Kallelse Sammanträdesdatum 2015-05-21 Plats Kvarnkullen Tid Torsdagen den 21 maj, kl. 17:00-22:00 Elisabeth Mattsson (FP) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
Kallelse Sammanträdesdatum 2015-05-21 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll 3 Tillkommande och utgående ärenden Inkomna interpellationer och frågor 4 KS2015/589-1 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om bristfällig hantering av Kommunfullmäktiges beslut 11 december 2014 avseende klargörande av årsplanen 2015. Avseende kommunstyrelsens uppsiktsplikt och myndighetsnämndernas politiska mål Bilaga 5 KS2015/591-1 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om bristfällig hantering av Kommunfullmäktiges beslut 11 december 2014 avseende klargörande av årsplanen 2015 Bilaga 6 KS2015/592-1 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om hanteringen av kommunfullmäktiges beslut avseende klargörande av årsplanen 2015 Bilaga Besvaras (Bordlagt 23 april) Besvaras (Bordlagt 23 april) Besvaras (Bordlagt 23 april) Bordlagda ärenden 7 KS2015/318-1 Rambudget 2016 2019 med utblick mot 2023 Bilaga Ekonomiberedningen inleder, samt max 5 min per Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kallelse Sammanträdesdatum 2015-05-21 partiföreträdare efter lottad ordning. Därefter debatt. 8 KS2014/1461-4 Svar på motion om jämlik lön Bilaga 9 KS2014/450-4 Svar på motion om ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet Bilaga 10 KS2015/691-1 Motion om förändringar i äldrevården Bilaga 11 KS2015/794-1 Motion om bostadsredovisning i kommunen Bilaga 12 KS2015/292-2 Motion från ungdomsfullmäktige angående kollektivtrafik till Kärnas glesbygd Bilaga 13 KR2014/28-3 Granskningsrapport om Ringens Varv Bilaga 14 KS2014/1660-8 Upphävande av resepolicy Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Remitteras Remitteras Remitteras Antecknas Enligt kommunstyrelsen Ärenden från kommunfullmäktiges beredningar 15 KS2015/617-1 Aktualitetsprövning översiktsplan Bilaga Enligt FoU/kommunstyrelsen Årsbokslut 2014 16 KS2015/1005-1 Revisionsberättelse för Bohus Räddningstjänstförbund 2014 Bilaga Beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kallelse Sammanträdesdatum 2015-05-21 Ärenden från kommunstyrelsen 17 KS2015/666-2 Dotterbolagsbildning i Renova AB Bilaga 18 KS2015/259-2 Fastställande av reviderad förbundsordning för GR Bilaga 19 KS2013/492-14 Begäran om förlängning för slutförande av remissrunda och förhandling angående skyltar och varuexponering i Kungälvs Bilaga Protokollsutdrag tillkommer efter att kommunstyrelsen behandlat ärendet den 13 maj. Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Svar på motioner 20 KS2013/446-3 Svar på motion om återtagande av stadsrättigheter för Kungälv och Marstrand Bilaga 21 KS2014/845-3 Svar på motion om en studie- och diskussionsdag om demokratisk människosyn Bilaga 22 KS2014/1265-4 Svar på motion angående möten på dagtid Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Val, avsägelser och fyllnadsval 23 KS2015/989-1 Önskemål om entledigande från uppdrag som vice ordförande i Kommunrevisionen och fyllnadsval till vakant uppdrag Bilaga Beslut 24 KS2014/1979-117 Val av lekmannarevisorer till kommunala bolag, stiftelser och fonder Bilaga Beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kallelse Sammanträdesdatum 2015-05-21 25 KS2015/871-4 Ny ledamot/ersättare för ledamot i kommunfullmäktige - Alexandra Stenlund (UP)/Patrik Hedin (UP) Bilaga Antecknas KOMMUNFULLMÄKTIGE
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-25 Sida 1 (3) 78/2015 Rambudget 2016 2019 med utblick mot 2023 (Dnr KS2015/318) Kommunfullmäktiges beredningar lämnar ett gemensamt förslag till Rambudget 2016 2019, med utblick mot 2023. Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta Årsplan för 2016 och att lägga förslag till Investeringsbudget för perioden 2016 2019, med utblick mot 2023. Kommunens myndighetsnämnder föreslås få i uppdrag att lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för 2016. Kommunens helägda bolag föreslås få i uppdrag att redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse Rambudget 2016 2019 med utblick mot 2023 2015-02-12 Bilaga Reservation till rambudget 2016 final.pdf 2015-02-12 Bilaga Rambudget 2016-2019 förslag 9 mars 2015.pdf 2015-02-12 Motion om Generationsansvar för ett starkare Kungälv - Alliansens budgetmotion 2016. Yrkanden Miguel Odhner (S): Bifall till ekonomiberedningens förslag. Anders Holmensköld (M): Avslag på ekonomiberedningens förslag och bifall till Motion om Generationsansvar för ett starkare Kungälv - Alliansens budgetmotion 2016. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (M) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Miguel Odhners (S) yrkande och Nej-röst för bifall till Anders Holmenskölds (M) yrkande. Omröstningsresultat Med 10 ja-röster för Miguel Odhners (S) yrkande och 5 nej-röster för Anders Holmenskölds (M) yrkande antar kommunstyrelsen Miguel Odhners (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Miguel Odhners (S) X Maria Kjellberg (MP) X Anders Holmensköld (M) X Linda Åshamre (S) X Johan Holmberg (S) X Glenn Ljunggren (S) X Mona Haugland (S) X KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-25 Sida 2 (3) Ulrika Winblad (S) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Robert Syrén (M) Charlotta Windeman (M) Sven Niklasson (SD) X X X X Summa: 10 5 X X X X Förslag till kommunfullmäktige 1. Strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden 2016 2019 2. Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats 3. Kommunstyrelsens driftram för 2016 fastställs till 2 189,0 miljoner kronor, enligt resultaträkning 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta Årsplan för 2016. Årsplanen skall innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen skall redovisas för kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta förslag till detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 miljoner kronor 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2016 fastställs till 590,0 miljoner kronor, varav 450,0 miljoner kronor för skattefinansierade och 140,0 miljoner kronor för avgiftsfinansierade investeringar 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förlag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen skall omfatta åren 2016 2019 med utblick mot 2023. Planen skall innehålla driftkostnadskalkyler 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2016 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti 9. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden och sociala myndighetsnämnden att a. Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för år 2016, b. Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, c. Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras 10. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB Och Bagahus AB ( bolagen ) att föreslå och rösta för att KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-25 Sida 3 (3) a. Bolagen i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen skall redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Beredningsskrivelse 1(3) Handläggarens namn Pia Jakobsson och Lars Davidsson 2015-02-12 Rambudget 2016 2019 med utblick mot 2023 (Dnr KS2015/318-1) Sammanfattning Kommunfullmäktiges beredningar lämnar ett gemensamt förslag till Rambudget 2016 2019, med utblick mot 2023. Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta Årsplan för 2016 och att lägga förslag till Investeringsbudget för perioden 2016 2019, med utblick mot 2023. Kommunens myndighetsnämnder föreslås få i uppdrag att lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för 2016. Kommunens helägda bolag föreslås få i uppdrag att redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Bakgrund Förslaget till Rambudget är ett samlat dokument från kommunfullmäktiges beredningar, med ekonomiberedningen som samordnande. Att utarbeta en Rambudget för kommunen i ett fyraårsperspektiv innebär inte bara att bedöma den totala ekonomiska ramen som kommunen har till förfogande, det handlar också om att balansera denna ekonomiska ram emot långsiktiga politiska ambitioner och mål. Förslaget till Rambudget 2016 2019 skrivs i en tid svag konjunktur, närmast obefintlig inflation och mycket låga räntor. Skatteintäkternas ökningstakt mattas, men samtidigt gäller detta även kostnadsökningstakten. För Kungälvs del har befolkningsökningen inte riktigt nått upp till planerade nivåer. De demografiska förändringarna, främst fler äldre, är dock mycket påtaglig. Bedömning Skatter och generella statsbidrag Skatter och generella statsbidrag beräknas med senast kända prognos, februari 2015, från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Befolkningsprognos Befolkningsökningen beräknas med senaste befolkningsprognos, december 2014, antagen av kommunfullmäktige. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(3) Budgetbeslut under 2015 Kommunfullmäktige beslutar om Rambudget 2016 2019 den 23 april Kommunstyrelsen beslutar om Årsplan 2016 den 14 oktober Kommunfullmäktige beslutar om investeringsbudget den 12 november Ekonomiberedningens kommentarer till förslaget Ekonomiberedningen lämnar ett förslag till rambudget som Samarbetspartierna står bakom. Alliansen (M, C och KD) avser att lämna sitt förslag i form av en budgetmotion. Denna budgetmotion är inte behandlad av ekonomiberedningen. Bilagor Förslag till Rambudget 2016 2019, med utblick mot 2023 Reservation, lämnad av Alliansen (M, C och KD) Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden 2016 2019 2. Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats 3. Kommunstyrelsens driftram för 2016 fastställs till 2 189,0 miljoner kronor, enligt resultaträkning 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta Årsplan för 2016. Årsplanen skall innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen skall redovisas för kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta förslag till detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 miljoner kronor 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2016 fastställs till 590,0 miljoner kronor, varav 450,0 miljoner kronor för skattefinansierade och 140,0 miljoner kronor för avgiftsfinansierade investeringar 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förlag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen skall omfatta åren 2016 2019 med utblick mot 2023. Planen skall innehålla driftkostnadskalkyler 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2016 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti 9. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden och sociala myndighetsnämnden att a. Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för år 2016, b. Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, c. Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras
3(3) 10. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB Och Bagahus AB ( bolagen ) att föreslå och rösta för att a. Bolagen i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen skall redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Jonas Andersson (s) Beredningsordförande Marcus Adiels (m) Vice beredningsordförande Tobias Andersson (S) Nils Carlson (S) Harriet Blomqvist (V) Leif Hasselgren (UP) Lennart Wennerblom (MP) Lars Wallberg (FP) Emma Gustafsson (M) Peter Harrysson (M) Robert Kinhult (SD) Expedieras till: Miljö- och byggnadsnämnden, sociala myndighetsnämnden, Kungälv Energi AB, Bagahus AB, BOKAB För kännedom till:
Kungälv 2015-03-04 Reservation till rambudget 2016. Alliansen M, C och KD kan inte ställa sig bakom ekonomiberedningens förslag till rambudget. Samarbetspartierna har uttryckt mycket höga ambitioner på en lång rad utgiftsområden samtidigt som kommunen ska genomföra ett omfattande investeringsprogram. Ett lägre överskottsmål leder följaktligen till en väsentligt mer omfattande upplåning med utgifter för räntor och amorteringar. Dessa pengar ska hämtas in från de områden som Samarbetspartierna säger sig värna om. En minskning av barngrupper åstadkoms inte genom att tvinga in ytterligare barn inom förskolan, och andelen behöriga lärare med pedagogisk högskoleexamen ökar inte genom Samarbetspartiernas kompetenshöjningsprogram. Vi saknar förtroende för det sätt som samarbetspartierna använder skattebetalarnas pengar. Alliansen; M, C och KD kommer av denna anledning framlägga ett alternativt förslag till rambudget som kommunfullmäktige får ta ställning till samtidigt som samarbetspartiernas förslag avhandlas. Marcus Adiels (M), Emma Gustafsson (M) och Peter Harrysson (M).
