Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer Ökvist, säkerhetssamordnare Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Antagen: Kommunfullmäktige 2008-09-18 100 Reviderad: Kommunfullmäktige 2013-06-27, 88 Giltighet: Tills vidare
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. ORGANISATION... 4 2.1 Krisledningsnämnd... 4 2.2 Krisledningsgrupp... 4 2.3 Informationsorganisation/informationscentral... 4 2.4 Administrativ funktion... 5 2.5 Serviceenhet... 5 2.6 POSOM-grupp... 5 2.7 Krishanteringsråd - samverkan mellan kommunen och andra lokala aktörer... 5 2.8 Inlarmning och igångsättning av krisorganisationen... 5 2.9 Stabspärm... 6 2.10 Avveckling av krishanteringsorganisationen... 6 2.11 Utvärdering... 6 2.12 Utbildning och övning... 6 3 LOKALER OCH UTRUSTNING... 7 3.1 Ledningsplats respektive stabsplats... 7 3.2 Reservkraft... 7 4 PLANERING INOM RESPEKTIVE FÖRVALTNING... 7
3 Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-27, Dnr: LKS 2013-184 1. INLEDNING Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap åligger det kommunerna att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Ledningsplanen är kommunens plan för hantering av extraordinära händelser och i ett anpassningsläge vid övergång till höjd beredskap. Planen ska också kunna användas vid samhällsstörning som ej definieras som extraordinär händelse. En ledningsplan ska enligt lag fastställas för varje ny mandatperiod. En extraordinär händelse definieras som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser från kommunen. Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. I kommunen ska finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). Kommunen ska vid en extraordinär händelse inom sitt geografiska område ansvara för: att olika aktörer i kommunen samverkar att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas att information till allmänheten samordnas. En förutsättning för samverkan och samordning är att ett krishanteringsråd med samverkande myndigheter och organisationer årligen sammanträder. Bistånd från/till annan kommun får lämnas. För kommunen åligger också ett utbildnings- och övningsansvar för förtroendevalda och personal. Målsättningen är att den kommunala verksamheten, vid en extraordinär händelse eller samhällsstörning, så långt som möjligt, ska bedrivas som under normala förhållanden.
4 2. ORGANISATION 2.1 Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden utgör den strategiska ledningen och beslutar i frågor av principiell och övergripande natur och ger uppdrag till krisledningsgruppen. Nämnden får vid en extraordinär händelse besluta om att överta verksamhet från andra nämnder i kommunen. Nämnden kan t.ex. besluta om åtgärder då det föreligger risk för att en extraordinär händelse får ekonomiska konsekvenser, skapar störningar i viktiga samhällsfunktioner, att den kommunala servicen minskas, att miljön påverkas eller att enskildas intressen blir påverkade. Ordföranden, vice ordföranden eller annan som anges i nämndens reglemente bedömer och beslutar när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. 2.2 Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen är beredande organ för krisledningsnämnden och har det operativa ansvaret. I krisledningsgruppen ingår kommunchef, krisinformationsansvarig, säkerhetssamordnare, administrativ chef, socialchef, vd i Leva i Lysekil AB, bildningschef, ekonomichef och räddningschef. samhällsbyggnadschef.kommunchefen eller vid dennes förfall räddningschefen är krisledningsgruppens stabschef. Varje person i krisledningsgruppen ska utse minst en ersättare och informera säkerhetssamordnaren om vem som utsetts. Minsta bemanning i krisledningsgruppen ska vara två personer. Det är lämpligt att de chefer som ingår i krisledningsgruppen i så stor utsträckning som möjligt leder det dagliga arbetet i den egna förvaltningen. 2.3 Informationsorganisation/informationscentral Kommunen ansvarar för att dess invånare hålls informerade vid en extraordinär händelse. Därför ska kommunen ha en informationsplan som beskriver hur detta arbete ska gå till. När övergång sker till krisorganisation ska en informationscentral träda i funktion. All information, intern och extern, ska då utgå via informationscentralen. Denna ska snabbt kunna ge, ta och vidarebefordra information. En viktig uppgift är att ständigt anpassa informationen till allmänhetens och övriga mottagares behov, vilket kan innebära att informationscentralen måste fungera hela dygnet. Informationscentralen ska tillgodose behovet av: information till och från allmänheten intern information inom kommunens organisation information och service till massmedia och till samverkande myndigheter produktion och distribution av pressmeddelande m.m. samt andra skriftliga och muntliga informationer presskonferenser anpassad information till personer med funktionshinder och till personer som inte förstår svenska.
