Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2012 Dnr LD xx/xx, LS 2013- LF 2013-20

Innehåll Sida Förord av landstingsdirektören...3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2012... 4 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna...6 Miljömålsarbete...7 Systematiskt miljöarbete... 8 Energi... 11 Avfall... 13 Resor och transporter... 15 Livsmedel... 18 Kemiska produkter och läkemedel... 20 Upphandling och inköp... 23 Klimatpåverkan...24 Miljögifter...26 Inför 2013-2014...28 Denna miljöredovisning innehåller en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete under 2012. Redovisningen vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare samt till alla länsinnevånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. 2

Förord av landstingsdirektören Landstinget Dalarna har fortsatt arbetet med att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Miljö och hälsa hör samman och det är en trovärdighetsfråga för Landstinget Dalarna att aktivt arbeta med insatser i syfte att minska miljöpåverkan. Miljöarbetet under 2012 har bland annat resulterat i att vi numera använder el som enbart kommer från förnyelsebara källor. Energibesparande åtgärder gör att vi fortsatt minska elförbrukningen till skillnad från samhället i stort där elanvändningen ökat de senaste åren. Livsmedel är ett viktigt område där vi jobbat med att öka andelen miljömärkta livsmedel samt att minska matsvinnet. Som länets största arbetsgivare har vi ett stort ansvar när det gäller våra regionala miljömål. Ett gott samarbete med såväl andra offentliga verksamheter som privata aktörer är viktigt för det fortsatta miljöarbetet. Ytterligare en framgångsfaktor för att lyckas är chefernas och personalens engagemang. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör 3

Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2012 Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas (LD) miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan 2012-2014 samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2012 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt levererats av förvaltningarna. Systematiskt miljöarbete Alla förvaltningar arbetar med systematiskt miljöarbete enligt ISO 14001:2004 med stöd i LD centrala miljöhandbok. Dokumentation och uppföljning av miljöarbetet har under året haltat något på grund av förseningar i uppbyggnaden av ett landstingsgemensamt ledningssystem, besparingar som påverkat bemanningen samt ett tidskrävande införande av nya verksamhetssystem i vården. Energi Energianvändningen fortsätter att minska. Värmeanvändningen har under 2012 minskat med 3,4 % och elanvändningen med 2 %. En påtaglig miljöförbättring har skett genom tecknandet av ett nytt elavtal där andelen el från förnyelsebara källor ökat från drygt 50 % till 100 %. Avfall Källsorteringen fungerar i alla verksamheter och avfallsguiderna har uppdaterats. Avfallsmängderna på lasaretten har ökat. Betydande osäkerhet i mätdata gör jämförelser med tidigare år svåra att göra. Nya avtal med krav på rapportering av avfallsmängder gör att 2012 kommer att kunna användas som basår för framtida jämförelser. Ett flertal projekt för återanvändning av material pågår. Resor och transporter Resors och transporters miljöpåverkan har minskat. Under 2012 registreras en fortsatt minskad körsträcka med ca 19 400 mil (2 %). Antalet bilar inom LD har minskat från 453 till 431 st. Andelen miljöbilar är oförändrat 77 % av totala antalet bilar. Resekort för buss- och tågresor används allt flitigare. Användningen av befintliga videokonferensanläggningar har ökat med 4