Rambudget för Kungälvs kommun 2016-2019 med finansiell utblick mot 2023
Innehåll Sammanfattning 3 Budgetprocessen 2015 4 Vår omvärld 5 Kungälvs utmaningar 6 Framtida ekonomiska utmaningar 6 Investeringar 6 God ekonomisk hushållning 7 Strategiska mål 8 Strategiska mål 8 Kommentarer till strategiska mål 8 Finansiella mål 10 Finansiella mål 10 Kommentarer till de finansiella målen 10 Ekonomberedningens kommentarer till ramarna 12 Rambudgeten i siffror 13 Finansiell utblick mot 2023 14 2
Sammanfattning Rambudgeten är kommunfullmäktiges budgetbeslut med uppdrag till kommunstyrelse, myndighetsnämnder och kommunens helägda bolag. I rambudgeten beslutas strategiska mål, finansiella mål samt principerna för god ekonomisk hushållning. Denna rambudget är den första i en ny mandatperiod och fokuserar på de beslut som krävs för den fortsatta budgetprocessen. Årets rambudget innehåller således inga temaskrivningar. De strategiska målen har tidigare antagits i kommunfullmäktige och i denna rambudget görs endast en mindre språklig justering av dessa. Målen har kompletterats med kommentarer som utvecklar och fördjupar deras politiska innehåll i syfte att underlätta nedbrytningen till resultatmål. I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö- och klimatpåverkan Gör rätt från början - satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov De finansiella målen har förändrats mot den tidigare rambudgeten. Ett mål om sociala investeringar har tillkommit. Det tidigare målet som begränsade investeringsvolymerna har ersatts av ett mål som begränsar upplåningen. Överskottsmålet är 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet nås i följande steg; 2 % år 2016 samt 3 procent 2017 till 2019. Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9 % till 12 %. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 % av skatter och generella statsbidrag Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 50 % eller högre. De strategiska målen är kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen. De finansiella målen sätter tillsammans med senast kända skatteprognos driftsramarna för kommunstyrelsen och ramarna för investeringsverksamheten. 3
Budgetprocessen 2015 Vårens arbete - från rambudget till budgetdirektiv 4 mars Ekonomiberedningen lämnar rambudgetförslag 25 mars KS rambudgetbeslut från ekonomiberedningen 15-16 april Budgetgruppen i budgetdagar Ekonomiberedningens rambudgetförslag överlämning Dialog och förvaltningens bild av utmaningar 23 april KF rambudgetbeslut 2016-2019, med utblick åren 2020-23 Beslut om uppdrag till kommunstyrelse, myndighetsnämnder och helägda bolag 29 april KS, Beslut om budgetdirektiv 2016 Beslut om budgetriktlinjer Beslutar om uppdrag till kommunchefen Sommarens och höstens arbete - från budgetdirektiv till årsplan Juni - Budgetgruppen dialog och förvaltningsinfo om Årsplan 2016 3 juni Årsplan 2016 i ljuset av tertial1/2015 17 juni Lokalresurs- och investeringsplanering Sep/Okt - Budgetgruppen dialog och förvaltningsinfo om Årsplan 2016 24 sep Resultatmål, antaganden om kostnads-, volym- och efterfrågeförändringar 28 sept Dialogmöte för gemensam förståelse 7 okt Investering och exploatering samt förvaltningens förslag till Årsplan 2016 14 okt KS, Beslut om Årsplan 2016 12 nov KF, antecknar KS beslut om Årsplan 2016, fastställer resultatmål, beslutar om investeringsbudget och finansiering 25 nov KS, Beslut om verksamhetsplaner 2016 4
Vår omvärld Räntan förväntas fortsätta ligga på en låg nivå och Riksbanken har för avsikt att fortsätta föra en expansiv penningpolitik i syfte att få upp inflationen mot inflationsmålet. Prisökningstakten bedöms även fortsättningsvis vara låg, men en gradvis förbättring av den internationella konjunkturen bidrar tillsammans med den expansiva penningpolitiken och försiktigt ökande inhemsk efterfrågan till att inflationen långsamt ökar mot inflationsmålet. BNP-tillväxten de kommande åren bedöms vara relativt låg. Den ekonomiska utvecklingen i vårt viktigaste exportområde, euroområdet, är fortsatt svag vilket påverkar BNP-tillväxten i Sverige. Sysselsättningen i Sverige förväntas ha en positiv utveckling de kommande åren och arbetslösheten förväntas sjunka något. Den politiska osäkerhet som präglat Sverige under hösten har minskat i och med Decemberöverenskommelsen som gör det möjligt för en minoritetsregering att få igenom sin budget i riksdagen. Men vi har kvar ett osäkert parlamentariskt läge i riksdagen och en politisk osäkerhet på nationell nivå som sannolikt kommer att bestå resten av den innevarande mandatperioden. Den extremt låga räntan har gett oss en försvagad valuta. Detta påverkar oss på flera sätt. Varor vi väljer att importera blir dyrare och vår egen export blir billigare i andra länder. För Kungälv som ligger i en exportberoende region bör detta kunna bidra till ökad efterfrågan på arbetskraft ifrån exportföretagen. Att ekonomin i USA går något bättre än förväntat bör kunna ha samma effekt. Vår omvärld präglas på flera håll av politisk osäkerhet. Krisen i Ukraina och de frostiga relationerna med Ryssland påverkar vår ekonomi negativt. Även osäkerheterna inom euroområdet och främst Sydeuropa fortsätter att bidra med osäkerhet om hur vår ekonomi kommer att utvecklas. Den senaste tidens nedgång av oljepriset bör påverka köpkraften i vårt närmaste grannland Norge. Detta bör kunna ha en negativ påverkan på Svensk ekonomi och inte minst Västsverige bör kunna drabbas. Sammantaget verkar ekonomin omkring oss präglas av osäkerhet, men en del positiva tecken som stigande sysselsättning finns för ramperioden. 5
