VERKSAMHETSIDÉ... 6 INLEDNING... 6 HÖGSKOLANS OCH INSTITUTIONENS MÅL OCH KVALITETSUTVECKLING... 6

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSIDÉ... 6 INLEDNING... 6 HÖGSKOLANS OCH INSTITUTIONENS MÅL OCH KVALITETSUTVECKLING... 6 INSTITUTIONENS VERKSAMHET... 6 ORGANISATION... 6 FRAMTIDSKONVENT... 6 MÖTEN... 7 INFORMATION... 7 PERSONAL... 7 ARBETSMILJÖ... 8 Handlingsplan för psykosocial arbetsmiljö... 8 MILJÖ... 11 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖN... 11 RUTINER FÖR GRANSKNING AV MILJÖ I KURSER... 11 JÄMSTÄLLDHET... 12 FORSKNINGSKULTUR... 14 LÄRANDE... 16 VISION FÖR FLEXIBEL UTBILDNING PÅ DISTANS... 16 PROGRAM OCH KURSER... 17 MAGISTEREXAMEN... 18 FORSKARUTBILDNING... 18 UPPDRAGSUTBILDNING... 19 EXAMINA... 19 STUDENTMEDVERKAN... 19 OMVÄRLDSKONTAKTER... 20 KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUPPFÖLJNING... 20 BEREDNINGSGRUPP FÖR KURSPLANER... 21 BEREDNINGSGRUPP FÖR KURSUTVÄRDERINGAR... 21 BEREDNINGSGRUPP FÖR IT-FRÅGOR... 21 BEREDNINGSGRUPP FÖR BUDGET...22 INTERN KANDIDATSKOLA PÅ INSTITUTIONEN... 22 INTERN MAGISTERSKOLA PÅ HÖGSKOLAN I GÄVLE... 22 ÄMNESUTVECKLING... 22 ÄMNESAVDELNINGARNAS VERKSAMHETSPLANER... 22 VERKSAMHETSPLAN 2005 FÖR ÄMNESAVDELNINGEN FÖR PEDAGOGIK... 22 Utgångsläge... 22 Kursutbud och kursutveckling... 23 3

Specialpedagogik... 23 Forskning... 23 Jämställdhet... 23 Genus... 24 VERKSAMHETSPLAN 2005 FÖR ÄMNESAVDELNINGEN FÖR DIDAKTIK... 24 Fortsatt kompetensutveckling/kompetensförsörjning i ämnesavdelningen... 24 Magisterrättigheter i didaktik... 25 Kvalitetssäkring av didaktikkurserna... 25 Ämnesutvecklingen från metodik till didaktik: Att fullfölja utvecklingsuppdraget 2005... 25 Didaktikens ämnesprofil och samarbetspartners... 26 Tydliggörande av didaktikämnets utvecklingsområden... 26 Reviderat forskningsprogram... 26 Lek-projektet - bidrag till C-uppsats, kursutveckling och forskningsanknytning... 26 Early-childhoodgruppen... 27 Inductionprojekten... 27 Seminariet som ett led i didaktikämnets utveckling... 28 Biblioteksverksamhet... 28 Sammanfattning... 28 VERKSAMHETSPLAN 2005 FÖR ÄMNESAVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI... 28 Ämnesgruppens sammansättning och kompetens... 28 Undervisning... 28 Forskningskultur... 29 Högre seminariet... 29 Omvärldskontakter... 29 VERKSAMHETSPLAN 2005 FÖR ÄMNESAVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSHÄLSA... 29 Undervisning... 29 Forskning... 29 VERKSAMHETSPLAN 2005 FÖR KANSLIET... 29 Organisation... 29 Kvalitetsutvecklingsarbete... 30 Kompetensutveckling... 30 Planeringskonferens... 30 Utrustning... 30 Rum... 30 Internationalisering... 30 Miljöarbete... 30 VERKSAMHETSPLAN 2005 FRÅN STUDENTREPRESENTANTERNA... 30 BUDGET 2005... 31 4

Tabeller Tabell 1 Akademisk utveckling inom lärarpersonalgruppen under 2001-2003 planerad utveckling 2004 till 2006 Tabell 2 Målsättning artiklar och citeringar/år Tabell 3 Utvecklingen av olika verksamhetsgrenar. Tabell 4 Undervisningsschablon över antal dagar till olika kurser (30 stud/5p). Tabell 5 Planerat antal C- och D-uppsatser och kandidat- och magisterexamen åren 2004 till 2006. Tabell 6 Kompetens i ämnesavdelningen didaktik maj 2003 Tabell 7 Ekonomisk budget för år 2005- Institutionen - Intäkter Tabell 8 Ekonomisk budget för år 2005- Institutionen - Kostnader Tabell 9 Ekonomisk budget för år 2005- Institutionsgemensamma kostnader Tabell 10 Ekonomisk budget för år 2005- Pedagogik - Intäkter Tabell 11 Ekonomisk budget för år 2005- Pedagogik - Kostnader Tabell 12 Ekonomisk budget för år 2005- Didaktik - Intäkter Tabell 13 Ekonomisk budget för år 2005- Didaktik - Kostnader Tabell 14 Ekonomisk budget för år 2005- Psykologi - Intäkter Tabell 15 Ekonomisk budget för år 2005- Psykologi - Kostnader Tabell 16 Ekonomisk budget för år 2005- Folkhälsovetenskap - Intäkter Tabell 17 Ekonomisk budget för år 2005- Folkhälsovetenskap - Kostnader Tabell 18 Ekonomisk budget för år 2005- Samhällshälsa - Intäkter Tabell 19 Ekonomisk budget för år 2005- Samhällshälsa - Kostnader 5