20 % vilket medför både ekonomiska besparingar och minskad miljöpåverkan från resor. Kemiska produkter och läkemedel Det gemensamma kemikalieregistret används i alla verksamheter och vidareutbildning för kemikalieregistratorer har genomförts. Användningen av riskminskningsämnen har minskat med 318 kg vilket motsvarar 36 %. Antibiotikaförskrivningen har minskat något och LD är fortfarande bland de landsting som skriver ut minst antibiotika per invånare och år i Sverige. Ingen utbildning av förskrivande personal rörande läkemedels miljöeffekter har genomförts. Lustgasutsläppen från vården har under 2012 ökat markant. Det beslut som fattats om investering i en lustgasreningsanläggning i det nya vårdblocket på Falu lasarett har upphävts av ekonomiska skäl. Livsmedel Andelen miljömärkta livsmedel som köps in till LD har ökat med fyra procentenheter till 13 %. Detta är fortfarande långt från det nationella målet 25 % och även långt under medelvärdet för landsting som uppgick till 23 % för 2012. Under året har beslut fattats i Servicenämnden om ökad andel miljömärkta livsmedel. Upphandling och inköp Allt fler upphandlingar görs med stöd från miljöavdelningen. Miljöaspekten finns med i beslutsunderlaget inför alla politiska beslut. Alla förvaltningar uppger att miljö finns med som en aspekt vid inköp. Miljöavdelningen finns representerad i Varuförsörjningens miljögrupp. 5

Miljöpolicy för Landstinget Dalarna fastställd av Landstingsfullmäktige 2009-11-23 En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med verksamhet inom vård, utbildning och kultur och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet ska bedrivas systematiskt och med ständiga förbättringar. I Landstinget Dalarna ska vi ta vår del av miljöansvaret i samhället och låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet genom att: arbeta för att förebygga och minska utsläppen av klimat- och miljöskadliga ämnen till luft, mark och vatten hushålla med naturens resurser för att minska avfallsmängderna följa lagar och andra krav sprida och fördjupa kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling bland medarbetare och förtroendevalda göra miljöbedömningar inför beslut ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster samverka med andra organisationer för ett ekologiskt hållbart samhälle informera om landstingets miljöarbete 6

Miljömålsarbete Landstinget har en viktig roll i arbetet för en bättre miljö i Dalarna, både som den största arbetsgivaren och som en aktör med verksamheter som berör alla som vistas i länet. Det miljöarbete som bedrivs inom LD utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål men LD har även fått ett särskilt ansvar att vara en aktiv regional aktör då det gäller målen; Minskad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö samt God bebyggd miljö. Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljömål samt landstingets miljöpåverkan har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i LD miljöplan 2012-2014. Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör från: Avfall utsläpp till luft, mark och vatten Energianvändning utsläpp till luft Kemiska produkter och läkemedel - utsläpp till vatten och luft Livsmedel utsläpp till luft, mark och vatten Lustgasanvändning utsläpp till luft Transporter utsläpp till luft, mark och vatten Upphandling av varor och tjänster utsläpp till luft, mark och vatten En viktig del i utvecklingen av landstingets miljöarbete är också deltagande och samarbete i olika regionala och nationella nätverk för miljöfrågor. LD deltar aktivt med representanter i Varuförsörjningens miljögrupp, Landstingens miljönätverk NÄMIL, Landstingens miljöchefer (LMC), Byggdialog Dalarna, Lustgaskonsortiet, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö samt i de Nationella substitutionsgrupperna för kemikalier i varor och för kemiska produkter samt tandvårdsprodukter. 7

Följande avsnitt utgör en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljömål. I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan Systematiskt miljöarbete För att arbeta mot miljömålen på ett effektivt och mätbart sätt använder LD den internationella standarden för miljöledning, ISO14001:2004. Principen för arbetet beskrivs i figuren nedan. Stöd för det systematiska miljöarbetet finns i LD Miljöhandbok på intranätet. Miljöhandboken beskriver arbetsgången och tillhandahåller mallar för dokumentation och uppföljning av miljöarbetet. Landstingsservice, Landstingsfastigheter och en folktandvårdsklinik är sedan flera år tillbaka certifierade enligt standard. Alla certifierade enheter har under året godkänts vid extern revision. Interna miljö revisioner har hållits i övriga verksamheter. Revisionstakten har under 2012 varit lägre än planerat inom vissa förvaltningar. I medeltal har 60 % av planerade interna miljörevisioner genomförts. Orsaken till avvikelsen finns främst inom Hälso- och sjukvården och beror dels på brist på internrevisorer dels på införandet av nya verksamhetssystem inom den hårt tidspressade vården vilket tagit mycket tid och därmed gjort revisioner omöjliga att genomföra. Dessutom har ett omfattande sparbeting med neddragningar i personalen minskat möjligheterna till systematiskt miljöarbete. De internrevisioner som genomförts visar att i princip alla verksamheter har upprättat en miljöplan med aktiviteter för den egna verksamheten och att miljöfrågan finns med på 8