Kungälvs utmaningar Ekonomiberedningen ser två områden där utmaningarna för vår kommun är stora och kommer att bli tydliga under ramperioden. Den ena utmaningen är en ekonomisk utmaning på grund av befolkningsstrukturen och den demografiska utvecklingen. Den andra utmaningen är vårt stora investeringsbehov och vår ambition att växa. Kungälv har satt som mål att bli 50 000 invånare. Detta kommer att kräva stora investeringar i såväl infrastruktur som i välfärden. Vi har också en period bakom oss då investeringar och underhåll låg på en otillräcklig nivå, vilket är en starkt bidragande orsak till dagens stora investeringsbehov. Framtida ekonomiska utmaningar Kungälvs kommun står liksom många andra kommuner och stora delar av den gemensamma välfärdssektorn inför stora ekonomiska utmaningar. Utmaningar som redan idag börjar bli tydliga inom flera områden. Vi har en åldrande befolkning där allt fler äldre skall försörjas av färre som arbetar. Detta tillsammans med ökande förväntningar på välfärdstjänsterna gör att kostnaderna för välfärden ökar snabbare än skattebasen gör. Faktorer som Kungälv inte alls kan påverka, som statsbidragens och skatteutjämningssystemets utformning och den internationella konjunkturen bidrar till ytterligare osäkerhet om framtiden. Ekonomiberedningen vill trycka på vikten av att vi är medvetna om dessa utmaningar och att vi bygger upp en beredskap i alla led för att kunna hantera dem. Kommunens verksamhet behöver kontinuerligt effektiviseras som ett sätt att möta framtidens utmaningar. Förvaltningsorganisationen bör kunna effektiviseras med minst 1 % per år. En effektivisering som handlar om att göra det vi gör bättre genom att ta till oss och utveckla ny kunskap, organisera oss klokare och utföra våra verksamheter på ett mer resurseffektivt sätt. Kungälv har bestämt sig för att växa. När vi blir fler växer skattebasen och en del av våra kostnader kan delas på fler som är med och betalar skatt. Vi kan växa genom inflyttning från andra kommuner eller invandring till Sverige och Kungälv från andra länder. Båda dessa sätt är initialt förknippade med kostnader, men de är sätt för oss att långsiktigt stärka skattebasen och bidra till att möta våra ekonomiska utmaningar. Investeringar I Kungälv finns ett stort behov av investeringar i såväl den skattefinansierade som avgiftsfinansierade verksamheten. Skolor, förskolor och vård- och omsorgsboenden behöver byggas för att täcka behov vi redan har eller snart kommer att få. Vattenverk behöver byggas och ledningar komma ner i marken. Till detta kommer en ambition om att Kungälv skall växa. Allt detta tillsammans ställer stora krav på oss som kommun. Vi behöver en kapacitet för att kunna genomföra all dessa projekt. Vi behöver kunna planera, prioritera och projektera dem på ett klokt sätt så att vi använder våra begränsade resurser till kloka investeringar som begränsar våra kostnader i framtiden. Ekonomiberedningen vill påtala vikten av att nödvändiga investeringar genomförs. Utöver ett tillräckligt ekonomiskt utrymme för investeringar krävs också att pågående 6
anpassning av organisation fortsätter och att resurser finns för att klara genomförandet på ett kompetent och kostnadseffektivt sätt. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse samtidigt som de finansiella målen är uppfyllda. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF 2014-03-13 beskriver modellen för styrning och uppföljning. 7
Strategiska mål De strategiska målen är kommunfullmäktiges verksamhetsmål, som tillsammans med de finansiella målen styr mot god ekonomisk hushållning. Strategiska mål I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö- och klimatpåverkan Gör rätt från början - satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommentarer till strategiska mål I Kungälv finns arbete åt alla Arbetslösheten är en synnerligen kostsam företeelse för såväl den enskilda individen som för kommunen och samhället. En slösaktig företeelse vi inte har råd med. Arbete åt alla i Kungälv kan inte skapas ensamt av kommunen, ett samarbete med föreningar och företag är såväl nödvändigt som självklart för att skapa så bra förutsättningar för arbetstillfällen som möjligt. Dessutom går det att effektivt hjälpa människor till jobb genom ett kunskapslyft. Detta kan bestå av stödanställningar, praktikplatser och utbildningar, vilket i sin tur markant förbättrar förutsättningarna för fler jobb i Kungälvs Kommun. Det är också viktigt att arbeta för att varje ungdom i kommunen skall ha en vettig sysselsättning, genom att ges möjlighet till antingen jobb, utbildning eller praktik. Det är viktigt att vuxenlivet inte inleds i arbetslöshet. Ett gott lokalt företagsklimat går hand i hand med en politik för arbete åt alla. Det kan handla om att kommun och företag hjälps åt för att förse växande företag med rätt kompetens och att människor är rustade för att ta de jobb som finns. Det kan också handla om att ha en god dialog med våra företag och att ge en snabb och kompetent service åt företag som vill växa eller etablera sig i vår kommun. Attraktivt boende Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad. En bostad, såväl i staden, kommundelen som på landet och kusten. För att klara jobben och bostadsbyggandet så krävs det en aktiv bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för att minska bygg- och hyreskostnader. Bostadsbyggnationen och samhällsplaneringen ska präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 8