Verksamhetsidé Utbildning främjar hälsa, välstånd och jämställdhet. All utbildning skall vara av hög kvalitet, påbyggnadsbar, arbetslivsförankrad och arbetslivsförberedande, forskningsförankrad och forskningsförberedande. Alla skall ha lika möjligheter till utbildning och en likvärdig utbildning. Inledning Underlag till verksamhetsplanen har begärts in av ämnesföreträdarna för respektive ämnesavdelning. Vid institutionsmöte, för Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi, den 4 juni 2004 gavs information om kommande verksamhetsplan. På institutionskongressen den 28 oktober 2004 behandlades de motioner som i förväg lämnats med förslag på ändringar i verksamhetsplanen. Institutionskongressen fungerar som ett rådgivande organ. Endast motioner vars förslag kan anses ligga inom institutionsstyrelsens mandat har medtagits i verksamhetsplanen. Institutionsstyrelsen beslutade att anta förslag till Verksamhetsplan den 17 december 2004. Verksamhetsplanen har även diskuterats vid LSG möte (lokal samverkans grupp). Eventuella felaktigheter eller brister som upptäcks i verksamhetsplanen skickas vänligen per post till prefekten vid institutionen. Högskolans och Institutionens mål och kvalitetsutveckling Kvalitetsarbetet utgår från visionen att högskolan utvecklas mot ett universitet. Kvalitetsarbetet inriktas både mot kvalitetsutveckling i institutionens dagliga verksamhet och mot de prioriterade områdena; forskningskultur, lärande, studentmedverkan och omvärldskontakter. 1 Institutionens mål och kvalitetsutveckling kommer till uttryck i föreliggande verksamhetsplans olika delar. Institutionens verksamhet Organisation Institutionen leds av en prefekt, Lennart S. Öhlund, samt en institutionsstyrelse. Högskolestyrelsen beslutar om institutionsstyrelsens storlek och sammansättning. Prefekten utses av rektor för en period av tre år och är även ordförande i institutionsstyrelsen. Ytterligare fyra representanter för lärarna samt en representant för TA-personalen utses genom val. Tre representanter för studenterna utses av studentkåren. Institutionen är indelad i ämnesavdelningarna: pedagogik, didaktik, psykologi och samhällshälsa samt en kansliavdelning. Varje ämnesavdelning har en ämnesföreträdare som leder arbetet och ansvarar för ämnets utveckling och forskningsanknytning. Ämnesföreträdarna utses av institutionsstyrelsen och deras uppgifter är delegerade av prefekten. Ansvaret för lärarnas tjänstefördelningar är av ämnesföreträdaren delegerat till studierektorer. Varje ämnesavdelning har en egen budget som är en del av institutionens övergripande budget. Framtidskonvent Institutionsstyrelsen beslutade på sammanträde den 4 juni år 2004 att det, eftersom institutionen i och med utgången av år 2005 planeras uppnått flertalet av punkterna i verksamhetsplanen, inför år 2006 är dags att ta fram nya punkter till verksamhetsplanen som institutionen bör arbeta med under de närmaste 5-10 åren. Institutionsstyrelsen beslutade därför att under år 2005 göra institutionskongressen till ett framtidskonvent som skall vara i två dagar och där bland annat följande frågor skall behandlas: - Pensionsavgångar - Kompetensutveckling - Om/Nyrekrytering - Profilområden - Inriktningar 1 Kvalitetsutvecklingsprogram för Högskolan i Gävle, fastställd av Högskolestyrelsen den 9 december 2002 6

- Uppdrag - Forskning - Bologna processen - Ekonomi - Utveckling av organisationen - Stora studentgrupper - IT - Det som inte är känt Inför framtidskonventet skall vi lista vad vi vet om framtiden och sedan tillsätta en arbetsgrupp som listar det som inte är känt. Möten Dagordning till planlagda möten/konferenser på institutionen skall finnas på nätet senast 10 dagar före mötet/konferensen. Kallelse innebär obligatorisk närvaro där uteblivande beviljas av överordnad chef och tiden ingår i arbetstagarens tjänstgöringsdagar, medan vid inbjudan avgör arbetstagaren själv och tiden ligger utanför arbetstagarens tjänstgöringsdagar. Ämnesföreträdarna har ämnesföreträdarmöte med prefekt sex gånger per år. De olika ämnesavdelningarna har ämnesmöten minst en gång per månad och tillsammans med prefekt två gånger per år. Kansliet har möten en gång i veckan och varannan vecka tillsammans med prefekt. Hela institutionen har institutionsmöten sex gånger per år, två av dessa med rektor, samt en institutionskongress en gång per år. Prefekten har möte med rektor två gånger per år. Information Institutionens personaltidning U-bladet kommer att ges ut ca fyra gånger under året. Information kommer som tidigare även att finnas i informationspärmen vid kaffedelen på våning fyra i hus 31. Under år 2005 skall institutionen vidareutveckla den egna hemsidan. Målet är att så mycket information som möjligt skall finnas på hemsidan både för externa som för interna besökare. Det finns en skyldighet för alla på institutionen att bidra till att information ges. Alla som har uppdrag för institutionen har rapporteringsskyldighet. Personal Institutionen har tagit fram ett informationsmaterial Välkommen till Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi! som nyanställd personal får vid introduktionen. Informationen innehåller bland annat arbetsmoment, rutiner och praxis. Denna kommer att revideras år 2005. Respektive ämnesavdelning ansvarar för Introduktion av nyanställd personal, mentorskap etc. Till varje ledig befattning skall det finnas minst två kompetenta sökande. Institutionen planerar att noggrant följa tjänstefördelningarna och gör en tydlig avstämning vid halvårsskiftet för att minimera undertid och övertidsuttag. Övertidsuttaget (antalet övertidsdagar exklusive mertid) skall minska till 300 dagar. Andelen lärare med minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning skall under år 2005 öka med minst fem stycken. Miniminivån för lärare skall genom kompetensutveckling av befintlig personal och nyrekryteringar vara magisterexamen senast 2005. Ämnesföreträdaren bör vara minst docent. Minst en professor bör finnas i varje ämnesavdelning och i varje ämne. 7

Institutionens ambition är att adjunkter ska genomföra en forskarutbildning och disputera. Under år 2005 skall en grupp tillsättas för att inventera hur många adjunkter institutionen har som går forskarutbildning och hur institutionen kan underlätta utbildningen för dessa hur de kan få mer sammanhängande tid till forskning inom givna ramar. Kanslipersonalen skall på samma sätt ha minst en högskoleexamen senast 2010. Under 2005-2006 fortsätter den påbörjade kompetensutvecklingen för kanslipersonalen med tio procent av arbetstiden avdelad till akademiska studier. En rimlig ambition är att varje person uppnår 5-10 akademiska poäng per år. Målet är att samtliga på kansliet, oberoende av genus, skall ha en generell examen (högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen) senast 2010. Tabell 1. Akademisk utveckling inom lärarpersonalgruppen under 2001-2004 planerad utveckling 2005 till 2006 Doktorsexamen Forskarexamen Doktorander År Professorer Docenter Fo ass Totalt Lic Antal (ej professorer) 2006 6 4 2 22 8 14 2005 5 3 1 20 7 12 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2004 5 2 1 17 6 12 2003 3 2 0 14 3 12 2002 1 2 0 12 4 10 2001 1 2 0 9 3 8 Institutionen skall under 2005 få möjligheten till grundläggande utbildning i hälsofrämjande. Ambitionen är att de kurser som ges inom ramen för folkhälsovetenskap skulle kunna anordnas som uppdrag åt oss själva. Arbetsmiljö Ambitionen är att verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Arbetet med den psykosociala arbetsmiljön skall fortsätta under 2005. En viktig del i den psykosociala arbetsmiljön är medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och information. Under den närmaste tvåårsperioden planeras lönesamtal till vårterminerna och utvecklingssamtal till höstterminerna. Brandövning skall under år 2005 anordnas vid ett tillfälle för nyanställda och för de som ej deltagit tidigare. Personalen får då ta del av information från Gästrike Räddningstjänst och göra släckningsövningar med hjälp av handbrandsläckare. Handlingsplan för psykosocial arbetsmiljö Arbetet kring handlingsplan för den psykosociala arbetsmiljön har utarbetats av Bengt-Åke Lindblom, Ingegerd Gudmundsson, Ann Gerhartz-Fa samt Inger Hedman. Bakgrund Under våren 2003 skickade arbetsgruppen ut ett formulär för att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön. Kartläggningen låg sedan till grund för utarbetande av handlingsplan. Formulärets utseende beslutades på LSG möte den 29 november 2002. Materialet besvarades först individuellt och behölls därefter gruppvis. En geografisk indelning av tvärgrupper gjordes utifrån rumsplacering. En person ansvarade för att alla på plan 1 vid ett tillfälle diskuterade och svarade på frågorna. En person ansvarade för plan 2. En person ansvarade för 8

