrund SSM beslutade i verksamhetsplanen för 2012 att inspektera SVAFO:s system för planering av beredskapsverksamheten. SVAFO köper idag in be- Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Sida 2 (13) redskapsfunktionen från Studsvik Nuclear AB (SNAB), enligt ett drift-, underhålls-, och serviceavtal (DUS avtalet) (1). Detta innebär dock att, även om SVAFO har köpt in beredskapsfunktionen är SVAFO fortfarande, som tillståndshavare, ansvarig för att föreskrifterna gällande beredskap uppfylls. Inspektionen är ett led i SSM:s tillsyn för att få en heltäckande bild av hur kärntekniska anläggningar uppfyller tillämpliga krav i SSMFS 2008:1 (2) angående beredskapsplanering. Syfte Syftet med inspektionen var att få en välgrundad och heltäckande bild av hur SVAFO bedriver planeringen av beredskapsverksamheten. Inriktningen var att bedöma om SVAFO har en planerad beredskapsverksamhet, och en beredskapsorganisation som utbildas och övas med tillräckliga resurser och arbetsförutsättningar. SNAB tillhandahåller idag SVAFO med viss verksamhet som ligger inom kraven på beredskap vid kärntekniska anläggningar, den kopplingen granskades särskilt under inspektionen. Inspektionen syftade även till att vara pådrivande i frågor inom beredskapsverksamheten, samt att ge SSM underlag för fortsatt tillsyn inom området. Metod inklusive avgränsningar Inspektionen har genomförts genom framtagning av inspektionsplan, brev till SVAFO där syftet med och preliminärt upplägg på inspektionen presenteras och hjälp med bokning av lokaler och intervjupersoner begärs, ett förmöte innan inspektion för att klarställa förståelsen av inspektionens omfattning och för att ta del av SVAFO:s presentation av aktuell verksamhet, intervjuer med personal från SVAFO för att få deras bild av det planerade beredskapsarbetet, avslutande möte där SSM presenterar preliminära bedömningar, observationsdel av rapporten, utan bedömningar, lämnas till tillståndshavaren för faktagranskning, samt framtagande och fastställande av rapport. Inspektionen bestod dels av dokumentgranskning vilken till största del genomförts på myndigheten, dels av intervjuer vilka skett på plats vid anläggningen. De dokument som granskats utgörs av dokument som SVAFO ansåg svara på inspektionens frågeställningar. Dokumenten var SSM tillhanda innan inspektionen.
Sida 3 (13) Inspektionens frågeställningar var följande är den beredskap som SVAFO köper in från SNAB också anpassad för att ta hand om en allvarlig händelse på SVAFO? finns det en planerad beredskapsverksamhet för SVAFO? är de två funktioner som går i jour (SL och ASI) på anläggningarna utbildade, övade samt informerade om båda anläggningarnas verksamheter? är personalen som ingår i krisorganisationen utbildad och övad tillsammans för båda anläggningarna? hur säkerställer SVAFO att beredskapspersonalens utbildning och övning håller tillräcklig kvalité, avseende innehåll, omfattning, spårbarhet, genomförande, samt hur säkerställs tillämpningen, effektiviteten och ändamålsenligheten hos beredskapspersonalen enligt punkterna ovan? Krav Vid inspektionen låg fokus på följande krav: SSMFS 2008:1, 2 kap. 8, Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett enhetligt ledningssystem som är så utformat att kraven på säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd tillgodoses samordnat med övriga krav på verksamheten. Ledningssystemet, inklusive tillhörande rutiner och instruktioner, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat. Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt undersökas av en revisionsfunktion som ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. Ett fastställt revisionsprogram ska finnas vid anläggningen. 9 punkt 3 och 6, Tillståndshavaren ska se till att den kärntekniska verksamheten planeras så att tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts för de säkerhetsåtgärder och den säkerhetsgranskning som behöver genomföras, den som arbetar i den kärntekniska verksamheten ges de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta på ett säkert sätt.