Minskad segregation Målet är ett jämlikt samhälle för alla medborgare. Segregation mellan människor skall minska. Sociala investeringar ska minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och unga oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. Barnfattigdomen skall minskas genom olika samhällsinsatser i förebyggande syfte. Ett starkt samhälle ger varje individ möjlighet att vara den unika människa man är samtidig som det ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste arenan för att bygga detta gemensamma sociala kapital i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Kompetensutveckling för pedagoger som arbetar med barn och unga krävs för att motverka utanförskap. Segregation får vare sig uppstå i eller förstärkas av skolan. Minskad miljö- och klimatpåverkan Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luft- och vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt program skall beslutas. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast. En del av våra investeringar bör riktas mot insatser som bidrar till minskad miljöpåverkan och investeringsmedel bör avsättas för att nå våra miljö- och klimatmål. Gör rätt från början - satsa på barn och unga Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i det pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens behov i centrum och minskade barngrupper stärker kommunens varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta sig i vår kommun. Detta stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen. Minskade barngrupper främjar lärandeprocessen för barnen, och ökar möjligheten att lyckas i det vuxna livet. Investeringarna, i skolan och i fritidsverksamheten, ska anpassas så att de stödjer barns behov. Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommunens verksamhet fungerar och utvecklas optimalt när ekonomin inte är överordnad medborgarnas behov, personalens arbetssituation eller verksamhetens kvalitet, utan snarare när dessa tre perspektiv tillåts samspela och värderas lika. Insikten om att den goda ekonomin är den starkaste garanten för framtida generationers välfärd får likväl inte glömmas bort. 9
Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov uppnås genom långsiktighet och ett genomgående arbete med målstyrning och uppföljning. Finansiella mål De finansiella målen ger tillsammans med skatteintäkterna de finansiella ramarna för kommunens verksamhet och styr tillsammans med de strategiska målen mot god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Överskottsmålet är 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet nås i följande steg; 2 % år 2016 samt 3 procent 2017 till 2019. Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9 % till 12 %. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 % av skatter och generella statsbidrag Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40 % eller högre. Kommentarer till de finansiella målen Överskottsmål 3 procent Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan skapa utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. De sociala investeringarna är kostnader i strikt ekonomisk bemärkelse. Dessa kostnader skall inte räknas med i bedömningen av om överskottsmålet är uppnått eller inte. Soliditeten skall ligga i intervallet 9-12 procent Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kan soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort skall den hålla sig inom angivet intervall. Försäkringslösning för pensionerna Under den närmaste tioårsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282 MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och en första upphandling av försäkringslösning 10
gjorts kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Sociala investeringar och socioekonomiskt arbete Socioekonomi är ett sammansatt begrepp som ytterst syftar till att skapa en direkt koppling mellan ekonomi och socialt arbete, mellan utanförskap och kostnaderna för det samma. Genom att påvisa de långsiktiga kostnaderna för utanförskapet vill vi motivera till tidiga sociala investeringar eftersom de lönar sig. Med tidiga insatser kan vi hjälpa människor innan de hamnar i utanförskap. Detta är en stor vinst för individen, men också för samhället och samhällsekonomin. Sociala investeringar idag är ett sätt att minska kostnaderna i framtiden och säkra välfärden för kommande generationer. De sociala investeringarna är inte investeringar i strikt ekonomisk bemärkelse. För att kunna betrakta dem som investeringar avsätts medel från tidigare överskott i en fond som används för dessa investeringar. En förutsättning för att kunna genomföra de sociala investeringarna är alltså att uppsatta överskottsmål nås. Investeringarnas självfinansieringsgrad Investeringarnas självfinansieringsgrad är den andel av investeringarna som finansieras av kassaflödet från den egna verksamheten. Resterande investeringar måste lånefinansieras. Under planperioden och de närmaste åren därefter kommer investeringsbehovet att vara mycket högt, och kommunen kommer att behöva lånefinansiera en stor del av sina investeringar. På sikt behöver verksamheten kunna finansiera merparten av sina egna investeringar. Den långsiktiga ambitionen är att självfinansieringsgraden skall öka. 11