plan 3 och så vidare, en person ansvarade för hus 51 samt ytterligare en person ansvarade för hus 96. På LSG möte den 25 april 2003 samt på institutionsmötet den 14 maj 2003 skedde en genomgång av svaren som skickats in. Svaren sammanställdes sedan i en handlingsplan som fastställdes av institutionsstyrelsen den 25 augusti 2003 samt av LSG den 29 september 2003. Syftet är att den skall vara kontinuerligt återkommande i framtiden. Handlingsplanen belastade objektet personalvård. Tidplan Handlingsplanen skall kontinuerligt följas upp och skall uppdateras i varje verksamhetsplan och år. Under våren 2005 skall en utvärdering göras som resulterar i en ny handlingsplan och på hösten 2005 skall eventuella åtgärder sättas in. Objekt som skall belastas är personalvård. Handlingsplan Den psykosociala arbetsmiljön skall kännetecknas av jämställdhet och respekt. Samtliga medarbetare skall känna trygghet på sin arbetsplats och ges möjligheter att påverka verksamheten och kunna utvecklas i sitt arbete. Under våren 2003 kartlades den psykosociala arbetsmiljön. Somliga av de framkomna bristerna och problemenen kan inte primärt lösas från institutionens sida. Dessa, vilka bland annat är i form av dator- och kopieringsproblem samt lokalproblem, kommer att samlas ihop och översändas till berörd avdelning på högskolan. Nedanstående delar är att betrakta som institutionens handlingsplan för psykosocial arbetsmiljö. Uppföljning av handlingsplanen skall göras i varje verksamhetsplan. Följande frågor bör under året ägnas särskild uppmärksamhet: Kontakt måste upprätthållas med sjukskrivna medarbetare. Detta är både institutionens övergripande samt ämnesavdelningens ansvar. Det bör diskuteras från fall till fall vem det är som skall ta kontakt med vederbörande. Viktigt att inte flera ringer samtidigt etc. I vissa fall kan det vara bra med en neutral kontaktperson. Institutionens mål skall vara att förebygga och i förekommande fall förkorta långtidssjukskrivning. Anställd som riskerar långtidssjukskrivning eller redan blivit långtidssjukskriven skall erbjudas ett "rehabiliteringssamtal". Samtalet skall syfta till att finna lösningar och åtgärder för att undvika och/eller förkorta sjukskrivning. Den anställde väljer själv om han/hon, efter erbjudande om samtal från arbetsgivaren, önskar ett "rehabiliteringssamtal". Om önskemål från anställd finns, biträds anställd av facklig företrädare eller annan, av den anställde vald, person vid samtalet. Vid nyanställning eller byte av arbetsuppgifter är det viktigt att rimlig tid och stöd ges för att en god introduktion skall kunna ges. Introduktionsprogram behöver kontinuerligt justeras, till exempel tillsammans med några av de sist anställda. Revidering av introduktionsbroschyr som är övergripande för institutionen bör göras vid jämna mellanrum. Ämnesavdelningarna bör vara den enhet som tar hand om nyanställd personal och utser mentor. Vid nyanställning och efter långtidssjukskrivningar (då den tidigare platsen tagits i anspråk av vikarie) skall en färdig arbetsplats finnas med bord och stol och tillgång till dator och telefon. Det är viktigt att en snabb återkoppling sker då redan anställd personal söker andra anställningar på högskolan. Detsamma gäller då anställningar upphör och förlängning inte sker. Anställda som slutar sin anställning skall erbjudas avslutningssamtal. 9

Oklarheter kring organisation och beslutsvägar skapar stress. Organisationsplanen skall distribueras till samtliga nyanställda och hållas tillgänglig. Gränsdragningar bör klargöras då behov uppstår, lämpligen på institutionsmöten så att informationen blir enhetlig. En väl avvägd balans mellan olika arbetsuppgifter skall finnas. Denna balans skall grundas på individuella förutsättningar och göras i dialog. En individuell realistisk plan skall upprättas för kompetensutveckling i dialog. Så långt det är möjligt skall ensamarbete inom en enskild kurs undvikas Det ger ökad kvalitet och hälsa. Detta minskar sårbarheten om en lärare blir sjuk men främjar även utvecklingen av kursen. Administrativa uppgifter bör förenklas. Hanteringen av tjänstgöringsrapporter och andra formulär som skall lämnas in med en viss regelbundenhet skall vara så enkel som möjligt. Institutionens hemsidor skall vara uppdaterade och innehålla den information som medarbetare, studenter och andra efterfrågar så belastningen minskar både på den som efterfrågar informationen och på de som annars måste besvara frågor kring den. Institutionen skall ha en webb-ansvarig övergripande för institutionen samt att det skall finnas en webb-ansvarig för varje ämnesavdelning. Institutionen skall ha en IT-ansvarig i den omfattning som krävs för att hantera uppkomna problem och som kan förebygga att sådana uppkommer. Anställningar och finansiering av doktorander bör göras säkrare. Både formell och reell kompetens måste tillvaratas. Ett antal områden som berör tidsstress bör åtgärdas. Antalet disparata uppgifter bör minska och antalet kurser en anställd ingår i bör också minska. AU-kurserna skulle kunna ges två gånger varje termin och därigenom minska arbetsbelastning. Det krävs längre framförhållning i tjänstgöringsschemat och längre framförhållning i kursplaneringsarbetet. Påverkan, demokrati och inflytande Möjlighet till påverkan skall vara oberoende av akademisk position. Resultaten av arbeten i personalgrupper bör tas bättre tillvara. Formerna för institutionskongressen, som är ett forum för inflytande, bör utvecklas. Utvecklingssamtalen kan utvecklas och bli längre. Möjligheterna att skilja på personal- och forskningsansvar bör diskuteras. Ämnesföreträdare bör utses för en bestämd period. När mandattiden för ämnesföreträdare går ut skall ämnesavdelningen höras. Institutionsmöten Endast övergripande institutionsgemensamma frågor bör tas upp. Underlag skall så långt det är möjligt sändas ut till alla eller hållas tillgängligt. Facklig och annan information från representanter i olika nämnder och styrelser skall bjudas in regelbundet. En halv dag per termin bör avsättas för diskussion av den psykosociala arbetsmiljön samt andra övergripande teman såsom investeringsprinciper. Tydligt riktad information inför beslut skall ges i så god tid som möjligt. Trivsel Varje anställd skall behandlas lika väl oberoende av anställning. Förtroendeskapande åtgärder bör till i syfte att uppnå ett bättre samtalsklimat och en känsla av ökad yttrandefrihet på institutionsnivå. Revirtänkande bör minska. Ledningen bör förhålla sig neutral. Bättre vardagsgemenskap behövs. Smågruppsmöten bör uppmuntras och fikamöjligheter för personal i andra lokaler än hus 31 bör tillskapas. Lunchmatsalen bör åtgärdas, antingen byggas in eller flyttas; alternativt byggas om. Draperi, en ytterligare soffa, bättre anpassat matbord. Tydligare respekt för varandras kompetens och professionalism i vardagen. 10

