Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom Förskolan H O H F A L U N N O L S B O R L Ä N G E R S S T B T E F E A R A R H G H G A E S H E D E M O R A B M S L Y A T A R A Rapport från Kvalitetsnätverk Bergslagen 2002-11-01
Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Undersökning av Objektiva mått 4 Föräldrarnas syn på verksamheten kundnöjdhet 10 Extern information 15 Insatser för barn i behov av särskilt stöd 18 Sammanfattning 25 2
Inledning - Bakgrund Kvalitetsnätverk Bergslagen är ett av tre nätverk som Svenska Kommunförbundet driver för att utveckla kvalitativa jämförelser. De första nätverken startades i slutet av 1998. De har som syfte att ta fram metoder och arbetsmodeller för hur kommuner ska kunna göra jämförelser av både kostnader och kvalitet. Idag finns ett stort antal nätverk runt om i landet som gör kostnadsjämförelser. Det finns dock i stort sett inga nätverk som jämför kvalitet och kostnader tillsammans. Det är därför ett mycket viktigt utvecklingsarbete som görs i nätverken. Nätverket stannar inte vid dessa mätningar utan har dessutom som uppgift att ta fram arbetsmodeller för hur dessa resultat ska kunna omsättas till förbättringar i det dagliga arbetet på förvaltningarna. De kommunala jämförelserna syftar till att försöka fånga både verksamheternas kostnader och dess kvalitet. Kvaliteten ses här som resultatkvalitet dvs. den ska försöka fånga kvaliteten från kunden/medborgarens perspektiv. Detta sker genom att ta fram både objektiva (mätbara inom verksamheten) mått och subjektiva mått (vad den enskilde anser om verksamheten). Arbetet har som inriktning att jämföra och titta på kommunernas resultatet och utifrån detta kunna få inspiration till att förbättra det egna arbetet. Metodiken kring kvalitetsjämförelser är fortfarande ganska ny. Det finns få praktiska exempel att hämta kunskap och inspiration ifrån. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv, inte ur ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. Denna undersökning Nätverk Bergslagen beslutade på sitt första styrgruppsmöte i mars 2002 att starta sitt samarbete med att undersöka förskolan och med en speciell inriktning mot barn i behov av särskilt stöd. Inom detta område har vi samlat in och granskat objektiva mått, föräldrarnas nöjdhet med verksamheten, information som är tillgänglig dels i skriftlig form och via kommunernas webbtjänst och till slut insatser för barn i behov av särkilt stöd. 3
Objektiva mått Inledning För att belysa sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet behövs ett antal objektiva mått/bakgrundsfakta. Syftet är som tidigare nämnts att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Projektgruppen hade förslag på ett antal mått som efterhand minskades ner för att begränsa sifferskogen. De mått man enades kring ansågs vara relevanta i kombination med de övriga delarna i undersökningen. En observation som projektgruppen gjort kring objektiva mått är, att det trots att kommunerna lämnar statistik till SCB och Skolverket finns variationer i kommunerna hur man hanterar detta, t ex att olika personalsystem hanterar uppgifterna olika. Projektgruppen har haft ambitionen att säkerställa ett gemensamt sätt att ta fram uppgifterna. Nätverket beslutade att ta fram följande objektiva mått: Personaltäthet Personalomsättning och sjukfrånvaro Kostnader per inskrivet barn exkl. lokaler Kostnader för särskilt stöd Andel barn med särskilt stöd Projektgruppen valde bort ett antal mått som inte bedömdes som intressanta eller som var för arbetskrävande att ta fram t.ex. kötid, där för övrigt alla kommunerna klarar målet i lagen med placering inom 3-4 månader. För att få fram måttet hade det dessutom krävts en relativt stor arbetsinsats eftersom det måste ske manuellt. Ur medborgar synpunkt kan dock detta mått vara intressant och det borde utvecklas mätmetoder för detta. Personaltäthet. Måttet beskriver hur mycket personal som arbetar direkt med barnen på förskolan. Lågt antal barn/årsarbetare är liktydigt med hög personaltäthet. Hög personaltäthet kan vara en kvalitetsskapande faktor. 4
Personaltäthet 5,0 5,3 0,0 5,5 4,8 5,5 4,7 5,6 5,4 5,0 5,6 4,8 5,6 Personaltäthet 0,2 0,189 0,1 0,0 0,182 0,208 0,183 0,215 0,178 0,185 0,199 0,179 0,208 0,180 Definition Antal anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet pga. arbetsmarknadspolitiska åtgärder) har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Arbetsledares schemalagda arbetstid i barngrupp har medräknats. Samtliga uppgifter om antal årsarbetare och inskrivna barn avser förskola i kommunal regi den 15 oktober 2001 och har hämtats från Skolverkets statistik. Vi visar två tabeller när det gäller detta mått dels en som visar antal barn per årsarbetare dels en som visar på antal årsarbetare per barn Kommentar. Skillnaden är 0,9 barn per anställd mellan som har högst personaltäthet med 4,7 barn per anställd och som har lägst personaltäthet med 5,6 barn per anställd. Snittet för landet är 5,4 barn per årsarbetare 2001. 5