Ekonomiberedningens kommentarer till ramarna Denna rambudget bygger på senast kända skatteprognos från februari 2015 och på av fullmäktige beslutad befolkningsprognos. Investeringsramarna motsvarar det behov som förvaltningens investeringsgrupp indikerat till Ekonomiberedningen. Detta betyder att investeringsramarna är höjda kraftigt relativt senaste beslutade rambudget. I arbetet med denna rambudget har den ej rubriksatta "översta raden" från senaste beslutade rambudget tagits bort och innehållet i denna har analyserats och förts till rätt plats i rambudgeten. Som en del i genomlysningen av rambudgetens förutsättningar har även kommande pensionsutbetalningar analyserats och utbetalningar på 50 miljoner årligen som utelämnats i senaste beslutade rambudget har införts. Utbetalningarna för exploateringsverksamheten ligger i denna rambudget på den nivå som förvaltningen indikerat. Detta medför en årlig ökning av utbetalningarna på cirka 50 miljoner relativt senaste beslutade rambudget. Dessa ej tidigare redovisade eller kända förändringar medför en upplåning som inte är långsiktigt hållbar. Ekonomiberedningen anser att underlaget för ett rambeslut av den här storleken behöver bli tydligare och kombineras med en bredare omvärldsanalys, inte minst gällande pensionerna. Genomförandet av investeringarna behöver kontinuerligt följas upp i kommunstyrelsen och stämmas av mot plan och planeringshorisonten bör kunna förlängas. Prioriteringar kan behöva göras. Såväl beslutsunderlag som uppföljning och avstämningar behöver innehålla driftskostnadskonsekvenser. Exploateringarnas påverkan på kassaflödet och storlek och tidpunkt för såväl inbetalningar som utbetalningar behöver klargöras. Analysen och uppföljningen av investeringsverksamheten, exploateringsverksamheten och pensionsutvecklingen kan medföra att ramarna kan behöva justeras. Ekonomiberedningen anser att åtgärderna ovan är nödvändiga, men inte tillräckliga för att långsiktigt kunna hantera den planerade upplåningsvolymen. Verksamheten behöver analyseras i syfte att fokusera på prioriterade mål och kärnverksamhet. Även inkomstsidan måste ses över. Ekonomiberedningen bedömer att en påtaglig inkomstförstärkning i närtid kommer att krävas för att långsiktigt hålla upplåningsvolymen på en rimlig nivå. Det är viktigt att den ekonomiska politiken utgår från de behov och den verklighet vi möter här och nu. Strävan är en politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Vi ser investeringar på den indikerade nivån som en stor möjliggörare. De innebär såväl stora kvalitetsförbättringar som i många fall sänkta driftskostnader. Ekonomiberedningen anser att planerade investeringar behöver genomföras. Men riskerna med en stor upplåning måste tas på yttersta allvar och en strategi i syfte att långsiktigt minska upplåningsvolymen måste tas fram. 12
Rambudgeten i siffror Rambudget 2016-2019 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Resultaträkning bokslut bokslut årsplan förslag förslag förslag förslag Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader -1 800,1-1 942,4-1 990,0-2 084,0-2 119,0-2 185,0-2 255,0 Avskrivningar -95,7-97,4-105,0-105,0-110,0-115,0-120,0 Verksamhetens nettokostnader -1 895,8-2 039,8-2 095,0-2 189,0-2 229,0-2 300,0-2 375,0 Skatteintäkter 2 014,1 2 100,0 2 185,0 2 264,0 2 354,0 2 455,0 2 550,0 Generella statsbidrag Finansiella intäkter 25,5 23,8 Finansiella kostnader -152,0-34,4 Finansiella nettokostnader -70,0-30,0-55,0-80,0-100,0 Årets resultat -8,2 49,6 20,0 45,0 70,0 75,0 75,0 Nyckeltal Nettokostnadsökning 7,60% 2,71% 4,49% 1,83% 3,19% 3,26% Korrigerad kostnadsökning 5,22% 3,20% 4,00% Skatteintäktsökning 4,26% 4,05% 3,62% 3,98% 4,29% 3,87% Resultat/skatteintäkter -0,41% 2,36% 0,92% 1,99% 2,97% 3,05% 2,94% Rambudget 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kassaflödesanalys bokslut bokslut årsplan förslag förslag förslag förslag Förändring av eget kapital -8,2 49,6 45,0 45,0 70,0 75,0 75,0 Av- och nedskrivningar 95,7 97,4 105,0 105,0 110,0 115,0 120,0 Förändring avsättningar 90,7 18,0 Utbetalningar ansvarsförbindelsen -40,0-40,0-50,0-50,0 Medfinansiering -86,0-17,0-3,0-12,0 Förskottering -41,0-40,0 Justering, ej likvidpåverkande -227,0 Medel från verksamheten 178,2-62,0 150,0-17,0 83,0 137,0 133,0 Förändring av kortfristiga fordringar -111,8 248,3 Förändring av kortfristiga skulder 23,7 128,1 Förändring likvida medel, drift 90,1 314,4 150,0-17,0 83,0 137,0 133,0 Förändring av värdepapper 94,8-119,4 Exploatering -129,5-100,0-100,0-100,0-100,0 Nettoinvestering skattefinansierad -148,1-310,1-450,0-450,0-450,0-450,0-450,0 Nettoinvestering avgiftsfinansierad -62,4-200,0-140,0-300,0-130,0-130,0 Justering -8,3 Förändring likvida medel, invest -53,3-500,2-779,5-690,0-850,0-680,0-680,0 Upplåning 408,0 400,0 830,0 905,0 960,0 675,0 680,0 Upplåning bolag -27,0 0,0 95,0 60,0 65,0 45,0 Förändring kortfristig del Amortering -358,0-183,0-200,0-290,0-255,0-195,0-180,0 Justering -19,3 Förändring likvida medel, finans 23,0 197,7 630,0 710,0 765,0 545,0 545,0 FÖRÄNDR LIKVIDA MEDEL 59,8 11,9 0,5 3,0-2,0 2,0-2,0 13
Finansiell utblick mot 2023 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Resultat, Mkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut OK Intäkter 25 Kostnader -1759-1711 -1800-1943 -1990-2084 -2119-2185 -2255-2330 -2405-2495 -2580 Avskrivningar -88-89 -96-97 -105-105 -110-115 -120-125 -130-135 -140 Verksamhetens nettokostnader -1847-1800 -1896-2040 -2070-2189 -2229-2300 -2375-2455 -2535-2630 -2720 Skatteintäkter och statsbidrag 1889 1942 2014 2100 2185 2264 2354 2455 2550 2655 2760 2875 2990 Finansiella intäkter 23 28 26 24 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Finansiella kostnader -134-82 -152-34 -90-50 -75-100 -120-140 -160-180 -200 Förändring av eget kapital -69 88-8 50 45 45 70 75 75 80 85 85 90 Procentuell förändring nettokostnad -2,54% 5,33% 7,59% 1,47% 5,75% 1,83% 3,19% 3,26% 3,37% 3,26% 3,75% 3,42% Korrigerad nettokostnadsökning 5,22% 3,20% 4,00% nettokostnad exkl avskrivning -1,48% 6,35% 7,94% 2,42% 4,72% 1,68% 3,11% 3,20% 3,33% 3,22% 3,74% 3,41% skatteintäkt 2,81% 3,71% 4,27% 4,05% 3,62% 3,98% 4,29% 3,87% 4,12% 3,95% 4,17% 4,00% Resultat/skatteintäkter 4,53% -0,40% 2,38% 2,06% 1,99% 2,97% 3,05% 2,94% 3,01% 3,08% 2,96% 3,01% Befolkningsprognos/-tal 42109 42460 42765 43135 43750 44335 44690 45040 45380 45715 46035 Befolkningsökning 0,83% 0,72% 0,87% 1,43% 1,34% 0,80% 0,78% 0,75% 0,74% 0,70% Skatteintäktsökning 2014-2023 4,40% 4,20% 4,00% 3,80% 3,60% 3,40% 3,20% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Nettokostnadsökning (exkl avskrivning) 2014-2023 5,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 14