Utbildningsbehov Grundläggande kunskaper om arbetsmiljölagen, bör ges till all personal och specifika insatser för ledning och skyddsombud samt fack. Ledningspersonal bör delta i relevant utbildning. Återkommande möjligheter till färdighetsträning för all personal bör ges i befintliga och nya datorprogram. Miljö Högskolans övergripande miljömål 2003-2005 är följande 2 1. Personalen och studenter ska känna ansvar för HiGs miljöarbete och ha minst grundläggande kunskaper om långsiktigt hållbar utveckling. 2. Miljöaspekter ska integreras i relevant undervisning och forskning. 3. Miljöaspekter ska beaktas vid upphandling av varor och tjänster. 4. Användning av material och energi effektiviseras och föroreningar förebyggs. 5. Miljöaspekter ska lyftas fram vid HiGs samverkan med det omgivande samhället. De övergripande målen ska konkretiseras årligen i detaljerade miljömål och i handlingsplaner. Inrapportering av resultat från enheternas miljöarbete sker i samband med övrig inrapportering till HiGs årsredovisning (och miljöredovisning). På institutionen fortsätter arbetet kring miljöcertifieringen. Ansvarig vid institutionen är prefekt Lennart S. Öhlund. Medlem i miljörådet är Mona MA Johansson som miljösamordnare. Ersättare i miljörådet är Helena Fors. Utbildning sker på ämnesavdelningsnivå det vill säga pedagogik, didaktik, psykologi, samhällshälsa och kansliavdelningen. Arbetet planeras i avdelningarna under våren 2005. Handlingsplan för miljön Vi kommer under 2005 fortsätta arbetet med att förbättra vårt miljöarbete på institutionen genom att släcka ljuset efter oss, stänga av datorn, ta trapporna, använda kaffemugg, minska utskrifter, kopiera dubbelsidigt, kartong med pappersinsamling på rummet etc. Samtliga nyanställda på institutionen skall genomgå miljöutbildning. På institutionens möten skall miljön alltid vara en fast punkt på dagordningen. Kursutvärderingar av utbildningen skall finnas. Miljöorganisation på Miljöenhetsnivå skall ses över för att dels underlätta förankringen i ordinarie verksamhet och dels för att klargöra ansvars- och befogenhetsfördelning internt. Ansvariga enligt miljölagar och andra krav skall få uppdatering av förändringar så att de är medvetna om sitt ansvar. Under 2005 skall alla nya kurser granskas enligt den mall som finns framtagen på högskolan för granskning av kursplaner med miljöinnehåll. Kursansvarig fyller i mallen för granskning av miljöinnehåll i kursplanen. Alla granskade kursplaner finns i en pärm på institutionens kansli som bevakas av miljösamordnaren. Alla skall kopiera och skriva ut dubbelsidigt i så stor utsträckning det är möjligt. Användning av material och energi samt transporter till och från högskolan skall effektiviseras. Institutionen skall minska andelen tjänsteresor med bil där det är motiverat. När det så är möjligt bör anställda eftersträva att åka kollektivt till arbetet. Miljöaspekter skall lyftas fram vid all samverkan med det omgivande samhället. 2 fastställd av Högskolestyrelsen den 15 december 2003 11

Andelen miljörelaterade uppsatser och examensarbeten för 2005 skall kartläggas enligt mallen för kursgranskning. Befintlig rutin för studenternas kursutvärderingar skall kompletteras med rutin för granskning av miljöinslag. Uppsatser och examensarbeten med anknytning till miljö/hållbar utveckling skall initieras. Examensarbeten och forskningsansökningar skall granskas enligt mall för miljö/hållbar utveckling. HSVs kvalitetsgranskningsmall kompletteras med granskning av inslag av miljö/hållbar utveckling vid självvärdering av program/ämnen. Rutiner för granskning av miljö i kurser Institutionens ämnesavdelningar som bedriver kurser i egen regi granskar kursplanerna utifrån den mall som finns. Beredningsgruppen för kursplaner som är tillsatt av institutionsstyrelsen har även tillgång till mallen. Beredningsgruppen går igenom kursplanerna innan institutionsstyrelsen tar dem. Ämnesavdelningen går igenom de kursplaner som används, för närvarande vid ett tillfälle. Jämställdhet Högskolans jämställdhetspolicy 3 tar upp följande övergripande mål för verksamheten. Institutionen kommer även under 2005-2006 fortsätta att arbeta i linje med dessa direktiv. Grundutbildning -att utforma program och kurser så att de bidrar till jämn könsfördelning -att inhämta kunskap om studieförhållandena med hjälp av könsuppdelade utvärderingar -att granska kursinnehåll och kurslitteratur vad gäller genusmedvetenhet -att möjliggöra en kombination av studier och föräldraskap Forskning -att stödja kunskapsbyggandet vad gäller genuskunskap -att öka andelen kvinnliga doktorander -att upprätta rutiner för könsstatistik då det gäller forskningsmedel Tredje uppgiften -att föra en dialog och främja kunskap om jämställdhet i kontakt med det omgivande samhället Personal -att eftersträva en jämn könsfördelning i olika yrkeskategorier -att öka andelen kvinnliga lektorer -att upprätta planer för vidareutveckling av administrativ personal -att stimulera män att öka sitt föräldraledighetsuttag Jämställdhetsarbete på Institutionen 2005-2006 Alla anställda och studenter skall behandlas lika oavsett man eller kvinna, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder. När det gäller anställda skall alla ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på institutionen. Det skall vara en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män på institutionen. Kvinnorna anställda vid institutionen skall erhålla samma lön som män för samma typ av jobb och prestation. Löneskillnad mellan män och kvinnor skall inte förekomma. På institutionen eftersträvas en genusneutral lönesättning och genusneutral tillgång till datorutrustning och övriga resurser. Fördelning av kurser och uppdrag vid institutionen skall fördelas så att ingen missgynnas på grund av genus. Beslut får inte fattas i 3 Jämställdhetspolicy för högskolan i Gävle, fastställd av Högskolestyrelsen den 8 oktober 1999. 12

