Pitekvarten PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR 3 2013 För alla medarbetare på Piteå kommun Mångfald på agendan ett Piteå för alla SIDAN 4 Piteås parker lockar internationella praktikanter SIDAN 12 Bryt tystnaden. En kampanj om våld i nära relationer SIDAN 16 PITEKVARTEN NR 3 2013 1
INNEHÅLL Ledare Med mångfald på agendan Måltidsanpassning Ekonomirutan Kulturskolan berikar Hanna trivs på Mogården Fralla erbjuder fritid för alla Internationella praktikanter i Piteå Konsument Piteå når ut till många Flyktingsamordningen växer Ett välkomnande Piteå Om våld i nära relationer Namntävling för anställda Skadehantering i Piteå kommun Piteå jobbar med tillgänglighet Ungas tankar 3 4-5 6 7 8-9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 7MOD, INSPIRATION & VÄRDERINGAR Jag gillar olika! Ett härligt teamwork Inte varje höst man skiftar till vinterdäck och klipper gräsmattan samma vecka men i år blev det så. I alla fall för mig. Nya förutsättningar som gör att vi tänker och agerar annorlunda. Intressant att få paketera inslag om hur vi tänker och jobbar med mångfald tillsammans. På olika sätt. I nästa nummer är fokus samverkan med vem, varför och på vilket sätt vi samverkar. Såväl internt som externt. Tack för att du tipsar Pitekvarten. // Susanne Jacobsson, informationsenheten Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på www.pitea.se/pitekvarten. Ansvarig utgivare: Marie Lindgren tel 0911-69 60 14, marie.lindgren@pitea.se Layout: Susanne Jacobsson, tel 0911-69 62 03 Omslagsbild: Magnus Johansson Tryck: Tryckericity i Umeå. Detta är nr 3 årgång 14, hösten 2013. HANNA, HUNDAR OCH MÄNNISKOR 10 FLER MEDBORGARE NYA KULTURER OCH PERSPEKTIV 14 2 PITEKVARTEN NR 3 2013
LEDARE om att lära av andra, egna individen och system för en organisation... Sitter och skriver detta på Air China, passerar just nu Mongoliet, efter att ha tillbringat en mycket intressant vecka i Kina och staden Dongying, en stad som ligger cirka 300 mil från Beijing. En närmare beskrivning av veckans upplevelser finns på min blogg. Temat i detta nummer handlar om mångfald och hur viktigt det är för ett samhälles positiva utveckling att bejaka mångfald. Insikten hos oss i organisationen, såväl som hos piteborna, att vi behöver utrikesfödda för att klara den välfärd som vi tar för givet och insikten om att betyget på oss som samhälle sätts med utgångspunkt från hur väl vi klarar av att behandla alla människor lika först då kommer vi att vara ett långsiktigt socialt hållbart samhälle. Kort och gott handlar det om att leva efter den konvention om mänskliga rättigheter som ratificerades 1948 och där portalparagrafen lyder Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Av någon märklig anledning har de flesta samhällen, inklusive det svenska, tolkat Alla människor som vita, medelålders, heterosexuella män födda i västvärlden. Därför har ett antal kompletterande konventioner ratificerats under årens lopp. För att Piteå ska fortsätta den positiva utvecklingen är det viktigt att vi verkligen på allvar börjar arbeta med mångfaldsfrågan. Kommunfullmäktige har lyft upp detta område som ett av tre prioriterade mål som hela den kommunala organisationen ska arbeta med under kommande treårsperioden. Mot bakgrund av detta har Kommunledningskontoret fått ett uppdrag att samordna ett arbete i hela organisationen, med fokus på att öka mångfalden i samhället. Det handlar om att finna metoder för att lyfta och synliggöra frågorna och att hitta verktygslådor i våra olika verksamheter. För att klara detta måste första delen handla om att definiera vad vi menar med mångfald, annars är det en uppenbar risk att vi använder fel verktygslåda i olika frågor. Utan att föregå arbetet känns det ändå viktigt att uttala att det för mig handlar om hur funktionshindrade ges möjlighet att delta i samhällets alla delar på samma villkor som andra, om hur vi tar hand om och integrerar utlandsfödda, om att alla oavsett sexuell läggning behandlas lika och ges samma förutsättningar som andra och det handlar om att kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter som män. För oss som organisation handlar det om att lyfta upp frågorna på de planeringsagendor vi har, att vi som ledare uttrycker hur viktigt det är att behandla alla människor lika och att vi som organisation erbjuder alla pitebor lika förutsättningar att nyttja den kommunala servicen och bli bemötta och behandlade likadant oavsett var vi kommer ifrån, vilken hudfärg, kön, sexuell läggning, vilken fysisk och eller psykisk förmåga vi besitter. Även om jag har använt dessa ord många gånger förr känns det viktigt att återigen poängtera det faktum att en organisations beteende är resultatet av hur vi som enskilda individer agerar därför måste detta börja hos var och en av oss. För att stärka detta måste, som nämns ovan, ledarskapet lyfta dessa frågor och vi måste ha ett styrsystem där vi faktiskt aktivt styr mot målet att öka mångfalden i Piteå. Låt oss därför börja i vardagen, hos var och en av oss och på våra arbetsplatser, att lyfta dessa frågor. Inte som ytterligare ett projekt utan som ett sätt att leva upp till FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Med dessa mycket viktiga ord önskar jag er alla en fortsatt trevlig höst, även om mörkret börjar lägra sig kring slott och koja. MATS BERG, KOMMUNCHEF PITEKVARTEN NR 3 2013 3
Med mångfald Piteå har på allvar börjat sin resa mot en större mångfald. Frågan har fått större plats i politiken och riktat arbete för att utveckla mångfaldarbetet ligger i startgroparna. Forskning visar att mångfald skapar tillväxt. Det innebär i praktiken att samhällen som har en öppen och accepterande inställning till olika religioner, kulturer, sexuell läggning, funktionsnedsättning och där unga och gamla, kvinnor och män behandlas lika, utvecklas mer positivt än samhällen med en mer restriktiv hållning. Det gäller såväl näringsliv som kultur och livsmiljö. Utökningen av flyktingsamordningen, ett aktivt tillgänglighetsarbete och insatser för personer med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden är exempel på pågående arbete för ett icke-diskriminerande och inkluderande Piteå. Eftersom Piteå har en högre ungdomsarbetslöshet än övriga Norrbotten och landet som helhet är satsningar på att underlätta ungas väg mot jobb och eget boende viktiga. Att arbeta aktivt med mångfaldsfrågan är en social investering. Satsningar som görs nu värnar om grundläggande demokratiska värden och sparar resurser längre fram, säger Vera Nilsson på Näringsliv och samhälle, Samhällsbyggnad. Mångfaldsdagen 24 oktober För sjunde året i rad anordnas Mångfaldsdagen i Piteå den 24 oktober. Under dagen genomförs en mängd aktiviteter och evenemang