dagordningen vid arbetsplatsträffar. Brister finns dock fortfarande i dokumenthanteringen och uppföljningen av miljöarbetet. Ledningens genomgång miljö har genomförts i många verksamheter dock ej i landstingets högsta ledning i avvaktan på det gemensamma ledningssystem för Landstinget Dalarna som är under utveckling. LD Miljöpolicy Ledningens genomgång Planering Miljöpåverkan Lagkrav Miljömål LD Miljöhandlingsplan Uppföljning Revisioner Miljöredovisning Egenkontroll m m Genomförande Praktiskt arbete Dokumentation Utbildning Kommunikation Avvikelser och förbättringsförslag Inom LD finns stöd i miljöarbetet på alla nivåer. Linjeorganisationens chefer ges stöd i miljöarbetet genom Säkerhets- och miljöavdelningen inom central förvaltning. Miljösamordnare finns för varje förvaltning och bildar tillsammans landstingets Miljöråd. I varje verksamhet finns dessutom miljöombud. För att öka miljökompetensen och sprida goda exempel anordnas träffar och utbildningar både för de som har stödfunktioner i miljöarbetet och för övrig personal. Under 2012 har miljöombudsträffar genomförts i alla förvaltningar. Träffarna har under året nått mellan 50 och 100 % av miljöombuden i förvaltningarna. Totalt har 60 % av miljöombuden deltagit i olika miljöombudsträffar. Miljöutbildning för miljöombud, chefer och nyanställd personal har genomförts både centralt och inom flera förvaltningar. Omkring 250 anställda har under året deltagit i dessa utbildningar. Fyra nummer av Nyhetsblad för miljöombud har distribuerats via e-post till alla miljöombud och publicerats på intranätets miljösidor. Både Nyhetsbladet och miljöombudsträffarna är effektiva sätt att kommunicera aktuella miljöfrågor till verksamheterna och mycket uppskattade av miljöombuden. Landstingets folkhögskolor bidrar också med positiv miljöpåverkan i länet dels genom att genomföra stora delar av landstingets miljöutbildning för personal, dels genom att utbilda skolornas studerande i miljöfrågor. 9

Avvikelser och förbättringsförslag utgör en central del i miljöledningssystemet. Det landstingsgemensamma avvikelsesystemet Synergi hanterar även miljöavvikelser. Antalet anmälda miljöavvikelser har ökat något under 2012 men generellt är användningen av systemet i samband med miljöavvikelser liten. En brist är också att alla verksamheter ännu inte är anslutna till systemet. Miljöbedömning inför beslut har under året blivit en integrerad del i underlaget för politiska beslut i LD ärendehandbok. Flera förvaltningar rapporterar också genomförda miljöbedömningar. 10