sådana konstellationer som utesluter personer med ett visst genus. Detta gäller informella såväl som formella möten. Totalt på institutionen arbetar 50 kvinnor och 24 män (december 2004). Strävan att nå jämställdhet i samband med kommande tjänstetillsättningar fortsätter. Vid anställningsintervjuer representeras institutionen av minst en kvinna och en man. Ambitionen är att lägsta akademiska nivå för universitetslärare på institutionen, oberoende av genus, skall vara magisterexamen senast 2005. Kanslipersonalen skall på samma sätt ha minst en högskoleexamen senast 2010. Det är också viktigt att eftersträva en genusneutral akademisk nivå såväl bland den administrativa personalen som bland universitetslärare. Inom samtliga kompetensnivåer eftersträvas genusneutralitet. För närvarande (december 2004) finns det vid institutionen 3 professorer som är män och två kvinnor. Institutionen har utöver professorerna två docenter varav båda är män. Det är önskvärt att flera kvinnor bereds möjlighet att docentmeritera sig. För närvarande (december 2004) finns totalt, inklusive docenterna och professorerna, tolv disputerade vid institutionen varav fem är män och sju är kvinnor. Institutionen har två licentiater, en man och en kvinna. Under året är det viktigt att institutionens forskningskultur stödjer både män och kvinnor och att samtliga forskarutbildade ges samma goda möjligheter att meritera sig och att ägna sig åt forskning. Samtlig personal bör under året delta i kompetensutveckling i genus. Kompetensutvecklingsdagar genereras för de som inte har forskningsmedel/forskningstid motsvarande minst 20 % procent. Institutionen jämställer beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund i teorin och praktiken som grund för ekonomisk värdering av medarbetare. Jämställdhetspolicyn syftar även till att uppmuntra män att öka sitt föräldraledighetsuttag. När det gäller studenter skall kvinnor och män ha samma tillgång till utbildning. Utbildningens kvalitet och nivåer skall vara likvärdiga för kvinnor och män. All undervisning skall vara genusneutral. Kurslitteraturlistan skall i normalfallet innehålla litteratur skriven av både män och kvinnor. Så långt det är möjligt bör kurslärarlag bestå av både män och kvinnor. Både mäns och kvinnors erfarenheter och perspektiv skall beaktas i utbildningen. En jämn fördelning skall eftersträvas när det gäller sammansättningen av studenterna på utbildningarna. Kurser som enbart får män eller kvinnor som sökande eller har kraftig snedfördelning (annan fördelning är 40-60) skall utarbeta en särskild plan för kursen om kursen skall ges igen. En projektgrupp bildades 2002 i vilken ledarskapsutveckling för kvinnor bedrivs under 2005 i syfte att öka andelen kvinnor på högre positioner inom högskolan. Vid upphandling skall leverantörens arbete vad gäller jämställdhet vägas in. Institutionen ämnar under 2005 etablera ett seminarium där klassfrågor behandlas i relation till den högre utbildningen med syfte att utveckla arbetssätt där tolkningsföreträdet fördelas rättvist i klassperspektiv i analogi med genus. Även under 2005 skall ett intensifierat jämställdhetsarbete genomföras. En kartläggning och inventering av kvinnor och mäns arbetsvillkor, arbetsmiljö och inflytande skall genomföras. Utifrån denna skall en fördjupad analys ligga till grund för 2005 års jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan skall årligen göras på varje institution och detta avsnitt i verksamhetsplanen och övriga relevanta delar är att betrakta som institutionens jämställdhetsplan. 13

Forskningskultur Forskningskulturen avspeglar högskolans syn på och förhållningssätt till forskningen. Viktiga utgångspunkter är hur forskningen stimuleras och stöds och hur forskningen får genomslag i grundutbildningen. Forskningen skall hålla hög kvalitet och följa forskningsetiska regler. 4 De övergripande målen för forskningskulturen är Att grundutbildningen är forskningsanknuten och forskningsförberedande Att stimulera till och skapa respekt för ett kritiskt tänkande och undersökande förhållningssätt samt medvetandegöra värdet av ett vetenskapligt arbetssätt Att synliggöra högskolans forsknings- och utvecklingsarbete i regionen, nationen och internationellt Att stimulera studenterna till magister- och forskarutbildning Att forskningen huvudsakligen bedrivs i samlade teman inom högskolans prioriterade områden Forskningsstrategin för Högskolan i Gävle kan sammanfattas i följande punkter: HiG strävar efter att före 2008 uppnå rätten att bedriva forskarutbildning inom vetenskapsområdena (VO) Teknik respektive Humaniora-samhällsvetenskap etablera starka forsknings- och forskarutbildningsmiljöer som leds av seniora forskare vidareutveckla nuvarande nationellt ledande profilområden som ger grund för kvalificerad och attraktiv grundutbildning och forskarutbildning öka det internationella forskningssamarbetet fördubbla antalet forskarstuderande inkl. företagsdoktorander etablera och vidareutveckla tvärvetenskapliga och tillämpningsinriktade centrumbildningar för forskning och utveckling i samverkan med intressenter i omgivande samhälle, samt vinna universitetsstatus själv eller i en konsortiebildning med Högskolan Dalarna 5 Till forskningens uppgifter hör bl.a. att bidra till utbildningens kvalitet och utveckling genom god anknytning mellan forskning och grundutbildning vara en drivkraft i den regionala utvecklingen genom profilering mot kunskapsområden med en regional förankring säkerställa högskolans vetenskapliga kvalitet 6 Under året skall arbetet med att öka forskningsandelen vid institutionen intensifieras. Under år 2005 är målet att institutionens externa forskningsmedel skall uppgå till minst 1,5 miljoner kronor och att andelen forskning och forskarutbildning minst skall vara 20 procent av institutionens budget. För att nå den nivån skall arbetet med att söka externa anslag prioriteras. På sikt skall den externa forskningsfinansieringen motsvara hälften av intäkterna för forskning. Varje månad delas en lista ut med aktuella anslag att söka. Nyskriven ansökan om medel genererar en kompetensutvecklingsdag för de som inte har forskningsmedel/forskningstid motsvarande minst 20 procent. Minst ett större forskningsprojekt skall bedrivas i nära anslutning till omgivande samhälle. För närvarande bedrivs ett deltagarstyrt forskningsprojekt med handledarna i de tre akademiska yrkesutbildningarna som är orienterade mot människor. 4 Kvalitetsutvecklingsprogram för Högskolan i Gävle, fastställd av Högskolestyrelsen den 9 december 2002 5 Forskningsstrategi för Högskolan i Gävle 2005 2008, Dnr 50-329/03 6 Forskningsstrategi för Högskolan i Gävle 2005 2008, Dnr 50-329/03 14