Likviditet, Mkr 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Bokslut Bokslut Bokslut Ingående balanser OK Kassa, bank 88-21 38 50 50 53 51 53 51 51 51 46 Placerat för pensionsändamål 220 250 282 145 112 0 0 0 0 0 0 0 Fordran på kommunbolag 418 213 490 500 500 500 500 500 500 500 500 500 Pensionsskuld 1076 1100 1192 991 1000 975 950 925 900 875 850 825 Långfristiga skulder 838 751 774 972 1552 2262 3027 3572 4117 4672 5167 5657 Kassaflöde Löpande verksamhet, resultat 88 91 50 45 45 70 75 75 80 85 85 90 Löpande verksamhet, avskrivn 89 96 97 105 105 110 115 120 125 130 135 140 Placering 0 32 137 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetaln ansvarsförbindelsen -40-40 -50-50 -55-55 -60-60 Medfinansiering -86-17 -3-12 -30-30 -30 0 Förskottering -41-40 -50 0 0 0 Investerings skattefinans -180-144 -378-450 -450-450 -450-450 -450-450 -450-450 Investering avgiftsfinans 0-29 -62-200 -140-300 -130-130 -175-175 -175-175 Exploatering, utgift 0-10 -30-130 -100-100 -100-100 0 0 0 0 Exploatering, inkomst 11 0 50 0 0 0 0 0 0 0 0 Upplåning, netto 2 23 198 580 710 765 545 545 555 495 490 455 Kassaflöde netto -1 59 12 0 3-2 2-2 0 0-5 0 Utgående balanser Kassa, bank -21 38 50 50 53 51 53 51 51 51 46 46 Placerat för pensionsändamål 250 282 145 112 112 0 0 0 0 0 0 0 Fordran på kommunbolag 460 490 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 Pensionsskuld 1100 1192 991 1000 975 950 925 900 875 850 825 800 Långfristiga skulder 751 774 972 1552 2262 3027 3572 4117 4672 5167 5657 6112 Utgående balanser, Mkr 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Bok Bok Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar 1848 1939 2018 2648 3193 3678 4318 4783 5243 5743 6238 6728 7213 Omsättningstillgångar 918 954 1027 791 1037 1000 853 965 1075 1005 985 1115 1160 varav kassa 88-21 38 50 50 53 51 53 51 51 51 46 46 varav placerat för pension 220 250 282 145 112 112 0 0 0 0 0 0 0 varav fordran på koncernföretag 418 460 490 490 500 500 500 500 500 500 500 500 500 Sa TILLGÅNGAR 2766 2893 3045 3438 4230 4678 5171 5748 6318 6748 7223 7843 8373 Eget kapital 246 334 326 375 420 465 535 610 685 765 850 935 1025 Långfristiga skulder 1800 2000 1972 2188 3250 3700 4100 4650 5200 5600 6000 6550 7000 varav pensionsskuld 1076 1100 1192 991 1000 975 950 925 900 875 850 825 800 varav låneskuld 715 751 774 972 1552 2262 3027 3572 4117 4672 5167 5657 6112 Kortfristiga skulder 720 559 747 875 560 513 536 488 433 383 373 358 348 Sa SKULDER O EGET KAPITAL 2766 2893 3045 3438 4230 4678 5171 5748 6318 6748 7223 7843 8373 Nyckeltal Soliditet 8,89% 11,55% 10,71% 10,91% 9,93% 9,94% 10,35% 10,61% 10,84% 11,34% 11,77% 11,92% 12,24% Förändring av pensionsskuld 2,23% 8,36% -16,86% 0,91% -2,50% -2,56% -2,63% -2,70% -2,78% -2,86% -2,94% -3,03% Förändring av låneskuld 5,03% 3,06% 25,58% 59,67% 45,75% 33,82% 18,00% 15,26% 13,48% 10,60% 9,48% 8,04% 15
Soliditet % 2012-2023 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Låneskuld, UB 2012-2023, Mkr 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Låneskuld, årlig ökning % 2012-2023 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 16
Diagrammen avser åren 2013-2023 kronor/invånare Nettokostnad/invånare, kronor Investering/invånare, kronor 65000 12000 60000 10000 55000 8000 6000 50000 4000 45000 2000 40000 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Låneskuld/invånare, kronor 140000 120000 100000 80000 60000 Resultat/invånare, kronor 2500 2000 1500 1000 40000 500 20000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023-500 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 17
Beredningsskrivelse 1(2) Handläggarens namn Pia Jakobsson och Lars Davidsson 2015-03-23 Alliansens budgetmotion Rambudget 2016 2019 (Dnr KS2015/318-2) Sammanfattning Ekonomiberedningen har behandlat Alliansens budgetmotion och föreslår att den skall utgöra motförslag till ekonomiberedningens förslag till Rambudget och den avslås. Bakgrund Alliansens budgetmotion Generationsansvar för ett starkare Kungälv har lämnats in, undertecknad av Anders Holmensköld (M), Gun-Marie Daun (KD och Ove Wiktorsson (C). Motionen är remitterad till kommunstyrelsen för att kunna behandlas av kommunfullmäktige på aprilsammanträdet. Ekonomiberedningen har fått i uppdrag att bereda ärendet. Bedömning Ekonomiberedningen anser att motionen i formell mening är en motion och inte ett rambudgetförslag då förslaget inte lämnats under ekonomiberedningens behandling av rambudgeten. Motionen har dock ett sådant innehåll att den vid behandlingen av rambudgeten i kommunfullmäktige bör ställas som motförslag till ekonomiberedningens förslag till rambudget. Ekonomiberedningen önskar att budgetdebatten i kommunfullmäktige handlar om sak och innehåll och inte reduceras till en formaliadiskussion. Om dessa bedömningar och önskningar är beredningen enig. Ekonomiberedningen står fast vid de bedömningar och ställningstaganden som gjordes under arbetet med rambudgeten och står alltså fast vid sitt förslag till rambudget. Ekonomiberedningen föreslår därmed att motionen avslås. Om detta förslag är beredningen ej enig och Alliansen (M, C och KD) ställer sig bakom sin motion. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Alliansens budgetmotion behandlas som motförslag till ekonomiberedningens förslag till Rambudget 2016 2019, med utblick mot 2023. 2. Alliansens budgetmotion avslås ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(2) Jonas Andersson (s) Beredningsordförande Marcus Adiels (m) Vice beredningsordförande Tobias Andersson (S) Nils Carlson (S) Harriet Blomqvist (V) Leif Hasselgren (UP) Lennart Wennerblom (MP) Lars Wallberg (FP) Emma Gustafsson (M) Peter Harrysson (M) Robert Kinhult (SD) Expedieras till: För kännedom till:
