Unionen om konjunkturen Oktober 212 Ökad arbetslöshet hotar hushållen är nyckeln
Ökad arbetslöshet hotar hushållen är nyckeln Unionen om konjunkturen, oktober 212 Sammanfattning 1 I punktform sammanfattar vi prognosen enligt följande: Världsekonomin förväntas växa med 3,5 till 4 procent under prognosperioden, medan världshandeln ökar med knappt 5 procent om året. Vi bedömer fortsatt att de penningpolitiska åtgärder som vidtagits inom euroområdet är tillräckliga. Förtroendet för den politiska förmågan är dock fortsatt låg. Den konjunkturavmattning svensk ekonomi befinner sig i förefaller bli mer utdragen än vad vi tidigare bedömt. Hela prognosperioden kommer att kännetecknas av en svag tillväxt. När den internationella ekonomin åter skjuter fart är de grundläggande förhållandena i svensk ekonomi fortsatt goda, vilket medför att svensk ekonomi kan dra fördel av uppgången när den kommer. Trots den svaga konjunkturen fortsätter sysselsättningen uppåt, men vi ser ändå en högre arbetslöshet framför oss, främst under 213. Vi bedömer att hushållen är nyckeln för hur den svenska ekonomin utvecklas under prognosperioden. 1 Prognosen har tagits fram av t f chefsekonomen Gösta Karlsson tillsammans med utredarna Emma Tjärnback, Jon Tillegård och Charlie Levin samt statistikern Tobias Brännemo. Manusstopp 8 oktober 212, kl 15.. Den svenska ekonomin påverkas starkt av utvecklingen i Europa. Europa är den viktigaste marknaden för den svenska exporten och utvecklingen där är därför avgörande för svenska industri- och tjänsteföretag. Det är i Europa många svenska företag säljer sina produkter och det är från Europa andra svenska företag importerar produkter som säljs här. Det är vidare med europeiska företag de svenska företagen konkurrerar på världsmarknaden. Världskonjunkturen har stegvis försämrats under 212 och regeringar, centralbanker och internationella institutioner som Europeiska Unionen och Internationella Valutafonden har varit tvingade att gå in för att rädda akuta situationer. Räddningsaktionerna har inte skett utan umbäranden för befolkningen i de länder som behövt stöd. Den finansiella oron tillsammans med politisk oro, krig och miljökatastrofer på olika ställen i världen har dämpat den ekonomiska tillväxten. Åtgärderna för att öka förtroendet för att centralbanker och regeringar har kontroll över situationen i ekonomiskt avseende har hittills inte avspeglat sig i att företag och hushåll vågar ta de ekonomiska risker som är nödvändiga för att få fart på ekonomin. Tillväxten i världsekonomin finns främst i länder som Kina, Indien, Brasilien och i en del länder i det före detta östblocket. Utvecklingen här är dock mycket beroende av att marknaderna i Västeuropa och i Nordamerika ökar sin efterfrågan. På sikt kommer efterfrågan i BRICS 2 -länderna att växa kraftigt och dessa ekonomier utvecklas också genom att konsumenterna på hemmaplan står för en viktig del av efterfrågan. 2 BRICS står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. 1 (32)
Totalt sett har vår syn på den internationella konjunkturen blivit alltmer pessimistisk under loppet av 212. Den svenska ekonomin Den dystra internationella utvecklingen har stegvis också kommit att påverka utvecklingen i Sverige. Under året har allt mer negativa stämningar blivit förhärskande hos företag och hos hushåll trots att de siffror som kom under första halvåret något överraskade i positiv riktning. Den svenska tillväxten har inte fallit så lågt som befarades för ett år sedan, men perioden med låg tillväxt är mer utdragen. Tabell 1 Försörjningsbalans 21 211 212 213 Hushållens 4, 2, 1,8 2,4 konsumtion Offentlig 2,1 1,8,7 1,1 konsumtion Fasta bruttoinvesteringar 7,2 6,2 1,6 3, Lagerinvesteringar, 2,2,5-1, -,1 % av BNP Export 11,4 6,9 1,5 2,4 Import 12, 6,3,9 3,2 BNP 6,6 3,9,7 1,7 BNP, kalenderjusterad 6,3 3,9 1, 1,7 Källa: SCB, egna bedömningar och beräkningar Det innebär att vi i vår nu föreliggande prognos marginellt har skrivit upp vår BNP-prognos för 212 från,5 procent till,7 procent, men föranletts att skriva ner vår prognos för 213 från 2,8 procent till 1,7 procent. Den svenska tillväxten, se diagram 1, har de tre senaste kvartalen redovisat mycket låga tal. I jämförelse ett kvartal mot kvartalet innan har tillväxten varit svagt positiv bortsett från fjärde kvartalet 211, då tillväxten var negativ. Diagram 1 Den svenska tillväxten, kalenderjusterade siffror procent 1 8 6 4 2-2 28 Q1-4 -6-8 tillväxt jämfört med motsvarande kvartal året innan tillväxt jämfört med föregående kvartal Källa: SCB, Macrobond 28 Q2 28 Q3 28 Q4 29 Q1 29 Q2 29 Q3 29 Q4 21 Q1 21 Q2 21 Q3 21 Q4 211 Q1 211 Q2 211 Q3 211 Q4 212 Q1 212 Q2 Vår bedömning är nu att Sverige under en längre period kommer att riskera låg tillväxt på grund av att tilltron till att politikerna hanterar situationen i främst euroområdet, men också i USA, fortsatt är låg. Detta kommer att betyda att vi ser framför oss en tid av anpassning i svenska företag med ökade varsel om personalneddragningar och med en lägre efterfrågan av arbetskraft. Totalt befarar vi att arbetslösheten kommer att öka under 213. Tabell 2 Några nyckeltal Sysselsatta 15-74 år, procentuell förändring Arbetslöshet, 15-74 år, procent I åtgärder, 16-64 år, antal, tusental Konsumentpriser, KPI Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, egna bedömningar 211 212 213 2,1,5,1 7,5 7,9 8,2 178 188 195 3, 1, 1,4 Vi bedömer att Sveriges handel med omvärlden kommer att utvecklas i en långsam takt under 212 och 213. Både export och import kommer att utvecklas svagt om än positivt. För 212 förväntar vi oss att exporten ökar med 1,5 procent medan importen ökar ännu långsam- 2 (32)