Institutionen betraktar från och med 2004 licentiatexamen som forskarexamen samt den licentiatexaminerade som forskare. Institutionen skall under år 2005 inrätta ett Handledarkollegium, ett forum för högre handledning. Under 2005 planerar institutionen att anställa fem amanuenser i pedagogik inför varje termin. Syftet är att öka antalet som avlägger magisterexamen i pedagogik. När andra ämnen når magisternivå skall det även bli möjligt att anställa amanuenser i dessa ämnen. Regelbunden seminarieverksamhet skall finnas som inkluderar alla ämnesavdelningar. Sju lärare skall presentera manuskript inför publicering vid högre forskarseminarier och sju lärare skall fungera som opponent vid sådana seminarier. Vid institutionen bör andelen forskarutbildade lärare på sikt uppgå till minst 50 procent. Önskvärt är även att antalet forskartjänster ökar i form av professorer och forskarassistenter. Varje ämnesavdelning bör ha minst en professor. Uppbyggnaden av forskargrupper behöver fortsätta och varje ämnesavdelning bör ha lokalt förankrade forskargrupper som bedriver forskning av hög internationell klass inom de områden som vi undervisar inom. Forskningen bör publiceras i internationella tidskrifter med lektörsförfarande. Publiceringsmålet är fem till sju vetenskapliga artiklar år 2005. Samtliga ämnesavdelningar bör producera minst en till två vetenskapliga artiklar per år. För varje publicerad artikel som motsvarar uppställda kriterier i verksamhetsplanen blir 15 000 tillgängliga för att betala kostnader i samband med publicering såsom språkgranskning, kostnader för särtryck, konferansdeltagande eller fortsatt forskningsplanering. Stöd utgår i efterhand till vetenskapliga artiklar som publicerats. Den eller de som under 2005 publicerar en originalvetenskaplig artikel i en internationell refereegranskad och indexerad tidskrift på något av världsspråken (engelska, spanska, franska eller tyska) erhåller 15 000 kronor per artikel vilket skall användas till kostnader i samband med forskning såsom språkgranskning, deltagande i vetenskaplig konferens och kostnader för särtryck. Det skall tydligt framgå att artikeln utgår från Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi (Department of Education and Psychology) och Högskolan i Gävle (University of Gävle). Minst en av författarna skall ha en tillsvidareanställning vid Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi i den omfattning som gäller för val till nämnderna. Vanliga krav på medelsredovisning föreligger. Tabell 2. Målsättning artiklar och citeringar/år År Artiklar (antal) Citeringar (antal) 2007 9 90 2006 8 80 2005 7 70 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2004 2 50 2003 4 50 2002 5 50 15

Lärande Lärande är en grundläggande process för människan och sker under hela livet i alla sammanhang. Ett medvetet lärande eftersträvas där studenten med stöd av läraren tar ett stort ansvar för det egna lärandet. 7 De övergripande målen för lärande är Att skapa och stimulera till en god lärande miljö. Att högskolan tillhandahåller de verktyg och den miljö som fordras för att studenten skall kunna arbeta med sitt lärande Att stimulera studenter, medarbetare och samverkanspartners till ett kritiskt tänkande. Institutionen har som ambition att samtliga lärare har lägst magisterexamen och minst 20 poäng i pedagogik/didaktik samt högskolepedagogisk grundkurs. Institutionen ger kurser i högskolepedagogik som möjliggör en väg in i ämnet pedagogik. Samtlig personal på institutionen deltar i kompetensutveckling i genus. Ett ämnesövergripande handledarkollegium säkerställer hög kvalitet på uppsatser. För att främja den pedagogiska utvecklingen planerar institutionen att fortsätta med portföljexamination. Fler datorer i studentmiljön. Institutionen har sedan tidigare på eget initiativ placerat ut datorer för studenterna i korridorer på högskolan. Institutionen har ambitionen att under år 2005 samordna föreläsningar med externa föreläsare riktade till lärare och studenter. En inventering skall ske om vilka föreläsare vi vill ha/brukar ha för att sedan försöka samordna dessa så att de kan nå ut till så många som möjligt. Vision för flexibel utbildning på distans Högskolan i Gävles vision för flexibel utbildning på distans 8 : Genom flexibel utbildning på distans skall högskolan ge de bästa förutsättningar för alla att deltaga i högre studier. Genom sin höga kvalitet skall distansutbildningen medverka till att göra högskolan känd. Genom att utveckla distansutbildning skall högskolan genomsyras av en flexibel lärmiljö för alla kurser. Genom distansutbildningen skall ett kursutbud skapas som stöder högskolans universitetssträvande. Gävlemodellen Genom att utveckla Gävlemodellen skall HiG stärka sin position som ledande aktör inom distansutbildningen. Begreppet Gävlemodellen sammanfattar ett förhållningssätt till distansutbildning Pedagogiken är grundläggande vid utformning och genomförande av kurser. Pedagogiska aspekter skall styra val av teknik Med utgångspunkt från studentens behov blandas förutsättningslöst olika typer av undervisning och teknik för att skapa gynnsamma lärmiljöer och nå nya målgrupper Planering, utformning och genomförande av kurser sker i dialog med lärcentra Deltagande i produktionssamverkan med andra lärosäten och olika discipliner ökas Institutionen har ambitionen att Campusförlagd utbildning och distansutbildning växer samman till flexibel utbildning. 7 Kvalitetsutvecklingsprogram för Högskolan i Gävle, fastställd av Högskolestyrelsen den 9 december 2002 8 HIG:S Vision för flexibel utbildning på distans, Dnr 744-685/03 16

Program och kurser Ett rikt utbildningsutbud eftersträvas som förmår intressera alla grupper i samhället. Utbildningar och program som institutionen deltar i får inte vara så utformade att de missgynnar olika grupper i samhället. Tabell 3. Utvecklingen av olika verksamhetsgrenar. År Hås Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning TOT Mkr Mkr/procent Mkr/procent Mkr/procent 2006 1000 52/80% 5/8% 7,4/11% 64,4 2005 975 50,9/83% 3,5/6% 6,8/11% 61,2* --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2004 1034 29,3/74% 4,5/11% 5,7/14% 39,5 2003 1015 28,3/75% 4,0/10% 5,5/15% 37,8 2002 864 24,7/71% 4,7/14% 5,0/15% 34,4 2001 792 20,9/73% 4,4/15% 3,3/12% 28,6 * Nytt resursfördelningssystem infördes vid Högskolan i Gävle 2005-01-01 vilket innebär att bruttoersättning förs ut på institutionerna. Under 2005 planerar institutionen 975 helårsstudenter och 848 helårsprestationer till ett takbelopp på 50,9 miljoner kronor, 87 procents prestationsgrad fördelat på följande utbildningsområden; 356 inom samhällsvetenskapliga området, 138 inom Naturvetenskapliga området, 336 inom Undervisningsområdet och 18 inom Övrigt. 67% av Helårsstudenterna beräknas vara programstudenter. Kursplaner skall följa övriga kursplaner på HiG och ange syfte och innehåll men inte mål. Examensarbeten/uppsatser och dylikt skall i kursplaner och i övriga handlingar benämnas vetenskaplig uppsats. Institutionen bör arbeta för att de akademiska yrkesutbildningar som institutionen deltar med kurser i, såsom lärarutbildningen, skall vara både arbetslivsförberedande och forskningsförberedande och därmed ge minst en kandidatexamen. Institutionen bör arbeta för att lärarutbildningen blir forskningsförankrad och knyts till de forskarskolor som HiG ingår i, samt att samtliga lärarstudenter ges ett gemensamt huvudämne. Samtliga kurser som institutionen ger, oberoende av om det är kurser på program, fristående kurser eller uppdragsutbildningar, skall vara påbyggnadsbara i ämnets traditionella uppbyggnad från A-D. Institutionen skall ge kurser i högskolepedagogik som möjliggör en väg in i ämnet pedagogik för studier från A-D. Institutionen skall arbeta för att högskolelärare bör ha minst 20 poäng i pedagogik/didaktik. Ämnesavdelningarna/underavdelningarna skall verka för att lärare, i mån av kompetens och intresse, undervisar på ett flertal kurser i syfte att varje undervisande lärare skall bygga upp föreläsningar. Det förväntas att dessa föreläsningar vilar på lärarens kontinuerliga övervakning av forsknings- och kunskapsläget i det aktuella ämnesområdet. Institutionen har ambitionen att under år 2005 planera, genomföra och utvärdera en gemensam metodkurs för institutionens ämnesavdelningar avseende vetenskapsteori med inriktning på kvalitativ design om 5 poäng. 17

