Uppsala, den 16 juni 2008 Uppsala kommun Stadsbyggnadskontoret 753 75 UPPSALA Susanna Tielman Kungsängsgatan 51 E 753 18 UPPSALA YTTRANDE ÖVER TJÄNSTEUTLÅTANDE ANG FÖRHANDSBESKED Fastighet: HAGBY 9:1 Sökande: Diarienummer: XXX 2007XXXXX 1 I tjänsteutlåtandet anförs tre innehållsligt skilda punkter, och vi önskar med detta yttrande bestrida samtliga tre. Efter samtal med handläggaren Inger Alvén den 10 juni 2008 fick jag dock veta att det endast var en av dessa punkter (punkt 1 nedan) som var det egentliga skälet till avslaget, men för att inte riskera att vi får ännu ett avslag p.g.a. att jag missuppfattat något under telefonsamtalet väljer vi ändå att bemöta alla tre punkter. 1. Den föreslagna byggnaden blir väl synlig i det öppna landskapet (ur avdelningen Motiv) 2. Den föreslagna placeringen ligger på öppen åkermark. (ur avdelningen Beskrivning) 3. Översiktsplan anger risk för salt grundvatten. (ur avdelningen Översiktsplan)
1. Frågan om byggnaden bli väl synlig i det öppna landskapet Grunden för avslaget vilar enligt tjänsteutlåtandet bland annat på PBL 3 kap. Vi förmodar att man här åsyftar 1, eftersom detta är den enda paragrafen med relevans för utlåtandets avslutande mening: Den föreslagna byggnaden blir väl synlig i det öppna landskapet. I paragrafen skrivs att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till [ ] landskapsbilden. Eftersom lagtexten är förhållandevis luftigt formulerad har vi även gått till lokala dokument för att få vägledning i tolkningen av lagen. Innan vi går in på dessa är det dock lämpligt att vi här säger något mer om byggnadens lokalisering och motiven därtill. Om husets lokalisering i relation till befintlig bebyggelse samt omgivande landskap Det planerade huset (se pilen bilden här intill) kommer att ligga i bortre ändan av en landtunga som fortsätter från fastigheten Hagby 9:11, där hela familjen idag vistas. Tomten är således en fortsättning på en redan bebyggd ö. Den allra yttersta delen av landtungan utgörs av en mindre skog, och huset är lokaliserat så att det ska ligga intill skogen, för att diskret smälta in i det befintliga landskapet (se bilaga 3) Den öppna landskapsbilden kommer därvidlag ej att störas, eftersom den redan störs (i den mån man kan kalla detta för en störning ) av just skogen på yttersta delen av landtungan samt de träd som redan idag växer mellan skogen och de två befintliga fastigheterna som utgör roten för landtungan. Det finns ingen risk att huset kommer sticka upp som ett främmande föremål i landskapsbilden, utan det ansluter till befintlig natur och äldre intilliggande fastigheter på tungans rot. Den nya tomten kommer att vara ungefär lika stor som de två tidigare tomterna i bebyggelsegruppen och liknar därigenom dessa till karaktär. Det planerade huset kommer även detta efterliknas de befintliga traditionella husen för att just markera att det är en förlängning av den gamla bebyggelsen (se bilaga 2). Om husets lokalisering i relation till befintliga översiktsplaner Varken i översiktsplanerna för Vänge eller Ramsta (vi är osäkra på vilken av dessa som gäller för Hagby och relaterar därför till båda) finner vi något som går emot den föreslagna lokaliseringen av byggnaden. I Vänges översiktsplan finner vi tvärtom en formulering som stödjer vår lokalisering (se kursivering i citatet närmast nedan), eftersom det just rör sig om ett mindre tillskott till en redan befintlig bebyggelsegrupp. I översiktsplanen för Vänges omland anges följande: Den lantliga karaktären ska bevaras och omlandet hållas fritt från ny bebyggelse och andra ingrepp som kan försvåra en planmässig utbyggnad efter planperioden. Ingrepp som försvårar fortsatt hävd och djurhållning ska undvikas. Små tillskott till befintliga bebyggelsegrupper kan prövas. Undantag kan