mare, med,9 procent. Detta ger en fortsatt positiv handelsbalans. 213 tror vi på en något starkare export (2,5 procent) medan importen ökar något mer (3,2 procent) främst beroende på att vi tror att hushållen då ökar sin konsumtion. Utsikterna för produktionen är svaga och vi bedömer att produktionen för näringslivet som helhet växer i år med,6 procent och nästa år med 1,7 procent. Variationerna mellan branscherna är stora, där byggindustrin och tillverkningsindustrin utvecklas negativt medan delar av tjänstesektorn har en mer positiv utveckling. Produktiviteten i näringslivet bedömer vi kommer att utvecklas svagt under 212 eller med bara 1 procent. För 213 bedömer vi att produktivitetstillväxten i näringslivet i det närmaste fördubblas. Detta beror delvis på att förväntade personalneddragningar genomförs och att tillväxten därmed ökar vid given produktionsvolym. Investeringarna i näringslivet som under 211 ökade relativt kraftigt förväntas under både 212 och 213 stanna vid mycket mindre ökningstal, 1,6 respektive 3, procent. Dels ligger stora delar av industrin i vänteläge, samtidigt som bostadsbyggandet fortsätter att utvecklas svagt. Det stora undantaget är gruv- och mineralindustrin, som bedöms öka sina investeringar kraftigt. Det stora infrastrukturinvesteringspaket som regeringen presenterat bedöms inte få någon större effekt på de faktiska investeringarna under prognosperioden. Eventuella effekter kommer främst hos de tekniska konsultföretagen. Den låga aktiviteten i ekonomin betyder att inflationstrycket är svagt. Riksbankens återhållsamma räntepolitik späder på bilden av att Sverige under både 212 och 213 kommer att behålla en mycket låg prisökningstakt. Vi har i denna rapport skrivit ned våra prognoser för KPI både 212 och 213. För 212 skrivs prognosen ned från 1,7 procent till 1, procent. För 213 skriver vi ned prognosen från 2,4 procent till 1,4 procent. Vår bedömning är alltså att prisökningstakten under hela perioden ligger klart under Riksbankens mål. Hushållen är nyckeln för tillväxten i det korta perspektivet. Det är också endast för hushållen vi i stort sett kvarstår vid de bedömningar vi gjorde i rapporten i mars 212. Vår prognos för hushållens konsumtion både för 212 och 213 innebär små uppjusteringar, till 1,8 procent för 212 och 2,4 procent 213. Det ska dock understrykas att nedrisken i dessa bedömningar är större än upprisken, framför allt om sysselsättningsutvecklingen blir sämre än vi förutser. Vi gör också smärre revideringar uppåt av den offentliga konsumtionen. Arbetsmarknaden står det närmaste året inför mycket stora utmaningar. En svag sysselsättningstillväxt kopplad till en ökad arbetslöshet utgör bakgrunden till dramat som vi ser framför oss. Samtidigt kan konstateras att matchningen på arbetsmarknaden blir allt sämre. De genomsnittliga arbetslöshetstiderna är mycket långa och kompetensgapet mellan de arbetssökande och arbetsgivarnas krav syns i en allt sämre relation mellan arbetslöshet och lediga platser. Vi bedömer att arbetslösheten i år kommer att stanna vid samma nivå som vi förutspådde i våras, 7,9 procent. För nästa år har vi reviderat upp vår prognos till 8,2 procent. Börsb örsbolagens utveckling I våra konjunkturrapporter presenterar vi i inledningen en del material kring börsbolagens utveckling. Diagram 2 visar hur omsättning och rörelsemarginal för bolag noterade på Stockholmsbörsen har utvecklats från början av 25. För 212 redovisas faktiskt resultat så långt som dessa har offentliggjorts. För reste- 3 (32)
rande delen av året samt för 213 redovisas ett genomsnitt av bolagsanalytikers prognoser, viktade efter hur träffsäkra bedömningarna varit historiskt. Diagram 2 Börsbolagens omsättning och rörelsemarginal 25-211 samt prognos 212-213, korrigerade för PPI Index, 25=1 11 1 9 8 7 Omsättning, vä Rörelsemarginal, inkl finans & försäkring, hö Rörelsemarginal, exkl finans & försäkring, hö 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: Thomson Reuters databas Worldscope, egna bearbetningar Diagrammet visar hur konjunkturskiftningarna under perioden påverkat börsbolagen. Mellan 28 och 29 tappade bolagen drygt 1 procent av sin omsättning. Även om 211 innebar att mycket av förlorad mark återtogs, har bolagens genomsnittliga omsättning ännu inte nått tillbaka till nivån innan finanskrisen. För helåret 212 väntas en försiktig ökning av omsättningen jämfört med 211 medan 213 ser än något ljusare ut. Då, fem år efter finanskrisens utbrott väntas omsättningen nå över 28 års nivå och vara åtta procent högre än 211. Finanskrisen lämnade även sitt avtryck i börsbolagens lönsamhet. År 29 nådde lönsamheten, mätt som rörelsemarginal 3, botten men hade då redan sjunkit i ett par års tid. 21 innebar en kraftfull rekyl i lönsamheten när bolagen snabbt skar i sina kostnader för att kompensera för den minskade omsättningen. Lönsamheten sjönk åter något under 211, 3 Eftersom bolagen inom finans och försäkring tenderar att gå mot extrema värden när det gäller detta mått redovisas börsbolagens rörelsemarginal såväl inklusive som exklusive denna bransch i diagrammet. 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 Procent men låg ändå kvar på en högre nivå än innan finanskrisen. År 212 väntas börsbolagens lönsamhet, när finans och försäkring tagits bort, endast förändras marginellt jämfört med år 211. En måttlig förstärkning av lönsamheten förväntas under 213. Det är främst bolag inom kunskapsintensiv tjänsteproduktion som väntas stärka sin lönsamhet under 212-213, 4 medan lönsamheten inom industrin i stort sett väntas ligga stilla. De förändringar som förväntas i börsbolagens lönsamhet under 212-213 är sammanfattningsvis små, men utgår från en historiskt hög nivå. Det bör poängteras att detta avsnitt behandlar börsbolagen på koncernnivå och inte specifikt deras svenska verksamheter. Även om en stor andel av börsbolagens produktion och försäljning sker utanför Sverige står de sammantaget, sett både till antalet anställda och till omsättning, för en betydande del av svenskt näringsliv. Börsbolagen, inkluderat underleverantörsled, står för minst 25 procent av sysselsättningen i det privata näringslivet. 5 Givet detta ger börsbolagen en tidig indikation på vilken riktning lönsamhet och omsättning i det övriga svenska näringslivet kommer att ta, även om nivåer kan skilja sig åt i svenska och utländska delar av koncernerna. Fram till årsskiftet 213-214 tyder alltså prognoserna på en bibehållen eller svagt ökad lönsamhet i det svenska näringslivet jämfört med 211 års nivå, samt en måttlig positiv tillväxt för omsättningen. Den utveckling som refereras ovan avviker inte från den faktiska utvecklingen på Stockholmsbörsen. 4 Till denna kategori räknas exempelvis telekommunikation, finansiella tjänster, FoU, konsulter inom IT, redovisning, management och juridik. 5 För ytterligare information om detta se Unionens Bolagsindikator, maj 212. 4 (32)
Diagram 3 Stockholmsbörsens utveckling enligt OMX Affärsvärlden 38 I diagram 3 visas delas utvecklingen för hela börsens värde vid stängning varje dag. Sedan sommaren 211 har börsen gradvis stärkts. 36 34 Index 32 3 28 26 24 21-12-31 211-2-28 211-4-3 211-6-3 211-8-31 211-1-31 211-12-31 212-2-29 212-4-3 212-6-3 212-8-31 Källa: Macrobond 5 (32)