som ger dig som medarbetare och pitebo inspiration och kunskap i vår gemensamma strävan mot ett öppet Piteå. Ett Piteå för alla. Förutom det officiella programmet genomförs aktiviteter i olika verksamheter för deltagare, elever och personal. Ett exempel är en fullmatad dag på Studiecentrum, Piteås internationella mötesplats. TEXT: ANN-SOFI BOMAN PROGRAM Mångfaldsdagen 24 oktober Tipspromenad, bildspel och dialog, Medborgarplatsen, Gallerian. Lunchdialog, genomförs på ett antal restauranger. Positiv antirasism, föreläsning med Anna Waara, Sensus, Piteå museum, kl. 13.00. Föreställ er ett land Det man förstår fruktar man inte, film och dialog, Linda Andersson, lärare Komvux, Piteå museum kl. 14.30. Mötesplats Reggae Jam med Peter Brown, Norrmalmia foajé, kl. 14.00-18.00. Mångfaldskör med Irene Perdahl, Norrmalmia foajé, kl. 18.00. Gratis bad för alla, ordinarie öppettider i samtliga simhallar. Öppet hus på Flyktingsamordningen, Storgatan kl. 15.00 17.00. För mer detaljerat program, besök www.pitea.se/mangfaldsdagen 25 oktober Mångfald och tillväxt tema, Företagarfrukost på Vardagsrummet kl. 07.30-09.00. 4 PITEKVARTEN NR 3 2013
på agendan Hur ska vi arbeta med mångfald i Piteå kommun? Ett av Piteå kommuns prioriterade övergripande mål för 2014 är att Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Förvaltningarna har framfört att det är svårt att hitta konkreta åtgärder för detta mål och därför har förvaltningschefsgruppen/kommunstyrelsen gett strategiska enheten på kommunledningskontoret i uppdrag att definiera mångfaldsbegreppet så att nämnder och förvaltningar ska kunna hitta lämpliga åtgärder som främjar mångfald. Fokus på Piteås framtida mångfald ett Piteå för alla En arbetsgrupp är bildad där Anna-Lena Pogulis är sammankallande och leder arbetet. Marie Lindgren från informationsenheten, Vera Nilsson och Anna Stamblewski från näringsliv och samhälle, Anette Christofferson barn och utbildning, Maria Renström strategiskt stöd och Lena Sturk projektledare för Hållbar jämställdhet ingår i arbetsgruppen. Gruppen har valt att anlita Carlos Rojas, Miklo AB, som tillsammans med 14 av Piteå kommuns anställda, kommer att genomföra en dialog med ett urval av pitebor från olika grupperingar, bland annat fysiskt funktionsnedsatta, högstadie- och gymnasieelever, personer som är engagerade i föreningar, föräldrar, invandrade och barn till invandrade osv. Arbetet startar med att fånga upp pitebornas tankar och erfarenheter från deras egen vardag som grund för det försatta arbetet, säger Anna-Lena Pogulis. Gruppen med anställda genomgår en utbildning inför dialogerna. Efter dialogerna med piteborna ska Carlos sammanställa en rapport med analys och förslag på handlingsplan för Piteå kommun. Hur tar vi bäst tillvara på framtida mångfald utifrån Piteås förutsättningar? Utbildningen för de anställda som ska delta i arbetet startade den 27 september. Arbetet ska vara klart i mars då slutrapporten kommer att redovisas. Exempel på bred definition om Mångfald: Varje person är unik. Som individ bär var och en av oss med sig en uppsättning likheter och olikheter som gör oss till de unika personer vi är. Varje person bär också på fördomar om andra människor. Våra fördomar bygger oftast på de synliga och hörbara primära olikheterna. Aspekter som namn, hårfärg, hudfärg, språk, klädstil, ålder, kön och funktionshinder får oss att dra förenklade slutsatser om människor utan att nyansera våra upptäckter. De ytliga egenskaperna kan få oss att associera exempelvis till medias bilder av en viss folkgrupp och leda till att vi behandlar personen i fråga ofördelaktigt. (Källa: Sverige 2000 institutet) Mångfald handlar ofta om ålder, kön, etnicitet, religion, politisk åskådning, funktionshinder eller sexuell läggning. Personer med normbrytande bakgrund. Men det kan också handla om en mångfald av kulturer, fritidsaktiviteter, boende, föreningar och hur vi arbetar för att Piteå ska vara tillgängligt för alla. Vi har redan haft många intressanta diskussioner om mångfald i vår arbetsgrupp. Mångfald är en jätteviktig fråga men också ganska komplex. Det ska bli väldigt intressant och lärorikt att få vara med i dialogerna med piteborna, säger Anna-Lena Pogulis. TEXT: MARIE LINDGREN PITEKVARTEN NR 3 2013 5
Måltidsanpassning mat för alla Piteå kommun har många områden där vi erbjuder direktservice till medborgare. Ett exempel är måltidsservice som har uppdraget att producera och leverera goda och näringsriktiga måltider till kommunens kärnverksamheter. Alla elever har rätt till god och näringsriktig mat därför erbjuder även Måltidsservice olika typer av specialkost. Specialkost anpassas efter individuella behov utifrån medicinska, etiska, kulturella samt religiösa skäl. Måltidsanpassning är ingen nyhet i kommunal verksamhet och det finns alltid ett vegetariskt alternativ på menyn, berättar Maria Stoltz, kostchef i Piteå kommun. 12 000 portioner per dag Varje dag producerar och serverar måltidsservice ca 12 000 portioner mat och detta utförs med etiska och miljömässiga värderingar, på ett professionellt sätt och till rätt kvalitet. Menyplaneringen utgår ifrån Statens Livsmedelsverks 6 PITEKVARTEN NR 3 2013 riktlinjer bl.a. gällande energi- och näringsintag; för skolan Bra mat i skolan. Maria berättar att vi är mer miljömedvetna idag och att det ställs nya krav som blir en utmaning för kommunen. Vi strävar efter att göra miljömedvetna val och tänka ekologiskt, etiskt och lokalproducerat men vi måste också förhålla oss till de upphandlingsregler som gäller och vilka krav vi kan ställa på leverantörer, säger Maria. Upphandlingsreglerna innebär att kommunen måste välja det billigaste alternativet. Men sen är det upp till kommunen vilka krav man ställer på maten från leverantören. Med andra ord ställa högre krav på maten vid upphandling, vilket man just nu ser över på måltidsservice. Det finns ett starkt tryck just nu där svenskproducerad skolmat jämställs med specialkost. En familj utanför Norrtälje har under hösten fått igenom att deras barn får svenskproducerat mat som specialkost. Målet är ju att alla får en god och näringsriktig kost som är anpassad utifrån ens egna behov. TEXT: SARA ANDERSSON FOTO: ANN-SOFI BOMAN Specialkost Om ditt barn behöver få särskild mat, specialkost behövs ett intyg där matgästens speciella behov framkommer. Medicinska skäl allergier, sjukdomar och överkänsligheter. Exempelvis: diabetes, glutenintolerans, laktosintolerans, allergier mot komjölksprotein, soja, nötter, fisk m.fl. Religiösa skäl matkulturen kan påverkas av den religion du tillhör. Inom vissa kulturer äter man t.ex. inte griskött, nötkött, inälvsmat eller blod/blodprotein. Etiska skäl många väljer idag att t.ex. utesluta kött av olika skäl.