också medges för bostad i samband med generationsskifte inom jordbruket och tillskott med anknytning till friluftsliv, jord och skogsbruk eller annan landsbygdsnäring. I översiktsplanen för Ramsta omland är formuleringen som följande: Omlandet ska hållas fritt från ny bebyggelse och andra ingrepp som kan försvåra en planmässig utbyggnad i framtiden. Ingrepp som försvårar fortsatt hävd och djurhållning ska undvikas. Inom omlandet kan bygglovsansökningar avslås med hänvisning till detaljplanekravet för områden med högt bebyggelsetryck. Den enda relevanta formulering vi finner i dessa är sålunda formuleringen kring tillskott till befintlig bebyggelse. Ingenting i lokaliseringen försvårar planmässig utbyggnad, fortsatt hävd och djurhållning. Ej heller råder högt bebyggelsetryck. I kapitel Bebyggelse i Uppsalas översiktsplan kan vi på s. 59 läsa följande: Ny bebyggelse och anläggningar får ej förvanska upplevelsen av naturkaraktär, landsbygd och kulturhistoriskt landskap eller inskränka möjligheten till friluftsliv. Utblickar och landmärken ska beaktas. Vi menar att lokaliseringen av vårt hus inte på något sätt går emot de värden som formuleras här ovan. Det finns inga speciella utblickar eller landmärken i området; ej heller inskränks möjligheten till friluftsliv. När det gäller upplevelsen av naturkaraktär, landsbygd och kulturhistoriskt landskap antar vi att områdets slättkaraktär är av central betydelse, eftersom detta nämns särskilt som del av de kommunala kulturmiljöområdena i översiktsplanens kapitel Kulturmiljö. Som ni tydligt kan se på bilagda fotografier (tagna i juni 2008) kommer huset inte alls förhindra den upplevelse som nämns i citatet ovan. Vi har fotograferat lokaliseringen från olika vinklar för att undersöka just om slättlandets kulturhistoriska karaktär skulle störas av huset, men vi har inte funnit att så skulle vara fallet från någon av vinklarna (Se Bilaga 1). Tvärtom har vi valt att förlägga huset just så att det ansluter till den befintliga skogsdungen och inte stör landskapsbilden. Om ni har förslag på en alternativ ur landskapshistorisk och estetisk synpunkt mer lämplig placering välkomnar vi givetvis detta. Den placering vi har föreslagit är dock den vi funnit stör minst i omgivningen. I bilaga 1 finner ni fotografier som visar konsekvenserna av lokaliseringen utifrån olika perspektiv. Notera att fotografierna är fotomontage, där vi lagt in ett motsvarande hus för att visa hur det kommer att se ut med ett hus enligt vårt förslag. Om bilaga 1. Foto 1, 2, 3, 4a, 5a och 6 föreställer huset från olika punkter på väg 575. Foto 4b och 5b är taget från samma punkter som fotografier 4a och 5a och illustrerar den obrutna utsikten över det öppna landskapet. Landskapsutsikten störs således inte av husets placering, utan står att finna sydväst om lokaliseringen. En avslutande social och historisk aspekt på frågan om lokalisering Det är intressant att just det kulturhistoriska landskapet nämns i översiktsplanen, eftersom vi menar att lokaliseringen av vårt hus kan betraktas som en värdefull förlängning av just landskapets historiska aspekt. Vår familj har bott på den intilliggande fastigheten Hagtorp (även kallat Prästtorpet på vissa kartor) (Hagby 9:11) ursprungligen sedan mitten på 1800 talet. Fastigheten återköptes av familjen på 1960 talet och sedan dess varit i vår ägo. Idag ägs och bebos Hagtorp av Roland och Gun Lindberg, föräldrar och svärföräldrar till oss. De hus som nu finns på tomten gör att vårt tilltänkta hus inte ryms, men
