Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar. krister@spolander.se, 070-421 70 36, www.spolander.se



Relevanta dokument
Cykelinfrastruktur och pengar ,

Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort

Statlig cykelpolitik

Cykeln och hållbar stadsutveckling

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

Dialog kring cykelfrågor

Cykelorganisationer och myndigheter i samverkan för ökat cyklande

Resultat av arbetet för ökad och säkrare cykling samt förslag till forskning, utveckling och innovation

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Det statliga sveket mot cyklisterna

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Statens satsningar på cykeltrafik Krister Spolander

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Rapport. Statlig cykelpolitik på pappret och i realiteten

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Regeringens proposition 2012/13:25

Samverkan för säker cykling

Samrådsförslag Regional Cykelstrategi för Uppsala län

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Förslag till studieresor i Cykelfrämjandets regi

SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

FOTGÄNGARNAS FÖRENING FOT

Trafikverket här börjar resan!

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Regional cykelstrategi

UPPLÄGG FRÅN BILSTAD TILL CYKELSTAD SVENSK FORSKNINGSPROGRAM FÖR CYKELVÄNLIGA STÄDER. Vad ÄR CyCity? VARFÖR initierades CyCity? Vad är MÅLEN?

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder Peter von Heidenstam

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Statlig medfinansiering Jan-Fredrik Wahlin Trafikverket

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE

Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

motorc för åren , version 1.0

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Strategi för mer cykling

Finansierad av Skyltfonden

Stadsmiljöavtal stöd till hållbara transporter i hållbara städer i Sverige

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Cykel i huvudstad. Cykel i huvudstad 59

Regional cykelstrategi

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Sammanställning från det andra seminariet för Regional cykelstrategi SATSA II

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Varför bildas Trafikverket?

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Erfarenhet av cykel.

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Stadsmiljöavtal. Cykelkonferensen Elin Sandberg Trafikverket. Förordning (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Erfarenhet av cykel.

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Svar till Kommunvelometer 2011

Cykelkonferensen 2009

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Dataverktyg för cykelplanering Vad används, finns en efterfråga? Michael Koucky, Karin Löwing

Koncernkontoret Enheten för samhällsplanering

Resursanvändning - sida 1

Regional cykelstrategi

Information om landstingets strategiska inriktning för cykel

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Cykling och cykelsäkerhet

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Transkript:

www.spolander.se

Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar krister@spolander.se, 070-421 70 36, www.spolander.se

Storbritannien 2 Norge 5 Tyskland 12 Danmark 19 Nederländerna 27 http://www.spolander.se/pdfpolicy/cyke lorganisationer_och_myndigheter.pdf

Varför bara 2 procent? Skolbarnen slutat cykla Hög bilanvändning Mindre än 1 GBP/inv/år Mycket trångt Övervikt

Bildades 2005 av Department for Transport Syfte: Getting more people cycling, more safely, more often

Vem gör vad? Cycling England syr ihop och sätter andra i jobb Upphandlade uppdrag Sustrans, CTC, expertteam m fl Transportdepartementet sköter pengaflödena

Styrelse/råd: Skola Folkhälsa Miljö Stadsplanering Hållbara transportsystem Cykelorganisationer Cykelindustrin Exekutivt statligt råd 1+3 personer Demonstrationsstäder Cyklistutbildning för skolbarn - Bikeability

Cycling Demonstrations Towns 2005-2008 6 städer: 240 mkr + motfinansiering Ökning från 10 till 120 kr/inv/år Goda effekter på tre år Tydligt lokalt politiskt ledarskap Uthålliga insatser Kombination av infrastruktur och påverkansåtgärder Starta med människor, inte infrastruktur

Cycling Demonstrations Towns 2008-2011 18 städer 1700 mkr + motfinans Ökning från 10 till 200 kr/inv/år