Internationell översikt De internationella utsikterna har gradvis försämrats under året. I första hand är det förtroendekrisen inom eurozonen som påverkar, men också oförmågan i USA att komma överens om åtgärder mellan president och kongress. Dessa två utvecklingar leder till att andra ekonomiska områden tappar delar av sin exportmarknad och effekten blir en avmattning även där. För Sveriges del är oron inom eurozonen viktigast då mer än halva den svenska exporten går till EU-området. I tabell 3 återges de senaste prognoserna för världen och för viktiga länder som publicerats av Internationella Valutafonden (IMF) och OECD. Den genomgående bilden är att 213 ska bli ett något bättre år än 212, med undantag för prognoserna för Japan. 212 förväntas dock när året summeras resultera i lägre tillväxtsiffror än vad som noterades för 211. Tabell 3 Tillväxten internationellt 21 213, (gråtonade rutor är prognoser) 21 211 212 213 Världen 5,3 3,9 3,5 (3,4) 3,9 (4,2) USA 3, 1,7 2, (2,4) 2,3 (2,6) Japan 4,4 -,7 2,4 (2,) 1,5 (1,5) Euroområdet 1,9 1,5 -,3 (-,1),7 (,9) Storbritannien 2,1,7,2 (,5) 1,4 (1,9) Indien 1,8 7,1 6,1 (7,1) 6,5 (7,7) Brasilien 7,5 2,7 2,5 (3,2) 4,6 (4,2) Ryssland 4,3 4,3 4, (4,5) 3,9 (4,1) Kina 1,4 9,2 8, (8,2) 8,5 (9,3) Källa: Internationella Valutafonden, WEO Update, July 212, OECD.Stat data extracted on 26 Sep 212 inom parentes De stora institutionerna bedömer alltså att den konjunktursvacka som världsekonomin befinner sig i kommer att vända något uppåt igen 213. Till grund för våra bedömningar kring den internationella ekonomin väljer vi att basera oss på IMF bedömning, vilket innebär att tillväxten globalt stannar strax under 4 procent. Enligt Världshandelsorganisationen WTO ökade den totala handeln med varor mellan länderna 211 med 5 procent i volym jämfört med 21. Ökningen 21 jämfört med året innan var i sin tur hela 13,1 procent. 29 föll världshandeln å andra sidan med hela 12 procent. Ökningstakten i handeln 211 var något under den långsiktiga genomsnittliga ökningstakten. IMF bedömer i sin senaste prognos att världshandeln kommer att öka med 4,5 procent 212 och med 7 procent 213. Vi ansluter oss till denna bedömning, vilket betyder att världshandeln med varor under 212 kommer att öka i en något långsammare takt än 211, det vill säga fortsatt i en långsammare takt än den genomsnittliga ökningstakten av världshandeln. Beträffande världshandeln för tjänster är den uppdelad i tre stora block: transporter (som är beroende av handeln), personresor samt övriga kommersiella tjänster (som finansiella tjänster, tele- och it-tjänster med flera). Ökningstakten i dessa tjänster låg 21 och 211 runt 1 procent per år i värde. Det är tydligt att tillväxten i världshandeln bromsats av den finansiella oron. Avgörande för den närmaste framtiden för utvecklingen i den reala ekonomin är tilltron till den finansiella sektorns funktionssätt. Centralbanker runt om i världen gör sitt yttersta för att garantera att det finns en trygghet i bankväsendet och de vidtar åtgärder för att förse det finansiella systemet med mer billig likviditet. I USA och Storbritannien har det handlat om så kallad quantitative easing, vilket mycket för- 6 (32)
enklat innebär att centralbankerna köper obligationer utställda av banker och finansiella institut och därigenom förser marknaden med ökad likviditet. Inom eurozonen har den Europeiska Centralbanken (ECB) genomfört åtgärder som haft samma syfte, att förse betalningssystemet med likviditet. Vissa effekter av ECBs åtgärder kan ses i diagrammet nedan över räntan för 1-åriga statsobligationer i Tyskland, Sverige och en del av krisländerna inom eurozonen. För de flesta eurozonländer innebar åtgärderna, kopplat till andra politiska beslut och deras implementering, att räntan började sjunka i mitten av 211 och för Grekland, mer trendmässigt, under sommaren 212. Diagram 4 Ränta på 1-åriga statsobligationer procent 35 3 25 2 15 1 5 28-1-1 28-4-1 28-7-1 Källa: Macrobond Tyskland Spanien Irland 28-1-1 29-1-1 29-4-1 29-7-1 Sverige Italien Grekland 29-1-1 21-1-1 21-4-1 Ett annat sätt att se på det finansiella läget är att studera internbankräntan för euroområdet. Denna ränta handlar om vad bankerna betalar för att låna från varandra under mycket kort tid. Trots de diskussioner som förts under året, främst i Storbritannien, om att bankerna riggar dessa räntenivåer, så dristar vi oss till att påstå att internbankräntan ändå ger en indikation på att eurozonen under 212 sett en klar förbättring i bankernas likviditet. Detta bör leda till förbättrade möjligheter för banker och hushåll att låna till rimliga räntor. 21-7-1 21-1-1 211-1-1 211-4-1 211-7-1 211-1-1 212-1-1 212-4-1 212-7-1 Diagram 5 Internbankränta för euroområdet, 1 månad procent 6 5 4 3 2 1 27-1-1 27-5-1 27-9-1 Källa: Macrobond 28-1-1 28-5-1 28-9-1 29-1-1 29-5-1 29-9-1 I en annan riktning pekar emellertid sentimentindex för euroområdet. Där har vi under snart mer än ett år tvingats notera en stegvis växande pessimism om den närmaste framtiden. Detta mönster framträder tydligt i diagram 6 nedan. Företags och hushålls bedömning är dock inte lika negativ som under krisförloppet 28-9. Diagram 6 Ekonomiskt sentimentindex för euroområden index 12 1 8 6 4 2 jan-8 apr-8 Källa: Macrobond 21-1-1 21-5-1 21-9-1 211-1-1 211-5-1 211-9-1 212-1-1 212-5-1 212-9-1 jul-8 okt-8 jan-9 apr-9 jul-9 okt-9 jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 Vår samlade bedömning är att tillräckliga politiska redskap för att agera i det ekonomiska läge som råder nu är på plats. Det som inte finns på plats är en tilltro från konsumenter och företag om att centralbanker och regeringar skulle ha kontroll över situationen. Denna tilltro vinns inte via plakatpolitik eller utspel, utan genom att politiker och centralbanker visar att de gör något åt situationen. Kortsiktigt har centralbankerna agerat, men långsiktigt behövs tydligare tecken från politiker om att de hanterar situationen och vet vart de är på väg. Liknande förhållande kan sägas råda i USA där Vita huset och kongressen förefaller klart mer intresserade av att kasta grus i maskineriet för 7 (32)