Energi Att arbetet för att minska miljöpåverkan från landstingets energianvändning har pågått framgångsrikt i många år blir tydligt i nedanstående diagram. Alla verksamheter arbetar med rutiner för energibesparande åtgärder och det finns ett systematiskt arbete för att införa energisparande teknik i samband med renovering och nybyggnation. Under 2012 har den totala energianvändningen, värme och el, varit 2,6 % lägre än år 2011. Jämfört med de flesta andra landsting har Landstinget Dalarna låg energianvändning per byggnadsyta. År 2012 var det endast ett landsting i landet som hade lägre energianvändning 1. Av diagrammet nedan framgår också LDs ambitiösa mål för en fortsatt minskning av energiförbrukningen utöver de mål som är beslutade av riksdagen. 400 Energiförbrukning/måltal Landstinget Dalarna Riksdagens mål LFD s mål LFD s mål Riksdagens mål för år 2020: för år 2020 för år 2050 för år 2050: 350 20% 50% 300 Referensår 250 El Värme (korr) + kwh/m2 200 150 100 50 0 MARJES 2013 02 13 De verksamheter som finns i landstingets lokaler har möjlighet att teckna ett miljökontrakt med Landstingsfastigheter. Kontraktet innebär 2 % hyresrabatt och energirådgivning till verksamheten om man förbinder sig att upprätta goda rutiner kring energisparande och avfallshantering. Under 2012 fanns tecknade miljökontrakt för 63 % av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna miljökontrakt för, en ökning med sex procentenheter sedan 2011. I samband med om- och nybyggnation är målet att energianvändningen i de nya lokalerna ska halveras jämfört med nuvarande energibehov. 1 Miljönyckeltal för landsting och regioner. Rapport från SKL 11

Den största miljöframgången rörande energi under 2012 är att nya elavtal slutits och därmed all upphandlad el nu kommer från förnyelsebara källor. Detta är en betydande miljöförbättring jämfört med det elavtal med endast 50,5 % förnyelsebar el som funnits tidigare. Den totala elanvändningen har också minskat med ytterligare 2 %, till skillnad från den allmänna trenden i samhället de senaste åren som uppvisar en ökande elanvändning 2. Värmeanvändningen i landstingsägda fastigheter har under 2012 minskat med 3,4 % till 84 kwh/m 2. Andelen förnyelsebar värmeenergi inom LD är oförändrat en av de högsta i landet (94 %). Inga av landstingets egna fastigheter värms längre med olja men fjärrvärmeverken använder olja som reserv- och spetsbränsle och vid några fastigheter inom landstinget finns också oljepannor kvar som reservanläggningar. Tvättanläggningen i Fredriksberg hyrs av landstinget och har tidigare både drivits och värmts med en oljeeldad ångpanna. En ny pelletspanna har installerats under 2012 och oljeförbrukningen har därmed minskat med 60 %, vilket motsvarar 180 m 3 eldningsolja. Eftersom fastigheten hyrs syns inte denna förbrukning och de utsläpp den förorsakar i landstingets statistik. Målet är att oljeförbrukningen i Fredriksberg ska ha minskat med 90 % när pelletspannan är i full drift. 2 Energiläget 2012 www.energimyndigheten.se 12

Avfall Målet att minska den totala avfallsmängden på lasaretten har inte kunnat nås under 2012. De flesta avfallsfraktioner har ökat. Särskilt markant är ökningen av det brännbara avfallet med 100 ton, motsvarande 12 %, jämfört med år 2011. Ökningen kan förklaras med den ökade användningen av engångsmaterial i vården. Nya högre hygienkrav leder till en ökad mängd brännbart avfall som är svår att undvika. Allt landstingets brännbara avfall går till förbränning och därmed energiåtervinning. Data för avfallsmängderna från lasaretten har under många år varit svåra att säkerställa. Från och med 2012 har nya avtal tecknats där krav på avfallsstatistik ingår och avfallsdata rapporteras direkt från entreprenören. Det innebär att 2012 kommer att bli ett basår med tillförlitliga uppgifter för framtida jämförelser av avfallsmängder. LD verksamheter källsorterar allt avfall. Uppdaterade avfallsguider finns tillgängliga på intranätet vilket säkerställer en korrekt hantering av avfallet. En tredjedel av avfallet går till materialåtervinning. Andelen som materialåtervinns kan och bör dock förbättras ytterligare genom upprättande av en fungerande plaståtervinning. vilket markant skulle minska den brännbara fraktionen och i motsvarande grad öka andelen återvunnet material. I enlighet med lagstiftningens intentioner (se bild nedan) är det idag en mycket begränsad del av landstingets avfall som deponeras. Under de senaste fyra åren har cirka 2,5 % av den totala avfallsmängden gått till deponi. 13