Sida 4 (13) 13, Åtgärderna enligt 12 ska vara dokumenterade i en beredskapsplan, vilken innan anläggningen får tas i drift ska vara säkerhetsgranskad enligt 4 kap. 3 samt prövad och godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten. Planen ska hållas aktuell och dess ändamålsenlighet ska prövas genom regelbundna övningar. Ändringar i beredskapsplanen, som påverkar åtgärderna enligt 12, ska vara säkerhetsgranskade enligt 4 kap. 3. Innan ändringarna får tillämpas, ska de vara anmälda till Strålsäkerhetsmyndigheten. Tillståndshavaren ska utse särskild personal samt se till att det finns ändamålsenliga ledningsutrymmen, tekniska system, hjälpmedel och skyddsutrustning i den omfattning som behövs för att uppgifterna enligt 12 ska kunna lösas. Observationer och bedömningar Nedan presenteras observationer som gjorts i samband med inspektionen. Observationerna är fördelade på de olika krav och uppdelade i observationer från dokumentationsgranskning respektive intervjuer. Observationer som inte har direkt koppling till kraven presenteras under rubriken andra notervärda omständigheter. Organisation, styrning och ledning Observationer från dokumentgranskning SMAK handboken (3) är en övergripande beskrivning av SVAFO:s verksamhet. Handboken beskriver hur SVAFO:s utbildnings- och kompetensplan ser ut. I ledningsgruppen ingår VD, stabschef, teknisk chef, ekonomichef och strålsäkerhetschef. I handboken finns beskrivningar över vilket ansvar de olika cheferna har. Vidare står det att Strålsäkerhetschefen rapporterar direkt till VD i frågor som strålsäkerhet, strålskyddsföreståndarrollen och övriga säkerhetsfrågor som fysiskt skydd, kärnsäkerhet och beredskap. Strålsäkerhetschefen har ansvar för att erforderlig utbildning anordnas för berörda personer. Det står även att Kvalitets- och miljöchefen är ansvarig för kvalitets- och miljöfrågor samt underhåller och reviderar ledningssystemet. Vid en återkommande granskning finns en checklista för vad som ska granskas. Där står bl.a. att effektiviteten hos de verksamheter (processer) som har betydelse för säkerheten, exempelvis beredskapen för haverier, ska ingå i denna granskning. I dokumentet står det att det finns en beredskapsplan (4), samt vilken struktur verksamheten ska följa vid en eventuell händelse.
Sida 5 (13) Det finns även information om vad anläggningens säkerhets redovisning ska innehålla. Det står bl.a. att det ska finas en redovisning av granskningsverksamheten och beredskapsorganisationen samt hur verksamheten följs upp och utvärderas. I dokumentet framkommer att SVAFO ska genomföra regelbundna, systematiska och periodiska undersökningar av att kvalitetssystemet tillämpas, är ändamålsenligt och effektivt. Interna och externa revisioner ska dokumenteras i en revisionsrapport inkluderande observationer och avvikelser. Dessutom står det att ledningsgruppen i SVAFO tillsammans går igenom ledningssystemet två gånger om året, eller vid behov, för en samlad bedömning och värdering avseende genomförda utbildningar och behov av kompetens. Dessa genomgångar dokumenteras. SVAFO har tecknat ett avtal (DUS avtalet) (1) med SNAB för vissa radiologiska och tekniska tjänster. Avtalet omfattar, för beredskapsverksamheten, att i enlighet med SSMFS 2008:1 och SSMFS 2008:15 organisera, utrusta och utbilda en beredskapsorganisation som kan träda i kraft vid en krissituation. I avtalet kan också läsas att följande ska ingå Studsviks beredskapsplan, samlingsställen, larmsignal, tillgång till personal