varandra, än att vilja göra något åt de stora underskott som landet har. Valet i november är viktigt inte bara för att en president utses för de nästa fyra åren, utan också för att det är val för halva kongressen. Kommer USA att få en ny maktbalans som vill samarbeta för att lösa problemen eller blir det business as usual? Det sista innebär att kompromisser kommer först när man vet att icke-beslut leder fram till att lagstadgade regler om parterna inte kommer överens leder till automatiska konsekvenser, som stänger kranarna i till exempel viktiga transfereringssystem. Diagram 7 Oljepriset sedan krisen USD per fat 14 12 1 8 6 4 2 29-1-1 29-4-1 29-7-1 Källa: Macrobond 29-1-1 21-1-1 21-4-1 21-7-1 21-1-1 Kriser leder fram till en del omvända ageranden i ekonomin. Investeringsmedel flyttar från investeringar i produktiva resurser till investeringar i tillgångar, som anses ha ett mer långsiktigt värde. Vi har valt att illustrera detta genom att i diagram 7 och 8 presentera prisutvecklingen dels för råolja, dels för guld sedan början på 29. Oljepriset illustrerar den ökade tilltron till förnyad ekonomisk aktivitet. Sedan mitten på 211 har priset med vissa variationer sjunkit, vilket kan ses som en indikation på att tillgången något överstiger efterfrågan i världen. 211-1-1 211-4-1 211-7-1 211-1-1 212-1-1 212-4-1 212-7-1 Fördubblingen av guldpriset från början på 29 till mitten av 211 kan knappast ses som något annat än att investerare, både stora och små, flytt från mer produktiva investeringar till en värdemässigt säker tillgång. När den ekonomiska aktiviteten åter skjuter fart på allvar kommer sannolikt guldpriset att sjunka. Diagram 8 Guldpriset sedan krisen, USD per tacka 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 29-1-1 29-3-1 29-5-1 29-7-1 Källa: Macrobond 29-9-1 29-11-1 21-1-1 21-3-1 21-5-1 21-7-1 21-9-1 21-11-1 Det pågår i den internationella ekonomin också en anpassning via valutor som innebär att de länder som har den starkaste utvecklingen också får notera att deras valuta gradvis gör det dyrare att sälja internationellt. I diagram 9 illustreras detta med den kraftiga förstärkningen av den kinesiska yuanen i relation till dollarn och euron. Förstärkningen i yuanens värde uppgår till runt 25 procent på en sjuårsperiod. Diagram 9 Utveckling av europeisk och kinesisk valuta i relation till dollarn per USD 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24-12-31 25-6-3 25-12-31 Källa: Macrobond 26-6-3 26-12-31 27-6-3 27-12-31 28-6-3 211-1-1 28-12-31 211-3-1 29-6-3 211-5-1 211-7-1 211-9-1 211-11-1 212-1-1 EUR per USD 29-12-31 21-6-3 21-12-31 211-6-3 212-3-1 212-5-1 211-12-31 212-7-1 kinesiska CNY per USD Sammanfattningsvis har vår syn på den internationella utvecklingen gradvis blivit mer pessimistisk under det senaste halvåret. Vissa positiva tecken från främst den brittiska ekonomin är en liten tröst i det hela. 212-6-3 8 (32)
Handel med omvärlden Diagram 11 Netto i utrikeshandeln med varor respektive varor och tjänster Sveriges handel med omvärlden är mycket viktig för den svenska ekonomiska utvecklingen. Den totala exporten av varor och tjänster uppgår till i stort sett halva värdet av den samlade produktionen (BNP). Importens samlade värde är något lägre. Varuexporten uppgick under första två kvartalen 212 till drygt 3 miljarder kronor per kvartal, medan importen av varor uppgick till 28 miljarder per kvartal. milj SEK 7 6 5 4 3 2 1 27 Q1 27 Q3 Källa: Macrobond handels- och tjänstebalans handelsbalans 28 Q1 28 Q3 29 Q1 29 Q3 21 Q1 21 Q3 211 Q1 211 Q3 212 Q1 Diagram 1 Handel med varor och tjänster milj SEK 35 3 25 2 15 1 5 27 Q1 27 Q3 28 Q1 Källa: SCB, Macrobond 28Q3 Export, varor Import, varor 29 Q1 29 Q3 21 Q1 Export, tjänster Import, tjänster 21 Q3 211 Q1 211 Q3 212 Q1 Exporten av tjänster var också större än importen av tjänster. Tjänstexporten uppgick till runt 13 miljarder kronor per kvartal medan importen stannade vid 1 miljarder. Detta leder till att utrikeshandeln fortsatt kommer att ge ett överskott. Detta torde bland annat bero på att det är ett högt importinnehåll i den svenska exporten och därigenom kommer minskad efterfrågan på svenska varor internationellt att leda till att de svenska företagens behov av insatsprodukter från omvärlden också minskar. Exporten går till drygt 55 procent till andra EU-länder, medan nära 7 procent av importen kommer från länder inom EU. I diagram 11 visas dels utvecklingen för den svenska handelsbalansen, dels nettot när resultatet från tjänstehandeln läggs på nettot från varuhandeln. Trots de positiva nettosiffrorna är inte allt frid och fröjd för utrikeshandeln. Under första halvåret 212 minskade exporten av varor i volym med,2 procent jämfört med första halvåret 211 och med,5 procent i värde. Uppdelat på branscher ökade skogsvarorna med,8 procent i volym, dock till priset av sjunkande värde. För verkstadsvaror var minskningen i volym större (-5,5 procent) men till i det närmaste bibehållna priser. Betydande ökningar i exporten första halvåret noteras för livsmedel och energiprodukter. Varuimporten minskade i volym under samma period med 1,8 procent och i värde med 1,9 procent. Här kan noteras en liknande utveckling över nästan samtliga branscher. Några få branscher noterar dock en positiv ökning volymmässigt, som livsmedel, råolja och gummivaror. Diagram 12 Kronans utveckling mot euron och US-dollarn SEK per EUR/USD 14 12 1 8 6 4 2 27-1-1 27-5-1 27-9-1 Källa: Macrobond SEK per EUR SEK per USD 28-1-1 28-5-1 28-9-1 29-1-1 29-5-1 29-9-1 21-1-1 21-5-1 21-9-1 211-1-1 211-5-1 211-9-1 212-1-1 212-5-1 212-9-1 9 (32)
Företagens möjligheter att konkurrera internationellt beror på kvalitets- och produktivitetsutveckling, men också på hur den svenska kronan utvecklas i relation till konkurrerande länders valutor. Om den svenska kronan blir starkare så blir det relativt sett svårare att sälja produkterna internationellt, eller om man säljer till fasta priser i en annan valuta blir det pris man får i svenska kronor lägre. I diagram 12 ovan redovisas utvecklingen för kronan jämfört med både euron och den amerikanska dollarn. Diagrammet läses så att när linjerna viker neråt betyder det att kronan blir starkare. Den förstärkning som talats mycket om under sommaren och början av hösten förefaller ha vänt vad avser euron de senaste veckorna. Sett över en femårshorisont är dock kronan fortfarande stark jämfört med både euro och dollar. Detta innebär att företagen får svårare att sälja internationellt med den vinstmarginal de önskat i svenska kronor. Ser vi på konkurrenskraften ur ett vägt perspektiv genom att se på kronan mätt i två konkurrensvägda index, TCW och KIX, så har svenska exportörer sedan sommaren 212 fått ett gradvis försämrat konkurrensläge. Diagram 13 Svenska kronans utveckling mätt i konkurrensindex (TCW och KIX) under 