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-25 Sida 1 (1) 92/2015 Svar på motion om jämlik lön (Dnr KS2014/1461) Centerpartiet har genom Monica Larsson och Patrik Rehnström föreslagit ett kraftigt, (10 %) lönelyft för anställda kvinnor i kommunen. Förvaltningen föreslår att motionen avslås, men anger samtidigt ett alternativt tillvägagångssätt för att påskynda pågående arbete med lönestrukturella förändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om jämlik lön 2014-11-20 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-20 Bilaga Motion 2014-11-20 Protokollsutdrag Personal- och näringslivsutskottet 15/2015 2015-03-03 Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Expedieras till: För kännedom till: Britt-Marie Lindau, HR-enheten KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 Sida 1 (1) 15/2015 Svar på motion om jämlik lön (Dnr KS2014/1461) Centerpartiet har genom Monica Larsson och Patrik Rehnström föreslagit ett kraftigt, (10 %) lönelyft för anställda kvinnor i kommunen. Förvaltningen föreslår att motionen avslås, men anger samtidigt ett alternativt tillvägagångssätt för att påskynda pågående arbete med lönestrukturella förändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om jämlik lön 2014-11-20 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-20 Bilaga Motion 2014-11-20 Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Expedieras till: För kännedom till: Britt-Marie Lindau, HR-enheten PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign
Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Ulla-Britt Ek 2014-11-20 Svar på motion om jämlik lön(dnr KS2014/1461-4) Sammanfattning Centerpartiet har genom Monica Larsson och Patrik Rehnström föreslagit ett kraftigt, (10 %) lönelyft för anställda kvinnor i kommunen. Förvaltningen föreslår att motionen avslås, men anger samtidigt ett alternativt tillvägagångssätt för att påskynda pågående arbete med lönestrukturella förändringar. Bakgrund På den svenska arbetsmarknaden finns många stora yrkesgrupper med en kraftig dominans av antingen kvinnor eller män. De kvinnodominerade yrkena återfinns i stor omfattning inom kommunal verksamhet. Hit hör exempelvis vårdpersonal och förskollärare. På arbetsmarknaden ligger dessa yrken generellt lönemässigt lägre än mansdominerade yrken. I Kungälvs kommun har tidigare gjorts vissa satsningar för att höja nivån på yrken som, baserat på arbetsvärdering, ligger lågt. Dessa yrken är tillika kvinnodominerade. Satsningarna har fått viss effekt. Effekten har en tendens att avta med tiden bland annat beroende på att flera av de mansdominerade yrkena i kommunen är utsatta för marknadskrafter. Kvinnorna utgör 82 % av de anställda i kommunen. Verksamhetens bedömning Förvaltningens tolkning av motionen är att den avser jämställda löner. Ambitionen och avsikten med förslaget är mycket hög. Förvaltningen förfogar inte över kommunalskatteinstitutet. Det är helt och hållet en politisk fråga. Förvaltningen har inte uppfattat att det finns en politisk vilja att genomföra en kraftig höjning av kommunalskatten. Vår slutsats av detta är att förslaget i motionen är orealistiskt. En hörnsten i den lokala lönepolitiken är den arbetsvärdering som genomförts. Den utgör underlag för de löneanalyser som genomförs. Den utgör en viktig del i de lönepolitiska prioriteringar som görs vid de årliga löneöversynerna. Den har även utgjort underlag till tidigare, särskilda jämställdhetssatsningar. Ett alternativ till motionärernas förslag är att anslå en viss summa (förslag: 1 miljon kronor/år) under de kommande två åren för att förstärka pågående lönestrukturella jämställdhetssatsningar. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(2) Ekonomisk bedömning Den totala personalkostnaden är cirka 1,5 miljarder kr/år. En löneökning på 10 % innebär en kostnad på drygt 120 miljoner kronor. Uttryckt i skatteuttag motsvarar det drygt 1 krona. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen då kostnaden bedöms alltför hög. Magnus Gyllestad Lars Davidsson Ulla-Britt Ek Kommunchef Chefsekonom HR-chef Expedieras till: För kännedom till: Britt-Marie Lindau, HR-enheten
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-25 Sida 1 (1) 93/2015 Svar på motion om ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet (Dnr KS2014/450) Motionen föreslår 1. Andelen ekologiska livsmedel som serveras i kommunens verksamheter skall uppgå, som ett etappmål, till 25 % år 2015. 2. År 2020 skall andelen uppgå till 50 %. 3. Att innehållet i kommunens kostpolicy kompletteras så att policyn stödjer arbetet med att nå målen enligt ovan. I motionen pekas också på möjligheten att ställa svenska djurskyddskrav på det kött som köps in, något som skulle öka närproducerade varors möjligheter att konkurrera. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet 2014-12- 05 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-05 Bilaga motion om ekologiska livsmedel.pdf 2014-12-05 Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till: 1. Motionen bifalles vad avser 25 % ekologiskt av Måltidsservice livsmedelskostnad, men avslås vad gäller genomförandeåret 2015. Istället skall detta genomföras till 2016. 2. Motionens förslag om att öka andelen ekologiskt till 50 % avslås. 3. Motionen bifalles vad avser komplettering av kommunens kostpolicy. För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign