Casebaserad undervisning. Metod och erfarenheter.

Relevanta dokument
Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Studieplan Hälsa och Wellness

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: :47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika

JAEN49, Europeisk och komparativ bolagsrätt, 15 högskolepoäng European and Comparative Corporate Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Läsåret deltog mitt rektorsområde

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad. Studiehandledning Psykisk ohälsa 7,5 p. Kurskod: OMGB86 Fristående kurs

Studiehandledning till PBL på IT för användare

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Alva ordnar loppis Lärarmaterial

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Studiehandledning. Psykosocial Onkologi II 7,5 poäng

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Del 7 14 sidor 28 poäng

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Del 5_9 sidor_15 poäng

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor för bedömning av pedagogiska meriter

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Fysioterapeutprogrammet

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Seminarieplan grupp 2 kursen UM2203 vt 15 version 16 jan 2015

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

UTVÄRDERING AV SKOGSMÄSTARPROGRAM M ET / 1 4

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Omvårdnadshandledning i grupp utifrån olika perspektiv

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Gymnasial vuxenutbildning

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Tro på dig själv Lärarmaterial

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

JAMR12, Business and Human Rights, 7,5 högskolepoäng Business and Human Rights, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Tummen upp! Matte ÅK 6

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram.

Seminarieplan grupp 1 kursen UM2203 vt 15 version 16 januari

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

JAEN48, Företagsförvärv i EU, 15 högskolepoäng Mergers and Acquisitions in the EU, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Forskning och matematikutveckling

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

HISTORIEN OM STUDIETEKNIK

Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

Presentation av kombiämnen. Modersmål, finska, engelska, matematik och hälsolära

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng

Scenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

Student Personnummer

Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden.

Möbel- och byggnadshantverk, 120 hp

OM KONSTEN ATT SKRIVA OCH ANVÄNDA CASE

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Riktlinjer för vårdgivare

Handledning: Nu blev det KNAS

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Transkript:

Casebaserad undervisning. Metod och erfarenheter. Hans Gyllenhammar Institutionen för medicin, Huddinge

Varför är japanska barn bättre i matematik? Från räknandets plåga till annan siffervärld I en studie - "The Teaching Gap" av James Stigler och James Hiebert - har matematiklektioner i USA, Tyskland och Japan videofilmats. Forskarna fann tydliga nationella undervisningskulturer. I USA brukade lektionen börja med att läraren visade en typ av uppgift. Sedan ägnades huvuddelen av lektionen åt att eleverna tränade sig i att lösa uppgifter av samma slag. Tyska matematiklärare inledde också med ett typexempel, fast något svårare än de som amerikanska elever i samma ålder ställdes inför. Sedan vidtog övning i att göra som läraren gjort. En typisk lektion i Japan inleddes med en kortare presentation av läraren. Eleverna ställdes inför ett problem och fick sedan under några minuter försöka komma med förslag till lösningar. DÄREFTER LÄT DEN JAPANSKA läraren olika elever presentera sina lösningar. Metoderna jämfördes och tillsammans diskuterade läraren och eleverna varför vissa lösningar inte var korrekta. Även lösningarna som ledde fram till rätt svar analyserades. Var någon av dem bättre än de andra - snabbare, enklare eller mer klargörande?. DN 23/6 2006 2

Casemetodens Historia Lao-Tse 500 f.kr., Kung Fu-Tse mf.l. Första kända beskrivningean av casebaserat lärande. Den moderna formen av case metoden Christopher Columbus Langdell (1826-1906), professor vid och dean för juridiska fakulteten Harvard 1870-1895. Selection of Cases on the Law of Contracts (1870) 3

Casemetodens grunder En form av problembaserat lärande men inte PBL. Kräver aktiva studenter och aktiverar studenterna (och lärarna). Förutsätter ansvar från varje deltagare inte ett grupparbete. Autentiska case. Alltid nära verkligheten. Att analysera problem och formulera beslut viktig del av alla case. 4

Genomförande av den klassiska casecykeln Förberedelse Skapa case Lär namn Planera storgrupps presentationen Intro 100 Smågrp Storgrupp presentation 1 2 3 90 80 70 Kunskap 60 50 40 30 20 10 0 Individuellt arbete Smågrupp Storgrupp 5

Alla fall är inte case! Caset: Mål i linje med kursmålet. Rätt svårighetsgrad. Så autentiskt som möjligt. Öppna frågor. Skall ge möjlighet till problemanalys. Skall innehåll ett eller flera beslut. Bör ha emotionell komponent. Från ½ A4 till kanske 20 sidor eller mer. Alla fakta som behövs för beslut skall ingå i caset. 6

Introduktionen Delar ut caset och ger olika praktiska anvisningar (tider och platser) Om några termer behöver förklaras kan detta ske här Ev. extra litteratur och hjälpmedel definieras. Dela in i smågrupper och be studenterna överenskomma tider för smågruppsträff. 7