Dyrt att betala fakturor för sent! Fr.o.m. den 16 mars 2013 har lagen om ersättning för inkassokostnader förändrats. Det gäller även räntelagen. Vad betyder det för dig som är ansvarig för mottagning och betalning av kommunens fakturor? Den nya lagen säger att en faktura (fordran) ska betalas senast trettio dagar efter ankomst till mottagaren (Piteå kommun). Om inte betalningen sker inom dessa dagar, har leverantören rätt att ta ut en förseningsersättning på 450 kronor. Betalningen behöver alltså bara komma några dagar försent för att detta ska kunna ske. Däremot har inte kommunen rätt att ta ut denna avgift. För att få veta mer om detta, läs informationen på Insidan/Ekonomirum/Bra att veta/avgift för sen betalning. Där finns också SKL Cirkulär nr 10 som handlar om lagförändringen. Har du frågor om exempelvis scannade leverantörsfakturor, externa kundfakturor eller behöver du ett nytt lösenord till något ekonomisystem kontakta då ekonomiadministrationen, ek@pitea.se eller ring 69 79 00. Arkivhörnan: Mobergs bokbinderi och pappershandel Olov Reinhold Moberg grundade företaget 1885 och blev då stadens fjärde bokbindare. O R Moberg köpte 1899 fastigheten i kvarteret Ekorren, vid Prästgårdsgatan Persgatan, där de sedan bodde och bedrev sin verksamhet. Bostadshuset stod efter Prästgårdsgatan, mittemot Pingstkyrkan. Till en början bedrevs bokbinderiet i bostadshuset men flyttades senare till uthuslängan vid Persgatan. Sonen Joel började arbeta i bokbinderiet 1914 som femtonåring. Joel och hans hustru Ingrid övertog verksamheten 1943 och bedrev den fram till 1965. Då köpte kommunen fastigheten och rev den för att bygga vatten- och brödhusen. Som mest hade de åtta anställda. Den utrustning som paret använde sig av finns på Piteå museum. TEXT: ANNIKA MARKLUND FOTOGRAF: RUNE HÖGLUND Mod, inspiration och värderingar Mångfald handlar mycket om värderingar. Och en viktig poäng är att vi, var och en, börjar hos oss själva. Vi har ett övergripande uppdrag att jobba med mångfald, säger Ewa Degerman, personalchef vid Piteå kommun. Vår roll är att vara ett stöd till våra chefer i första hand och försöka inspirera och utveckla genom utbildning och föreläsningar. Och mångfald är inte något som man löser enkelt med fina formuleringar på ett papper. Nej, det handlar om att vi jobbar med oss själva, i vår vardag, säger Ewa och får medhåll av arbetsmiljökonsulent, Anna-Karin Nordström. Om en anställd känner sig kränkt eller särbehandlad gäller det att inte blunda. Din upplevelse är din upplevelse. Ingen ska behöva gå hem och gråta för sig själv för att den känner sig kränkt eller särbehandlad, säger Anna-Karin, som ibland upplever en viss feghet när det gäller att lyfta obekväma frågor i en grupp eller på en arbetsplatsträff. Dialog och kommunikation är en förutsättning för att kunna lösa olika problem, säger Anna-Karin. Inspirationsföreläsning för alla anställda Vi borde alla bli lite bättre på att komma ihåg att vi är någon annans upplevelse, säger Ewa Degerman som passar på att välkomna alla Piteå kommun anställda till en inspirerande upplevelse i vintermörkret: Nämligen föreläsningen med brandmannen Lasse Gustavson som är i Piteå 2-5 december för att inspirera Piteå kommuns anställda. Lasse Gustavson tar oss med på en resa som handlar om respekt, samverkan, dialog och att gemensamt nå mål. Utgångspunkten är Lasse själv och hans väg tillbaka till livet. Som arbetsgivare vill vi bidra till att våra medarbetare får inspiration och nya idéer. Läs mer om föreläsningen på insidan.it.pitea.se/ inspiration2013 Det börjar alltid hos en och tillsammans med arbetskamrater på arbetsplatsen kan vi hitta utvecklingsområden som bidrar till pitebornas bästa, säger Ewa Degerman. TEXT: SUSANNE JACOBSSON PITEKVARTEN NR 3 2013 7
Dans i skolan Man lär sig mycket Orden Man lär sig mycket, även matte kommer från en av eleverna i årskurs 1 på Kullenskolan i Öjebyn som precis avslutat en lektion med dans. De andra eleverna i klassen håller med och berättar hur roligt det är med dans, att lära sig nya rörelser, få göra statyer av varandra och att få slappna av. Piteå kommun har tilldelats pengar från Kulturrådet (Skapande skola) för att göra en satsning med Dans i skola. Målet är att alla elever från förskoleklass till årskurs 9 ska få ta del av satsningen och få dans i skolan. Alla ska få prova att dansa, säger Bo Olovzon, rektor på Musik och Dansskolan, som menar att oavsett skillnader och olikheter kan vi alla mötas i dansen. Vad är då Dans i skolan? Jo, dans i skola innebär att Musik och dansskolans danslärare besöker grundskolorna i hela Piteå kommun för undervisning. Pitekvarte besöker en danslektion på Kullenskolan där en årskurs 1 med danslärare Sara Lockby är i full gång. Musiken flödar i gymnastiksalen och eleverna är koncentrerade. Sara talar med dämpad röst och eleverna lyssnar. Här får de prova på att vara snabba, långsamma, tysta, stilla, avslappnade och alla är med. De får arbeta tillsammans och göra statyer där det handlar om att ta på varandra, vara lyhörd för varandra och känna sig trygg tillsammans. Stärker samarbetsförmågan Efter lektionen berättar Sara att Dans i skolan fokuserar på dansen som konstform och uttrycksform där eleverna får använda kroppen till att skapa med hjälp av fantasi och samarbete. I undervisningen får eleverna ofta arbeta Vi är alla olika och lär oss på olika sätt. två och två eller i mindre grupper för att skapa dans tillsammans, vilket stärker elevernas samarbetsförmåga. Det handlar om att få tillgång till den egna kroppens rörelsemöjligheter. Kroppsspråket är en viktig del i samspelet med andra. Att vara trygg i sin egen kropp stärker vår självkänsla och genom dansen får eleverna möjlighet att använda sin kropp. De får gestalta olika känslor med kroppen, uttrycka egna idéer, sig själv och sin person, allt med kroppen som det egna instrumentet. Sara berättar också att man i dansen även flätar in andra ämnen såsom matte och svenska. 8 PITEKVARTEN NR 3 2013
även matte. Dansläraren utgår ifrån det eleverna jobbar med för stunden och tar in det i dansen. Till exempel geometri där man jobbar med olika former eller svenska där man tillexempel gestaltar en saga. Vi är alla olika och lär oss på olika sätt, en del behöver skrift, andra bild medan några behöver dans och musik, säger Sara som också berättar att man sett förändring hos elever efter att de börjat med dans i skolan. Elever som tar liten plats i klassrummet kanske tar en större plats under danslektionen och vice versa. Sara tror att det delvis kan bero på att gruppstrukturer förändras vilket är utvecklande för eleverna. Sara berättar att danslärarna, i och med projektet, även kommer till högstadiet och då oftast på gymnastiklektionerna vilket hon upplever väldigt positivt. Vi danslärare har en speciell kompetens som behövs ute i grundskolan, säger hon. Ny ansökan till Kulturrådet Piteå kommun har haft danslärare i flera år där skolorna köpt in dansen. Tack vare Skapande skola-projektet kan man nu nå ut till alla skolor och skolorna får det gratis. Satsningen sträcker sig under läsåret 2013/14. Vi hoppas dock kunna fortsätta satsningen efter läsåret 2013/14 och kommer att lämna in en ansökan till Kulturrådet, säger rektor Bo Olovzon. TEXT OCH FOTO: SARA ANDERSSON Kulturrådet Skapande skola Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i kulturpolitiken. Skapande skola är tänkt att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Kulturrådet har fördelat sammanlagt 170 miljoner kronor i Skapande skola-bidrag för läsåret 2013/2014. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 framgår det tydligt att dans ska vara inslag i undervisningen. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. I läroplanen för gymnastik i åk 7 9 är komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter inomhus och utomhus samt danser och rörelser till musik centrala delar. PITEKVARTEN NR 3 2013 9
