2009 10 30 ÄDp 5004 UTSTÄLLNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande ändring av detaljplan för område vid LILLGRUND i Öresund i Malmö Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Mot stadsbyggnadsnämndens beslut att påbörja planarbetet reserverar sig Lars Hedåker (m), Krister Holst (m), Marianne Norman (m) med instämmande av Hans Banke (m), Ingrid Gunnarsson (m) och Bertil Pauli (spi) till förmån för av Lars Hedåker framställt men inte bifallet yrkande. Följande sammanställning redovisar samråds- och remissynpunkter. Stadsbyggnadskontorets kommentarer redovisas i kursiv stil. MYNDIGHETER Länsstyrelsen meddelar i yttrande 2009-04-29 att förslaget inte strider mot de intressen Länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap 1 plan- och bygglagen. Riksintressen Lillgrund omfattas av riksintresse för yrkesfisket (fångstområde för torsk, beteckning 48 enligt fiskeriverket Finfo 2006:1) vilket inte framgår av planhandlingarna. Kommunen bör beskriva om förslaget anses påverka riksintressets värden. Detaljplanen behöver kompletteras och förtydligas i detta avseende. - Planhandlingarna kompletteras. Sidan 1 av 7
Lantmäterimyndigheten Malmö stad har enligt yttrande 2009-04-03 meddelat att man inte har något att erinra. STATLIGA OCH KOMMUNALA ORGAN Tekniska nämnden, delegation 2, meddelar i skrivelse 2009-04-27 att man inte har något att erinra ej heller mot att det planförslaget antages av stadsbyggnadsnämnden i kommunfullmäktiges ställe. Miljönämnden meddelar i skrivelse 2009 04 27 att man tillstyrker förslaget under förutsättning att följande beaktas och arbetas in i dokumentet. De riktvärden för buller som redovisas på plankartan under rubriken Störningsskydd bör ändras så att de överensstämmer med de villkor som verksamheten givits i domslut från Miljödomstolen. Planändringen omfattar endast tillägget för vindkraftverkens totalhöjd. Stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo har i skrivelse 2009-04-01 meddelat att man inte har något invända mot planförslaget. Transportstyrelsen, sjötrafiksektionen, har i skrivelse 2009-04-29 meddelat att inte har något att invända mot framtagen MKB ur sjösäkerhetssynpunkt, angående höjning av vindkraftshöjden för ingående vindkraftverk i Lillgrundsvindkraftspark. Transportstyrelsen, luftfartsavdelningen, har i skrivelse 2009-04-20 meddelat man inte har något att tillföra i ärendet. Vellinge kommun har i skrivelse 2009-04-30 meddelat att för Vellinge kommun framstår åtgärdsordningen o processen som ologisk och snarast obegriplig. I det (hypotetiska) fall att miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma till en slutsats, som inte överensstämmer med den föreliggande verkligheten, blir konsekvensen att vindkraftparken måste byggas om eller rivas. I övrigt vidhåller Vellinge kommun de synpunkter som tidigare framförts. Följande har inget att erinra mot förslaget. E.ON Elnät enligt skrivelse 2009 04 17 Swedegas AB " 2009 04 27 2
SAKÄGARE OCH ÖVRIGA Ägare till fastigheten Nässelfjärilen 3, Hakvingegatan 4, Bunkeflostrand har i skrivelse 2009 04 30 meddelat följande. Att en ny detaljplan görs i efterhand för att den skall stämma efter vad som byggts måste anses vara anmärkningsvärt. Om detta agerande accepteras skapar man samtidigt prejudikat i alla andra ärenden. Detta måste anses vara djupt olyckligt, därför vore det ur denna aspekt (och även andra se nedan) bäst att byggnationen utförs efter ursprunglig detaljplan. Handlingarna i ärendet och den nu modifierade MKB:n daterad 2009-03- 09 har följande brister och felaktigheter. Förändring i detaljplan kan inte värderas innan dessa är tillfredställande utrett. 1. Den visuella inverkan av Lillgrund på landskapet är påtaglig. De animeringar/bilder som har presenterats under hela handläggningstiden är djupt missvisande. Anläggningen är inte uppförd så att den överensstämmer med de beskrivningar som getts till de berörda. Den verkliga inverkan är mångdubbelt större. Detta är olyckligt då de berörda och myndigheter därmed inte fått tillfälle att skapa sig en riktig bild av den kraftiga förstöringen av landskapet. Att dessutom tillåta en större bygghöjd, kraftigare dimensioner och rotordiameter förvärrar situationen. Animeringarna visar inte den visuella påverkan på ett rätt sätt. Se bilaga bild 1 och 2. Dessa bilder visar också när man betraktar