i beredskapsgrupperna, kommandecentral med utrustning, väderregistrering, samt nationellt arbete inom området. I SVAFO:s årsrapport, (5) finns dokumenterat att SVAFO har uppdragit åt SNAB att administrera haveriberedskapen för SVAFO. Det står även att personal ur SNAB beredskapsorganisation har utbildats samt att de har delgivits relevant information och att övningar har genomförts enligt övningsplan. Vidare står det att SVAFO har uppdragit åt SNAB att administrera beredskapsorganisationen och en beredskapsplan. Beredskapsplanen (4) omfattar både radiologiska och icke radiologiska kriser där det finns risk för att personer och/eller tillgångar skadas om insatser inte görs. All dokumentation om Studsviks beredskapsorganisation finns samlad i Studsviks beredskapsplan. Planen beskriver anläggningens beredskap inför en extraordinär händelse samt vilken uppgift beredskapsorganisationen har. Planen beskriver även hur anläggningen ska kategorisera en händelse samt hur de ska besluta om larm-
Sida 6 (13) nivån och utföra larmning. Det finns också en beskrivning om initial räddningsinsats, långsiktig krishantering, utrymning samt om mediahantering. Det finns även en beskrivning av Studsviks beredskapsplans centrala befattningar. I beredskapsplanen ingår även detaljerade instruktioner för Strålskyddsledaren, Insatsledaren, den tekniska gruppen, verksamhets/transportansvarig samt instruktioner för radiologiexpertgruppen, strålningsindikeringsgruppen, radiometrigruppen, dosutvärderingsgruppen och sambandstjänstgruppen. Det är den ordinariechefen för varje grupp som ansvarar för att gruppen är insatsberedd. Beredskapsplanen beskriver chefen för radiologiexpertgruppens (creg) uppgifter, vilka är att vara ansvarig för beredskapsplanen samt för lokaler och utrustning som ingår i beredskapsplanen. För de lokaler och den utrustning som används inom den ordinarie verksamheten på Studsvik men som också ingår i beredskapsorganisationens ska creg hålla kontakten med verksamhetsansvarig och se till att beredskapsorganisationens intresse bevakas. Ordinarie creg är ansvarig för att planera och utföra utbildningar i den omfattning som beskrivs i utbildnings- och övningsplanen för personal i beredskapsorganisationen (6). Det är också creg som är ansvarig för övning av beredskapen, uppdatering av telefonlistor och namnlistor i beredskapsplanen. Vidare beskriver beredskapsplanen den utrustning som finns i kommandocentralen, alternativa kommandocentralen, beredskapsförrådet, bevakningscentralen, radiometrilaboratoriet, laboratoriet för helkroppsmätning och i persondosimetrilaboratoriet. Planen beskriver även instruktioner för de samlingsställen som finns på området. Observationer från intervjuer Vid inspektionerna framkom det att SVAFO har ett ledningssystem, men det är inte anpassat för SVAFO:s verksamhet och SVAFO:s organisation. Det saknas funktions/uppdragsbeskrivningar för många av de intervjuades befattningar på SVAFO. Flera chefer konstaterade att det finns brister i nuvarande ledningssystem, men att ledningssystemet är under revidering. Flera av cheferna på SVAFO berättade att det inte har gjorts någon internrevision av beredskapsverksamheten på SVAFO. De konstaterade vidare att detta borde göras, men det har inte prioriterats Strålsäkerhetschefen berättade att det finns en beredskapsplan för Studsvik, denna plan ska granskas av Strålsäkerhetschefen och VD på SVAFO. Detta har ännu inte gjorts men den beräknas vara fastställd innan årsskiftet 2012/2013.
