Falska minnen på kort tid Kognitionspsykologiska datorlaborationer 729G05 Lärare: Felix Koch Handledare: Magnus Emilsson Helen Feyz Magnus Jonsson Erik Claesson Marcus Johansson
Sammanfattning Det här testet är utformat för att se ifall man kan framkalla falska minnen på kort tid. Iden till det här kommer från ett experiment av E. Loftus och G. Zanny från 1975 där de gjorde detta genom att visa filmer på bilar som krockar in i en vägg, och sedan ställde frågor olika formulerade till försökspersonerna. -Försökspersonerna fick se en film och svara på frågor, en vecka senare svarade de på frågor om filmerna igen men fick då inte se filmen. Det här experimentet ska framkalla falska minnen på kort tid.- För detta visades först en film med en person som smäller en ballong och sedan en distraktionsfilm med ett korttrick. Därefter fick försökspersonerna svara på en enkät med en fråga olika formulerad för att se ifall det längre fram skulle ge utslag på de andra frågorna i enkäten.
Innehåll Tidigare forskning... 1 Metod... 2 Design... 2 Försöksdeltagare... 2 Material... 2 Procedur... 2 Resultat... 3 Diskussion... 4 Resultat diskussion... 4 Metod diskussion... 4 Referenser... 5 Bilagor... 6 Enkät ett (poppade)... 6 Enkät två (exploderade)... 9
Falska minnen på kort tid Undersökningar har visat att det går att skapa falska minnen en vecka efter en händelse med hjälp av att ställa ledande frågor till en person efter händelsen, vilket är ett problem för polisen när de intervjuar brottsoffer på brottsplatsen. Detta är ett försök till att se om första vittnesmålet kan bli felaktigt om vittnet får en ledande fråga under utfrågningen. Tidigare forskning I en studie av Loftus och Palmer (1974) får försökspersonerna se ett filmklipp av en bilolycka som totalt varar i mindre än en minut, varav själva olyckan vara under fyra sekunder. Sedan får försökspersonerna ett formulär där de först fritt ska beskriva vad de har sett för att sedan besvara specifika frågor om filmklippet. Deltagarna delas in i tre lika stora grupper där en grupp är kontrollgrupp och de andra två grupperna får ett formulär med en fråga om att uppskatta hastigheten av bilarna då de krockade. Formuläret skiljer sig mellan dessa två grupper i ordvalet i denna fråga, där en grupp får frågan där benämningen av krocken styrker respektive försvagar kraften av kollisionen. (About how fast were the cars going when they smashed into / hit each other?) En vecka senare får försökspersonerna komma tillbaka för att, utan att få se filmen igen, svara på frågan om de hade sett krossat glas vid olycksplatsen eller inte. Resultatet visade att skattningen av bilarnas hastighet för de som fått frågan med ordvalet smashed into var signifikant högre än de som fått frågan där kollisionen benämndes med termen hit. I frågan om det fanns krossat glas vid olycksplatsen, var det signifikant fler som svarade ja i gruppen som fått frågan med termen smashed into. Resultatet gav upphov till frågan om huruvida det falska minnet om att det fanns krossat glas vid olycksplatsen genererades av den högre skattningen av bilarnas hastighet eller om det faktiskt var ordvalet som stod bakom denna effekt. Det är ganska logiskt att hög hastighet vid en kollision resulterar i krossat glas på olycksplatsen i jämförelse med om hastigheten varit lägre. Därmed analyserade de resultatet på frågan om krossat glas med hänsyn till skattad hastighet. Detta gjorde de genom att, vid en given skattad hastighet oberoende av ordval, kontrollera antalet ja-svar på frågan om det fanns krossat glas. Det var signifikant fler som trodde sig ha sett krossat glas vid användning av termen smashed into, oberoende av skattning av hastighet. Av detta kan man dra slutsatsen att ordvalet faktiskt har haft en påverkan vid bedömning av existensen av krossat glas och att det inte bara har varit en effekt av högre skattad hastighet vid kollision. Denna studie visar att när man varierar ordvalet i frågeställningar kan man se skillnader i hur personer återberättar förlopp av händelser som de upplevt eller vittnat. Frågor angående händelser som ställs efter den berörda händelsen kan påverka minnet av vad som skett vid denna händelse. Detta menar Loftus & Palmer kan bero på att informationen som tas in under själva händelsen över tid integreras med information som ges efter händelsen, t.ex. vid 1