Mättillfället är 15 oktober och avser faktiskt inskrivna barn. Måttet visar på skillnader i kommunernas ambitionsnivå och prioritering av resurser. Personalomsättning och sjukfrånvaro. Dessa mått beskriver hur ofta personalen byts. Många byten av personal kan antas bidra till en sämre verksamhet, och otrygghet för barnen. Personalomsättning 10,0% 5,0% 3,3% 0,0% 4,0% 7,0% 2,8% 5,1% 0,0% 0,9% 0,0% 7,3% 4,0% 5,8% Definition Personalomsättningen är mätt som antalet tillsvidareanställda förskollärare och barnskötare som har slutat i förhållande till det totala antalet tillsvidareanställda i dessa personalkategorier under 2001. Uppgifterna har hämtats ur kommunernas personalsystem. Kommentar lämnade en uppskattning på att personalomsättningen är låg, mellan 3 5 %. Vi väljer att visa en grov uppskattning på 4 % och att beräkning av snittvärdet har gjorts med exkluderat. Att notera är att och har 0 % i personalomsättning. Är detta bra eller dåligt? Högst personalomsättning har och på 7 respektive 7,3%. Det som bör noteras i detta samanhang är att i kommuner med lågt antal tillsvidaranställda kan få personer som slutat ge en hög procentuell omsättning. I förhållande till snittet för landets kommuner är personalomsättningen relativt låg i nätverks kommunerna. 6
Antal sjuktillfällen 3,0 2,0 1,9 1,0 0,0 1,7 1,6 1,9 1,9 2,2 2,9 2,9 2,1 Sjukfrånvaron är mätt som antalet sjuktillfällen för förskollärare och barnskötare i förhållande till antalet tillsvidare anställda i dessa personalkategorier under 2001. Uppgifterna har hämtats ur kommunernas personalsystem. Kommentar och har ej kunnat få ut information om detta ur sina personalsystem. Snittvärdet har gjorts med och exkluderat. I är varje anställd sjukskriven i snitt 1,6 gånger per år. I och är sjukfrånvaron 2,9 sjukfall/anställd och år. Ersätts frånvarande personal med vikarie, får barnen i och se ny personal nästan dubbelt så ofta som barnen i. I förhållande till snittet för landet är dock detta ett mycket lågt sjukfrånvarotal. Kostnad Kostnad, exkl. lokaler per inskrivet barn 2001. Kostnadsmåttet kan vara ett effektivitetsmått, men kan även spegla kommunens ambitionsnivå. Kostnadsmåttet bör ses i relation till övriga mått. 7
Kostnad 100 000 75 753 50 000 0 69 600 81 300 73 716 84 300 80 400 75 400 87 400 73 700 78 200 77 200 Definition Tabellen visar total kostnad exklusive lokaler för förskolor i kommunal regi dividerat med genomsnittligt antal barn i kommunala förskolor år 2001. I totalkostnaden ingår alla kostnader för förskola, t ex kostnad för administration, kapitalkostnader, löner och personal omkostnader. I kostnaderna ingår också kommunala bidrag till enskilda anordnare. Intäkter från andra kommunala förvaltningar (verksamheter) och från försäljning till andra kommuner och landsting har dragits ifrån. Med genomsnittligt inskrivna barn avses medeltal av antal inskrivna barn i förskola i kommunal regi den 13 oktober 2000 och den 15 oktober 2001. Kommentar Högst kostnad har och. Lägst kostnad har kommun. Skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad är 17 800 kr/inskrivet barn. kostnad är drygt 25 % högre än s kostnad. Detta förhållande kan vara intressant att utreda vidare. Kostnader för särskilt stöd och andel barn med insats. En hög kostnad för insatser för barn i behov av särskilt stöd kan visa på en hög ambitionsnivå från kommunens sida. En hög kostnad kan också vara avhängigt antalet barn som är i behov av stöd. Andelen barn som får stöd kan bero på att den faktiska förekomsten av barn i behov av stöd är stor, men även på att kommunen uppmärksammar dessa barn och framförallt på att bedömningsrutinernas grunder är olika. 8
Kostnad för särskilt stöd 5 000 3 451 0 2 913 2 335 3 725 4 678 855 2 094 6 607 5 700 3 165 Definition Tabellen visar total kostnad för insatser för barn med behov av särkilt stöd, dividerat med genomsnittligt antal barn i kommunala förskolor, år 2001. Med insats avses assistent för enskilt barn, förstärkning i gruppen, specialpedagog, talpedagog, extern placering, specialgrupp i kommunen, och handledning. Med genomsnittligt inskrivna barn avses medeltal av antal inskrivna barn i förskola i kommunal regi den 13 oktober 2000 och den 15 oktober 2001. Uppgiften för totalt antal inskrivna barn i förskola har hämtats ur skolverkets statistik. Uppgifter om kostnader för särskilt stöd har hämtats ur respektive kommuns bokföring. Kommentar kunde ej få fram denna kostnad. Beräkning av snittvärdet har gjorts med exkluderat. kommun har lägst kostnad för barn i behov av särskilt stöd. är den stora motpolen med relativt höga kostnader. Skillnaden i kostnader är för höga för att kunna förklaras enbart med förekomsten av barn med behov av stöd. Är ambitionsnivån så olika eller redovisar kommunerna kostnaderna på olika sätt? Utifrån det resultat som framkommit så är detta ett område som kommunerna borde studera vidare. Det finns ett nationellt intresse i att se över rutiner och kriterier för insatser för barn i behov av särskilt stöd eftersom dessa kostnader ökar för i princip alla kommuner. Inom detta område har därför kommunerna i nätverket möjlighet att driva ett utvecklingsarbete som inte gjorts tidigare. För medborgarna och framförallt för föräldrar med barn i behov av särskilt stöd är detta ett området som har stor betydelse för rättsäkerheten. 9
