Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287



Relevanta dokument
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv

Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Policy för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven. Munkedals kommun

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

1. Enn procent av. Medel från en (2012:800).

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys kommunen

Bokslutskommuniké 2014

Finansiell analys kommunen

Granskning av delårs- rapport 2012

God ekonomisk hushållning

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Syfte med granskningen

Budgetberedning inför oktober Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per oktober Certifierad kommunal yrkesrevisor

PM-granskningsanteckningar

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2016

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

bokslutskommuniké 2012

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Granskning av delårsrapport 2015

Ekonomi. -KS-dagar 28/

Granskning av delårsrapport januari augusti 2017

Granskning av delårsrapport 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

bokslutskommuniké 2013

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2017

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Granskning av delårsrapport 2015

Kommunens resultat 2018

Årsredovisning 2017 för Norrtälje kommun och Norrtälje kommunkoncern samt utdelning från de kommunala bolagen

bokslutskommuniké 2011

Granskning av delårsrapport 2014

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Tid: Måndagen den 4 november 2013, kl Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Granskning av delårsrapport

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget 2015.

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Granskning av delårsrapport 2015

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan

Transkript:

Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska utgångspunkter... 4 3.3 Situationsspecifika utgångspunkter i Nyköping... 4 3.3.1 Befolkning...4 3.3.2 Ekonomiskt resultat...4 3.3.3 Investeringar och lån...5 3.4 Resultatutjämningsreserv... 5 4 Mål och inriktning... 5 4.1 Övergripande mål... 5 4.2 Resultatutjämningsreserv... 6 4.3 Öronmärkning av positiva resultat... 7 5 Genomförande... 7 5.1 God ekonomisk hushållning - finansiellt perspektiv... 7 5.2 Resultatutjämningsreserv... 7 5.3 Öronmärkning av positiva resultat... 7 5.4 Nedbrytning i riktlinjer... 7 6 Roll och ansvarsfördelning... 8 6.1 Kommunfullmäktige... 8 6.2 Styrelser och nämnder... 8 6.3 Produktionen... 8 7 Uppföljning och utvärdering... 8 7.1 Uppföljningsformer och indikatorer... 8 7.2 Revidering av styrdokument... 8 Indikatorer utveckling 2006-2016... 9

Dnr KK13/346 3/8 1 Inledning Det har sedan lång tid funnits regler med innebörden att kommuner och landsting ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje krona. Lagstiftningen har över tiden haft varierande utformning. Balanskravet började gälla år 2000 och lagstiftningen om god ekonomisk hushållning förtydligades år 2005. Sedan 1 januari 2013 finns det i kommunallagen 8 kap. 1 krav på att Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Nyköpings Kommun har inget sådant styrdokument tidigare och därmed behövs ett sådant styrdokument. Förändringar i kommunallagen ger också möjlighet att under vissa givna förutsättningar reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste styrdokumentet för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Styrdokumentet är giltigt tills nytt beslut om styrdokumentet fattas. 2 Syfte Detta styrdokument - slår fast principer för God ekonomisk hushållning och avser ett strategiskt, långsiktigt perspektiv, d v s längre än det budgetperspektiv på ett år eller den plan för tre år som kommunen årligen beslutar om. - innehåller en uttolkning av vad God ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur det konkret kan uppnås. - beskriver hur resultatutjämningsreserven (RUR) ska hanteras i kommunen 3 Utgångspunkter och principer Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Enligt kommunallagen ska kommunen i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagen innehåller även krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Kommunen ska därför också ange mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Utifrån god ekonomisk hushållning följer Kommunfullmäktige upp de övergripande mål utifrån visionen som definierats i budget. Kommunfullmäktige identifierar också årligen särskilda målområden utifrån visionen där resultatet