Hanna, hundar och människor en härlig kombination När hon var 13 tog hon droger för första gången. Idag är hon 24, har genomgått en tuff resa med metadonprogrammet och varit drogfri i fyra år. Hon arbetstränar på Mogården och stortrivs. Det är viktigt att ha något att stiga upp till. Och jag känner verkligen att jag vill jobba med människor och kunna göra något bra för andra, säger Hanna Granström. Förutom människor gillar Hanna även djur. Hon har två egna hundar, Lucas nio år och Keegan snart tre år. När hon började på Mogården 2A i januari fick Keegan klartecken att följa med. Inga allergiker varken bland personal eller boende på avdelningen. Och sedan dess har det varit många glada samtal och minnen om djur som kommit och gått. Djur och barn är något som berör de allra flesta på ett eller annat vis, säger Hanna. På avdelningen där Hanna arbetstränar fem timmar per dag bor det nio äldre damer och en herre och Hanna ser vad Keegan tillför. Han gör ingen skillnad, tycker om de gamla precis som de är. Han är ett tryggt sällskap som ger närhet och bekräftelse och som de får klappa om, leka och prata med. Även om vi i personalen kilar vidare så kan han stanna kvar hos dem. Ett enkelt sällskap för den som vill, säger Hanna. Hunden ett uppskattat sällskap En av damerna som är rullstolsburen och ser väldigt dåligt kommer precis hem till Mogården efter en promenad med Hanna och Keegan. Det råder ingen tvekan om att hon gillar den fyrfota följeslagaren. Keegan är såå fin. Jag saknar honom när han inte är här, säger hon och klappar om honom. Ramona Hedlund, chef på Mogården, är också positiv. Både till Hanna som vill testa på vårdyrket och till hennes hund. Så länge det funkar och vi inte har några allergiker eller att någon är rädd på avdelningen är det enbart positivt, säger Mona. Många av våra äldre har haft djur någon gång i sitt liv och Keegan är ju så otroligt väluppfostrad och trygg. Han har blivit en tillgång och ett dagligt samtalsämne bland våra boende på avdelningen. När Hanna hade semester i somras var det många som frågade efter Keegan. Vissa som bor här är dementa och känner inte alltid igen oss i personalen, men Keegan kommer de ihåg. Visst är det intressant, säger Hanna och ler. Få kommentarer och bra stämning Eftersom Hanna tillhör en av de mer vältatuerade kan vi inte låta bli att undra om hon fått många kommentarer? Nej, jag hade förväntat mig fler. Det är nog bara två av de gamla som frågat en som frågat vem som ritat på mig och en annan som undrar hur jag gör om jag ångrar mig. Men annars inga kommentarer, säger Hanna som tycker att det råder en härlig stämning på jobbet. Härligt att höra. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON 10 PITEKVARTEN NR 3 2013
Aktiv fritid för alla Projektet FRALLA hjälper till att skapa en aktiv fritid för alla och samtidigt utveckla olika verksamheter. Kultur och fritid har tilldelats projektmedel av Landstinget för att arbeta med frågor som rör unga, mångfald och integration. Projektet går under namnet Fralla som står för Fritid för alla och syftar till att skapa fritidsaktiviteter och främja hälsan hos personer med funktionsnedsättning, ensamkommande barn och ungdomar samt kvinnor och män med utländsk härkomst. Frallaprojektets budget är 200 000 kronor och sträcker sig från oktober 2012 till december 2013. Terese Edmark är projektledare och Malin Wikberg är aktivitetsansvarig. Terese arbetar till vardags som fritidskonsulent och Malin som badmästare på Öjeby simhall. Utvecklar de befintliga verksamheterna Tack vare Fralla-projektet finns möjligheten att utveckla den ordinarie verksamheten, prova på olika aktiviteter men även utveckla personalens kompetens. De aktiviteter som fungerar lyfts sedan in i den ordinarie verksamheten framöver. Under projekttiden har man kostnadsfritt kunnat erbjuda dessa aktiviteter för att testa om det finns någon efterfrågan: Försimskola för barn med funktionsnedsättning har skett i våras i Munksunds simhall och sker även i höst i Hortlax simhall. Simhallarnas instruktörer har genomgått utbildning i Halliwickmetoden som är en form av systematisk vattenträning för personer med funktionsnedsättning. Simskola för nyanlända svenskar har precis startat. En grupp för flickor/kvinnor i Hortlax och en för pojkar/män i Öjeby simhall. Träningsgrupp liknande cirkelträning för personer i alla åldrar med någon form av funktionsnedsättning. Reggaejam under hösten mötesplats/ musikcafé för alla. Föreläsning Hur är det att leva med en hörsel eller synnedsättning? En intressant föreläsning där två unga kvinnor berättar om hur det är att leva med en hörselnedsättning och synnedsättning utifrån sina egna erfarenheter. Föreläsningen handlar om hur de hade det i skolan? Hur de upplever det sociala på arbetsplatsen, fritiden och vad kan man tänka på när man träffar en med hörsel eller synnedsättning och vilka möjligheter som finns. Prova-på fiske. En fisketur i september med båt för barn med funktionsnedsättning samt medföljande förälder. Cykelskola på mångfaldsdagen den 24 oktober. Hanna Granström, 24 år. En häst- och hundtjej som gillar människor. Gick handelsprogrammet på Strömbacka. Hundägare till Lucas 9 år, en leonberger, och blandrashunden Keegan, snart 3 år. Har varit aktiv i Piteå Ridklubb och ridlärare till förståndshandikappade barn. Arbetstränar på Mogården sedan juni 2012 och har förmånen att kunna ha hunden med sig på jobbet. Vill jobba med människor i framtiden. Vi vill fortsätta utvecklingsarbetet Vi hoppas även kunna installera en hörselslinga i träningslokalen i Öjebyn, säger Malin Wikberg som är aktivitetsansvarig i projektet. I arbetet med att bli bättre på att möta olika människor kommer vi också att utbilda oss i processledning i arbetet med mångfald. Det vi vill fortsätta att utveckla är att hitta samverkansformer med andra aktörer hur man gör kommunens fritidsaktiviteter tillgängliga för målgrupperna och hur vi kan samordna och marknadsföra våra befintliga aktiviteter, säger Terese Edmark, projektledare. Vi är jätteglada över att ha haft Fralla som språngbräda för att kunna utveckla och förbättra våra aktiviteter och kunna bredda utbudet till fler målgrupper, säger Malin Wikberg, aktivitetsansvarig. Vill du veta mer om Fralla? Kontakta terese.edmark@pitea.se tel 0911-69 68 26 eller malin.wikberg@pitea.se tel 0911-69 63 90 TEXT OCH FOTO: ANN-HELEN RÖNNBERG PITEKVARTEN NR 3 2013 11