Andel barn med särskilt stöd 10,0% 5,0% 4,6% 0,0% 3,3% 7,7% 4,2% 4,1% 0,9% 7,5% 10,2% 4,9% 6,3% Definition Tabellen visar antalet barn med insats dividerat med det totala antalet inskrivna barn i förskolan. Med insats avses assistent för enskilt barn, förstärkning i gruppen, specialpedagog, talpedagog, extern placering, specialgrupp i kommunen, och handledning. Med totalt antal inskrivna barn avses antalet inskrivna barn 15/10 2001 i förskola som anordnas i kommunal regi, samt i förskola som anordnas i enskild regi eller på entreprenad. Måttet på inskrivna barn har valts med tanke på att några kommuner har en relativt hög andel barn i förskola i enskild regi som också erhåller resurser för barn i behov av särskilt stöd. Kommentar kunde ej ta fram denna uppgift. Beräkning av snittvärdet har gjorts med exkluderat. I och har nästan var 10:e barn fått någon form av särskilt stöd. I är det vart 100:e barn som får särskilt stöd. Hur kan det vara så? Är det en definitionsfråga om vad som är särskilt stöd eller löser man behovet på något annat sätt? Även detta mått visar på stora skillnader mellan kommunerna och bör studeras och utvecklas vidare vilket framförallt är viktigt ur ett medborgarperspektiv. Sammanfattning av resultatet. Det finns intressanta skillnader mellan kommunerna på flera punkter: Personaltätheten har ett spann på 4,7 5,6 barn/årsarbetare, eller 19 % mellan högst och lägst personaltäthet. Personalomsättningen varierar från 0 till 7,3 %. Sjukfrånvaron varierar från 1,6 till 2,9 sjukfall per anställd och år. Kostnaderna har en variation på 17 800 kr/inskrivet barn, eller 25 % från lägsta till högsta kostnad. Kostnaderna för särskilt stöd dividerat med genomsnittligt inskrivna barn varierar mellan 855 kr och 6 600 kr eller 672 % mellan lägst och högst. 10
Andelen barn med insats varierar mellan 0,9 % och 10,2 % av det totala antalet inskrivna barn i förskolan. För framtida jämförelser bör de objektiva måtten dokumenteras bättre med syfte och definitioner så att det ej råder något tvivel om vad som efterfrågas. Oavsett kvaliteten på lämnade uppgifter från kommunerna finns det två kommuner som ej lämnat fullständiga uppgifter, och. Utifrån de mått som tagits fram är skillnaderna mellan kommunerna intressanta utgångspunkter för fortsatta studier. I fortsatta studier av resultaten finns möjlighet till lärande mellan kommunerna både när det gäller metodfrågor och när det gäller själva redovisningen av måtten. Föräldrarnas syn på verksamheten - kundnöjdhet Enkätundersökning Redan inledningsvis i diskussionerna med att göra en undersökning om förskolan fanns uppfattningen klar i nätverket att vi skulle genomföra en enkätundersökning om hur förskolan upplevs ur ett brukarperspektiv. Genom denna enkätundersökning fick vi fram subjektiva kvalitetsmått. Föräldrarnas syn på och samspelet med förskolan lägger grunden för uppfattningen om kvaliteten i verksamheten. Föräldrarna uppfattning om den enskilda förskolan blir på så sätt den syn på kvalitet som finns bland medborgarna. Utifrån detta perspektiv är det viktigt för kommunen att lyssna på och aktivt samarbeta med föräldrarna för att uppnå en god kvalitet med rådande resurser för verksamheten. Undersökningen har gått ut till alla föräldrar med barn födda 1998 som har plats på förskola. I undersökningen har alla förskolor i kommunal regi och de förskolor som har kommunalt bidrag ingått. Enkäten delades ut på förskolan, direkt till föräldrar under v. 21-22. Föräldrarna fick sedan lämna in enkäten i bifogat svarskuvert till förskolan. Svaren har hanterats anonymt. Svarsfrekvensen har varierat. 11
Svarsfrekvens i % 100 80 60 50 48 76 70 49 54 68 93 51 55 40 20 0 har en mycket hög svarsfrekvens. Det är dock 5 av de 10 undersökta kommunerna som ligger runt 50% vilket är en förhållandevis låg svarsfrekvens. Erfarenheten visar dock att resultat endast ändras marginellt med en svarsfrekvens som ökar från 50 % till 70 %. Enkäten har 5 olika delområden. Under varje delområde ställs ett antal frågor som skall fånga upp olika aspekter av delområdet. Nedan visas i diagramform ett medelvärde av de frågor som ingår i varje delområde. Hela bakgrundsmaterialet visas i bilagor. Bemötande Föräldrarna upplever hög grad av nöjdhet när det gäller bemötandet från förskolan. Medelvärdet får 93% i delområdet och det är ett mycket gott betyg. Man tycker att personalen är aktiv när man hämtar och lämnar sitt barn. Barnen har möjlighet att få uppmärksamhet av personalen och man tycker att personalen är engagerad i barnen. Barnens trivsel uppfattas också som mycket hög. 100 90 Bemötande, medelvärde 98 94 94 93 93 94 92 87 99 83 93 80 % 70 60 50 Hallstahannar medel 12