Dnr KK13/346 4/8 bör förbättras under planperioden. Inom dessa prioriterade målområden formulerar respektive nämnd och produktionsstyrelsen mål och anger förväntat resultat under planperioden. Målen följs upp i delårs- och/eller årsbokslut. 3.1 Avgränsning Detta styrdokument avgränsas till att endast omfatta de finansiella målen som har betydelse för god ekonomisk hushållning. 3.2 Politiska utgångspunkter Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Andra exempel på åtgärder för god ekonomisk hushållning är kommunens beslut om att införa sociala investeringsfonder 1 och att man beaktar livscykelkostnaden 2 vid beslut om investeringar. 3.3 Situationsspecifika utgångspunkter i Nyköping Nyköpings kommun är en kommun som växer och har därmed goda möjligheter att möta svängningarna i konjunkturen. Ett klokt utnyttjande av kommunens resurser ger goda förutsättningar för en trygg och långsiktigt hållbar ekonomi. Det ger möjligheter att utveckla kommunens verksamheter och möta uppsatta mål och ambitioner samt medborgarnas behov av service. et för de beskrivna indikatorerna nedan framgår av bilaga 1. Bilagan uppdateras årligen i samband med budget. 3.3.1 Befolkning Befolkningstillväxten har sedan 2009 varit mellan 0,5 och 0,8 % per år. Enligt befolkningsprognosen (per 2013-03-31) ökar antalet personer i åldrarna 65 år och uppåt dramatiskt fram till 2020. Därefter planar ökningen ut. Försörjningsbördan stiger från 0,78 år 2012 för att år 2030 uppgå till 0,94 personer utanför arbetsför ålder per person i arbetsför ålder(19-64 år). 3.3.2 Ekonomiskt resultat Med undantag för 2011 har kommunens resultat under perioden 2006-2012 överstigit 1 % av skatter och bidrag. Målsättningen 2 % har uppnåtts 2007-2009. Flera av dessa år har resultatet stärkts av engångsintäkter som 1 Finansiering av sociala projekt som ska ge långsiktiga effekter för såväl individen som för samhället. 2 Investeringens samtliga kostnader beräknas under hela den förväntade livslängden. Kan innebära att det billigaste alternativet exempelvis är dyrare i drift och därmed har en högre livscykelkostnad än det dyrare alternativet.

Dnr KK13/346 5/8 reavinster, konjunkturstöd från staten och återbetalda försäkringspremier från AFA. 3.3.3 Investeringar och lån För att utveckla servicen i kommunen har det de senaste åren krävts en ökad satsning på investeringar inom olika områden. Av tabellen nedan framgår att 2006-2008 har investeringarna kunnat hanteras med en självfinansieringsgrad på 100 %. Självfinansieringsgraden beskriver i procent hur stor del av investeringarna som finansieras av resultat och avskrivningar. Från och med 2009 är självfinansieringsgraden lägre på grund av att investeringstakten har ökat. Prognosen för 2013 och budget 2014-2016 visar på en självfinansieringsgrad på 27 % för perioden 2013-2016. Med ökade investeringar och minskad självfinansieringsgrad har kommunens långfristiga lån ökat och förväntas öka ytterligare de närmsta åren. 3.4 Resultatutjämningsreserv Syftet med en resultatutjämningsreserv är att kunna reservera medel för att täcka underskott vid ett senare tillfälle när skatteunderlagsutvecklingen är svag. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten är således inte att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, dvs inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. 4 Mål och inriktning 4.1 Övergripande mål God ekonomisk hushållning har en stark koppling till kommunens övergripande mål om hållbar utveckling i Vision 2020. En ekonomiskt hållbar utveckling i Nyköpings kommun mäts genom nedanstående indikatorer: Indikator Förväntat resultat Antal invånare Ska öka Årets resultat enligt resultaträkningen Ska vara 2 % eller minst i förhållande till skatteintäkter och inflationsökningen av de materiella generella statsbidrag, % anläggningstillgångarna Eget kapital inkl ansvarsförbindelsen Ska vara positivt i % av balansomslutningen (soliditet) Differens mellan delårsprognos och Ska uppgå till högst 0,5 % årsbokslut i % av omsättningen Självfinansieringsgrad för Ska från och med 2017 vara 100 % investeringar, %. Långfristiga lån Ska amorteras från och med 2017

Dnr KK13/346 6/8 4.2 Resultatutjämningsreserv Reservering Reservering till en resultatutjämningsreserv beräknas olika beroende på kommunens soliditet. 1) Om kommunen har ett positivt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser Reservering får ske med maximalt det lägsta av den del av årets resultat som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. 2) Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser Reservering får ske med maximalt det lägsta av den del av årets resultat som överstiger 2 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 2 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. 3) Därutöver bör man även göra en bedömning över vad som är ett rimligt resultatkrav för att till exempel klara framtida reinvesteringar utan att ta upp nya lån, och väga in andra viktiga faktorer vid bedömningen av resultatkravet. Reserven får högst uppgå till 3 % av skatteintäkter och generella bidrag. Disponering RUR får disponeras om följande förutsättningar är uppfyllda. 1) Skatteunderlaget för riket de kommande budgetåren understiger den genomsnittliga utvecklingen för riket de senaste 10 åren. 2) Balanskravsresultatet är negativt. Reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat eller så långt som reserven räcker.