212 index 13 125 12 115 11 15 1 95 9 212-1-2 212-1-16 212-1-3 Källa: Macrobond KIX Index 212-2-13 212-2-27 212-3-12 TCW Index 212-3-26 212-4-9 212-4-23 212-5-7 Detta är emellertid bara en del av den utmaning som svensk export står inför. Den viktigaste pusselbiten torde ändå vara utvecklingen 212-5-21 212-6-4 212-6-18 212-7-2 212-7-16 212-7-3 212-8-13 212-8-27 212-9-1 212-9-24 av världshandeln totalt sett. I avsnittet om den internationella utvecklingen återgav vi att IMF i sin senaste prognos bedömer att världshandeln kommer att öka med 4,5 procent 212 och med 7 procent 213. Tjänstehandeln med omvärlden har stegvis ökat i betydelse. Idag är nettoöverskottet från tjänstehandeln större än nettoöverskottet från varuhandeln. De största plusposterna i tjänstebalansen är affärstjänster, licenser och royalties samt data- och informationstjänster. Resandet ger emellertid fortsatt ett underskott och en sommar som den senaste kommer med all sannolikhet att locka fler som bor i Sverige att åka utomlands på semestern än tvärtom. Vår bedömning är att exporten volymmässigt kommer att öka med 1,5 procent 212 och med 2,4 procent 213. Motsvarande bedömning för importen är under samma perioder en ökning med,9 procent 212 och med 3,2 procent 213. Det betyder i sin tur att vi beräknar att handelsbalansen ska fortsätta att redovisa överskott med 92 miljarder kronor 212 och 88 miljarder kronor 213, medan tjänstebalansen väntas ge ett överskott 212 med 138 miljarder kronor och 212 med 13 miljarder kronor. Det ska understrykas att inkomster som till stor del består av licensintäkter och royalties samt kapitalavkastning på investeringar gjorda i utlandet är välkomna. De betyder dock däremot mindre för det direkta skapandet av sysselsättning i Sverige. Tabell 4 Vår bedömning av export och import 211 212 213 Export, procent 7,1 1,5 2,4 Import, procent 6,3,9 3,2 Handelsbalans, mdr kr 84,3 85 88 Tjänstebalans, mdr kr 127,5 131 13 Källa: SCB, egna beräkningar 1 (32)
Produktion och produktivitet Produktion Det tredje kvartalet 28 var Sveriges BNP, mätt i fasta priser, oförändrad jämförd med det tredje kvartalet 27. Det var första kvartalet på mer än 15 år som svensk BNP inte hade växt i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Tidigare lägsta tillväxtnotering på kvartalsbasis var från det första kvartalet 1997, då tillväxten stannade vid,5 procent. Men det skulle bli värre. Det fjärde kvartalet 28 blev det första av fem i följd under vilka den svenska ekonomin krympte. När botten nåddes under det sista kvartalet 29 hade BNP minskat med nästan 7 procent jämfört med motsvarande period två år tidigare. Under första kvartalet 21 började Sveriges BNP åter att växa. Även om effekterna av den kraftfulla nedgången i ekonomin fortfarande är påtagliga i Sverige, gick återhämtningen av den tappade produktionen mycket snabbt. När den svenska BNP-tillväxten under tredje och fjärde kvartalet 21 nådde mellan 7,5 och 8 procent var summan av all produktion i landet åter större än någonsin tidigare. Diagram 14 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, fasta priser samt volymförändring MSEK 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Källa: SCB 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 BNP, årsvis, vä 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 BNP-tillväxt, jämfört med samma kvartal föregående år, hö År 21 kunde det svenska näringslivet dra nytta av en kombination av gynnsamma 16 12 8 4-4 -8-12 -16 Procent omständigheter: kvardröjande statliga stimulansåtgärder, såväl hemma som utomlands, en jämfört med läget innan finanskrisen försvagad kronkurs som gynnade exporten samt rationaliseringar i den egna produktionen som primärt genomfördes under 29. Även 211 präglades av de sammantaget enorma stimulansåtgärder och räddningspaket som bland annat EU och USA genomförde under finanskrisen och i dess spår. Dessa statliga åtagandena resulterade i snabbt växande statsskulder, samtidigt som den ekonomiska tillväxten i EU och USA förblev svag eller i många länder negativ. Eftersom mer än 6 procent av den svenska varuexporten går till EU och USA, 6 var oron under 211 stor att den svenska tillväxten åter skulle bli negativ och att den andra kraftiga svackan i en så kallad double dip -kurva i konjunkturen skulle bli ett faktum. Med tillväxttalen för hela 211 och halva 212 vid handen kan konstateras att de mest dystopiska av förutsägelserna som gjordes för 211-212 inte har slagit in. Tillväxttakten avtog under 211 med nästan samma snabbhet som den hade klättrat under 21, från 5,8 procent under det första kvartalet till 1,1 under årets sista, för att därefter plana ut. 212 års två första kvartal har tillväxten stannat vid 1,3 procent. Visserligen är det klart lägre än genomsnittet, knappt 3 procent, under de senaste 2 åren, men trots det svåra läget i omvärlden ändå positiv tillväxt. Frågan är om den 1-procentsplatå som tillväxten befunnit sig på i tre kvartal markerar botten i den senaste konjunktursvängningen, eller om vi står inför en ny period med negativ tillväxt. 6 Exportrådet, www.swedishtrade.se/sv/exportfakta/statistik-ochanalys/exportstatistik/. Observera att denna statistik endast omfattar varuexport, inte tjänster. 11 (32)
Ett sätt att beskriva det svenska privata näringslivets struktur är att dela upp det i tre sektorer industri, bygg och tjänster. I diagram 15 visas hur stort vart och ett av dessa tre sektorers bidrag till BNP varit från och med 24. Under det senaste decenniet har sektorerna behållit sin relativa storlek konstant. Tjänstesektorn är ojämförligt störst, industrins storlek motsvarar ca 1/3-del av tjänstesektorns och byggsektorn motsvarar endast drygt 1/1- del av tjänstesektorns tyngd i ekonomin. Tre kommentarer är dock på sin plats. Dels minskar industrin trendmässigt långsamt i storlek relativt tjänstesektorn, dels var industrins svacka under 29 relativt sett betydligt djupare än övriga två sektorers. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att gränserna mellan sektorerna i verkligheten är diffusa och de ömsesidiga påverkanseffekter dem emellan betydande. Diagram 15 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, fasta priser referensår 211 MSEK 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Källa: SCB 24K1 24K3 25K1 25K3 Industrin Bygg Tjänstesektorn 26K1 26K3 27K1 27K3 Industrins djupa svacka under 29 framgår även i diagram 16, som visar sektorernas och hela näringslivets tillväxt jämfört med motsvarande period föregående år. När krisen var som djupast hade industrin minskat sin produktion med nästan en fjärdedel, medan tjänstesektorns produktion som mest gick ner med 5 procent. På motsvarande sätt var industrins produktionsökning under 21 och i början av 211 mycket kraftigare än tjänstesektorns. Byggsektorns utveckling kan något förenklat beskrivas som ett mellanting av industrins 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 extrema och tjänstesektorns mer återhållna svängningar. I slutet av 211 fick industrin åter negativ tillväxt och detta läge har gällt även under det första halvåret 212 med den hittills mest negativa noteringen under årets första kvartal (-5,8 procent). Tjänsteproduktionen har legat på en tillväxt på mellan 2 och 3 procent från och med det fjärde kvartalet 211, med en svagt sjunkande tendens under 212. Byggsektorn har från och med andra kvartalet 211 varit den sektor av de tre som visat starkast tillväxt, men även här har trenden under de senaste kvartalen varit vikande. Diagram 16 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, volymförändring motsvarande period föregående år Procentuell förändring 4 3 2 1-1 24K1-2 -3-4 24K3 Källa: SCB 25K1 25K3 Näringslivet Industrin Bygg 26K1 Tjänstesektorn 26K3 27K1 27K3 28K1 Osäkerheten kring konjunkturen under resten av 212 och för 213 är stor, särskilt inom industrin, främst på grund av eurokrisen och Europas betydelse för exporten. Konjunkturen i USA är inte stark nog för att kunna kompensera för ett scenario med en stagnerande Europamarknad. Inte heller Kina kan under det kommande året väga upp en fortsatt svag efterfrågan på svenska produkter i Europa. Flera indikatorer, varav några visas i diagram 17, pekar på en fortsatt negativ tillväxt i industrin under det tredje och fjärde kvartalet 212. Silfs inköpschefsindex (PMI) över planerad produktion för det kommande halvåret har visat sig ha en relativt god träffsäkerhet när det gäller att med något kvartals framförhållning förutse toppar och bottnar i konjunkturen. Detta PMI har sjunkit 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 12 (32)
under de två senaste kvartalen och indikerar därför inte någon växande produktion under det närmaste halvåret. SCBs industriproduktionsindex indikerar negativ tillväxt under hela 212. Inte heller den senaste upplagan av Konjunkturinstitutets barometer tyder på att någon positiv vändning är att vänta under återstoden av 212. KIs mätning av orderläget inom industrin i september 212 tyder å andra sidan inte heller på att någon ytterligare nedgång av den viktiga exporten är att vänta. Orderingången från utlandet har, trots den dåliga konjunkturen i Europa, under flera månader hållit sig på en konstant nivå. Diagram 17 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, industrin 5 4 3 2 1 26K1 27K1 28K1 29K1 21K1 211K1 212K1-1 -2-3 -4-5 SCB, industrin, procentuell tillväxt jfr motsv period föreg år, vä KI, förväntad industriproduktion, nettotal, vä SCB, industriproduktionsindex, justerad, hö Silf, inköpschefsindex - planerad produktion, industrin, justerad, hö Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar Samtidigt som många indikatorer relativt samstämmigt pekar på en fortsatt svag utveckling för industrin de närmaste kvartalen, ska detta inte förväxlas med den extrema situation som inträffade hösten 28. I KIs senaste barometer uppger industriföretagen förväntningar på en totalt sett oförändrad produktionsvolym de närmaste månaderna. Även Unionens klubbar på nyckelföretag inom industrin beskriver i månadsskiftet september/oktober överlag läget som relativt svagt men utan krisens förtecken. Orderläget är i underkant men inte sjunkande, investeringsplanerna har inte nedjusterats under året och hård kostnadskontroll väntas hindra att lönsamheten faller för helåret 212. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 18 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, tjänstesektorn 2 16 12 8 4 26K1 27K1 28K1 29K1 21K1 211K1 212K1-4 -8-12 -16-2 SCB, tjänster, procentuell tillväxt jfr motsv period föreg år, vä SCB, tjänsteproduktionsindex, tillväxt jfr motsv period föregående år, vä KI, förväntad efterfrågan på privata tjänster, nettotal, hö Silf, inköpschefsindex - planerad produktion, privata tjänster, justerad, hö Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar Industrin är i betydligt större utsträckning än tjänstesektorn direkt beroende av utvecklingen på andra marknader än den inhemska. Trots att tjänstesektorns bidrag till den samlade produktionen i det privata näringslivet är cirka tredubbelt större än industrins, uppgick tjänsternas andel av den totala svenska exporten under 211 endast till 3 procent. 7 Andelen växer icke desto mindre trendmässigt, men tjänstesektorn kan på ett helt annat sätt än industrin falla tillbaka på den svenska konsumtionen. Detta är förklaringen till varför tjänstesektorn har fortsatt att visa en positiv tillväxt även under de tre senaste kvartalen när industrin har krympt. Frågan är om tjänstesektorn håller sig kvar i den positiva tillväxten framöver. Efter sommaren har flera konjunkturindikatorer uppdaterats och de tyder alla på att någon vändning i positiv riktning inte är att vänta för tjänstesektorn under de närmaste månaderna (se diagram 18). SCBs tjänsteproduktionsindex har exempelvis fallit kraftigt, även om det ska ses i ljuset av att jämförelseperioden under 211 innebar starka siffror. Almegas Tjänsteindikator för det tredje kvartalet pekar på oförändrad produktion jämfört med andra kvartalet, innebärande mellan 1 och 2 procents tillväxt. Silfs inköpschefsindex för planerad affärsvolym under tredje kvartalet indikerar att tillväxten i sektorn kommer att 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 7 Den svenska tjänstesektorn, Jordahl (red), 212 13 (32)