Institutionen har ambitionen att under år 2005 planera, genomföra och utvärdera en gemensam metodkurs för institutionens ämnesavdelningar avseende fenomenografi resp. fenomenologi och hermeneutik om vardera 5 poäng. Undervisningsschablonen ändras så att lokalkostnader ingår under posten expenser, (se tabell 4). Tabell 4. Undervisningsschablon över antal dagar till olika kurser (30 stud/5p). 2001 2002 2003 2004 2005 A-D A-D A/B kurs C/D kurs C/D uppsats A/B kurs C D-F kurs D uppsats A-F Kursutveckling 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Kursansvar 2 2 2 1,5 2 2 2 2 1 1,5 Examination 1 1 1 1 2 1 2 2 2 1 Expenser 1 1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5 Undervisning 16 17 18 20 20 18 20 23 27 17 Totalt 21 22 22,5 24 25,5 22,5 25,5 28,5 31,5 25,5 Konstant 0,14 0,14667 0,15 0,16 0,17 0,15 0,17 0,19 0,21 0,17 Magisterexamen Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi strävar efter att utveckla samtliga institutionens ämnen mot kandidatexamen, magisterexamen och forskarutbildning samt att enbart ge påbyggnadsbara kurser. Pedagogik är redan nu ett möjligt huvudämne i högskole-, kandidat- och magisterexamen. Psykologi och didaktik är båda möjliga huvudämnen i högskole- och kandidatexamen. Folkhälsovetenskap är en möjlig inriktning i en högskoleexamen. Didaktik och psykologi kommer att ge kurser på D-nivå 2005. Så snart det finns tillräckligt studentunderlag avser institutionen att ansöka om rättighet att ge magisterexamen i didaktik. Institutionen planerar att under 2005 fortsätta att utveckla psykologi mot magisterexamen. Antalet magisterexamina (djupa) inom institutionen skall under 2005 uppgå till minst tio stycken. Anställning av fem amanuenser i pedagogik per termin planeras. Institutionen planerar att annonsera specifikt om de generella examina som institutionens ämnen kan ingå i. Forskarutbildning Institutionen avser att under 2005 registrera de forskarstuderande som läser forskarutbildningskurser vid institutionen. Ersättning till institutionen bör vara enligt samma princip som grundutbildningen, men finansieras via forskningsanslaget. Institutionen satsar på cirka 3-5 helårsstudenter för 2005. Institutionen har i samarbete med Institutionen för pedagogik vid Uppsala universitet gett forskarutbildningskurser i pedagogik vilka är förlagda till Högskolan i Gävle. Ambitionen är att i samarbetet ge motsvarande 40 poäng under åren 2001 till 2005. I första hand inriktar sig institutionen på forskarutbildning inom pedagogik och sedan även mot psykologi och didaktik när studentunderlaget så medger. Förhoppningsvis kommer dessa forskarutbildningskurser till stånd 2005. Under 2005 är ambitionen att kunna ge minst en forskarutbildningskurs förlagd till Högskolan i Gävle i samarbete med den nationella genusforskarskolan. Planerad volym 3-5 helårsstudenter. Forskning och forskarutbildning skall i första hand motsvara 20 procent av den totala omsättningen. 18

Institutionen planerar en läsforskningskurs om 10 poäng i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm och Mitthögskolan vilken kommer att pågå under hela 2005. Det är tredje gången den ges. Institutionen skall arbeta för att deltaga/bli partners i flera forskarskolor. Uppdragsutbildning Institutionens intäkter av uppdragsutbildning skall under år 2005 uppgå till minst 3,5 miljoner kronor. Målet är att uppdragsutbildningen på sikt skall motsvara minst 15 procent av den totala omsättningen. Inriktningen skall vara skräddarsydda insatser och bygga på institutionens forskning. Varje ämnesavdelning har en uppdragsansvarig och institutionen har en uppdragsansvarig med ett övergripande och samordnande ansvar. Institutionen har avsatt en halvtidskansliresurs för att arbeta med att skriva offerter etc. Marknadsföring, direktutskick till tidigare kunder fortsätter. Institutionen planerar fortsätta med anbudsjournalen och på andra sätt leta uppdrag. Examina I regleringsbrevet ställs särskilda krav på högskolan beträffande antalet magisterexamina. I tabell 6 redovisas planerat antal examina inom institutionens ämnen. Tabell 5. Planerat antal C- och D-uppsatser och kandidat- och magisterexamen åren 2004 till 2006. År Kandidatexamen Magisterexamen C-uppsatser D-uppsatser 2005 100 10 110 10 2004 41 10 68 10 2003 32 3 36 4 Studentmedverkan Studentmedverkan innebär att studenterna är delaktiga i och kan påverka frågor som rör utbildningens innehåll och genomförande. Studentmedverkan berör främst grundutbildningen men även studenterna som bedriver forskarstudier bör ha inflytande över hur doktorandkurserna vid högskolan utformas. De övergripande målen för studentmedverkan är 9 Att studenterna tar aktiv del i både beredande och beslutande organ Att stärka studenternas delaktighet och medverkan i kursernas innehåll och uppläggning Att stärka studenternas inflytande över hur kurserna genomförs och utvärderas Studentmedverkan är viktig och kan ske både i formella grupper och mer informellt i planeringen av kurser. Studenterna finns representerade av studentrepresentanter i institutionsstyrelsen. Studentrepresentanterna väljs av Studentkåren. 9 Kvalitetsutvecklingsprogram för Högskolan i Gävle, fastställd av Högskolestyrelsen den 9 december 2002 19