Dnr KK13/346 7/8 4.3 Öronmärkning av positiva resultat Om resultatet i årsbokslutet är positivt kan det under vissa förutsättningar öronmärkas inom det egna kapitalet för att användas till särskilda ändmål. Om öronmärkning sker är bedömningen att kostnaderna, det år medlen utnyttjas, ska ses som synnerliga skäl för att undantas vid balanskravsutredningen. Förutsättningar för öronmärkning 1) De övergripande målen enligt 4.1 ovan ska vara uppfyllda. 2) Ställningstagande om eventuell avsättning till RUR ska ha gjorts. 3) De öronmärkta medlen används för något av följande ändamål: a. Stärka måluppfyllelse inom prioriterade målområden b. Sänka kostnader eller öka intäkter c. Genomföra tillväxtbefrämjande åtgärder 4) Insatsen genererar en engångskostnad som inte är ramhöjande. 5 Genomförande 5.1 God ekonomisk hushållning - finansiellt perspektiv Ovanstående mål enligt 4.1 ska beaktas i den årliga budgetprocessen och vid investeringsbeslut. Målen följs upp i delårs- och/eller årsbokslut. 5.2 Resultatutjämningsreserv I samband med budgetbeslutet tas ställning till om reservering ska ske eller inte. I samband med årsredovisningen fastställs huruvida reservering ska ske eller inte. Beslut om att disponera medel från RUR fattas i samband med budgetbeslutet och fastställs slutligen i årsredovisningen. 5.3 Öronmärkning av positiva resultat Beslut om att öronmärka del av eget kapital tas i samband med årsbokslutet. Ianspråktagande av öronmärkta medel sker löpande i enlighet med beslut. 5.4 Nedbrytning i riktlinjer n ska inte brytas ned i riktlinjer

Dnr KK13/346 8/8 6 Roll och ansvarsfördelning 6.1 Kommunfullmäktige Beslutar om Kommunens vision för God ekonomisk hushållning Övergripande mål och prioriterade målområden i den årliga budgeten Följer upp de beslutade målen i denna policy i delårs- och/eller årsbokslut. 6.2 Styrelser och nämnder Formulerar mål utifrån prioriterade målområden och anger förväntat resultat för respektive mål under planperioden. Tecknar internöverenskommelser och/eller externa avtal med utförare med mål och förväntat resultat. Följer löpande upp internöverenskommelser och/eller externa avtal. Följer upp de beslutade målen i delårs- och/eller årsbokslut. 6.3 Produktionen Tecknar internöverenskommelser med nämnder med mål och förväntat resultat. Planerar och genomför aktiviteter utifrån mål och förväntat resultat i internöverenskommelser. Följer upp planerade aktiviteter i delårs- och/eller årsbokslut. 7 Uppföljning och utvärdering 7.1 Uppföljningsformer och indikatorer Målen i policyn följs upp i delårs- och/eller årsbokslut. Indikatorer framgår av avsnitt 4.1 ovan samt i den årliga budgeten. 7.2 Revidering av styrdokument Styrdokumentet ska aktualitetsprövas minst i samband ny mandatperiod. Ekonomiavdelningen är ansvarig för att initiera aktualitetsprövningen.

Dnr KK13/346 Bilaga 1 Indikatorer utveckling 2006-2016 Indikator Antal invånare Ökning av antalet invånare i Nyköping, % Redovisat resultat, mnkr Årets resultat enligt resultaträkningen i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, % Eget kapital inkl ansvarsförbindelsen i % av balansomslutningen Differens mellan delårsprognos och årsbokslut i % av omsättningen Investeringar, mnkr Avskrivningar, mnkr Summa avskrivningar och redovisat resultat, mnkr Självfinansieringsgrad (andel investeringar som finansieras med avskrivningar eller positivt resultat), % Summa investering som behöver lånefinansieras, mnkr Utrymme för amortering, mnkr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 50191 50760 50973 51209 51644 51896 52336 52751 53736 54436 55136 0,8 1,1 0,4 0,5 0,8 0,5 0,8 0,8 1,9 1,3 1,3 20 63 87 68 35-40 45 20 27 48 50 1,0 3,1 4,0 3,1 1,5-1,7 1,8 1,6 1,0 1,7 1,7 9,2 4,2 7,5 8,6 12,2 5,3 6,5 >0 >0 >0 >0 2,2 3,8 3,2 2,6 0,8 0,0 0,1 0,5 0,5 0,5 0,5 91 113 115 237 245 183 278 730 1122 423 285 113 77 83 91 85 104 133 124 135 142 155 133 140 170 160 120 64 178 144 162 189 205 100 100 100 67 49 35 64 20 14 45 72 - - - 77 125 118 100 586 960 233 81 41,8 27,6 54,3 - - - - - - - -