Sida 7 (13) En intervjuad berättade att DUS-avtalet i korthet innebär att SNAB tillhandahåller beredskapsplan, utbildning, lokaler, mm åt SVAFO. SVAFO tillhandhåller tillförordnad strålskyddsledare (tf SL) åt SNAB. Vidare ansåg flera av de intervjuade att det som står om beredskap i DUS avtalet är mycket kortfattat, men att de flesta förstår vad som menas enligt praxis, och att mer detaljerad information om de olika områdena finns i beredskapsplanen. Det har, från de intervjuade, framkommit att det bör framtagas uppdragsbeskrivningar för DUS avtalet, detta skulle göra det mer tydligt vad som ingår i avtalet och vem som har ansvar. Olika uppfattningar har dock framkommit från de olika intervjupersonerna vilket företag som bör ta fram dessa uppdragsbeskrivningar som beskriver beredskapspunkterna i DUS-avtalet. Vidare berättade en person att uppdragsbeskrivningarna för DUS-avtalet borde vara klara tills nästa omförhandling av DUS-avtalet. Två av de intervjuade berättade att eftersom beredskapsplanen är ett gemensamt dokument, ska detta genomgås och säkerhetsgranskas av båda företagen. Detta ansåg de intervjuade kunde vara en process som leder till potentiella förseningar i handläggningstiden. SSM:s bedömning av organisation, styrning och ledning SSM bedömer att SVAFO inte fullt ut uppfyller kraven på organisation, styrning och ledning (SSMFS 2008:1, 2 kap. 8 ) inom området för planering av beredskapen på grund av beredskapsverksamheten saknar till viss del reglering i ledningssystemet, det finns ingen tydlig förbindelse i ledningssystemet gällande kravet på beredskap, kopplat till ansvar, instruktioner, rutiner och avtal, SVAFO har ett avtal med SNAB med avseende på beredskap, DUSavtalet. Det saknas dock tydliga kopplingar från ledningssystemet till avtalet, och det saknas tydliga beskrivningar på de uppdrag, med avseende på beredskap, som SVAFO köper från SNAB. Vidare bedömer SSM att SVAFO inte uppfyller kravet på revision enligt SSMFS 2008:1, 2 kap. 8 andra stycket. Enligt ledningssystemet finns det en revisionsprocess, men det har ännu inte utförts någon revision som omfattar genomgång av beredskapsverksamheten på anläggningen. SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven på en beredskapsplan, och säkerhetsgranskning av denna (SSMFS 2008:1, 2 kap.13 ), inom området för planering av haveriberedskapen genom att det finns en beredskapsplan som gäller för hela
Sida 8 (13) Studsvikområdet, samt beredskapsplanen är aktuell och hålls uppdaterad. SSM har dock identifierat följande förbättringsbehov enligt checklistan för återkommande granskning i SMAK (2) ska effektiviteten hos de verksamheter som har betydelse för säkerheten granskas bl.a. beredskapen för incidenter. Detta har ännu inte genomförts. SVAFO bör följa ledningssystemet i det dagliga arbetet, samt det bör vara spårbart och dokumenterat i ledningssystemet att även SVAFO granskar och godkänner beredskapsplanen. Arbetsförutsättningar och resurser Observationer från dokumentgranskning I SMAK handboken (2) beskrivs SVAFO:s policy gällande utbildning, bemanning och kompetensförsörjning. Det är den överordnande chefen som inventerar utbildningsbehovet hos underställd personal genom utvecklingssamtal som sker minst en gång per år. Kraven bygger på en dokumenterad arbetsuppgiftsanalys för respektive process eller funktion. Handboken beskriver vidare hur framtagningen av krav och behov av bemanning och dess kompetensanalys ska gå till och hur detta ska kvalitetssäkras. Det är även dokumenterat vilken information nyanställda ska erhålla. I SVAFO:s årsrapport (5), finns dokumenterat att SVAFO har uppdragit åt SNAB att administrera haveriberedskapen för SVAFO. Observationer från intervjuer Flera av de intervjuade berättade att det finns tid till att öva och utbildas inom beredskapsområdet. Ledningen ser positivt på beredskapsarbete. Strålsäkerhetschefen ansåg att han hade ansvar för att kontrollera att SVAFO:s personal utbildas och övas enligt plan, men att detta ej ännu hunnits med. Strålsäkerhetschefen (ansvarig för beredskapen) på SVAFO hade mycket att göra och behövde prioritera sina uppgifter. Flera av de intervjuade ansåg att det fanns tillräckliga resurser och att de fick bra stöd från ledningen gällande beredskapsverksamheten. Samtliga intervjuade visste var beredskapsansvaret var placerat i organisationen, och de visste vart de skulle vända sig om de hade frågor. En av de intervjuade hade inte diskuterat beredskapsfrågor vid sitt utvecklingssamtal.