Flexibilitet Föräldrarna upplever något lägre grad av nöjdhet när det gäller flexibiliteten på förskolan men det ligger fortfarande på en mycket hög nivå.. Medelvärdet för området är 88%. Det är här värt att poängtera att graden av nöjdhet sjunker på grund av att fler anser sig inte veta eller kunna ta ställning till flera av delområdets frågor. Det är varierande svar i kommunerna på frågorna inom detta delområde. Den fråga som får högst betyg är hur nöjd föräldrarna är med förskolans öppet- och stängningstider. Den fråga som får lägst betyg är hur nöjd man är med hur förskolan löser problem som uppstår vid ordinarie personals frånvaro. Flexibilitet, m edelvärde 100 90 88 87 87 90 90 92 87 88 92 88 80 77 % 70 60 50 Hallstahannar medel Föräldrainflytande När det gäller föräldrainflytande upplever föräldrarna det väldigt olika inom de undersökta kommunerna. Medelvärdet ligger på 83%. Det är en kommun,, som får toppbetyg på frågorna, 100%. Under detta delområde är det påfallande många som inte vet eller inte kan ta ställning till frågorna. Det är ungefär en fjärdedel av de svarande som använder det svarsalternativet. De flesta svarsandelarna ligger på svarsalternativet ganska nöjd. Inom detta område är det mycket intressant för kommunerna i nätverket att studera vad som görs i för att uppnå den nöjdhetsgrad man gör. 13
100 Föräldrainflytande,medelvärde 100 98 % 90 80 70 82 85 86 84 78 76 73 69 83 60 50 Hallstahannar medel Information Inom delområdet finns en fråga om hur föräldrarna upplever informationen om förskolans läroplan. Den frågan får undersökningens sämsta betyg och drar på så vis ner helhetsbedömningen av området. De övriga frågorna får en relativt hög grad av nöjdhet. Medelvärdet ligger på 83%. Information, medelvärde 100 90 80 84 90 82 89 92 76 77 79 94 83 % 70 60 53 50 Hallstahannar medel Synpunkter/Klagomål Föräldrarna upplever en tämligen hög grad av nöjdhet med möjligheterna med att föra fram synpunkter och klagomål. Medelvärdet ligger på 88%. Frågan inom delområdet som får lägst betyg är, hur nöjd föräldrarna är med resultatet av framförd kritik. 14
Synpunkter/Klagomål, medelvärde % 100 90 80 70 60 50 83 89 90 85 99 78 85 80 97 73 88 Hallstahannar medel Sammanfattande kommentar Helhetsbedömningen är att föräldrarnas upplevda grad av nöjdhet är god. Det är två kommuner som genomgående har hög grad av nöjdhet, och. För det övriga kommunerna är det därför intressant att studera vad dessa kommuner gör. De frågor som fått högst andel nöjdhet är frågorna om hur föräldrarna upplever barnens trivsel på förskolan och hur man upplever sin förskolas öppet- och stängningstider. Den fråga som fått lägst andel nöjdhet är frågan om informationen om förskolans läroplan. Det delområde som fått högst andel nöjdhet är bemötandet och det delområde som fått lägst andel nöjdhet är föräldrainflytande. Det finns relativt många svar i enkäten under fler av frågorna där föräldrar inte vet eller ej kan ta ställning. Dessa svarsalternativ är till största del representerade under delområdet kring föräldrainflytande. Det finns utifrån den här undersökningen ett bra material för verksamheten att arbeta vidare med. Sammanfattningsvis kan kort sägas att föräldrarna uppfattar bemötandet i förskolan och barnens trivsel som gott men att föräldrainflytandet och informationen, framförallt om förskolans läroplan, kan förbättras. 15
Medelvärde av alla frågor per kommun 100 90 80 87 95 90 88 89 85 86 83 96 73 87 % 70 60 50 Hallstahannar medel Externa informationen Inledning Extern information har stor betydelse i kommunens verksamhet. Den externa informationen är ansiktet utåt som kommunen visar sina kommuninvånare och andra intresserade. Det är bland annat genom detta vi kan visa våra tjänsters innehåll och kvalitet. En saklig och konkret beskrivning som svarar på medborgarnas frågor gör det möjligt för den enskilde att ha en rimlig och korrekt förväntning på den kommunala tjänsten. Vi kan enkelt uttrycka det som en strävan mot att varudeklarera tjänsten. Vi bortser ofta från detta och tar många gånger för givet att medborgaren vet mer än vad som är fallet. En viktig utgångspunkt i detta är även att en otydlig och osaklig information leder till att medborgaren i större utsträckning måste ta direkt kontakt med kommunens personal för att få svar på sina frågor. Detta medför att större resurser måste avsättas för att muntligen informera. Erfarenheterna visar att de frågor som ställs till kommunerna till största delen är återkommande, av vilket man kan dra slutsatsen att sådan information borde finnas i skriftlig form. Samtidigt är det viktigt att se informationen ur ett demokratiskt perspektiv. En saklig, fyllig och lättillgänglig information ska kanske ses som en förutsättning för medborgarens deltagande och inflytande i den kommunala debatten. Kan en förbättrad skriftlig extern information frigöra mer resurser till annan verksamhet? Metodik Den metod vi i huvudsak använt oss av kan vi kalla en scenariometodik tillsammans med en kollegiegranskning. Projektgruppen beslutade sig för ett mindre antal självklara frågor som vi utifrån ett föräldraperspektiv ansåg vara rimligt att den skriftliga informationen skulle kunna svara på. Därefter har kommunernas skriftliga information samlats in och granskats utifrån frågorna. Samtidigt har även kommunernas hemsidor granskats med samma frågor. Därefter har en sammanställning och kommentarer gjorts inom respektive område. Den totala sammanställningen finns i bilagan. 16