5 2.4 Administrativ funktion Personal ur den administrativa funktionen ansvarar för iordningsställande av ledningsrum och framtagande av behövligt materiel. Den administrativa funktionen ska föra dagbok och i övrigt dokumentera arbetet i krisledningsnämnden Och krisledningsgruppen. Funktionen ska också medverka vid inkallande av nyckelpersoner och leds i ett skarpt läge av stabschefen. 2.5 Serviceenhet Chefen för serviceenheten organiserar vid behov en särskild serviceenhet under stabschefen. Serviceenheten ansvarar bland annat för lokaler och utrustning, teknikstöd, kontorsservice, förtäring m.m. Se bilaga. 2.6 POSOM-grupp Ledningsgruppen för POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) organiseras av säkerhetssamordnare och eller räddningschef/socialchef och kan sättas i beredskap efter beslut från krisledningsgrupp eller jourhavande insatsledare. 2.7 Krishanteringsråd - samverkan mellan kommunen och andra lokala aktörer Kommunens krishanteringsråd ska vara ett forum för informationsutbyte och samråd mellan kommunen och de lokala aktörer som kan komma att bli berörda då det finns risk för att en extraordinär händelse ska inträffa eller har inträffat, men också fortlöpande för att bygga upp en beredskap för att hantera kriser. Samverkan bygger på att berörda aktörer medverkar av egen vilja. Efter samråd agerar varje aktör självständigt och leder sin egen verksamhet. Krisledningsgruppen bedömer i vilken utsträckning samverkan ska ske. Kommunens säkerhetssamordnare är sammankallande för krishanteringsrådet. 2.8 Inlarmning och igångsättning av krisorganisationen Steg 1, inlarmning enligt ringlistor Krisledningsgrupp och krisledningsnämnd alarmeras när något har inträffat som kan utveckla sig till en extraordinär händelse eller utgör en risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Detta görs enligt s.k. ringlistor. På ringlistan finns de personer upptecknade som kallas in i den första fasen. Inlarmning från externa enheter via SOS Alarm eller Länsstyrelsen sker genom insatsledare från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Insatsledarna ska ha en aktuell ringlista. Inlarmning kan också ske via någon ur krisledningsgruppen, förvaltningschef eller verksamhetschef som är berörd av olyckan/störningen eller som har förutsättning att se behovet av en samlad kommunal insats.
6 Steg 2, igångsättande av krisorganisationen och inlarmning enligt larmlistor Bedömer stabschefen att en extraordinär händelse eller samhällsstörning har inträffat eller att det finns risk för detta, ska hela eller delar av krisorganisationen sättas igång. Personal som är kopplade till denna ska kallas enligt s.k. larmlistor. På larmlistorna är personer upptecknade som kallas in den andra fasen. (för ringlistor och larmlistor, se bilagor. 2.9 Stabspärm I lednings-, respektive stabsrummet ska det finnas en sk stabspärm. Stabspärmen ska innehålla bl.a. följande dokument som uppdateras löpande. 1 Ringlista 2 Larmlista 3 Uppstartsmallar 4 Stabsorientering 5 Telefon och faxnummer 6 Dagboksblad 7 Instruktion för kommunikationsradio 8 Mall för lägesrapport till länsstyrelsen 2.10 Avveckling av krishanteringsorganisationen. Krisledningsnämnden, om den trätt ikraft, beslutar om läget är sådant att dess verksamhet ska upphöra. Det är lämpligt att samråd med krisledningsgruppen sker innan sådant beslut tas. Stabschefen beslutar om läget är sådant att hela eller delar av krisorganisationen ska avvecklas och återgång till ordinarie organisation ska ske 2.11 Utvärdering Efter att en händelse har inträffat vid vilken kommunens krishanteringsorganisation har varit verksam bör detta arbete utvärderas. Kommunchefen tar initiativ till att utvärdering sker. 2.12 Utbildning och övning Kommunens ledningsförmåga ska upprätthållas genom regelbundna övningar. En större ledningsövning ska genomföras minst vart fjärde år. En gång per år ska beslutsfattare och berörd personal träffas för att hålla sig uppdaterad med krisledningsorganisationen. Personal i krisledningsorganisationen ska ges möjlighet till kompetensutveckling i sin roll.
7 3 LOKALER OCH UTRUSTNING 3.1 Ledningsplats respektive stabsplats Lednings- respektive stabsplats är för: Krisledningsnämnden: Krisledningsgruppen: Krisinformationsgruppen: Mediacenter: Sammanträdesrum Kornö Sammanträdesrum Borgmästaren Sammanträdesrum Gäven Aktivitetshuset Oscars 3.2 Reservkraft Kommunhuset är försett med reservkraft. Driftsansvarig ska kallas in vid eventuella störningar i driften. Rutiner för kontinuerlig provning av reservdriften samt plan för bränsletillförsel upprättas av fastighetschef. Provningsprotokoll ska upprättas. 4 PLANERING INOM RESPEKTIVE FÖRVALTNING Varje förvaltning ska inom sin egen verksamhet göra en risk och sårbarhetsanalys som ska ligga till grund för en plan för krisledning för den egna förvaltningen. I planen ska ingå: Mål och inriktning för arbetet, Prioriterad verksamhet, Ledningsförhållande (organisation, lokaler och personer). Respektive förvaltningschef ansvarar för årlig revidering och uppdatering av larmlistor och planer inom den egna förvaltningen. Förvaltningschefen ska ansvara för att övningar i den egna förvaltningen genomförs med jämna mellanrum. Säkerhetssamordnaren ska bistå förvaltningschefen i detta arbete.