Vid institutionen kontrollerar en beredningsgrupp innehållet i och sammanfattningar av kursvärderingar. Gruppen leds av en studentrepresentant i institutionsstyrelsen. Omvärldskontakter Omvärldskontakterna är ett växelspel mellan högskolan och omvärlden. Högskolan är en öppen kunskapsbank, som behöver influenser och kontakter för att bidra till såväl regional som nationell utveckling. Kontakter med omvärlden är en av förutsättningarna för att bedriva utbildning och forskning på en kvalitativt hög nivå. Omvärldskontakterna berör samtliga högskolans verksamhetsområden. De övergripande målen för omvärldskontakterna är 10 Att stimulera och underlätta för studenter, företag, aktörer inom offentlig sektor och övriga intressenter att ta kontakter med högskolan Att skapa och vidmakthålla kontakter på regional, nationell och internationell nivå, som främjar högskolans verksamhet och utveckling Att ge omvärlden tydlig och kontaktskapande information om högskolans organisation och verksamhet Institutionen planerar att även under år 2005 ta emot två PRAO-elever, en under våren och en under hösten. Institutionen planerar även en fortsättning och utökning inom det tidigare startade projektet med adjungerade adjunkter. Antalet adjungerade adjunkter med anställning inom skolan var tidigare fem och skall från och med den 1 januari 2004 utökas med fem till. Kontakterna med kommunerna inom ramen för forskningsprojektet Induction utvecklas av institutionen. Institutionen ämnar att fortsätta marknadsföring i form av annonsering samt institutionens egna direktutskick till kunder. Institutionen avser att under 2005 högtidlighålla internationella kvinnodagen i samarbete med andra enheter på högskolan. Arbetet med att bygga upp internationella kontakter skall under året fortsätta att inriktas på att utveckla och fördjupa befintliga kontakter till att omfatta lärarutbyte, kansliutbyte, studentutbyte, kursutveckling, intensive seminars, projekt samt forskningssamarbete. Utveckling av nya kontakter sker i princip endast via ämnesinriktade kontrakt. Varje ämnesavdelning har en internationaliseringsansvarig, denne skall arbeta för att bredda det internationella arbetet inom den egna ämnesavdelningen och ge löpande information om institutionens internationella arbete. De ansvariga bildar tillsammans en arbetsgrupp som leds av en internationellt ansvarig för institutionen. Institutionens internationellt ansvariga deltar i högskolans övergripande arbete, ansvarar för de internationella kontakterna, representerar institutionen vid internationella nätverksmöten, är sammankallande och fördelar det gemensamma arbetet inom arbetsgruppen. Arbetsgruppen har som mål under 2005 att öka antal lärarutbyten inom samtliga ämnesavdelningar. Genomföra en mindre kartläggning inom de olika ämnesavdelningarna. Deltagande i lärarutbyte räknas som en internationaliseringsresa och genererar kompetensutvecklingsdagar för de som inte har forskningsmedel/forskningstid motsvarande minst 20 procent. Under år 2005 planerar institutionen ingen gemensam resa för att besöka våra internationella kontakter. Ett av målen med institutionens internationalisering är att försöka få till gemensamma forskningsprojekt och kurser. Internationalisering ger kompetensutvecklingsdagar. Kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning Institutionen skall göra en självständig prövning av högskolans utbildningsprogram och inte medverka i kurser inom program vilka inte uppfyller högskoleförordningens eller andra styrdokuments krav. För att öka tillgängligheten hos personalen på vår institution bör Parlando användas av samtliga medarbetare på institutionen. 10 Kvalitetsutvecklingsprogram för Högskolan i Gävle, fastställd av Högskolestyrelsen den 9 december 2002 20

Kvalitetsmål Institutionens kvalitetsmål kommer till uttryck i föreliggande verksamhetsplan. Beredningsgrupp för kursplaner Kursplanerna samt kurslittteraturlistorna skrivs enligt utformade mallar. Nya och ändrade kursplaner och kurslitteraturlistor skall först lämnas till ämnesföreträdaren för godkännande och sedan lämnas dessa vidare till ämnessekreteraren. Kursplanen skall signeras längst ner på sidorna av ämnesföreträdare samt ämnessekreterare. Ämnesekreteraren ser sedan till att kursplanerna och kurslitteraturlistorna tas upp på nästa möte med beredningsgruppen för kursplaner. Beredningsgruppen för kursplaner är en beredningsgrupp för fastställande av kursplaner. Nya eller ändrade kursplaner och kurslitteraturlistor bör vara beredningsgruppen tillhanda senast tio dagar innan mötet skall äga rum. Efter sitt möte lämnar sedan beredningsgruppen över kursplanerna, kurslitteraturlistorna samt minnesanteckningar från mötet till institutionsstyrelsen som slutligen fastställer dem med eventuella ändringar eller återremitterar desamma. Datum för mötena finns utsatta på institutionens kalendarium. Kalendarium samt aktuella mallar för kursplaner och kurslitteraturlistor samt anvisningar för skrivande av kursplaner finns att hämta på institutionens hemsida. Gruppen består av ämnesföreträdarna för pedagogik, didaktik och psykologi samt en representant för TA-personal. Beredningsgrupp för kursutvärderingar Kvalitetsuppföljningar av kursutvärderingar fortgår. Kursutvärderingar redovisas i institutionsstyrelsen kontinuerligt. Direktiv till beredningsgruppen för kursutvärderingar (Rev 2/2 2001): Beredningsgruppens uppdrag Beredningsgruppen ansvarar för kontrollen av innehållet i kursvärderingar och sammanfattningar samt för att dessa hålls tillgängliga på den plats som kommer att anvisas av styrelsen. Gruppen skall dessutom för varje terminsperiod redovisa utvärderingarna för styrelsen. Beredningsgruppen skall utifrån de riktlinjer institutionsstyrelsen lagt fast föreslå ändringar i kursutvärderingar och följa upp dessa. Beredningsgruppens befogenheter Beredningsgruppen har rätt att självständigt utföra kursutvärderingar i de fall dessa inte har gjorts, haft lågt deltagande eller då kursutvärderingarna på annat sätt inte varit tillfredsställande. Beredningsgruppens sammansättning Beredningsgruppen skall innehålla samtliga kategorier som representeras i institutionsstyrelsen vilket för närvarande är lärare, TA-personal, studenter och en företrädare för arbetsgivaren. Både män och kvinnor skall vara representerade i beredningsgruppen. Beredningsgruppen skall innehålla minst en disputerad. Beredningsgruppens ledning Beredningsgruppen leds av en studentrepresentant i institutionsstyrelsen. Finansiering Beredningsgruppen finansieras via objektet för institutionsstyrelsen. Dessa riktlinjer är beslutade av institutionsstyrelsen för Pedagogik, didaktik och psykologi vid sitt sammanträde 010202 och gäller tills institutionsstyrelsen beslutar annat. Beredningsgrupp för IT-frågor Representanterna i gruppen är förutom en studentrepresentant; Margareta Severfeldt (P), Ingrid Nordqvist (P), Helena Pettersson (P) och Hans Rosén (IT-ansvarig, P). Direktiv till beredningsgruppen för IT-frågor är framtaget. 21