utfrågning av händelsen. Denna integration gör att informationen om den berörda händelsen slås ihop till ett enda minne och att det kan vara omöjligt att utgöra om den information vi har i minnet skapats och har grund i upplevelsen av händelsen eller skapats vid ett senare tillfälle. Resultat av liknande forskningsfrågor är av stor relevans vid behandling av vittnesmål av brott. De styrker vikten av att undvika ledande frågor vid utfrågning av vittnesmål och att vittnesmål, oberoende av hur säkra vittnespersonerna kan verka över vad de har sett, inte alltid är en fullt pålitlig källa. Metod Design Den oberoende variabeln är frågan om ballongen poppade eller exploderade och den beroende variabeln är hur mycket försöksdeltagaren tror att personen i filmen ryckte till. Försöksdeltagare Försöksdeltagare är studenter vid Linköpings universitet. Dessa valdes ut genom ett bekvämlighetsurval på ett studentcafé. Vi undersökte 21 stycken deltagare där personerna framförallt var studenter med teknisk bakgrund. Det var en majoritet av killar och medelåldern var 22 år. Material Vi använde en bärbar dator för att visa filmklippen och en skriftlig enkät för att samla in svaren. Försökspersoner togs till ett avskilt rum när de testades. Procedur Försöksdeltagarna fick i grupper om 2-4 personer se två olika filmklipp. I film 1 visas en person som kommer in i ett klassrum. Personen börjar med att hänga av sig jackan och går sen fram till en whiteboardtavla där han skriver en mening på tavlan. Personen går sen fram till ett fönster och öppnar det. När personen kommer tillbaka till tavlan har meningen ändrats av en person som inte syns i bild. Personen kastar sen fem pappersbollar mot en papperskorg varav han missar alla. Sedan får man se hur personen blåser upp en ballong och sticker en nål i ballongen. Personen rycker inte till när ballongen exploderar. Personen lämnar sen rummet, filmen var ungefär tre min lång. Film 2 är tänkt att fungerar som distraktion. Filmen visar hur en person utför ett korttrick. Korttricket är att personen får se ett slumpvalt kort som sen visar sig genom att byta färg. Film 2 är ungefär två minuter lång. Efter att personerna hade sett båda filmerna fick de en enkät som de fick svara enskilt på. Enkäten innehöll frågor om båda filmerna (se bifogade enkäter för närmare information). De två grupperna fick identiska enkäter förutom en fråga som är manipulerad (oberoende variabel). Den oberoende variabeln formuleras så att den ena gruppen får en negativt laddad fråga och den andra gruppen får en positivt laddad fråga. Grupperna får en fråga om att uppskatta ljudnivån då ballongen poppade respektive exploderade. Senare i enkäten får grupperna en annan fråga; 2
Upsskattad ljudnivå LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-04-01 ryckte han till när han stack nålen i ballongen? De två olika grupperna valdes slumpmässigt ut genom att ge försöksdeltagarna enkäter från två högarna varannan gång. Vi hade en pilotstudie med fem personer för att se om det var några frågor som var konstiga, vilket resulterade att vi la till ett vet ej alternativ på alla frågor i enkäten. Resultat Vårt resultat för det här testet visar inte på någon signifikant skillnad mellan de båda grupperna i hur mycket de minns från filmerna. I båda grupperna kom alla ihåg att personen i film 1 hängde av sig jackan vilket var i början av filmen och alla visste vilka kort i film 2 som användes för korttricket vilket var med i distraktionsfilmen. 