Smågruppsmötet [utgår ofta numera] Sker utan närvaro av lärare. Målet är inte att lösa fallet här utan att hjälpa varandra med olika begreppsdefinitioner, ge möjlighet möta olika infallsvinklar på caset, brainstorming. Tanken är ett kort och effektivt möte på c.a. 30 minuter. 8

Storgruppsseminariet 1-3 timmar. 15-30 studenter (eller fler). Avsikten är att samtliga studenter skall delta aktivt. Läraren fungerar som diskussionsledare och antecknar successivt olika inlägg på tavlan. Läraren ser till att alla studenter får tala. 9

Storgruppsseminariet Vid stora studentgrupper bra med en case-administrator (CA). Man går igenom casets olika delar och provar olika analyser och lösningar. Läraren leder vid behov studenterna mot bästa lösningen. Avslutar med en sammanfattning. 10

Fördelar med casemetoden Naturligt för medicinska lärare och studenter att tänka i case. God tillgång på autentiska underlag för case. Kräver mindre vidareutbildning av lärare än t.ex. PBL. Resurssnålt kräver färre lärare än t.ex. smågruppsseminarier eller PBL. Studentaktiverande och premierar aktivt studentdeltagande. 11

Fördelar forts. Tränar analytisk förmåga liksom problemlösning. Etablerad pedagogisk metod stor erfarenhetsbas att luta sig mot. Går utmärkt att kombinera med konventionell undervisning men kan också vara grundprincip för hel kurs eller curriculum. 12

Problemområden Att författa case tar mycket längre tid än man kan tro. Oredigerade patientfall fungerar ofta mindre bra. Kräver mer tid till förberedelser och caseunderhåll än man kan tro. Både lärare och studenter bör träna på metoden. 13

Många varianter beskrivna Rollspel. Studiebesök. Snabbcase. Caseföreläsningar. Supercase. Interaktiva case och internetbaserade case. Casebaserad examination. Studentförfattade case 14

Några resurser James E. Erskine et al. Learning with cases. Teaching with cases. Writing cases. Ivey Publishing. 1998. http://harvardbusinessonline.hbsp.harvard.edu http://www.jhintl.net/jhi/english/doctors/case_r ounds/ http://www.mic.ki.se/medcases.html http://www.healthsystem.virginia.edu/internet/em ergency/education/medicalstudents/electivecon tent.cfm http://www.agecon.uga.edu/~wacra/ 15

Några typiska case i praktiskt bruk. Case 1: Karin Karin är 56 år gammal. Hon har kontrollerat sin M-komponent under diagnosen monoklonal gammopathi av oklar signifikans (MGUS)[1] hos dig länge. En tid hade faktiskt hennes paraproteinemi uppfyllt kriterierna på ett stadium I myelom [2]. Du träffade Karin för första gången för 13 år sedan och har träffat henne på mottagningen 3 gånger per år sedan dess. Hon är mycket väl informerad om sin sjukdom och vad den kan innebära men har haft jobbigt privat med stressigt arbete och att maken avlidit 2 år sedan. Karin ser nu ut att må bättre än vanligt och berättar att hennes arbetssituation radikalt förbättrats och livet i övrigt ordnat sig bra. Hon berättade vidare att hon inte tänkte särskilt mycket på sin MGUS men veckorna före återbesöken kände hon sig orolig och tyckte det var väldigt skönt få komma och få veta att allt var oförändrat och ganska bra. Det var det den här gången också. Just som Karin skulle gå sade hon: - Det är en sak till, jag brukar kontrollera brösten själv varje vecka och senaste månaden har det varit litet ömt när jag tryckt på vänster brösts sida så att säga. En mammografi är indicerad.[3] Sålunda kom du att sända en remiss för mammografi till röntgen. Bara en dag senare reser du på en konferens i 10 dagar. När du kommer hem är din korg för inkommande papper välfylld och ungefär mitt i finner du ett röntgensvar med en post-it lapp på. På lappen hade den kollega som bevakade dina provsvar under din resa skrivit Det här kom nu (torsdag eftermiddag) och jag står just i begrepp att åka på en kurs i USA. Har inte åtgärdat detta.. På röntgensvaret stod det Starkt misstänkt tumör vänster bröst lateralt gör ultraljud Ultraljud också mycket tumörmisstänkt gör finnålspunktion till PAD du går in i datajournalen och ser på patologisvar. Där finns ett svar på Karins finnålsbiopsi Adenocarcinom återkommer med fler färgningar. Karin har ett återbesök om 4 månader. Fakta [1] MGUS = % plasmaceller <10%, normalt Hb, inga skelettförändringar som vid myelom, M-komponent på måttlig nivå. C.a. 1% av befolkningen har MGUS. MGUS övergår i myelom med en frekvens på c.a. 1% per år. [2] Enligt Durie och Salmon indelas myelom i stadium I som i princip är symtofritt och stadium II och III. Stadium I anses inte vara indikation för behandling medan stadium II och III skall behandlas med cytostatika och i denna patients ålder också autolog stamcellstransplantation. [3] Det finns ingen anledning palpera brösten här då mammografi ändå måste utföras. 16