hålla sig över nollstrecket under resten av året, om än med knapp marginal. HUI Research räknar med att handeln under resten av 212 kommer att ha positiv tillväxt, som för helåret summerar till 3 procent. Denna del av näringslivet är en nettovinnare då den starka kronkursen gör importen billigare. Med tanke på att mer än 25 procent av den totala sysselsättningen inom tjänstesektorn härrör från handeln väger detta tungt för tillväxten i sektorn som helhet. Vår sammanfattande bedömning av 212 är att produktionen i industrin under både kvartal tre och fyra kommer att krympa med 3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. För helåret 212 innebär detta en negativ produktion med 3,5 procent för industrin. Under 213 kommer dock läget på industrins viktigaste marknader att långsamt ta fart och den svenska exporten öka. Tillväxten kommer under första halvåret 213 skifta från negativ till positiv och tillväxttakten för helåret tror vi summerar till knappt 2 procent. För tjänstesektorn bedömer vi att tillväxttakten under 212:s andra halvår sjunker till 1 procent, och att tillväxten i den sektorn för 212 som helhet därmed kommer att summera till 1,7 procent. Sista kvartalet 212 och första kvartalet 213 tror vi markerar vändpunkten för denna svacka i konjunkturen för tjänstesektorn. Den därefter stigande konjunkturen kommer att förbättras långsamt, och för 213 som helhet tror vi att produktionsökningen stannar vid 2 procent. Även byggsektorn kommer att visa sjunkande tillväxttakt under den återstående delen av 212. Vi bedömer att sektorns produktion i nuläget krymper och att summeringen av 212 trots den starka inledningen på året inte blir mer än 2 procents tillväxt. Det ytterligare försvagade orderläget för bygg som rapporterats in under höstens inledning tyder på att svackan håller i en bra bit in i 213. Vår bedömning är att tillväxten för bygg under 213 blir negativ med 2 procent. För näringslivet som helhet är vår prognos att produktionen under 212 växer med,6 procent och under 213 med 1,7 procent. Produktivitet Produktiviteten är ett mått på effektiviteten i ett företag, en organisation, en ekonomi. När företagen i ett land ökar sin produktivitet relativt konkurrenterna ges förutsättningar för exportintäkter och därmed för löne- och välståndsökningar i landet. I diagram 19 visas hur produktiviteten utvecklats i det svenska näringslivet och dess olika sektorer från 24. Under den redovisade perioden har den genomsnittliga årliga tillväxten i produktiviteten varit ca 1,2 procent och periodens högsta nivå uppmättes under andra kvartalet 212 med 457 kr/timme. Diagrammet visar även att de olika sektorernas produktivitetsutveckling spretar kraftigt. Diagram 19 Produktivitetsnivåer, kalenderkorrigerade och säsongsrensade Förädlingsvärde SEK/timme 5 45 4 35 3 25 24K1 Källa: SCB 24K3 25K1 Näringslivet Industrin Bygg Tjänstesektorn 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 Vid inledningen av 24 var byggsektorns produktivitetsnivå jämbördig med industrins. Sedan dess har industrins årliga produktivitetsökning i genomsnitt varit 3,8 procent och det andra kvartalet i år var produktiviteten i industrin 35 procent högre än motsvarande kvartal åtta år tidigare. Samma jämförelse för byggsektorns del ger vid handen att produktiviteten 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 14 (32)
i genomsnitt under perioden istället har sjunkit med,5 procent per år. Byggsektorns produktivitet nådde dock periodens lägsta nivå 29 och den har sedan dess stigit med 15 procent. Under det andra kvartalet i år var produktiviteten i tjänstesektorn 459 kr/timme, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning av produktiviteten med,7 procent från och med 24. Denna sektor är också den som har haft den jämnaste utvecklingskurvan under perioden. Under finanskrisens mest kritiska fas hösten 28 och därpå följande vinter sjönk tjänstesektorns produktivitet med 4 procent. Större svängningar i produktiviteten än så har inte sektorn uppmätt under dessa åtta år. Under 28-29 sjönk industrins produktivitet på två kvartal med hela 13 procent. Efterfrågan minskade så snabbt att företagen inte hann med att anpassa sin kapacitet. Med några månaders eftersläpning minskades personalstyrkorna genom uppsägningar och krisavtalslösningar. När efterfrågan nästan lika snabbt kom tillbaka under 21 utan att företagen i samma takt åter ökade kapaciteten, blev resultatet den mycket kraftiga tillväxt i produktiviteten som framgår av den röda kurvans topp i diagram 2 under 21. Diagram 2 Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerat 3 25 2 tillväxt i produktiviteten successivt förbättrats. För industrin har årets första halvår inneburit minskad produktion med mer än 4 procent. Den genomsnittliga produktiviteten har i industrin under samma period minskat med 2 procent då antalet arbetade timmar i industrin inte minskat i samma takt som produktionen. Trots den långsamt förbättrade konjunkturen under 213 kommer inte industrin expandera sysselsättningsmässigt. Vi bedömer att industrins produktivitetstillväxt under 212 blir -1 procent för att under 213 växa med 2 procent. Vi tror att den överlag stabila produktivitetstillväxten inom tjänstesektorn håller i sig under resten av 212 och under 213. För helåret 212 blir ökningen av produktiviteten 1,5 procent och under 213 ökar den till 2 procent. Byggsektorn har en nedgång i produktionsnivå att vänta resterande delen av 212 samt sett till helåret 213. Riksbankens företagsintervjuer från september 212 pekar i riktning åt att sektorn under hösten kommer minska antalet anställda. Vi bedömer ändå inte att den starka utvecklingen sektorns produktivitet uppvisat under 211 och hittills under 212 kommer att hålla i sig. Produktivitetstillväxten under det tredje och fjärde kvartalet 212 blir negativ, men för helåret 212 summerar den till 2 procent och under 213 är produktiviteten oförändrad. 15 Procent 1 5-5 -1-15 -2 Källa: SCB 24K1 24K3 Näringslivet Industrin Bygg Tjänstesektorn 25K1 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 Under andra kvartalet 212 nådde näringslivets produktivitet den hittills högsta nivån. Nedgången från toppnivåerna 27 som upphörde i och med finanskrisen har därmed hämtats igen. Under 212 har näringslivets genomsnittliga Sammantaget innebär detta att näringslivets produktivitetstillväxt under 212 i vår prognos blir 1 procent för att under 213 förbättras med 1,9 procent. 15 (32)