18 av 21 svarade också rätt på antal papper personen i film 1 kastade mot papperskorgen, detta var i slutet av film 1 och ungefär i mitten tidsmässigt mellan de båda filmerna. Det visar på att försökspersonerna kom ihåg båda filmerna väldigt bra. I graf 1 ser man att uppskattningen av ljudnivån för de båda grupperna inte har någon större skillnad beroende på om man använder uttrycket poppade eller exploderade i enkäten. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Deltagare Grupp 1 (poppade) Grupp 2 (exploderade) Graf 1, försöksdeltagarnas skattning av ljudnivå. I graf 2 kan man se att skillnaden inte heller var signifikant t(19) = 0.768 mellan de båda grupperna i hur mycket man uppskattade att personen ryckte till i filmen mellan grupperna. 3
Skatning på hur mycket personen ryckte till LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-04-01 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Deltagare Grupp 1 (poppade) Grupp 2 (exploderade) Graf 2, försöksdeltagarnas skattning av hur mycket personen som stack ballongen ryckte till. Diskussion Resultat diskussion Enligt vår studie kan man inte skapa falska minnen på kort tid men eftersom vi hade så många störande variabler kan man inte dra en säker slutsats. Det här kan ändå vara en indikation på att det kan vara svårt att skapa falska minnen på ett par minuter vilket skulle kunna bero på att man fortfarande bearbetar minnet och därför inte har hunnit glömma eller lägga till detaljer i det man just såg. Det Loftus gjorde i sitt experiment var att ge en ledande fråga en vecka innan vilket gör att man kommer bearbeta minnet i en vecka med orden "smashed into" eller "hit" vilket gör att man minns själva krocken som något mer eller mindre dramatiskt. I den här studien var det bara någon minut mellan att man svarade på den första ledande frågan och den andra, vilket gjorde att personerna i experimentet inte hade tillräckligt med tid på sig gör att hinna analysera filmen efter just den ledande uppfattningen som ville manipuleras in med hjälp av frågorna. Metod diskussion Resultatet blev inte signifikant på några plan i den här undersökningen. Försökspersonerna i båda grupperna svarade lika på alla frågor och gav oss ingen signifikant skillnad. Båda grupperna mindes ungefär lika bra på alla frågor runtomkring och uppskattningsfrågorna gav oss ungefär samma resultat. Vi tror att det kan bero på att vi hade ganska många störande variabler som vi inte tänkte på förens vi hade gjort testet. En störande variabel var t.ex. att ljudnivån på våra högtalare blev högre än vi tänkt oss vilket gjorde att de som kollade på filmen själva ryckte till när de såg filmen. Det märkte vi inte förens efter ett 10- tal försökspersoner och valde därför att genomföra experimentet med samma ljudnivå eftersom vi inte trodde att det skulle spela någon större roll för resultatet om alla ändå hade samma ljudnivå. Men eftersom ljudet före och efter smällen var ganska lågt så upplevdes smällen som väldigt hög. Det kan ha medfört att försökspersonerna gav just den delen, när personen i film 1 stack nålen i ballongen, lite extra fokus vilket i sin tur kan ha gjort att man mindes den delen bättre och därför inte tog hänsyn till hur frågan var formulerad, eftersom man redan hade en egen stark uppfattning om 4
hur man tyckte att det var. Ljudnivån kan också ha gjort att de själva ryckte till och att de därför skattade sitt eget ryck istället för att skatta det som man faktiskt såg i filmen. En annan störande variabel kan ha varit att försökspersonerna inte gjorde testet individuellt. Eftersom vi tillät dem att sitta i grupp då det var svårt att få folk att gå ifrån den grupp de satt och fikade med när vi frågade dem om de ville vara med i experimentet. Det kan ha gjort att de istället för att fokusera allt på filmerna fokuserade på det som hände runtomkring, istället för det som faktiskt hände på filmerna. En störande variabel var att vi satt i ett rum intill en kafeteria när vi gjorde testet, vilket gjorde att ljudnivån varierade kraftigt utanför rummet för de olika