Sida 9 (13) Flera personer på SVAFO berättade att det är beredskapshandläggaren på SNAB som ansvarar för att SVAFO:s personal har rätt beredskapsutbildning. De berättade även att det är beredskapshandläggaren vid SNAB som kallar till beredskapsutbildningar enligt schema. Därefter registrerar handläggaren på SNAB beredskapsutbildningen för både SVAFO- och SNAB:s personal. Denna lista skickas sedan, på begäran, till respektive chef på SVAFO. Om någon på SVAFO behöver komplettera sin utbildning är det Strålsäkerhetschefen som är ansvarig för att detta sker. En av de intervjuade berättade att det vid utvecklingssamtalet inte sker någon uppföljning att beredskapsutbildningarna är relevanta eller av rätt kvalité. Flera av de intervjuade berättade att funktionen tillförordnad strålskyddsledare (tf SL) utbildas under 4 timmar varje år. Vidare menade de intervjuade att tf SL borde ges möjlighet att deltaga i de övningar som arrangeras varje år, om inte som övade, åtminstone som observatörer. Det framkom även under intervjuerna att funktionen tf SL genomför anläggningsbesök på SNAB en gång per år, denna grupp önskade fler studiebesök på SNAB:s anläggningar i utbildningssyfte, för att ha uppdaterade kunskaper i SNAB:s anläggningar. Vidare berättade en av de intervjuade att strålskyddarna vid SVAFO, som ingår i krisorganisationen, inte gör besök vid andra anläggningar i utbildningssyfte för beredskapsrollen, såsom tf SL gör. Några av de intervjuade berättade att det saknas tydliga uppdragsbeskrivningar inom beredskapsområdet för de funktioner som arbetar med planering av beredskapsverksamheten. Vidare berättade Strålsäkerhetschefen att det inte finns några regelbundna formaliserade möten mellan beredskapasansvariga på de två anläggningarna. Det finns inget formellt forum där de kan diskutera den gemensamma beredskapsorganisationen. SSM:s bedömning av arbetsförutsättningar och resurser SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven gällande arbetsförutsättningar och resurser (SSMFS 2008:1, 2 kap. 9 punkt 3 och 6) i planeringen av beredskapsverksamheten genom att ansvaret för beredskapsverksamheten är känt i organisationen, personalen har tid att öva och utbilda sig i beredskapsfrågor, personalen deltar i övningar och utbildningar som arrangeras av SNAB, samt
Sida 10 (13) SVAFO köper in beredskapsorganisationen, med planering, av SNAB. SSM har dock identifierat följande förbättringsbehov det behövs formella, återkommande diskussionsforum där SVAFO kan diskutera beredskap med SNAB. Dessa möten bör genomföras med regelbundenhet, protokollföras och vara spårbara, det saknas dokumenterade arbetsuppgiftsbeskrivningar för de funktioner som arbetar med planering av beredskapen, samt för de chefer som har personal som ingår i beredskapsorganisationen bör rutinen och ansvar för utvecklingssamtal och vidareutbildning inom beredskapsorganisationen bli tydligare. Strålsäkerhetschefen är ansvarig för beredskapsverksamheten på SVAFO. Denna funktion har varit belastat och fått prioritera ner beredskapsarbetet. SSM noterar att under det senaste året har en person anställts på SVAFO, med arbetsuppgifter som ligger inom beredskapsverksamheten. Detta ser SSM som positivt. Beredskapsövning Observationer från dokumentgranskning I handboken finns ett kapitel och nödlägesberedskap. Här står mycket kortfattat vad som ska göras vid en eventull händelse. I SVAFO:s årsrapport (5), finns dokumenterat att SVAFO har uppdragit åt SNAB att administrera haveriberedskapen för SVAFO. Det står även att personal ur SNAB beredskapsorganisation har utbildats samt att de har delgivits relevant information och att övningar har genomförts enligt övningsplan. Observationer från intervjuer Flera av de intervjuade berättade att det bara har skett övningar på SNAB:s anläggningar. Dessa personer ansåg att det skulle vara bra att öva även vid SVAFO:s anläggningar. Vidare berättade Strålsäkerhetschefen att det planeras en krisledningsövning som ska arrangeras av SVAFO, för SVAFO:s krisgrupp, på SVAFO:s anläggningar, under hösten 2012. Han berättade även att SVAFO i fortsättningen kommer att arrangera egna övningar för sin krisgrupp.