Olika projekt för återanvändning av kasserat material pågår dessutom i verksamheterna. Avtal finns bland annat för miljöanpassat omhändertagande av datorer med kringutrustning och under 2012 har försök inletts med inlämning av gamla mobiltelefoner som restaureras och säljs vidare. Återanvändning av inredning och kontorsmöbler sker hos LD Returen. LD Hjälpmedel tar hand om och kasserar uttjänta hjälpmedel från LD och kommunerna i länet. Årligen tas 60-70 ton hjälpmedel om hand. Av detta lämnas 2000-3000 begagnade hjälpmedel, främst rullstolar, rollatorer, sängar och kryckkäppar, vidare som bistånd i ett samarbete med Frälsningsarmén. Ett nytt system med centrala nätverksskrivare inom Hälso- och sjukvården har gjort att mängden returpapper minskat markant. Troligen beror detta på att antalet onödiga utskrifter minskat med det nya systemet som kräver inloggning före utskrift. Ytterligare ett exempel på aktivt arbete för att minska användningen av kopiepapper, DVD-skivor och annat engångsmaterial är Film i Dalarnas systematiska arbete för att genomgående använda digitala media vid aktiviteter som annonsering, information, kommunikation med intressenter och inlämning av tävlingsbidrag. I ett projekt tillsammans med Falu energi och vatten undersöks möjligheterna att göra biogas av matavfallet från Falu lasarett. Projektet planeras fylla två syften. Dels att kunna göra biogas av matavfallet, dels att arbetsmiljön vid hanteringen av matavfallet ska bli bättre. Planen är att undersöka om det går att installera matavfallskvarnar som maler ner avfallet till en tank. Innehållet ska sedan köras till Främby reningsverk i Falun där det planeras att rötas till biogas som kan användas som drivmedel eller för generering av elektricitet. 14

Resor och transporter Resor och transporter inom LD bidrar till verksamhetens största negativa miljöpåverkan. Förutom utsläpp av klimatpåverkande koldioxid, genererar motortrafiken även utsläpp av hälso- och miljöskadliga ämnen som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen samt hälsoskadliga partiklar. Studier visar att hälsoeffekterna från luftföroreningar är påtagliga och flera tusen svenskar dör årligen i förtid på grund av dessa 3. Många aktiviteter av olika slag pågår inom LD för att minimera resor och transporters miljöpåverkan. Eftersom Dalarna är ett vidsträckt och relativt glest befolkat landskap är dock långa transporter ofta ofrånkomliga. Antalet bilar inom LD har under en följd av år minskat och andelen miljöbilar ökat. Under 2012 har andelen miljöbilar oförändrat varit 77 % av det totala antalet bilar som har minskat med ytterligare 8 %, från 453 bilar år 2011 till 431 år 2012. Fyrtio bilar har också bytts ut under 2012. Av dessa har endast hälften ersatts med miljöklassade bilar. Orsaken till detta är bland annat behovet av fyrhjulsdrift på smala vintervägar i glesbygd. I och med förändrade regler för utsläppsklassning av bilar från 1 januari 2013 kommer ytterst få av LD bilar att uppfylla de nya miljöbilskraven 4. Resor och transporter - fördelning 2012 8% 18% 1% 12% 60% Leasing, personbilar Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Ambulanser Lättambulanser 1% 3 Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 : http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-70/documents/6.pdf 4 http://www.transportstyrelsen.se/sv/vag/miljo/klimat/miljobilar1/ 15