Ni bygger nya lekparker med passion. Och innan ni gifter er har ni något som kallas svensexa. Blomsterprakten i Piteås parker lockar internationella praktikanter Under sex veckor i sommar har Parkenheten haft tre unga killar från Holland som gör sin internationella praktik i Piteå. Vi blev så nyfikna på vad som lockar internationella studenter hit till Piteå att vi beslöt oss för att ta en liten pratstund med de tre och ta reda på hemligheten. Vi träffade Vincent, Stefan och Ruthger från Gouda i Holland där de under fyra år utbildar sig till trädgårdsmästare vid Gardeners Education - Green Landscaping and Gardening, som motsvarar en yrkesutbildning i Sverige. Under sin praktiktid här i Piteå bor de på Grans naturbruksskola i Öjebyn. Ett ställe de trivs mycket bra på även om det var lite tomt i början då de anlände den 17 juli. Det var helt öde här när vi kom, men nu känns det bättre, nu har studenterna och lärarna kommit, säger Vincent. Varför valde ni Piteå att praktisera i? Först funderade vi på Italien, men ändrade oss, det är för varmt där. Vi ville absolut inte till England utan kände att vi ville välja något annorlunda. Sverige lockade oss, inte södern dock, det är alldeles för likt Holland, däremot norra Sverige. Ingen av oss hade varit i norra Sverige tidigare och det väckte vår nyfikenhet så vi bestämde oss för det. Vi hade sådan tur att vår lärare kände till Per Lenndin, anläggningschef på kultur och fritid i Piteå. Per lotsade oss vidare till parkchef Ulrika Bohman som tog emot oss med öppna armar. Vad tycker ni om Piteå som grön stad? Innan vi kom hit förväntade vi oss bara björk, tall och några hus, men så var det verkligen inte. Här är så fint. Sättet man sköter naturen är annorlunda här jämfört med Holland. I Piteå ser det trevligt ut, ni bygger nya lekparker med passion, har fina trädgårdar och parker, ni har olika blommor varje säsong. Har sett något konstigt här? Ja, innan ni gifter er så har ni något ni kalllar svensexa, det var helt nytt för oss. Män som går omkring klädda som Borat, osv. En annan sak är att ni går ut och äter lunch under arbetstid, i Holland äter vi i bilen eller vid skrivbordet. Vad tycker ni om Piteås parker? De är välplanerade, välskötta med många färger, handikappanpassade och så förvånande lite skärp i parkerna. Arbetssättet och kunskaperna skiljer sig väsentligt och ni håller en högre standard än i Holland. Vi förvånades över jorden - att vattnet rann undan så snabbt i jorden. Så är inte fallet i Holland, där är det lera. I Gouda där vi bor är den absolut lägsta nivån i Holland, hela 6 meter under havsytan! En gång skulle vi slå ner en 30 meter lång påle i jorden, men den bara slukades av jorden och försvann. Vartannat år måste man lägga om stenar, 70% av en trädgårdsmästares sysslor är att bygga om murar och gångar, för att det rör sig. Hur har ni blivit bemötta? På bästa sätt! Det har verkligen varit det bästa här bemötandet från folk. Det bör- 12 PITEKVARTEN NR 3 2013
Namn: Vincent Berlegn Ålder: 18 Drömyrke: Att läsa vidare på universitetet, samt att arbeta med trädgårdsdesign, bli en 3D-arkitekt. Bästa med Piteå: Människorna. Namn: Stefan Palsgraaf Ålder: 19 Drömyrke: Att arbeta med privata trädgårdar som anläggare. Bästa med Piteå: Människorna. Namn: Ruthger Neugel Ålder: 18 Drömyrke: Att designa och bygga trädgårdar och en dag kanske starta min egen firma. Bästa med Piteå: Den gröna naturen och parkerna. jade redan på flygplatsen, vi trodde att vi skulle åka buss men Ulrika kom och hämtade oss, det hade vi inte förväntat. Alla kollegor är vänliga. En kollega visade oss sitt hus och bjöd på lunch, visade oss skogen och Eliasleden, en annan ordade cyklar åt oss och vi har blivit inbjudna till grillfester och utflykter, bl.a. till Storforsen. Allt med kollegorna och det är väldigt ovanligt i Holland, där har man inget umgänge med sina kollegor. På fredag är vår praktik slut, då har vi semester i två veckor som vi kommer att spendera här i Piteå och Norrbotten samt Västerbotten. Då kommer vi att hitta på något kul med våra kollegor! Vad tar ni med när ni åker tillbaka? Allt! Något vi verkligen kommer att ta med oss är hur ni arbetar för att tillgängliggöra de gröna rummen för rullstolsburna och funktionshindrade. Framför allt har vi utvecklats själva som personer under vår tid här. Det var det största målet med utlandspraktiken här i Piteå. Att få självförtroende även i yrket. Vad tycker ni om klimatet här, ur odlingssynpunkt? Förvånade positivt. Det är alltid soligt här. Vi hade hört från folk att det bara skulle vara kallt och regna här, men det har regnat två gånger under vår tid här. TEXT OCH FOTO: ANN-HELEN RÖNNBERG Ingen blåser mig! 19-20 september hade Piteå besök av ungdomsprojektet Ingen blåser mig! som åker runt i landet under 2013 och ger temadagar, så kallade Upptäckardagar, om konsumenträtt och konsumentmakt. Syftet med projektet är att stärka ungdomars roll som konsument och ge dem verktygen att utöva sina rättigheter och sin makt som konsumenter. Här ser ni en trio grabbar som testar en rättvisemärkt ansiktsmask med choklad och gurka. Konsument Piteå arbetar aktivt med att nå ut till så många som möjligt med information om konsumenträtt samt budget- och skuldrådgivning. Syftet är att piteborna ska kunna tillvarata sina rättigheter, känna till sina skyldigheter, få rådgivning om hushållsekonomi och känna till att vår verksamhet finns och den faktiskt är kostnadsfri. Förutom Konsument Piteås dagliga verksamhet, som innebär kundbesök och fasta telefontider, har man kontinuerlig kontakt och träffar med olika projekt för att informera om både konsumenträtt och budget- och skuldfrågor. Vi försöker nå ut till grupper i samhället genom att hålla information hos olika aktörer, både internt och externt, säger konsumentvägledare Ida Ljungwe och ger några exempel: SFI: Vi träffar flera grupper för att informera om vad som kan vara bra för nyanlända att veta när det gäller vardagsekonomi och konsumenträtt. Hamnen-projektet (ensamkommande flyktingbarn som fyllt 18 år och inte har god man): Fokus på vardagsekonomi men även en del konsumenträtt. UTAN-projektet (gäller unga arbetssökande genom ett gemensamt projekt av Arbetsförmedlingen och Piteå kommun) Norrsken-projektet (gäller äldre arbetssökande som bedömts stå långt från arbetsmarknaden) Familjens Hus: Målgrupp nyblivna föräldrar där fokus är konsumenträtt, barnsäkerhet och barnförsäkringar. Grundskolans 9:e klasser: Fokus på att konsumenträtt även gäller ungdomar samt vardagsekonomi i enkel form t.ex. vad som händer om man inte betalar en räkning. Gymnasieskolan: Fokus på att konsumenträtt även gäller ungdomar samt vardagsekonomi i enkel form, t.ex. vad som händer om man inte betalar en räkning. Olika intresseföreningar som exempelvis pensionärsföreningar, bostadsrättsföreningar m. fl. hör av sig för att få information om konsumenträtt och vardagsekonomi. Vi anpassar informationen efter önskemål från föreningarna. Om du behöver personlig rådgivning kan du vända dig till oss. Vi ger dig kostnadsfria råd när du handlar. Konsument Piteå 0911-69 70 10 konsument@pitea.se PITEKVARTEN NR 3 2013 13