Scenario Jag ska flytta till er kommun och skulle vilja att ni skickade skriftlig information om era förskolor. Frågor Var finns förskolorna i kommunen? Finns det förskolor med olika pedagogisk inriktning/profil och arbetssätt? När är förskolorna öppna? Vilka avgifter gäller? Hur snabbt kan jag få en förskoleplats? Hur beräknas väntetiden? Hur kan man få förtur? Hur anmäler jag mitt intresse? Hur tar man emot barn med allergi? Hur kan jag få en kvalitetsredovisning över kommunens förskoleverksamhet? Hur sker föräldrasamverkan? Samtliga frågor, utom nummer 9, är generella, det vill säga frågor som alla föräldrar borde vara intresserade av att få svar på. Undersökningen Vid jämförelse mellan kommunerna är det de största kommunerna och som är bäst på skriftlig information men även s och material svarar på de flesta frågorna. s och s material gav färre svar på frågorna och i s material är det svårt att få svar. På de frågor som ställdes hittade vi 51 svar i kommunernas skriftliga material och 61 svar på hemsidorna av 110 möjliga. Det innebär att det generellt bästa sättet att hitta information är att söka på kommunernas hemsida. Bäst på hemsidesinformation är och. För de övriga kommunerna hittade vi ungeför lika många svar på frågorna i det skriftliga materialet som på hemsidorna. utmärker sig med att hemsidan ger mycket mer information än kommunens skriftliga informationen. 17
Jämförelse, information om förskolan 0 2 4 6 8 10 Skriftligt material Webinfo Skriftlig information innehåll Syftet vid förfrågningen angavs vara eventuell inflyttning till kommunen. 11 frågor om förskolan 1.Var finns förskolorna? 2.Finns olika pedagogisk inriktn/profil? 3.När är förskolorna öppna? 4.Vilka avgifter gäller? 5.Hur snabbt kan jag få en plats? 6.Hur beräknas väntetiden? 7.Hur kan man få förtur? 8.Hur anmäler jag intresse? 9.Hur ta emot barn m allergi? 10.Finns kvalitetsredovisning? 11.Hur sker föräldrasamverkan? 0 2 4 6 8 10 Skriftlig information Webinfo De frågor som är lättast att få svar på i det skriftliga materialet (9 av 10 kommuner svarar) är vilka avgifter som gäller och hur man anmäler sig. Däremot är det svårt att få svar på frågor om mottagande av barn med allergi, föräldrasamverkan, 18
pedagogisk inriktning/profil, väntetiden för plats. Ingen kommun informerar om var man kan få tag i en kvalitetsredovisning för förskolan. Kommunens webbsidor innehåll och funktionalitet Alla kommuner har en hemsida där information om förskolan finns. I flera kommuner är det dock svårt att snabbt hitta förskoleverksamheten och ibland brister det i länkarna. Tidsåtgången för att hitta svar på frågorna mättes och det tog ca 5-30 min att hitta svar på frågorna i respektive kommun. Det är svårt att med det resultatet göra en rättvisande jämförelse om hur lättillgänglig informationen är eftersom undersökningen genomfördes av olika personer med olika datorvana. På hemsidorna var den mest frekventa informationen; var förskolorna finns och hur man anmäler sig, men även svar om pedagogisk inriktning/profil, avgifter och väntetid var vanliga. Även på hemsidan är det omöjligt att hitta svar på kvalitetsredovisning och svårt att hitta svar om mottagande av barn med allergi samt föräldrasamverkan. Sammanfattning av resultatet Bemötandet vid telefonkontakt med kommunerna var överlag mycket positivt. De stora kommunernas information ger flest svar på våra frågor. Ingen kommun informerar om hur man kan få tag på en kvalitetsredovisning för förskolan. Endast enstaka svar återfanns om hur man tar emot barn med allergi och hur föräldrasamverkan sker. Detta gäller både den skriftliga informationen och informationen på hemsidan. Det verkar som hemsidorna har blivit ett viktigare informationsalternativ än det skriftliga materialet även om inriktningen är lite olika. Överensstämmer det med hur målgruppen söker informationen? Många förskolor verkar ta hemsidan som möjlighet att informera om just sin verksamhet, som man inte får möjlighet till i ett kommungemensamt informationsmaterial. INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV SÄRKILT STÖD Undersökning av ärendehantering Styrgruppen för nätverk Bergslagen beslutade vid sitt möte i i mars 2002 att undersökningen av förskolan också skulle ha en inriktning mot barn i behov av särskilt stöd. Detta eftersom kostnader för barn i behov av särskilt stöd har ökat under de senaste åren i kommunerna. Projektgruppen bestämde sig för att undersöka hur ansökningar om särskilt stöd bedöms i de tio olika kommunerna som ett komplement till de nyckeltal kring kostnader som tagits fram. Avsikten var att få en bild över insatserna som kommunerna sätter in och omfattningen av dessa. Ur ett brukarperspektiv kan det vara av intresse att veta om bedömningarna skiljer sig åt, om det är av betydelse i vilken kommun man är bosatt. Ur ett kommunperspektiv kan det vara av intresse att jämföra organisation och hantering av resurserna till behov av särskilt stöd. 19
