Arbetsintegrerande Sociala företag Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om vi alla gör något är ingen6ng omöjligt. Bo Blideman bosse@tankeochhandling.coop 0705-176 176 Hör gärna av dig!
AA tänka på För den trö4a samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten. Tage Danielsson
DefiniEon av arbetsintegrerande sociala företag Sociala företag driver näringsverksamhet med målsäaning aa integrera människor i samhälle och arbetsliv. De återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamhet. De skapar delakeghet för medarbetarna. De är organisatoriskt fristående från offentlig sektor.
Grunden Lokalsamhället Behov Det offentliga Individen
Två intäktsströmmar Den synliga verksamheten Välfärdstjänster
Sociala företag - vidgar arbetsmarknaden!
Flera målgrupper FunkEonsnedsaAa LångEdssjukskrivna LångEdsarbetslösa Nyanlända Människor beroende av försörjningsstöd Andra med något arbetshinder - Hur ser BEHOVET ut?
Två utvecklingsmöjligheter Skapa nya arbetsplatser Utveckling av existerande (kommunala) verksamheter Ell arbetsintegrerande sociala företag - och därmed skapa en pla[orm för utveckling av verksamheten Ansvar enligt SoL och LSS
Socialt företag
Flera olika behov kan lösas Arbete SysselsäAning för funkeonsnedsaaa (enl SoL, LSS) BäAre bäare akevt stöd (verksamhetsbidrag Ell socialt företag), istället för passivt stöd (försörjningsstöd Ell individen) Insatser inom det kommunala akevitetsansvaret PrakEk, arbetsrehabilitering, sysselsäaning, arbetsförmågebedömning (mestadels i samverkan med Af, Samordningsförbund ) Landningsbana för nyanlända (arbete, språkträning, social gemenskap)
Styrkan och svårigheten!
Behov hos den enskilde Arbete (eber förmåga) Sammanhang Social gemenskap Empowerment
Behov hos personal Kortare beslutsvägar Annan och utvidgad roll Roligare Möjligheter Ell fler uppdrag Därmed mindre sårbart Högre lön (?)
Samverkan AllId samverkan med delar av offentlig sektor: kommunen, arbetsförmedling och samordningsförbund, kanske försäkringskassan. Glöm inte Coompanion, folkbildningen, facket, företagarna, m fl.
Upphandling - a4 vara rä4vis OBS Lissabonstrategin a, förena konkurrens och social rä,visa EU- kommissionen betonar vikten av social marknadsekonomi Gärna stärka den sociala ekonomin för aa skapa räavisa! Dvs - lika villkor är inte aa vara räavis!
Direktupphandling Max 15% av Tröskelvärdet som är 200.000 euro = ca 275.000 SEK. 1 juli blir gränsen 500.000 kr Undantag: Ell exempel när det inte finns en konkurrenssituaeon och brukarens rälgheter enl LSS aa välja. g
Upphandling med sociala kriterier w ww.tankeochhandling.coop
EU- parlamentet Citat: Nya upphandlingsregler ska öka kvalitén och ge mer valuta för pengarna Sybet är aa se Ell aa man kan ta det mest fördelakega anbudet genom aa införa nya Elldelningskriterier som i högre grad värderar miljöaspekter, sociala skäl och innovaeon. De nya kriterierna kommer aa få slut på det lägsta prisets diktatur. Marc Tarabella UtskoA: UtskoAet för sysselsäaning och sociala frågor, UtskoAet för den inre marknaden och konsumentskydd Plenarsammanträde [15-01- 2014-13:33] a
Exempel minst 70% av företagets anställda ska vid ingången anställning ha varit beroende av försörjningsstöd eller arbetsmarknadsstöd. (från upphandling i Bergsjön i Göteborg) a
Uppmaning: använd sociala kriterier Upphandlande myndigheter bör beakta och sociala offentlig miljöhänsyn hänsyn vid upphandling om upphandlingens art moiverar de4a (LOU 207:1091, ). 15 juli 2010
Ny LOU 1 april 2016 Betoning på DEN SOCIALA DIMENSIONEN Ej lägsta pris, utan det ekonomiskt mest fördelakega Reserverade kontrakt införs p
Köp eller stöd Köp = upphandling Stöd = Överenskommelse bidrag (pengar, lokal, tjänster, mm) Jämför stöd Ell föreningslivet eller kvinnojourer Vad är lämpligt? p
A4 tänka på Vid stöd/överenskommelse/ partnerskapsmodellen: Detaljreglera inte Men det går bra aa bestämma t ex målgrupp och öppelder i en kortare avtal Kan inte reglera köp av t ex plats för en enskild individ (undantag plats enl LSS) Finns det en motpresta:on???
Gränsdragning Några självklara gränsdragningar finns inte Finns det en marknad eller inte? VikEgt aa veta vad man (= de polieskt ansvariga) vill Tänk på upphandlingen av insatser för tortyrskadade i Stockholm
Statsstödsregler Enl art 87 i Romfördraget är det förbjudet för alla offentliga myndigheter aa stödja enskilda företag. Dock undantag, t ex: stöd Ell utbildning av de anställda åtgärder för sysselsäaning stöd av mindre betydelse = max 200.000 euro under 3 år.
Överenskommelsen
Konkurrens - mer en fråga om sunt förnub än juridik
Vad det hela handlar om Det är inte Ellåtet aa missbruka en dominerande ställning på en relevant marknad
Slutsatser Det är inte förbjudet aa vara korkad, men det är bäare aa vara smart p
A4 stödja utan a4 styra I Inventera behovet Gemensam verklighetsbild mellan iniiaivtagare och kommun/samordningsförbund Tillåtande aztyd och policy gentemot intresserade personalgrupper Tid Utbildning för de som är intresserade InformaIon/utbildning inom kommunen Mål - Strategi Handlingsplan för långsikighet o tydlighet Policy Upphandling med sociala kriterier Ansvarig tjänsteman
A4 stödja utan a4 styra II Det sociala företaget: Tänk allid i termer av SAMVERKAN - Lokala näringslivet - Affärsmässig samverkan med andra sociala företag Skapa stödstruktur, lokalt/regionalt för de sociala företagen p
Från socialbidrag Ell arbete (SOU 2007:2) Vi har under utredningens gång inspirerats av den kra@ som finns hos många arbetskoopera:v och som ibland beskrivs med det engelska ordet empowerment a, människor ges möjligheter a, återta makten över si, eget liv och känna sig stolta över det man åstadkommer. Det är kanske den vik:gaste förutsä,ningen för a, man ska kunna gå från bidrag :ll arbete.