Fler medborgare, spännande kulturer och nya perspektiv Den 15 augusti öppnade tre nya boenden för ensamkommande flyktingbarn. Dessutom har mottagandet av det totala antalet flyktingar ökat från 40 till maximalt 80 per år. Vårens beslut om utökat flyktingmottagande är ett steg i Piteås mångfaldsarbete. Piteå har legat på skamlistan över andel av befolkningen som har utländsk härkomst, men nu är förändringsarbetet påbörjat på många fronter bland annat inom flyktingsamordningen. Tidigare fanns ett boende för ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare, idag finns fyra. Det känns väldigt bra att vara igång. Nu kan vi erbjuda en komplett boendekedja som ger stöd och trygghet under första tiden i nya hemlandet, konstaterar Anna-Maria Nilsson, enhetschef för flyktingsamordningen. Tydligare fokus på kvotflyktingar I och med utökningen har flyktingmottagningen ett tydligare fokus på kvotflyktingar än tidigare. Det handlar om personer som av FN:s flyktingorgan (UNHCR) anses ha särskilt stort behov av skydd och som kommer från utsatta förhållanden, exempelvis flyktingläger runt om i världen. Sverige har tagit beslut om att avvara 1 900 platser för kvotflyktingar som en del i det internationella samarbetet för att ge flyktingar trygghet och säkerhet. Fakta Älvens grupphem Boende i Öjebyn för maximalt åtta asylsökande pojkar i åldrar 16-17 år. Vikens grupphem Boende i Hortlax för maximalt åtta pojkar 16-17 år som fått permanent uppehållstillstånd. Sundets grupphem Boende i Norrfjärden för maximalt åtta flickor 14 17 år som antingen är asylsökande eller som fått permanent uppehållstillstånd. Kanalens stödboende Lägenhetsboende i centrala stan för 8-11 flickor och pojkar, som förbereds för ett eget boende. TEXT: ANN-SOFI BOMAN Jag gillar olika! 14 PITEKVARTEN NR 3 2013
Våga ta kontakt med varandra. Mötet människor emellan är en viktig förutsättning för att kunna ta död på förutfattade meningar och fördomar. Information om flyktingsituationen globalt, nationellt och lokalt väcker frågor i de gymnasie- och högstadieklasser som Johan Brunström besöker. Tillsammans kan vi fixa ett tryggt och välkomnande Piteå Hösten innebär förändringar. Förändringarna innefattar inte enbart att årstiden skiftar utan även starten på en ny termin. Nya föreläsningar, besök på skolor och intressanta möten med nya kunskapstörstande elever är inbokade i kalendern. Förra terminen besökte jag 22 klasser i skolor runt om i Piteå. Under föreläsningarna försökte jag beskriva situationen för flyktingar på global och nationell nivå, med fokus på det ökade mottagandet av flyktingar till Piteå som beslutades i våras. Där ingick såväl flera nya boenden för ensamkommande barn och ett utökande av det totala antalet flyktingar. Men det var då före sommaren. Nu har de nya boendena öppnat sina dörrar och fler nyanlända flyktingar har fått ett hem här. Hösten har med andra ord medfört förändringar även för Piteå och dig som medborgare med nya spännande utmaningar och intressanta möjligheter. När jag är ute i skolorna och träffar elever brukar jag ställa frågan vad ett hem innebär för dem och syftar då givetvis på visionen: Det är hit man kommer när man kommer hem. Elevernas svar handlar oftast om familj, trygghet och en plats där man kan få lugn och ro. Men även om de flesta medborgare associerar Piteå med trygghet och säkerhet, så är det inte självklart att också nyanlända flyktingar upplever det. För att uppnå det krävs ett gemensamt engagemang, ett individuellt ansvar och att vi tillsammans drar åt samma håll kommunen, organisationer och myndigheter likväl som näringslivet, föreningar och enskilda individer. Oavsett om du är född här, har flyttat hit av egen vilja eller tvingats hit på flykt undan krig och förföljelse ska Piteå kunna erbjuda en trygg och välkomnande plats. En plats där människor har möjlighet att känna sig hemma. TEXT: JOHAN BRUNSTRÖM FOTO: MAGNUS JOHANSSON Vem: Johan Brunström, 31 år, inflyttad Pitebo född i Luleå och uppväxt i Märsta. Gör: Informerar i skolorna om flyktingar i världen, landet och Piteå på uppdrag av Flyktingsamordningen. Engagemang: Människors lika värde, solidaritet. Var med och startade föreningen LOVE LIFE till stöd för ett barnhem i Ghana. Vill: Öka förståelse och väcka engagemang. PITEKVARTEN NR 3 2013 15
Fatta mod. Bryt tystnaden. I höst pågår Bryt tystnaden en länskampanj som sätter ljuset på människor som finns i och omkring våldet. Det handlar om att vi bryter tystnaden och vågar se problemet med våld i nära relationer. Fokus är att uppmärksamma den allmänna attityden hos gemene man, språk, ordval och att våga agera och ställa upp för kvinnor/flickor mot kränkningar och våld. Det är jätteviktigt att skapa en solidaritet i vårt samhälle så att kvinnor generellt sett kan leva ett värdigt liv, säger Gertrud Wesley, beteendevetare i Piteå kommun och på kvinnojouren. Hon upplever att det finns många fördomar om feminism. Det handlar om mänskliga rättigheter där även kvinnors rätt att leva fritt från våld ingår och det fjärde nationella jämställdhetsmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, säger Gertrud. Våld kan drabba och utövas av alla Våldet kan drabba alla och även utövas av alla, oavsett ålder, etnicitet eller religion. Det är ingen speciell grupp som utövar våld däremot visar siffror att det förekommer mindre våld i jämställda hem, där man tänker och agerar jämställt. Vi har alla en roll att reagera, våga fråga, våga säga ifrån. Vi vill att man ska våga visa att man inte delar uppfattning när någon uppför sig illa, säger Marianne Karlsson, samordnare för barn och kvinnofrid som även jobbar med barn som upplevt våld. Nya samverkan med polisen Oktober 2011 inledde Polisen och socialtjänsten i Piteå som första kommun i Norrbotten Relationsvåldscentrum (RVC) en ny samverkan med nya rutiner för att förbättra skyddet och stödet till dem som utsätts för våld i nära relation. Vi vet av erfarenhet att de som utsätts för våld i nära relation sällan känner till eller orkar ta reda på det stöd de har rätt till. En förklaring är att den våldsutsatta, som oftast är en kvinna, inte vågar, orkar eller kan ta en sådan kontakt efter att brottet skett. Om Polisen rutinmässigt, med den utsattas medgivande, förmedlar den våldsutsattas kontaktuppgifter till socialtjänsten så får fler den hjälp de behöver. Målet är att erbjuda information och stöd så att fler våldsutsatta får hjälp att fullfölja rättsprocessen, säger Marianne. Individens behov styr Polisen och socialtjänstens nya rutiner innebär att Polisen vid anmälan om våld i nära relation frågar den våldsutsatta om hon/han/ hen vill att socialtjänstens verksamhet tar kontakt inom 48 timmar för att ge information, råd och stöd. Det är individens behov som styr om läget är akut agerar vi på ett sätt och handlar det om att förbereda sig inför ett polisförhör, rättegång eller annat agerar vi på ett annat sätt. Vi erbjuder medborgarna ett psykosocialt stöd och finns med som avlastning för polisen. Vi kan finnas med som stöd under ett par år och ibland räcker det med två till tre träffar. Det ser otroligt olika ut, säger Gertrud. 16 PITEKVARTEN NR 3 2013