Den totala körsträckan i landstinget har under 2012 minskat med ytterligare 2 % till 12 400 000 km. Ambulanstransporterna har ökat något (5.4 %) medan både användningen av leasingbilar och privat bil i tjänsten har minskat. Ökningen av ambulanstransporter förklaras delvis av nedläggningen av akutsjukvården i Ludvika. Den ökning av ambulanstransporterna som detta medfört är emellertid mindre än förväntad. Total körsträcka (km) Omfattar de resor och transporter som presenteras i cirkeldiagram ovan km 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Viktiga aktiviteter för att minska transporternas miljöpåverkan har under 2012 förekommit inom flera förvaltningar. Landstingsservice har upprättat en ny ruttplan för att minska de interna transporterna. De tunga fordonen inom Landstingsservice har också fått nya underhållsplaner och skötselscheman för att minska utsläppen till luft mark och vatten. Anskaffandet av nya avfallskomprimatorer har minskat volymerna av brännbart avfall så att behovet av transporter reducerats med upp till en tredjedel på några enheter. Ett nytt avtal har slutits med Dalatrafik där verksamheternas resekort omfattar både buss och tågresor inom länet. Användningen av resekorten ökar stadigt och antalet resor med Dalatrafik har ökat med 23 %, från 10 000 resor år 2011 till 12 300 resor år 2012. Kollektivtrafiken skulle kunna nyttjas för tjänsteresor i ännu större omfattning om busskommunikationerna mellan lasaretten förbättrades. En uppföljning av tjänsteresorna med bilpoolsbilar mellan Avesta och Falu lasarett visar till exempel att under 2012 har bilarna gått drygt 23 000 mil på denna sträcka där direktbuss saknas. 16

Besparingar i tid (h) och reskostnader (kr) vid användande av videokonferens 60 000 3 500 000 50 000 3 000 000 h 40 000 30 000 20 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 kr Restid Reskostnad 10 000 500 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 0 Alla förvaltningar uppger i sina miljöredovisningar en ökande användning av video-webblösningar och telefon för möten och viss vård. Möten på distans via videolänk, webb eller telefon leder både till positiva miljö effekter och till stora ekonomiska besparingar i form av såväl intjänad restid som minskade resekostnader. De 34 videokonferensanläggningarna används allt mer. Under 2012 genomfördes hela 5 265 videokonferenser vilket är en ökning med 20 % jämfört med år 2011. Dessa distansmöten kan enligt en tidigare studie beräknas motsvara en besparing på 3,2 miljoner kr i reskostnader och 58 000 timmar i restid. Som arbetstimmar motsvarar detta 32 heltidstjänster. De flesta resor som sker i anslutning till LDs verksamhet är patientresor. Endast en liten del av dessa resor registreras och finns med i statistiken. Flera olika aktiviteter för att bidra till att minska patientresornas miljöpåverkan görs. Ett exempel är att kallelse till läkar- eller tandläkarbehandling gäller som bussbiljett hos Dalatrafik. Inom Folktandvården har användningen av mobil klinik för skolbarn ökat med ytterligare 4,5 % (280 barn) under 2012 vilket innebär att hela 17 % av alla barn i Folktandvården undersöktes vid en mobil klinik, oftast på någon skola. Vinsterna är påtagligt minskade resor och ekonomiska fördelar i form av minskat behov av ledighet för föräldrarna. 17

Livsmedel Produktion, transport och hantering av livsmedel kan orsaka stor negativ miljöpåverkan vilket har uppmärksammats allt mer under senare år. Det nationella målet att 25 % (kostnad) av de livsmedel som köps inom offentlig sektor ska vara miljömärkta har inte uppnåtts. År 2011 var medelvärdet för offentliga storhushåll 18 % 5. Allt fler landsting och kommuner passerar det nationella målet på 25 %. Under 2012 var medelvärdet för landsting 23 %. De landsting som ligger bäst till i jämförelsen köpte 40 % miljömärkta livsmedel under 2012. Inom LD i stort har miljömärkta livsmedel tidigare varit en icke prioriterad fråga. Under de senaste två åren har dock fokus ändrats och andelen miljömärkta livsmedel ökat rejält vilket varit målet. Under 2012 har till exempel all mellanmjölk och alla bananer som köpts in av Kostservice varit miljömärkta. Under år 2012 var andelen miljömärkta livsmedel som köptes in i LD 13 %, en ökning med 4 %-enheter sedan 2011. Servicenämnden har under 2012 fattat beslut om målet att Kostservice ska servera 20 % miljömärkta livsmedel, för landstingets skolor ligger målet på 25 %. Den verksamhet inom LD som kommit närmast målet är Fornby folkhögskola som under 2012 serverat 22 % miljömärkta livsmedel. 5 http://www.ekomatcentrum.se/files/rapport%20kommunenkat%202012.pdf 18

