Checklista för jämställdhet SOLIDARITY HUMAN RIGHTS INCLUSION ACCESSIBILITY Checklista för jämställdhet
Jämställdhet metoder för att säkra jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning Jämställdhet mellan könen handlar ytterst om alla människors lika värde. Denna grundsyn har de flesta länder i världen ställt sig bakom. Det handlar också om ett gemensamt intresse: Att ta tillvara mänskliga resurser. Jämställdhet är också att erkänna alla flickors och kvinnors, pojkars och mäns rättigheter som mänskliga rättigheter. Jämställdhet har både en kvantitativ mätbar och en kvalitativ aspekt. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper och erfarenheter värderas lika och tas till vara och tillåts påverka utvecklingen inom alla områden. Syftet med detta dokument är att underlätta för alla som arbetar med planering, genomförande och utvärdering av projektverksamhet att beakta jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. Dokumentet lyfter fram aspekter och metoder som kan fördjupa och förbättra jämställdhetsperspektivet. Som bakgrund och underlag finns arbetet inom SHIA:s kvinnogrupp fram till 1998, bland annat uttryckt i den checklista för jämställdhetsarbete i SHIA-stödda projekt som togs fram. Vi har även utgått från de härskartekniker professor Berit Ås, Norge, synliggjorde under 1970-talet. De finns beskrivna under det avslutande avsnittet Maktfördelning. Strukturen följer rubrikerna i SHIA:s manual för ramansökan 2005-06. Checklista för jämställdhet 2004 2
Checklista Övergripande mål och indikatorer När du definierar det övergripande målet, analysera om resultatet kommer att vara till nytta för kvinnor och flickor män och pojkar båda könen i lika stora delar. Kan det antas att kvinnor och män blir mer jämställda när projektet är avslutat? Ange om det finns en jämställdhetsplan. Analysera om det behövs särskilda jämställdhetsmål. Ange målen och tänk över hur målen kan uppnås, det vill säga hur du kan mäta resultaten. Ange dessa indikatorer. Beskrivning av medlemsförbund och samarbetsorganisation/partner När du beskriver respektive organisation ange om organisationerna antagit en jämställdhetspolicy och/eller jämställdhetsplan, och hur organisationen arbetar med jämställdhetsfrågor. Ange om det finns mätningar gjorda om kvinnors och mäns representation inom organisationen och inom berörd grupp av människor med funktionsnedsättning. Ange även könsfördelning i organisationernas styrelser och i projektgruppen. Omvärldsanalys Försäkra dig om att omvärldsanalysen innehåller fakta om situationen för målgruppen uppdelat på kön och ålder. Finns det skillnader mellan kvinnor och män ut när det gäller ekonomi religion etnicitet samhällsklass annat? Belys situationen med fakta som relaterar konkret till projektets innehåll, till exempel tillgång till utbildning, arbete, försörjning, rehabiliteringsinsatser, hjälpmedel, kontakter med närstående nätverk och andra organisationer av betydelse för projektet, uppdelat på kön. Checklista för jämställdhet 2004 3
Belys rådande attityder i samhället till kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Beskriv regler och lagar som är särskilt viktiga ur jämställdhetsperspektiv. Det kan finnas intressanta fakta i berört lands senaste rapport till FN:s kvinnokonventionskommitté CEDAW. Rapporterna kan du hitta på www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/reports.htm. Behovsanalys När projektet planeras och utvärderas, tänk på följande: Kommer kvinnors och mäns roller och positioner att förändras i och med projektet i samhället i organisationen i hemmet på arbetsplatsen Vilka kommer att få fördelar av projektet när det gäller erfarenheter/sysselsättning/annat lön utbildning sociala relationer social status Vilka kommer att få nackdelar av projektet när det gäller erfarenheter/sysselsättning/annat lön utbildning sociala relationer social status Hur många män respektive kvinnor finns i grupper som planerar beslutar ansvarar för genomförandet utvärderar Hur många inom projektledningen har en egen funktionsnedsättning bland kvinnorna Checklista för jämställdhet 2004 4
männen Hur kan kvinnor med funktionsnedsättning påverka projektet? Hur kan män med funktionsnedsättning påverka projektet? Hur kan mödrar till barn med funktionsnedsättning påverka projektet Hur kan fäder till barn med funktionsnedsättning påverka projektet. Hur påverkar kvinnor utan egen funktionsnedsättning projektet? Hur påverkar män utan egen funktionsnedsättning projektet? Vem eller vilka kommer att ha kontroll över projektresurserna? Hur fördelas resurserna mellan kvinnor med funktionsnedsättning kvinnor utan funktionsnedsättning män med funktionsnedsättning män utan funktionsnedsättning. Varför är fördelningen gjord på detta sätt? Kunde fördelningen gjorts på annat sätt? Finns det speciella resurser avsatta för att bevaka jämställdhetsfrågorna inom projektet? Kapacitetsuppbyggnad När behovsanalys för ett organisationsutvecklingsprojekt tas fram med hjälp av SHIA:s manual och frågebatteri för självanalys, tänk då på att kvinnor och män, flickor och pojkar i målgruppen får möjlighet att få sina respektive behov belysta. Individstärkande projekt Belys behoven med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Pröva möjligheten att bilda stödgrupper uppdelade efter kön: För flickor, för pojkar, och/eller för kvinnor, för män. Opinionsbildning/attitydförändring Belys rådande attityder, förekomst i media och mediebild i ett jämställdhetsperspektiv. Ange alternativa metoder för att bemöta negativa attityder. Checklista för jämställdhet 2004 5
Beskrivning av projektet Under denna punkt bör jämställdhetsaspekter framgå i sitt sammanhang inom projektet. Ange om det finns det någon jämställdhetsansvarig. Målgrupp Ange om projektet riktar sig särskilt till flickor eller pojkar, kvinnor eller män, eller till båda könen i lika stora delar. Jämställdhet Gör en sammanfattande beskrivning av jämställdhetsaspekterna. Beskriv organisationens/projektets plan för jämställdhet mellan könen det vill säga delad makt och delat ansvar och hur man arbetar med den. Det är viktigt att beakta könsperspektiv, rollfördelning och samspelet mellan kvinnor och män i planering, utformande och genomförande av projektet. För att uppnå jämställdhet måste bland annat Diskriminering på grund av kön upphöra Könsbundna utbildningsval upphöra Könsbundna yrkesval upphöra Kvinnors och flickors villkor och inflytande förbättras Män och kvinnor dela på ansvaret för barn och hem Frihet från våld och sexuella övergrepp uppnås Kvinnors representation i beslutande och rådgivande organ öka Ålder Beskriv målgruppens situation uppdelat på kön och ålder. Beakta en mellan könen jämlik resursfördelning i olika åldersgrupper i projektets verksamhet. Hiv/aids I beskrivningen av hiv/aids-situationen för målgruppen är det viktigt att ta fram uppgifter om könsuppdelningen. Ta fram de lämpligaste informationsmetoderna för att kunna kommunicera med båda könen. Förutsättningar och risker Tänk bland annat på följande: Är de lokaler projektet använder sig av tillgängliga för kvinnor och män med funktionsnedsättning? Har kvinnor och män lika tillgång till transporter till och från aktiviteterna? Har kvinnor och män lika tillgång hörselslinga? Har kvinnor och män lika tillgång till teckenspråkstolkar? Checklista för jämställdhet 2004 6
Finns det möjlighet till barnpassning? Är toaletterna tillgängliga för både kvinnor och män? Har kvinnor och män lika tillgång till information på punktskrift eller kassett? Har kvinnor och män som inte kan läsa och skriva lika tillgång till muntlig information? Har kvinnor och män lika tillgång till information på lättillgängligt språk? Uppföljning, rapportering och utvärdering Finns det en plan för att öka jämställdheten inom organisationen? Hur sker uppföljning, rapportering och utvärdering av denna? Finns det uttalade uppdrag att göra jämställdhetsanalyser? Tar utvärderingarna speciell hänsyn till projektets effekter för kvinnor respektive män? Utfasning och lokalt övertagande Tar planen för utfasning av projektet speciell hänsyn till jämställdhetsaspekter? Hur garanteras varaktighet för resultaten från jämställdhetsarbete? Delmål, indikatorer och budget för varje sökt verksamhetsår När den detaljerade verksamheten planeras, tänk då bland annat på följande: Finns det uttryckt i målen för projektet att öka medvetandet om jämställdhetsfrågor bland deltagarna i projektet bland anställda bland anhöriga bland allmänheten bland politiker inom myndigheter och liknande? Hur många anställda finns i projektet? Hur många är kvinnor och hur många män? Hur många är kvinnor med funktionsnedsättning respektive män med funktionsnedsättning? Hur fördelas arbetsuppgifterna inom projektet mellan kvinnor och män? Hur fördelas arbetstiden mellan kvinnor och män? Har kvinnor och män i projektet skrivna kontrakt/avtal? Finns jämställdhetsmål inskrivna i de anställdas avtal och kontrakt? Checklista för jämställdhet 2004 7
Finns det beredskap för problem som har med jämställdheten att göra, till exempel diskriminering eller sexuella trakasserier? Hur bevakas kvinnors respektive mäns intressen vid nyrekryteringar, såväl ideella som avlönade uppdrag? Finns det beredskap att uppmärksamma utsatthet, våld och övergrepp? Löpande uppföljning/utvärdering Tänk bland annat på följande: Vilka utför arbetet inom projektet? Hur många är kvinnor? Hur många är män? Vilka bestämmer målen? Hur många är kvinnor? Hur många är män? Vilka leder arbetet i projektet? Hur många är kvinnor? Hur många är män? Har arbetsfördelningen ändrats mellan kvinnor och män sedan projektet planerades? Hur redovisas jämställdhetsåtgärder och metoder i verksamhetsrapporteringen och den ekonomiska rapporteringen? Vem har ansvaret för dessa rapporter? Slutrapportering Budgetera för en jämställdhetsanalys. Maktfördelning För att titta på fördelningen av makt mellan kvinnor och män räcker det inte med att bara belysa jämställdhetens kvantitativa aspekt, det vill säga hur många män och hur många kvinnor. Att bedöma de kvalitativa aspekterna är mycket svårare, eftersom de inte är mätbara på samma sätt. Nedan redogörs för de så kallade härskarteknikerna. De kan dock fungera som verktyg för att titta på hur makten fördelas: Vem som har den och vem som inte får ha den. De kan även fungera som hjälp i att vara uppmärksam på sitt eget ofta omedvetna beteende i mänskliga relationer. Osynliggörande Den som aldrig blir sedd och bemött med verkligt intresse, den som aldrig får märkas, känner sig obetydlig och osäker. När kvinnor blir utsatta för osynliggörande sker det genom andras kroppsspråk, gester eller brist på gester. Det kan vara svårt att upptäcka, men är mycket vanligt. Checklista för jämställdhet 2004 8
Förlöjligande Göra sig lustig på andras bekostnad. Han, eller hon, får skrattarna på sin sida. Förlöjligandet gör att värdet av det som den förlöjligade säger eller gör blir mindre i andras ögon. Hon/han känner sig generad och skamsen eller urtråkig, och definitivt utan minsta sinne för humor. Det kan ske genom ord och uttryck, eller med ett spydigt tonfall. Undanhållande av information Har man missat att kalla dig till ett möte? Har man glömt att ge dig information om den eller den frågan som är en viktig förutsättning för att du ska få inflytande? Märker du att det är något som han/hon inte säger? Vill han/hon inte berätta allt? Det här är exempel på undanhållande av information. Dubbelbestraffning Oavsett hur du gör blir det fel. Det vill säga: Engagerar du dig i en fråga är det som fel. Gör du det inte är det också fel. Säger du något är det fel, är du tyst är också det fel. Påförande av skuld och skam Sker när människor blir beskyllda för att smöra när de är intresserade, sitter stilla och lyssnar. Eller för att vara gullegrisar när de får bra betyg. Försöka få någon att skämmas för att minska betydelsen av deras insats. Splittring Dela upp kvinnor i snygga/fula, män i starka/svaga, goda och onda i jämställdhetsgruppen: Till exempel sansad, lagom och hysterisk, manshatisk, överdriven. Objektifiering Att fokusera på personens kropp istället för det han/hon säger och gör. Att se kroppen som en sak ett objekt och inte en människa med tankar och känslor. Till exempel att säga Du är så söt när du är arg, som också är ett exempel på förlöjligande/förminskande. Våld och hot om våld och bestraffning Våld, hot, trakasserier, förbud. Hot om våld, misshandel, våldtäkt, telefontrakasserier, förbud mot att ha möten på skolan, inget rum/postfack, sämre betyg för att man är obekväm. Ofta hotas en person som har sagt ifrån. Checklista för jämställdhet 2004 9
Checklista för jämställdhet 2004 10