Under årets åtta första månader har det kommit in 23 ärenden till Socialtjänsten via RVC, under motsvarande period 2012 var det 10 ärenden. För att förebygga upprepning av våldet finns även olika behandlingsmetoder för våldsutövare. ATV - alternativ till våld är en behandlingsmetod för våldsutövande män. Caring dads är ett annat program som riktar sig till våldsutövande pappor. Under 2012 var det 23 barn i Piteå fick stöd genom Trappansamtal en metod/program som utvecklats av Rädda barnen för att ge stöd till barn som upplevt våld i nära relationer. Metoden används av ett flertal kommuner och organisationer runt om i landet. Vi vill även jobba mer förebyggande, säger Marianne och får medhåll av Gertrud. Tillsammans har de varit ute bland en del skolor i Piteå och informerat om Macho-fabriken. Materialet är utvecklat av män för jämställdhet i samverkan med riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige samt Svenska kvinnojourers riksförbund. Det syftar till att undersöka normer och värderingar om könsstereotypa roller och konsekvenser av att vara begränsad av dessa. Det är viktigt att barn får kunskap och information om sina rättigheter, säger Marianne som också är oerhört tacksam över inbjudan till föräldramöten i Porsnäs. Det är betydelsefullt att få träffa föräldrar och vuxna i dialog om dessa frågor, säger hon. Vi har en välutvecklad stödverksamhet i Piteå och det är oerhört viktigt att alla känner till det stöd som kommunen kan erbjuda, säger Marianne. TEXT/FOTO: SUSANNE JACOBSSON Stöd som Piteå kommun erbjuder: Enskilda stödsamtal till våldsutsatta. Gruppverksamhet, för den som lever/har levt i våld. Barn- enskilda stödsamtal i Trappan- modellen. Barngruppverksamhet, barn bearbetar vad de upplevt, och får en förståelse för hur våld kan ha påverkat känslor, sinnen och tankar. Föräldragrupp (sker parallellt med barngruppen), där föräldrar får kunskap om våldets konsekvenser för barnet och understödjer barnets grupprocess. Caring dads, samtalsmetod för pappor med våldsproblematik. Kort fakta om våldsbrott: 2012 inkom 35 anmälda misshandelsbrott mot barn 0 15 år och 10 anmälda sexualbrott mot barn 0 15 år i Piteå Älvdal. 2012 inkom i Norrbotten 448 anmälda brott i nära relation mot kvinna från 15 år och 91 anmälda brott i nära relation mot man. I Sverige mördas i genomsnitt 3-4 män av sin partner varje år medan det är 17-20 kvinnor som mördas av en närstående man. På gång: Dialogcafé på Krokodil 25/11 kl 18.00. Då framför teater Scratch Othellos tårar en pjäs som är skriven utifrån intervjuer med män som utövat våld i nära relationer. Aktiviteten är kopplat till länskampanjen Bryt tystnaden. Läs mer på www.valdmotnara.se Vilka blev vinnare i sommarkrysset? I förra numret av Pitekvarten hade vi ett korsord där den som ville delta i utlottningen av skulle skicka in sin lösningen innan den 30/8. Nu har vi glädjen att meddela vilka fem vinnare som vunnit varsin Piteå tröja. Vinnarna i Sommarkrysset där rätta lösningen var Välkommen blev: Dan Vikström Piteå Suvi Degerling, Roknäs Maj Lundbäck, Öjebyn Birgitta Patron, Byske Christina Marklund, Piteå Tävlingssugen? Nu har ni chans att delta i namntävlingen för kommunens nya IT-stöd för styrning och ledning. NAMN- TÄVLING! Vinn presentkort a 300 kronor Vad ska vårt IT-stöd för styrning och uppföljning heta? Produktnamnet Hypergene säger inget om vad det är, och av erfarenhet vet vi att leverantörerna ibland byter namn på produkten, och internt blir det då många namn på samma IT-stöd. Kom med ett namnförslag och du har chansen att vinna ett presentkort värt 300 kr på Studio Acusticum. Skicka in ditt förslag senast 15 november till carina.ingesson@pitea.se Vinnare kommer att utses av förvaltningschefsgruppen den 29 november. Läs mer om IT-stödet på Insidan. PITEKVARTEN NR 3 2013 17
När olyckan varit framme agera direkt! Vattenskada, fordonsskada eller skadegörelse. Inte kul och ofta väldigt dyrt. Nu finns det ett enkelt system som kan nyttjas av alla och som på sikt ska bidra till att vi kan jobba mer förebyggande. Vi har en gemensam rutin för alla. Ett lättillgängligt och användarvänligt verktyg som ALLA kan använda direkt olyckan framme. Skadeanmälan sker direkt via Insidan eller via www.pitea.se/skadehantering, säger Linda Sjölund, Piteå kommuns säkerhetssamordnare. System och ansvar för skadeanmälan För att förhindra att samma skada anmäls flera gånger ska alla verksamheter ha en person som har ansvar att göra skadeanmälningarna i stort och smått. Det nya systemet möjliggör också att man kan se vart våra skador finns. När anställda gör en skadeanmälan förs det in i ett gemensamt skaderapporteringssystem. Tanken är ju att vi ska jobba mer förebyggande, kunna nyttja resurserna där resurserna behövs och då krävs det också att vi har koll på när, var och hur skador och olyckor sker, att vi kan se mönster och tendenser, säger Linda och fortsätter: Det kan vi nu. Tanken är att alla skador vi har i kommunen ska passera mig och att jag ska verka samordnande, säger Linda som har en tydlig uppmaning till alla: När olyckan är framme agera direkt, vänta inte med att anmäla en skada. Piteå delägare i försäkringsbolag Piteå kommun är sedan 2004 delägare i ett s.k. captive, ett gemensamt försäkringsbolag som heter Svenska Kommunförsäkrings AB (SKFAB) där totalt tio kommuner är med. Försäkringen gäller egendom, d.v.s. fastigheter och visst lösöre, och ansvar t.ex. fall och halkskador där kommunen kan vara vållande till skadan. Värdefullt med egen försäkring Kommunen har en bra olycksfallsförsäkring för anställda och elever i Piteå kommuns skolor men den gäller inte sjukdom, vilket innebär att om en skada sker p.g.a. sjukdom får man inte ut något på försäkringen. Jag rekommenderar alla, speciellt föräldrar att teckna en egen sjukdoms- och olycksfallsförsäkring för sina barn om de har möjlighet, säger Linda och upplyser om att olycksfallsförsäkringen är den enda försäkring som man kan få ersättning för från flera bolag och samma skada. Pengar till förebyggande insatser Piteå kommuns försäkringspremie för ansvar och egendom på 3,8 miljoner kronor (totala premien för alla försäkringar är 5,2 miljoner) betalas in på ett specifikt Piteåkonto hos det gemensamma försäkringsbolaget. De skador som sedan uppstår under året betalas från detta konto. När sedan skadeåret är över och det eventuellt finns pengar kvar på kontot kan kommunen nyttja dem till förebyggande arbete. Det känns jättebra att vi har denna möjlighet. Att pengar som blir över samlas i en pott som alla kan ansöka från det enda kravet säkerhetsgruppen har är att pengarna används till skadeförebyggande arbete, säger Linda. Hur mycket pengar finns det i årets pott? Jag har precis kollat vårt konto hos SKFAB och vi har en liten slant. Närmare bestämt 151 381 kronor. Pengar som kan nyttjas till förebyggande insatser, säger Linda som hoppas att det blir många som skickar in en ansökan. I princip alla, privatpersoner, föreningar och även kommunala verksamheter kan ansöka om pengar till förebyggande verksamhet. Norrfjärdens skola har bl.a. fått bidrag till sin drogfria examensfest och Pitholms- 18 PITEKVARTEN NR 3 2013