Andel miljömärkta livsmedel av total mängd inköpta livsmedel i Landstinget Dalarna, % (kr) 100 90 80 70 % 60 50 40 30 Nationellt medelvärde för landstingen år 2012 (23 %) Nationellt mål för andelen miljömärkta livsmedel i offentlig sektor (25 20 10 0 2010 2011 2012 År En hel del andra aktiviteter för att minska livsmedlens miljöpåverkan genomförs i verksamheterna. Kostservice utför mätningar av måltidssvinnet från patientmaten vid Falu lasarett samt från restaurang Gastronomen i Falun för att kunna minimera detta. Mätningar vid upprepade tillfällen de två senaste åren visar att varje gäst hos Gastronomen slänger i medeltal ca 60 g mat. Under en månad motsvarar detta omkring 650 kg matavfall. Svinnet från patientmåltider på avdelningarna har genom förbättrade rutiner och ökad medvetenhet på avdelningarna kunnat minskas från 11,4 % under år 2011 till 10,0 % år 2012. Ambitionen finns att årstidsanpassa grönsaksbufféerna både på Falu lasarett och på folkhögskolorna. Förändringen har visat sig vara svår att genomföra eftersom kunderna efterfrågar exempelvis gurka och tomater året om. Förhoppningsvis ändras attityderna kring detta med tiden genom ökande kunskaper i frågan. På Fornby folkhögskola hålls också minst en kött- och fiskfri dag på matsedeln per vecka för att minska matens miljöpåverkan. I samband med central kostupphandling görs en hel del för att öka sortimentet av miljömärkta varor men också för att försöka få lokala producenter att lämna anbud för avtal om leverans till LD. 19

Kemiska produkter och läkemedel Kemiska produkter Flera aktiviteter pågår för att minska miljöpåverkan från kemiska produkter i verksamheterna. Landstingsservice samarbetar med Landstingsfastigheter, byggkonsulter, arkitekter och kunder i samband med renoveringar och nybyggnation för att välja ytskikt som kräver så lite kemiska produkter som möjligt vid underhåll. Landstingsfastigheter arbetar för att byggmaterial ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett planeras att nå högsta klass i klassificeringen som Miljöbyggnad. Alla kemiska produkter som används inom LD finns registrerade i ett landstingsövergripande kemikalieregister. I verksamheterna finns utbildade kemikalieregistratorer som sköter inventering och uppföljning av registret. Fortsatta utbildningar för kemikalieregistratorer har genomförts under året. Kemikalieregistret utgör även ett viktigt verktyg för verksamheternas systematiska miljöarbete genom att det bidrar till ökad medvetenhet om kemikalieanvändningen. Kemikalieregistret innebär möjlighet att på både lokal och central nivå identifiera farliga kemiska produkter som bör bytas ut. Inom EU och i Sverige pågår ett arbete att fasa ut påvisat hälso- och miljö farliga kemiska produkter (utfasningsämnen) samt att successivt minska hälso- och miljöriskerna från mindre farliga kemiska produkter (riskminskningsämnen). Under 2012 har landstinget avsevärt minskat förbrukningen av riskminskningsämnen och till viss del även av utfasningsämnen. Total inom landstinget minskade förbrukningen av riskminskningsämnen med 318 kg, vilket motsvarar 36 % minskning, jämfört med 2011. Detta medför minskad miljöpåverkan till luft, mark och vatten. 3 www.kemi.se 20