Metod För att ta reda på detta tog projektgruppen fram 5 autentiska avidentifierade fall vilka skickades till respektive kommun för bedömning. Projektledarna från,,, och fick i uppdrag att ta fram var sitt ärende och avidentifiera dessa. Kommunerna fick i uppdrag att hanterade ärendena enligt sina ordinarie rutiner för bedömning av insatser för barn i behov av särskilt stöd. Om insatser beviljades skulle i svaret framgå antal stödtimmar, kostnaden för dessa och typ av insats. Vi är medvetna om att den här typen av undersökning kan vara komplicerad att genomföra. Då underlaget dock har varit detsamma för samtliga kommuner ansåg vi trots detta att svaren kunde bli intressanta att jämföra. Undersökningen är deskriptiv till sin karaktär och visar inga mätbara mått för ett statistiskt underlag. Vi ser dock denna form av undersökning som intressant och att det finns stora möjligheter att utveckla metoderna för undersökningen och metoder och rutiner för bedömning av insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultat Bedömningen visade sig vara problematisk att genomföra i flera av kommunerna. Uppgift om kostnad för beviljat stöd var svår för många att beräkna. Antal timmar för insatserna var lättare även om denna uppgift inte heller kunde beräknas av alla kommuner. Flera kommuner uppgav att ärendena innehöll för knapphändiga uppgifter. Det visade sig dock att, och kunde precisera både timmar och kostnader för dessa. Detta borde därför kunna utvecklas för alla kommunerna i nätverket. Det har visat sig svårt att jämföra kommunernas omfattning av insatser i antal timmar då insatserna är av så olika karaktär. En del kommuner har uppgett specialavdelning vilket kan vara en heltidsinsats för barnet även om insatsen inte har angetts i timmar. En del av de föreslagna insatserna riktar sig direkt till barnet medan andra kan vara handledning riktad till personal eller föräldrasamtal. I flera svar uppges att åtgärdsprogram kommer att utarbetas. Dessa kan i princip innebära att den enskilda förskolan ansvarar för allt stöd till en heltidsplacering på en specialinstitution och det blir därav svårt att få en bild över vilka olika insatser som kommer att genomföras. Flera kommuner har uppgett insatser som bekostas av landstinget. Exempelvis kontakt med BVC, BUP och habilitering. Vi kan inte förutsätta att de kommuner som inte uppgett dessa uppgifter inte hade för avsikt att ta de kontakterna. Avsikten med undersökning var att ta reda på vilka insatser som kommunerna skulle vidta och bekosta och där kan vi se att projektgruppen till viss del varit otydlig i informationen om vad som efterfrågades. Under varje tabell har vi skrivit en kort kommentar som belyser betydelsefulla skillnader. 20
Fall 1 Insats Antal timmar Kostnad specialpedagog handleder personal och utarbetar åtgärdsprogram kontakt med BVC och logoped totalpedagog handleder personal och utarbetar åtgärdsprogram besök av talpedagog specialpedagog handleder 1 h/v personal kontakt med BVC specialavdelning talpedagog specialpedagog handleder 30 min/v 30 min/v personal talpedagog alt. specialpedagog arbetar direkt med barnet samt handleder 2 h/v personal talpedagog specialpedagog BVC-utredning Habiliteringsutredning specialpedagog observerar barnet samt ger språk och rörelsestimulering logoped talpedagog specialavdelning marte meo-metoden specialpedagog handleder personal specialpedagog observerar barnet och arbetar med lekprocessen föräldrasamtal 1 h/v 30 h/år 12 h 3 h 1 h/v i 3 v 1 h/v 6 h 1 h/v 1 h på 2 ggr 28 000 kr/år 9 000 kr 2 500 kr 1 500 kr 1 500 kr Specialpedagog gör behovsbedömning och handleder Talpedagog gör bedömning och handleder Extra resurs till gruppen 20 h/v 141 500 kr/år Fall 1 Två av kommunerna uppger att de tänker placera barnet i mindre barngrupp (specialavdelning). I princip alla kommuner anser att handledning bör ges till personalen i arbetet med barnet, i övrigt erbjuds en stor variation i föreslagna insatser och i detta kan man se de olika kommunernas särart i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. 21
Fall 2 Insats Antal timmar Kostnad hörselkontroll ev. psykologutredning totalpedagog handleder personal och utarbetar åtgärdsprogram specialpedagog observerar barnet och handleder personal psykolog handleder personal personlig assistent talpedagog specialpedagog specialpedagog observerar barnet och handleder personal personlig assistent ev. remiss till habiliteringen specialpedagog habiliteringsutredning BVC-utredning BUP-utredning 1 h/v 2 h var 3:e v 40 h/v 30 min/v 30 min/v 1 h/v 20 h/v 40 h/år 11 000 kr inköpt psykologutredning 15 h 7 500 kr extraresurs till gruppen resurspedagog handleder personal 10 h/v 30 min/v specialpedagog observerar barnet och arbetar med lekprocessen föräldrasamtal kont. med BVC hörselkontroll, ev remiss till habiliteringen ev. psykologkontakt 6 h 1 h/v 1 h på 2 ggr Utredare gör bedömning av barnet BVC kontaktas Resurs i barngrupp 20h/v 141 500 kr/år Fall 2 Två av kommuner uppger att de vill bevilja en personlig assistent, dock i olika omfattning och två kommun beviljar en extraresurs till gruppen. Även här ser vi stora skillnader i föreslagna insatser och att kommunerna väljer olika vägar för att stödja barnet. 22
Fall 3 Insats Antal timmar Kostnad personlig assistent 40 h/v kurator handleder fosterföräldrar specialpedagog handleder personal totalpedagog handleder personal och utarbetar åtgärdsprogram specialavdelning specialpedagog handleder personal ingen åtgärd förutom familjehemsplaceringen talpedagog via BVC utredning av specialpedagog och socionom kontakt med fosterföräldrar kontakt med BVC assistent talpedagog specialpedagog resurs till gruppen specialpedagog eller talpedagog ger språkstimulering specialavdelning resurspedagog utarbetar åtgärdsprogram specialpedagog observerar barnet och arbetar med lekprocessen handledning till assistent handledning till personal föräldrasamtal minst 25 h/v 1 h/v 1 h/v 30 h/v 1 h/v 40 h/år 20 h/v 1 termin 1/v i 16 v alt. 3h på 3 ggr 4 h 1 h/v 30 min/v 1,5 h/månad 1 h på 2 ggr 199 000 kr/år 28 000 kr/år 11 000 kr 135 000 kr 3 280 kr alt. 1 500 kr Utredare gör bedömning av barnet Kontakt med familjehemmet tas Talpedagog gör bedömning Personlig assistent sätts in 40 h/v 283 000 kr/år Fall 3 Insatserna varierar från personlig assistent på heltid till ingen åtgärd. 23
Fall 4 Insats Antal timmar Kostnad interkommunal placering personlig assistent i 6- årsverksamhet Specialavdelning korttidshem i den egna kommunen specialpedagog handleder personal personlig assistent interkommunal placering placering på förskola med LSSassistent specialpedagog handleder personal talpedagog fritidshemsplacering LSS-assistenter interkommunal placering 20 h/v 2 h var 3:e v 40 h/v 20 h/v 2 h var 3:e v 1 h/v 8-10 h/v 40 h/v interkommunal placering interkommunal placering LSS-assistent placering på förskola i kommunen utbildning om funktionshindret till personal specialpedagog handleder 30 min/v personal Utredare gör bedömning av barnet Specialavdelning Specialavdelning erbjuder avlastning till föräldrar tre nätter/månad och en helg /månad Helårbasis 290 650 kr/år Fall 4 På grund av att ärendet ej varit tillräckligt avidentifierat har ärendet varit extra svårbedömt. 24
Fall 5 Insats Antal timmar Kostnad specialpedagog handleder personal kuratorstöd till familjen bedömning av logoped totalpedagog handleder personal och utarbetar åtgärdsprogram besök av talpedagog kuratorstöd till familjen specialpedagog handleder 2 h var 3:e v personal resurs till gruppen specialpedagog handleder personal 15 h/v 1 h/v i en månad sedan 30 min/v specialpedagog alt. socionom arbetar direkt med barnet och handleder personal kontakt med BVC ev. remiss till habilitering/bup resurs till gruppen specialpedagog talpedagog samtal med familjen inköpt psykologutredning specialpedagog handleder personal resurspedagog observerar barnet och handleder personal 1 h/v 20 h/v 40 h/år 1 h/v 10 h 2 h/v 1 termin 153 000 kr/år 11 000 kr 28 000 kr/år 5 000 kr 3 300 kr specialpedagog. observerar barnet och arbetar med lekprocessen resurs till gruppen specialpedagog handleder personal familjeterapeut träffar föräldrarna ev. remiss till habiliteringen 6 h 1 h/v 30 h/v 1,5 h/månad 1 h varannan v Utredare gör bedömning av barnet Kontakt med förälder tas Specialpedagog observerar barnet kontinuerligt Specialpedagog handleder barnet Resurs i barngrupp 20 h/v 141 500 kr/år Fall 5 Här varierar insatsen mellan handledning till personal till resurs till gruppen med 30 h/v. 25
Sammanfattning I det resultat som framkommit finns det intressanta skillnader i kommunernas bedömning av ärendena. Omfattningen av tilltänkta insatser ser mycket olika ut. Till varje ärende varierar insatsen från i princip ingen åtgärd till personlig assistent på heltid. Undersökningen visar på att kommunerna har organiserat sitt stöd för insatser för barn i behov av särskilt stöd på många olika sätt. har en liten organisation och är dess motpol med en stor organisation för insatserna. Även organisationen för att göra bedömningar av insatser skiljer stort mellan kommunerna och ansvaret för detta ligger på olika nivåer inom kommunerna. Det som framgår klart är dock att alla kommuner har en stor bredd av kompetenser i de resurser som sätts in för barn i behov av särskilt stöd. Vi kan dessutom se att vissa kommuner har valt att arbeta med speciella metoder som en del av stödet till barnet. Utifrån resultatet ser vi ett behov av att kommunernas resursorganisation eller liknande bör ta sig an detta område för fortsatt analys och utveckling. Hur ska den kvalitativt effektivaste organisationen se ut för att tillgodose barn i behov av särskilt stöd utifrån gällande ram? SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Styrgruppen för nätverk Bergslagen har beslutat att undersöka förskolan med inriktning mot barn i behov av särskilt stöd i de tio kommuner som ingår i nätverket. Nätverket skulle också titta på den externa informationen om förskolorna som finns i respektive kommun samt bemötandet i förskolan. Det har varit ett stort område att undersöka och det är mycket information som presenteras i denna rapport. Inom de olika delområdena finns en del uppgifter som visar på skillnader mellan kommunerna. Av de objektiva måtten visar personalomsättning och sjukfrånvaro på skillnader mellan några kommuner. och har inte någon personalomsättning och och har färre antal sjukskrivningar än övriga. Beträffande kostnader per inskrivet barn har och högst kostnad och väsentligt lägre kostnader. En stor andel av kostnaden i de mjuka verksamheterna i en kommun utgörs av personalkostnader. Andelen brukar ligga på ungefär 80%. Kommuner med hög personaltäthet som,, och har också höga kostnader. Kommuner med låga kostnader har även låg personaltäthet. Däremot kan man se skillnader i kostnader för kommuner med samma personaltäthet. s kostnad är 4.000 kr/inskrivet barn lägre än s 26