Linda Sjölund: Säkerhetssamordnare och försäkringssamordnare i Piteå kommun. Utbildning: Masterexamen i psykologi med inriktning mot säkerhet. Roligast i ditt jobb: Att hjälpa och stötta förvaltningar och bolag när de behöver. Vad tänker du när du hör mångfald? Jämställdhet med allt vad det innebär. Kvinnor, män, svarta, vita och orangea, och småväxta. Det är otroligt viktigt med mångfald och inte minst i säkerhetsfrågor. Att vi får många människors syn och erfarenheter på en sak. Skaderapportering i Piteå kommun Alla sak- och egendomsskador samt ansvarskador som rör kommunkoncernens resurser ska rapporteras. Läs mer på www.pitea.se/skadehantering Mer om försäkringsbolaget SKFAB hittar du på www.skfab.se skolan har fått stöd till en skolresa eftersom de bidragit till minskad skadegörelse. Det vi undviker är att pengarna går till helfinansiering, pengarna ska heller inte gå till underhåll eller normal utveckling och så får det inte vara återbäring där den som har högst kostnader får mest, förklarar Linda. Hur gör den som vill ansöka om bidrag? Man kontaktar Krister Östrén på Räddningstjänsten. Krister.Ostren@pitea.se Alla kan bidra Vissa personer ryggar baklänges bara de hör ordet försäkring, vilket Linda har en stor förståelse för. Jag var själv helt novis i ämnet när jag tog över kommunens försäkringsfrågor för ett och ett halvt år sedan. Nu tycker jag bara att det är superintressant och kul, säger hon och småskrattar när hon tänker tillbaka. Idag har Linda betydligt bättre koll, brinner för frågan och är ett stöd för andra. Jag vill att vi ska ligga steget före, jobba mer förebyggande för att minska skador och olyckor, och på sikt också minska kommunens försäkringspremier. Alla kan bidra och alla blir vinnare. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON Tillgänglighet en het fråga i Piteå Piteå är aktivt i arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. I årets undersökning Tillgänglighetsbarometern har Piteå klättrat från fjolårets 62:a plats till 11:e plats av 188 deltagande kommuner. Det pågår ett brett arbete i Piteå för att göra samhällsfunktioner, stadsmiljö samt natur och friluftsliv tillgänglig för alla, oavsett förutsättningar eller funktionsnedsättning. Kommunen har även samverkat kring dessa frågor med privata näringslivet, främst inom besöksnäringen. Förutom projektet Fralla, Fritid för alla, finns det ytterligare exempel på insatser i Piteå kommun: Ny plan för att öka användbarheten och framkomligheten i parker och på lekplatser. Länsbibliotekets gemensamma datasystem och lånekort ökar tillgänglighet och samverkan. Utbildningar för förtroendevalda, nyckelpersoner och förvaltningspersonal Ny webbsida om tillgänglighet. Tillgänglighetsansvarig i varje förvaltning. Kommunövergripande arbetsgrupp som driver arbetet och initierar åtgärder. Åtgärdsplaner för gaturummet och fastigheter som uppdateras löpande. Samverkan med HSO (Handikappföreningarnas samarbetsorgan). Förbättrad tillgänglighet i idrottsanläggningar och simhallar. Dessutom har en kartläggning av tillgänglighet och användbarhet i privata offentliga lokaler, exv. butiker, påbörjats. Det är fjärde året som Tillgänglighetsbarometern genomförs. Årets undersökning bygger på enkätundersökning bland 188 kommuner och visar att tillgänglighetsarbetet stannat av i många kommuner. Genom åren har Piteå placerat sig som nummer 13 (2010), 31 (2011), 62 (2012) och 11 (2013). TEXT OCH FOTO: ANNA STAMBLEWSKI PITEKVARTEN NR 3 2013 19
Posttidning B Avsändare: Piteå kommun Kommunledningskontoret 941 85 Piteå Ungas tankar Tänk till, respektera, bygg upp och agera När jag växte upp var jag väldigt blyg. Jag tyckte inte att jag hade så mycket att säga till om, och även om jag hade det så vågade jag inte yttra mig. Mycket berodde nog på de många självupptagna människorna i min omgivning. Det var inte okej att tycka eller vara annorlunda. Bäst var det om man bara höll tyst, och jag matades med andras åsikter om hur det borde och hur det inte borde vara i världen och levde efter deras ord. Följde strömmen. En dag i mina tidiga tonår träffade jag en man, och jag vet inte riktigt vad det var med den här mannen, men han inspirerade mig bara genom att vara sig själv. Han lärde mig, utan att säga något om det, att det är okej att sticka ut och tänka själv. Att det är bra. I dimman av allas tankar är det lätt hänt att vi glömmer bort våra egna ståndpunkter. Det är lätt att ge vika för grupptryck, speciellt om man är blyg och ensam; att hålla med, bara för att vara en i gänget. En del föds med självklarheten att det är okej att göra sin röst hörd, stå för sina åsikter och trotsa dem som ställer sig emot, medan andra måste jobba på det eller kanske aldrig vågar stå på sig. Och så finns det de som bara bryr sig om sig själva, som bidrar till att det finns så många i deras närhet som känner sig osäkra med sina åsikter. Det handlar om att tänka till. Du kanske inte har rätt alla gånger. Det finns de som har åsikter som skiljer sig från dina, och så måste det vara, för annars hade vi stått still i utvecklingen. Tänk bara på alla uppfinningar som vi i dag knappt skulle kunna leva utan. Dessa uppfinningar skapades av personer som vågade tänka själva, sticka ut och säga emot. Så är det än i dag. Hur hade det varit om det inte funnits olika människor, om alla hade samma tänk? Det är ju trots allt där nyckeln till utvecklingen, både samhällets och vi som individers, sitter, och det gäller hela världen. Framförallt så måste vi acceptera och respektera att vi tycker och är olika. Vi måste acceptera andra och sluta hata dem som inte tycker som vi själva, för att skapa en miljö där vi blir accepterade. Vi måste respektera andras åsikter för att bli bemötta på samma sätt. Det är det enda sättet för oss att gå framåt. Så gå din egen väg. Stå upp för den du är. Folk kommer prata skit om dig oavsett vad du gör. Men det kommer även finnas folk som hyllar och avundas dig. Alla ser väl upp till någon? Kanske lyckas du inspirera någon på det sättet du blivit inspirerad, bara genom att vara dig själv. TEXT OCHILLUSTRATION: CECILIA LINDSTRÖM SA 2B