Sida 11 (13) En person berättade att det aldrig har diskuterats i SVAFO:s ledningsgrupp att beredskapsorganisationen även bör övas på SVAFO:s anläggningar. Vidare framkom det på inspektionen att det är SVAFO:s ansvar att initiera och diskutera med SNAB om övningar på SVAFO:s anläggningar. Vid intervjun framkom det även att en av de intervjuade tillförordnad strålskyddsledare berättade att han övades senast år 2009. Flera personer berättade att SVAFO inte är delaktiga i planering av utbildningar och övningar för beredskapsorganisationen. En tf SL berättade att han aldrig hade blivit testad på sin inställelsetid. Under intervjuerna framkom det från flera av de intervjuade att övningar inte finns omnämnt i DUS avtalet. Några av de intervjuade berättade att SNAB och SVAFO har diskuterat beredskapsövningar för SVAFO:s krisgrupp och kommit fram till att dessa inte inkluderas i DUS avtalet. SVAFO avser att öva denna grupp själva. SSM:s bedömning av utbildning och övning SSM bedömer att SVAFO inte fullt ut uppfyller kraven på att genomföra regelbundna övningar (SSMFS 2008:1, 2 kap 13 första stycket) av beredskapsplanen på grund av att den beredskapsorganisation som ska verka under en händelse övas inte regelbundet vid SVAFO:s anläggningar. SSM bedömer dock att det finns en fungerande beredskapsorganisation vid Studsviksanläggningarna vilken planeras och arrangeras av SNAB. Det finns också en övningsplan med inplanerade övningar vid SNAB:s anläggningar för de olika funktionerna i beredskapsorganisationen SVAFO:s personal ingår i. Det finns även dokumenterade listor på erhållen beredskapsutbildning, med ett fungerande system som kontrollerar och dokumenterar att personalen kallas till utbildning. SSM har även identifierat följande förbättringsbehov det bör finnas dokumenterat när och vilken övning de anställda har deltagit i.
Sida 12 (13) Samlad bedömning av kravuppfyllelsen Den genomförda inspektionen har varit avgränsad till att inspektera hur beredskapsverksamheten på SVAFO planeras, genomförs och följs upp. Utifrån detta fokus bedömer SSM att SVAFO inte fullt ut uppfyller kraven, gällande beredskapsverksamheten, i SSMFS 2008:1, 2 kap. 8 och 13. SVAFO saknar en tydlig förbindelse i ledningssystemet gällande kravet på beredskap som är kopplat till ansvar, instruktioner, rutiner och avtal. Det har under de senaste åren inte skett någon internrevision för att granska beredskapsverksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet. Det saknas ett fastställt revisionsprogram av beredskapsverksamheten. Det har inte skett några regelbundna övningar för beredskapsorganisationen vid SVAFO:s anläggningar. Den beredskapsorganisation som ska verka under en händelse behöver övas även vid SVAFO:s anläggningar. Praxis av verksamheten överensstämmer inte med den dokumentation SVAFO har redovisat gällande planering av beredskapsverksamheten. Andra notervärda omständigheter Vid inspektionen framkom att det bland personalen finns en vilja att arbeta med beredskapsfrågor. Personalen visade intresse att deltaga i både utbildningar och övningar som hittills har arrangerats av SNAB. Den funktion som SVAFO tillhandahåller, tf SL, fungerar bra och bland de personer som SSM intervjuade syntes tydligt ett engagemang för dessa uppgifter.
Sida 13 (13) Referenser I samband med inspektionen begärdes en del dokumentation in till SSM, denna dokumentation finns registrerad i ärendet. Nedan presenteras den del av dokumentationen som det aktivt hänvisas till i föreliggande rapport. 1. Drift-, underhålls-, och serviceavtal (DUS avtalet), 2012. 2. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar, SSMFS 2008:1 konsoliderad version (SSMFS 2008:1). 3. Handbok för det integrerade ledningssystemet SMAK (Säkerhet Miljö Arbetsmiljö Kvalitet) inom AB SVAFO, IN-0074, version 1.26. 4. Huvuddokument för Studsvik beredskapsplan, IN-0534, version 1.5. 5. Årsrapport för AB SVAFO 2011. 6. Utbildnings- och övningsplan för personal i beredskapsorganisationen, IN-0550, version 1.6. 7. 8. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:1. Konsoliderad version. 9. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar, SSMFS 2008:1 konsoliderad version (SSMFS 2008:1). 10. Drift-, underhålls-, och serviceavtal (DUS avtalet), 2012.