Läkemedel Utvecklingen av ökad antibiotikaresistens hos bakterier på grund av stor antibiotikaanvändning och spridning av antibiotika i miljön har skärpt sjukvårdens fokus på att minska onödig användning av antibiotika. Nya riktlinjer för förskrivning har tagits fram och förskrivningen följs upp nationellt. Den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige har under 2012 minskat med nästan 3 %. Landstinget Dalarna har fortsatt en av de lägsta användningarna av antibiotika i landet och även här har förskrivningen minskat något jämfört med år 2011. 6 Många läkemedel har bevisade negativa miljöeffekter även i låga halter i vattenekosystem. Kunskap om läkemedlens miljöeffekter är därför av yttersta vikt för att kunna nå det nationella miljömålet Giftfri miljö. LD läkemedelskommitté uppmärksammar läkemedels miljöpåverkan vid framtagandet av LD baslista för läkemedel. Däremot är inte målet att utbilda förskrivande personal kring läkemedels miljöeffekter uppfyllt då ingen utbildning genomförts under 2012. 6 http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/antibiotikastatistik/ kvartal/antibiotika-kvartal-4-2012.pdf 21

Lustgasanvändningen som under de senaste fyra åren har minskat markant och bidragit till minskande växthusgasutsläpp från verksamheten, har under 2012 ökat med hela 48 %. Orsaken till den stora ökningen är oklar. Verksamheten har inte förändrats påtagligt och det mesta tyder på att det handlar om mätfel under 2010 och 2011. Folktandvården har dokumenterat en minskad användning av lustgas under 2012. Ett bakslag för miljöarbetet kring lustgas är också att den planerade installationen av en lustgasreningsanläggning i den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett inte kommer att bli av på grund av omprioriteringar i investeringsbudgeten. Utsläpp lustgas (ton CO 2 -ekvivalenter) GWP 310 1 600 1 400 1 200 1 000 ton 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 22

Upphandling och inköp Verksamhetens indirekta miljöpåverkan genom använda varor och tjänster kan påtagligt reduceras genom att ställa miljökrav i samband med upphandlingar. Nationellt finns ett aktivt arbete inom Miljöstyrningsrådet att upprätta miljökrav för olika varugrupper. 7 Intresset för relevanta miljökrav har ökat även inom LD. Under 2012 har miljöavdelningens kompetens efterfrågats vid flera tillfällen i samband med centrala upphandlingar. Miljöaspekten finns också med i de underlag som upprättas vid alla upphandlingar. Upphandling av förbrukningsvaror till LD görs i ett samarbete mellan flera landsting kallat Varuförsörjningen. LD miljöavdelning deltar aktivt i Varuförsörjningens miljögrupp. Under 2012 har miljögruppen tagit fram nya riktlinjer Miljö- och hälsoanpassad upphandling 8 för varuförsörjningens arbete. Ytterligare exempel på miljögruppens arbete är de miljöguider, för batterier och ljuskällor samt för handskar, som tagits fram under året för att underlätta för verksamheterna att göra bra miljöval. Miljögruppen har också utbildat Varuförsörjningens personal kring uppdateringar i riktlinjer, baskrav och rutiner för miljökrav. Utbildningen omfattade även etiska och sociala riktlinjer, problembilden i produktionsländerna och hur de etiska kraven följs upp. Ett gemensamt arbete pågår för att ta fram jämförelser mellan engångs- och flergångsmaterial avseende funktion, livslängd och kostnader med fokus på frågan hur miljö- och hälsoanpassad upphandlingen blir. 7 www.msr.se 8 http://www.varor.lul.se/webbreg/content/text.asp?sid=miljo 23