genom vårt utvidgande av familjens boende skulle det bli möjligt med ett permanent generationsboende. Samtidigt som sociala och historiska värden vinns härigenom, skulle det också underlätta rent praktiskt för svärföräldrarna eftersom de då skulle få tillgång till varmvatten och avlopp tvätta, duscha och liknande. Det öppnar också för framtida möjliga gemensamma anläggningar för miljöeffektiv energiförsörjning och resursanvändning. 2. Frågan om byggnaden ligger på öppen åkermark Vi bestrider att enbostadshuset ligger på öppen åkermark. Marken i fråga utgör en landtunga som fortsätter från två befintliga enbostadsfastigheter, där första hälften av den ännu obebyggda landtungan utgörs av obrukad stenig gräsmark samt yttre hälften stenig mark och skogsdunge. Skogsdungen har funnits där under avsevärd tid eftersom flera av tallarna i dungen är påfallande stora och gamla. Bygget kommer således inte vara i strid med miljöbalkens 3 kap 4 (som PBL 2 kap 1 hänvisar till). Vi menar att markområdet inte är lämpade för andra ändamål än just bostadsbyggande, eftersom varken skogs eller jordbruk kan bedrivas där. Med andra ord, att det planerade huset ej strider mot ovan anförda lagrum. I bilagda historiska kartor framgår tydligt att åtminstone sedan 1859, då vår äldsta karta är daterad, har inget jordbruk skett på marken. Det kan tilläggas att det sannolikt inte skett så tidigare heller, eftersom landtungan som nämnts är bemängd med sten och därför inte brukbar. Relevanta bilagor: Bilaga 3. Flygfotografi över landtungan samt de två intilliggande fastigheterna. Bilaga 4. Historiska kartor. 3. Frågan om risk för salt grundvatten Vi menar att risk för salt grundvatten som grund för avslag är ogiltigt, eftersom detta förhållande inte är specifikt för just detta område. När vi studerar översiktsplanen för Uppsala kommun 2006 (karta 9, Grundvatten) ser vi att området där risk för salt grundvatten föreligger omfattar ett mycket stort område av kartan. Om detta vore ett skäl för avslag borde följden bli att ingen nybebyggelse med egen brunn borde tillåtas i hela området Järlåsa Vänge Ramstalund; ej heller större delen av nordöstra kommunen. I samtalet med handläggare Inger Alvén den 10 juni informerades jag om att risk för salt grundvatten inte är grund för avslag av den här typen av lokaliseringsprövningar, men vi vill ändå kommentera det eftersom det ingår i det tjänsteutlåtande vi fått. Som en avslutande parentes kan nämnas att vattentillgången vid de närmaste grannfastigheterna är god. Fastigheterna (ett permanentboende samt en sommarstuga (Karlberg) samt ett delårsboende maj sept (Hagtorp/Prästtorpet)) delar på en brunn ca 50 100 meter från vår planerade brunn. Brunnen har aldrig sinat under de 50 år som vår nu levande familj vistats där och vi därigenom har direkt kännedom om. Relevanta bilagor: Bilaga 5. Översiktsplan grundvatten. Med vänliga hälsningar, Susanna Tielman
Bilagda handlingar. Bilaga 1. Konsekvensillustrationer; fotografier tagna ur olika perspektiv. Bilaga 2. Fasadritning av det tilltänkta huset. Bilaga 3. Flygfotografi av landtungan. Bilaga 4. Historiska kartor av landtungan. Bilaga 5. Översiktskarta Grundvatten, Uppsala kommun.
Bilaga 3. Flygfotografi över landtungan samt intilliggande fastighet Hagby 9:11 Hagby 9:11. Fastigheten som idag innehas av familjen. Vår tilltänkta tomt Vårt planerade bostadshus.
Bilaga 4. Historiska kartor 1859 1951 Ramsta häradsekonomiska karta 1859 1863 (J112 84 11) För ytterligare kartor, forts. nästa sida.
Ekonomiska kartan Hagby 1951 (J133 11H6h53) Generalstabskartan 1867 (Uppsala J243 84 1)
Bilaga 5. Översiktsplan grundvatten.