kostnad, trots att båda kommunerna redovisar en personaltäthet på 0,18 årsarbetare/barn. Antal årsarbetare/barn jämfört med kostnad exkl lokalkostnad/inskrivet barn Antal årsarbetare/barn 0,200 0,100 0,000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Kostnad exkl lokaler/inskrivet barn Tittar man så på kostnader för särskilt stöd så har de högsta kostnaderna men det är också där som flest antal barn har någon insats., och har en hög andel barn som erhåller stöd, med en relativt låg kostnad. och har en hög kostnad, men en relativt liten andel barn med insats. Det är detta område i undersökningen som visar på de största skillnaderna mellan kommunerna. Barn i behov av särskilt stöd lyftes fram av styrgruppen som ett väsentligt område att studera främst utifrån den kostnadsökning som skett under de sista åren. Resultatet visar på att kommunerna behandlar detta mycket olika och det finns utifrån det anledning för kommunerna att utreda området vidare. Kostnad för stöd/genomsnittligt inskrivna barn jämfört med andel barn med stöd Kostnad för stöd kr 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Andel barn med stöd Snitt 27
Det finns helt klart underlag för fortsatt analys, jämförelser och lärande kring de objektiva mått som tagits fram. Enkätundersökningen som gjorts har visat att föräldrarna i dessa kommuner är nöjda med sina förskolor. och är två kommuner som genomgående har hög nöjdhetsgrad samtidigt som de ligger något över snittkostnaden/barn för samtliga kommuner. Något som kommunerna kan arbeta vidare med är att utveckla föräldrainflytandet, som får något lägre nöjdhetsgrad men där är ett gott exempel för de övriga. För att få ett vidgat perspektiv på föräldrarnas nöjdhetsgrad och se om det finns faktorer i de objektiva måtten som kanske kan ge svar på skillnaderna mellan kommunerna har vi här korsat enkätundersökningens resultat över nöjdheten med ett antal objektiva mått. Vi ställer oss frågan; Är det så enkelt att större resurser skapar bättre verksamhet? Har man högt värde på nöjdheten samt lågt värde på antal barn/årsarbetare så stämmer teorin om att större resurser skapar bättre verksamhet. Nedanstående tabellen visar att det inte går att dra slutsatsen att mer resurser ger nöjdare kunder och bättre kvalitet, vi kan inte se ett sådant samband i resultatet för nätverkskommunerna. "Nöjdhet" i förhållande till årsarbetare per inskrivet barn Antal årsarbetare/barn 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 100 90 80 70 60 50 Andel "nöjdhet" enligt enkät Hur stor roll spelar personalomsättningen för verksamheten? Är det bra med hög personalomsättning eller inte. Undersökningen är gjord utifrån tillsvidareanställd personal, barnskötare och förskollärare. Resultatet visar att det inte finns något klart samband mellan dessa faktorer. och hade ingen personalomsättning under 2001. 28
"Nöjdhet" i förhållande till personalomsättning Andel (%) personal som slutar 10 8 6 4 2 0 87 4 90 7 88 89 5,1 2,8 95 0 83 85 86 7,3 0,9 0 96 73 5,8 4 100 90 80 70 60 50 Andel "nöjdhet" enligt enkät Tanken med att mäta sjuktillfällen istället för antal sjukdagar var att försöka fånga hur ofta barn och föräldrar möts av tillfällig personal eller en reducerad personalstyrka. Antal sjuktillfällen har sedan ställts mot svaren till en specifik enkätfråga som lyder Hur nöjd är Du med hur förskolan löser de problem som uppstår vid ordinarie personals frånvaro? Resultatet visar att det inte finns något klart samband mellan föräldrars nöjdhet och låg frånvaro bland personalen. "Nöjdhet" i förhållande till antal sjuktillfällen Antal sjuktillfällen/personal 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 86 83 85 75 81 88 82 91 2,86 2,9 1,72 2,18 1,6 1,95 1,89 0 90 58 2,1 0 100 90 80 70 60 50 Andel "nöjdhet" med förskolans hantering av personalfrånvaro och hade ingen uppgift på antal sjuktillfällen. Beträffande den externa informationen framgår det att den skriftliga informationen och webbinformationen om förskolorna i kommunerna kan variera och är goda exempel när det gäller såväl skriftlig information som webbinformation. och kan kanske hämta exempel från dessa kommuner 29
när det gäller information i skriftligt material och kan använda och s webbinformation som ett gott exempel på bra information på kommunernas hemsida. Undersökningen av hur ärenden för barn i behov av särskilt stöd bedöms i de tio kommunerna visade sig vara mer svårgenomförd än vad nätverket hade trott. Det som framgår är att insatserna som man beviljade var av mycket olika karaktär. Det område som visar på de största skillnaderna mellan kommunerna är barn i behov av särskilt stöd. De gäller alla de faktorerna vi undersökt såsom kostnader, antal barn och bedömningarna. Vi bedömer att det är framförallt inom detta område som ett fortsatt undersöknings- och utvecklingsarbete bör ske. Till slut är det nu viktigt att kommunerna tar beslut om fortsatt behandling och möjliggör för en ny mätning om cirka ett år. Vi hoppas att materialet ska ge underlag och inspiration till diskussion, verksamhetsutveckling och möjlighet till att lära av varandra.. 30