Bikeability - cyklistutbildning skolbarn Rädda en annars förlorad generation Utbildningsprogrammet gjort av CTC Genomförs av CTC, organiserar lärare osv Mer än 500 000 barn till 2012 Säkra länkar till 500 skolor

Slower Speed Initiative Sänkning från 30 till 20 mph ökar cyklingen mer än något annat (Kevin Maine, direktör CTC)

Från Körglädje om fart och bilar i transportsystemet, 2007

Sammansatt av tre relationer Reaktionssträckan linjärt relaterad Bromssträckan kvadratiskt Rörelseenergin kvadratiskt

Ju fler desto säkrare Jacobsen P L. Safety in numbers: more walkers and bicyclists, safer walking and bicycling. Injury Prevention, 2003, 9(3) pp 205-209

Jacobsen P L. Safety in numbers: more walkers and bicyclists, safer walking and bicycling. Injury Prevention, 2003, 9(3) pp 205-209 Kalifornien Danmark Europa 68 städer 47 städer 14 länder England 1950-99 Nederländerna 1980-98

Cykling i 14 europeiska länder 1998

68 städer i Kalifornien 2000

47 danska städer 1993-96

Vad händer med antalet skadade cyklister när cykeltrafiken ökar? 1. Skadade ökar 2. Ökar men inte lika mycket som cykeltrafiken 3. Kollisionsskadorna minskar men inte singelskadorna som ökar 4. Minskar, också singelskadorna 5. Hälsonyttan kompenserar

12 provinser Cykelandel 27 procent Nedgång 60-70-talet Cykelorganisationen Fietsersbond 1975 The Dutch Bicycle Master Plan 90- talet Koppling till tåg Cycle Balance 2000- (140 städer!) Framkomlighet - snabbcykelvägar Fietsberaad kunskapsbank och exempelsamling

En lokal process för att stimulera fortsatt utveckling. Fietsersbond startade projektet startade 2000 med finansiellt stöd från Transportministeriet. 140 städer

Resultat från 115 städer där Cycle Balance genomförts. Cykeltrafiken är 30 procent större i städer med goda förhållanden för cyklisterna. Tillsammans med kollektivtrafiken förklaras 40 procent av variationen i cyklingens storlek (!)

34 000 medlemmar 150 avdelningar 40 anställda 1 500 frivilliga Ingående samarbete med Ministry of Transport

Holländska expresscykelvägar

Fem regioner Låg biltäthet, dyrt 19 procents cykling Minskad cykling 20-30 procent sedan början av 90-talet

En vändpunkt Transportavtalet 2009-2020 Grön färg kollektiv 61% bil 28 % DCF intensiv lobbying Staten ska ta ansvar för kommunerna Cykelpott på 1 miljard DKK till 2014 Kommunal motfinansiering 50-70 procent Administreras av Vejdirektoratet Först nu i statlig transportpolicy Måste visa resultat DCF expanderar för att ta sitt ansvar

Några slutsatser Starka organisationer NGO behövs i trafikpolitiken Professionella organisationer behövs för genomförandet Statligt stöd för kompetensutveckling behövs utvecklas i projekt Resurser finns

Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar krister@spolander.se, 070-421 70 36, www.spolander.se

Obs, ingen rangordning, däremot kan kommunerna grupperas i över resp under riksgenomsnittet på ca 9 procent.

Samhälleliga mål och ambitioner Genomförandet implementeringen Resultat måluppfyllelse Problemen

Mål och ambitioner 1997 Infrastrukturinriktning för framtida transporter 2002 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem 2006 Moderna transporter 2009 Framtidens resor och transporter 2009 Mål för framtidens resor och transporter 2012 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (522 miljarder) 2013 Åtgärdsplaneringen 2024-2025