grupperna. Det kan ha gjort att smällen upplevdes olika för de olika grupperna vilket i sin tur gav olika utslag när de svarade i enkäten. En störande variabel kan ha varit att tiden mellan att de fick se filmerna och svarade på enkäten kanske var lite för kort vilket gjorde att man mindes för bra vad som hade hänt. Det kan man se eftersom det var väldigt få som hade fel på de andra frågorna i enkäten. Eftersom försökspersonerna Eftersom det blev så många störande variabler så blir testet väldigt opålitligt. Reliabiliten i testet blir därför ganska låg och man kan inte säga så mycket efter de resultat som det gav. Eftersom reliabiliteten blir låg så blev även validiteten i testet låg. Man kan inte säkert säga vad det är som har gett upphov till de svar försökspersonerna gett, eftersom varje störande variabel kan göra stor skillnad för hur man upplever filmerna. Referenser Loftus, Elizabeth F. & Palmer, John C. (1974) Reconstruction of Automobile Destruction: An example of the interaction between language and memory. Journal of verbal learning and verbal behavior, 13, 585-589. Loftus, Elizabeth F. & Zanni, Guido (1975) Eyewitness testimony: The influence of the wordning of a question. Bulletin of the Psychonomic society, vol 5 (1), 86-88. 5
Bilagor Enkät ett (poppade) Minnesexperiment Kön Man Kvinna Ålder år Program Vad var det för färg på dörren i första filmen? Grön Blå Röd Vet ej Vad gör personen i första filmen när han kommer innanför dörren? Sätter sig på en stol Hänger av sig jackan Vet ej Vilket är det magiska ordet i andra filmen? Hizbollah Abrakadabra Simsalabim Vet ej Uppskatta ljudnivån när ballongen poppade i första filmen Svagt Högt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 6
Vilken färg har det utmärkande kortet i andra filmen? Gul Blå Röd Vet ej Hade personen i första filmen en halsduk på sig? Ja Nej Vet ej Vad stod det på tavlan när personen i första filmen gick ut ur rummet? Kommer du ihåg det här! Komer du ihåg det här! Nytt ord Vet ej Hur många gånger kastade personen pappers bollar mot papperskorgen i första filmen? 3 5 7 Vet ej Vilken färg hade ballongen i första filmen? Grön Gul Röd Vet ej Vänd på bladet! Enkäten fortsätter på nästa sida 7
Vilka två kort visar personen i andra filmen? Klöver 2/Hjärter knekt Spader 4/Ruter kung Ruter 8/Spader 5 Vet ej Uppskatta hur mycket personen i första filmen rykte till när han stack nålen i ballongen (Sätt ett kryss på strecket) Inte alls Mycket Vilken arm hade personen i andra filmen klockan på? Ingen alls Höger Vänster Vet ej Hur många öl stod det på bordet i andra filmen? 2 st 1 st 4 st Vet ej 8
Enkät två (exploderade) Minnesexperiment Kön Man Kvinna Ålder år Program Vad var det för färg på dörren i första filmen? Grön Blå Röd Vet ej Vad gör personen i första filmen när han kommer innanför dörren? Sätter sig på en stol Hänger av sig jackan Vet ej Vilket är det magiska ordet i andra filmen? Hizbollah Abrakadabra Simsalabim Vet ej Uppskatta ljudnivån när ballongen exploderade i första filmen Svagt Högt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 9
Vilken färg har det utmärkande kortet i andra filmen? Gul Blå Röd Vet ej Hade personen i första filmen en halsduk på sig? Ja Nej Vet ej Vad stod det på tavlan när personen i första filmen gick ut ur rummet? Kommer du ihåg det här! Komer du ihåg det här! Nytt ord Vet ej Hur många gånger kastade personen pappers bollar mot papperskorgen i första filmen? 3 5 7 Vet ej Vilken färg hade ballongen i första filmen? Grön Gul Röd Vet ej Vänd på bladet! Enkäten fortsätter på nästa sida Vilka två kort visar personen i andra filmen? 10
Klöver 2/Hjärter knekt Spader 4/Ruter kung Ruter 8/Spader 5 Vet ej Uppskatta hur mycket personen i första filmen rykte till när han stack nålen i ballongen (Sätt ett kryss på strecket) Inte alls Mycket Vilken arm hade personen i andra filmen klockan på? Ingen alls Höger Vänster Vet ej Hur många öl stod det på bordet i andra filmen? 2 st 1 st 4 st Vet ej 11