Tabell 5 Bedömning av produktionens och produktivitetens utveckling 211 212 213 (utfall) Produktionstillväxt, procent - Totalt näringslivet 5,4,6 1,7 - Tjänstesektorn 5,2 1,7 2, - Industrin 6,1-3,5 2, - Bygg 8,9 2, -2, Produktivitetstillväxt, procent - Totalt näringslivet 2,5 1, 1,9 - Tjänstesektorn 2,2 1,5 2, - Industrin 3,3-1, 2, - Bygg 5,6 2,, Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, egna bedömningar Välstånd, BNP och befolkningsstorlek Vi vill komplettera konjunkturprognosen med en jämförelse av hur standarden för medborgarna utvecklats i några länder. Vi har därför i diagram 21 valt att illustrera levnadsstandarden i Sverige och sex andra länder. Vi väljer att göra detta uttryckt som BNP/capita i gemensam valuta (US-dollar) åren 1997-212. Utöver Sverige återfinns även Finland, Tyskland, USA och Japan på topp 1 på den lista över de mest konkurrenskraftiga länderna i världen som World Economic Forum sätter samman varje år. 8 I toppen av den listan återfinns vare sig Norge eller Kina, de har inkluderats i analysen för att bredda bilden. Kina omtalas numera som en ekonomisk supermakt med tillväxttal som länderna i EU och Nordamerika inte varit i närheten av på decennier. Ur diagrammet framträder något som förvånansvärt sällan tas 8 http://www.weforum.org/issues/globalcompetitiveness, de tio mest konkurrenskraftiga länderna i den senaste mätningen var i tur och ordning: Schweiz, Singapore, Finland, Sverige, Holland, Tyskland, USA, Storbritannien, Hong Kong och Japan. upp, nämligen att Kinas befolkning i genomsnitt fortfarande är enormt fattig. Norge är intressant av flera anledningar. Dels är landet en av Sveriges största handelspartners, dels kan våra kulturella likheter och den geografiska närheten lätt förleda oss att tro att Sverige och Norge, trots oljan, har förhållandevis lika ekonomiska förutsättningar. Diagram 21 Utveckling BNP/capita i Sverige och ett antal andra länder (prognos 212), löpande US dollar USD 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1997 1998 FIN SWE DEU USA JPN CHN NOR 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: IMF, World Economic Outlook Database, April 212 211 212 Diagrammet visar att flera anmärkningsvärda förändringar har ägt rum under dessa femton år. En av dem är Sveriges utveckling. Mätt i US dollar har BNP/capita i Sverige mer än fördubblats under de senaste 15 åren, vilket innebär en genomsnittlig årlig ökning med 4,8 procent. I detta ingår också effekter av hur kronkursen utvecklats relativt US dollarn, vilket delvis förklarar den stora svackan 29 samt uppgången 21-211. I grund och botten visar kurvan att den svenska ekonomin relativt den egna befolkningens storlek utvecklats exceptionellt starkt. Finland är det land av de övriga i toppen av konkurrenskraftsligan som är närmast att följa med den svenska utvecklingen. BNP/capita har i Finlands fall ökat med 98 procent 1997-212. Såväl Japans som USA:s utveckling är intressant i förhållande till Sveriges. 1997 utgjorde den japanska BNP/capita 12 procent av den svenska, motsvarande andel för USA var 17 procent. Som framgår av diagrammet är situa- 16 (32)
tionen 212 den omvända. Nu ligger Japans nivå på endast 62 procent av den svenska, medan USA:s BNP/capita 212 är 86 procent av Sveriges. Kina är inte bara ett extremfall i sammanhanget av anledningen att landet rör sig på en helt annan nivå än övriga här inkluderade länder. Naturligtvis är inte heller något av de andra länderna i närheten av att ha genomgått samma relativa förändring under perioden. BNP/capita i Kina har sedan 1997 ökat med 665 procent. Närmast efter kommer Norge. Redan 1997 var Norge det land av de sju här utvalda som var rikast i förhållande till sin befolknings storlek, men då bara 4 procent rikare än tvåan Japan. 212 har den norska BNP/capita ökat med i genomsnitt 7,1 procent per år i 15 års tid och sammantaget med 178 procent. Numera ligger visserligen Sverige tvåa, men den svenska BNP/capita utgör ändå bara 58 procent av den norska. Så mycket för likheter i ekonomiska förutsättningar de två grannländerna emellan. 17 (32)
Investeringar Under 211 fortsatte investeringarna att återhämta sig efter det stora fallet i samband med finanskrisen 29. År 211 ökade investeringarna med 6,7 procent i volym och nådde därmed upp till strax under 27 års nivå. Diagram 22 Investeringarnas utveckling i fasta priser samt procentuell förändring MSEK 68 66 64 62 6 58 56 54 52 5 Källa: SCB Totala investeringar, NR Förändring jämfört med föregående år 27 28 29 21 211 De totala investeringarna i Sverige består av näringslivets investeringar och offentliga myndigheters investeringar. Näringslivets investeringar står för den absoluta merparten. Inom näringslivet stod industrin för knappt en fjärdedel av investeringarna 211. En stor investeringspost som till stor del återfinns i tjänstesektorn är investeringar i bostäder. De samlande bostadsinvesteringarna var ungefär lika stora som industrins investeringar. I övrigt står transportbranschen, handeln och byggbranschen för de största posterna i tjänstesektorns investeringar. Bostadsinvesteringarna bidrog starkast till investeringsuppgången 211 med en ökning på 14,5 procent jämfört med 21. Inom industrin ökade investeringarna inom gruv- och mineralutvinning med hela 4 procent och tillverkningsindustri med 9 procent. Däremot minskade energisektorns investeringar med 1,9 procent. Totalt ökade industrins investeringar med strax över 3 procent 211. Investeringarna i tjänstesektorn (exklusive bostäder) utvecklades överlag mer positivt än industrin och bidrog således till 15 1 5-5 -1-15 -2 Procent investeringsuppgången. De offentliga myndigheternas investeringar var i princip oförändrade. Under första halvåret 212 har industrins investeringar fortsatt att öka, inte minst inom gruv- och mineralindustrin. Investeringstillväxten inom tillverkningsindustrin har ökat i en betydligt mer modest takt. Sammantaget ökade industrins (inklusive energisektorn) investeringar med 2,5 procent första kvartalet och 8,8 procent andra kvartalet, båda siffrorna jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Diagram 23 Industrins investeringar kvartal 1 och 2 212 jämfört med motsvarande kvartal föregående år Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: SCB Gruv- och mineralutvinning 212K1 212K2 Tillverkning Energi Industrin sammanlagt Ett halvår in i 212 har industriinvesteringarna alltså utvecklats mer positivt än vad som indikerades i SCBs investeringsenkät från i maj 212, då industriföretagen bedömde oförändrade investeringar under 212 jämfört med 211. Energisektorn ligger i fas med den bedömning som gjordes i investeringsenkäten, vilket innebär en investeringsökning med 2 procent under året. Kapacitetsutnyttjandet inom tillverkningsindustrin har legat relativt stabilt sedan mitten av 21. Andra kvartalet 212 innebar inte någon större förändring. Gruv- och mineralindustrin, som har haft ett något högre kapacitetsutnyttjande under en period, hade under andra kvartalet drygt 1 procent ledig kapacitet. Företagen i denna bransch har genomfört 18 (32)