Cykeln hos myndigheter/organisationer 2000 Nationella cykelstrategin (Vägverket) 2002 Stadsplanera istf trafikplanera (Boverket) 2004 TRAST (SKL, Vägverket), uppdat 2007 2006-2012 Bebyggelse för fysisk aktivitet (Folkhälsoinstitutet och Boverket) 2005-2010 Kombiresor cykel/tåg (Banverket 2008-2012 SKL Cykel i medvind, Vägen till ett cyklande samhälle mm 2012 Kapacitetsutredningen (Trafikverket) 2012 Nationella cykelstrategin + några vägledningar (Trafikverket)

Cykeln hos myndigheter/organisationer 2000 Nationella cykelstrategin (Vägverket) 2002 Stadsplanera istf trafikplanera (Boverket) 2004 TRAST (SKL, Vägverket), uppdat 2007 2006-2012 Bebyggelse för fysisk aktivitet (Folkhälsoinstitutet och Boverket) 2005-2006 Kombiresor cykel/tåg (Banverket 2008-2012 SKL Cykel i medvind, Vägen till ett cyklande samhälle mm 2012 Kapacitetsutredningen (Trafikverket) 2012 Nationella cykelstrategin + några vägledningar (Trafikverket)

Över tiden Målsättningar från ökad cykling, ökad andel till förbättra förutsättningarna Bygga ut infrastrukturen är det viktigaste för ökad säkrare cykling

Genomförandet implementeringen 2003 - Nationella cykelstrategin 2000 - inget 2006 - Nationella cykelstrategin 2000 7% 2012 Sthlms läns regionala cykelplan 1% 2003 - Regionala infrastrukturplaneringen 2004-15 bara ett halvdussin län 2009 - Regionala infrastrukturplaneringen 2010-21 avsatte hälften av behovet, men 25-50% försvann 2013 - Infrastrukturplaneringen 2014-25???

Två problem Systemfel i planeringsmodellen infrastrukturpengarna når inte dit där det cyklas Budgeterade cykelpengar försvinner därför att underbudgeterade stora infrastrukturprojekt behöver mera pengar Riksrevisionen. Statens satsningar på transportinfrastruktur valuta för pengarna? RIR 2012:21

Resultat oförändrad cykling

Oförändrad tillgänglighet Ovisst om förutsättningarna att välja cykel förändrats de senaste åren oförändrad trend Regeringens bedömning i budgetpropositionerna för 2013 och 2014

Felräkningspengar i budgetpropositionerna för 2012, 2013 och 2013 Procent till gång och cykel 2008 0,4 2009 0,65-0,8 2010 0,77-1,02 2011 0,81-0,87 2012 1,23

Allvarligt skadade RMPI 1% Transportstyrelsen

Mycket allvarligt skadade RMPI 10% Transportstyrelsen

350 Antal 300 250 200 150 100 50 0 Personbil Lastbil Buss Mc Moped Cykel Gående Övrigt Bas Residual Bild 4.5. Prognos 2020 för antalet mycket allvarligt skadade (färdsätt, RPMI 10 %) efter framskrivning av säkerhetstillstånd för fordon och infrastruktur. Källa: STRADA. Trafikverket 2012

Statlig-kommunal cykelpott Förslag 2007 ca 8 miljarder (500/år till länen) Cykelorganisationernas och Naturskyddsföreningens förslag december 2012 Kommuner 100 kr/inv/år=5 mdr Regionala nätet 10 mdr Tätortskorsningar 3 mdr GNOs lobbyarbete 2013 fortsätter

Tack för uppmärksamheten Krister Spolander www.spolander.se 08-720 01 25 krister@spolander.se

Sekundärt material ifall frågor

Cykelinfrastruktur Viktigast för att få fler att cykla oftare och säkrare Framkomlighet - restider Säkerhet, trygghet, komfort Resurser allt detta kostar pengar Ytanvändning och markkonkurrens

Säkrare cykling? Trafikverket 2012

180 160 140 120 100 Bas Residual 80 60 40 20 0 Bild 4.3. Prognos 2020 omkomna (färdsätt) efter framskrivning av säkerhetstillstånd för fordon och infrastruktur. Källa: Djupstudieklient.