de bakomliggande verken att dessa ser distinkt mindre ut. Ändringen i upplevd storlek vore mindre med verk enligt ursprunglig detaljplan. Ett annat sätt att relatera förändringen i storlek är att t.ex. jämföra en Volvo V70 med en V50. Det torde vara få som skulle anse storleksskillnaden mellan dessa bilar som obetydlig. För dessa är skillnaden i mått ca 6 %. För Lillgrund är förändringen 9,5 %. Stålåtgången för verken anges vara fördubblad mot ursprunglig plan. Med 10 m större rotor radie ökar den svepta ytan med mer än 60 %. Detta tyder också på att förändringen är avsevärd. Ändringen i detaljplan kan med gängse värderingsgrund inte anses vara försumbar eller obetydlig. - Gjorda visualiseringar i det ursprungliga ärendet är godkända av berörda myndigheter. Någon ny visualisering är av naturliga skäl, i den nu aktuella planändringen, inte nödvändigt då denna går att uppleva vid den uppförda vindkraftparken. Då det i planärendet egentligen endast handlar om att formellt lägga fast rådande förhållanden känns en teknisk jämförelse med det ursprunglig förslaget överarbetad och irrelevant. 2. Anläggningen är uppförd mot vedertagna rekommendationer med ett allt för kort avstånd mellan verken så att de inte producerar optimal effekt. Även detta förvärras av den nu aktuella förändringen med större verk. 3
Gängse rekommendation är att verk till havs skall uppföras med ett avstånd av minst 6 gånger rotordiametern. För Lillgrund har istället använts en faktor 3-4. Detta är också påpekat av Tore Wizelius, vindkraftsforskare. När man nu studerar produktionen från Lillgrund bekräftas att verken skuggar varandra kraftigt, se tabell nedan. I denna listas per produktionsdag snittet för de tio mest produktiva respektive tio minst produktiva verken. Det framgår klart att skillnaden är mycket stor, skuggningseffekten halverar produktionen för ett stort antal verk. Med en mindre rotor diameter alternativt lägre antal verk hade både miljön skonats och verken kunnat utnyttjas effektivare. Datum 10 lägsta snitt 10 högsta snitt Delta ggr 2009-04-27 21,9 52,4 2,39 2009-04-26 26,1 55,9 2,14 2009-04-22 17,9 33,1 1,85 2009-04-20 5,9 14 2,37 2009-04-16 45,1 74 1,64 2009-04-12 25 65,5 2,62 Snitt: 2,17 - Vattenfall Vindkraft har gjort beräkningar angående produktion relaterad till vindkraftverkens positioner och funnit den tillräckligt lönsam för att driva parken. Det optimala alternativet har valts. Oavhängigt avståndet mellan verken blir produktionen större med de högre verken än motsvarande lägre verk. 3. Färgsättningen på verken förstärker den visuella effekten. I ursprunglig MKB (bl.a. sid 121 och 137) sades att man fastställt att en ljusblå färg hade i simuleringar visat sig minimera kontraster. Vad jag kan se är verken idag vitmålade och avviker därmed från ursprunglig plan. - Ursprunglig plan ger möjlighet till både vit, ljusgrå eller ljusblå färg. 4. Verken är försedda med kraftiga röda ljus. Ett större antal blinkar väldigt störande. Vid ostliga vindar blinkar samtliga ljus då rotorbladen passerar. Allt detta är en betydande miljöpåverkan. Till detta tillkommer belysning av fundamenten och transformatorstation. Ingen information om detta gavs till de berörda inför byggnationen. Problemet måste avhjälpas t.ex. genom lägre belysning, avskärmning mot land etc. - De röda ljusen har dimensionerats efter givet tillstånd från Luftfartstyrelsen. 4
5. Det sägs i den nya MKB:n att Lillgrund kommer att producera 3-5 gånger mer än målet i kommunens miljöprogram. Det finns därför ingen anledning att ytterligare öka storleken då målet redan har kraftigt överskridits. Snarare kunde en utbyggnad som motsvarat miljömålet ha skonat känslig miljö. - Vindkraftverksutbyggnaden är i linje med statens mål vad avser för förnyelsebara energikällor. År 2010 är målet att 60 % av den totala elproduktionen ska vara från förnyelsebara energikällor. 6. Det sägs att Lillgrund medverkar till minskning av utsläpp av växthusgaser. Detta är ett felaktigt påstående. Jämförelse med koleldade produktionsanläggningar är inte relevanta. Denna jämförelse vore riktig om Vattenfall hade byggt anläggningen i Tyskland där kolkraft är en betydande energikälla. Vid nyinvestering i Svensk elproduktion torde kolkraft inte vara ett reellt alternativ. Vattenkraft eller kärnkraft är de alternativ man skall ställa mot utbyggnaden av Lillgrund. Enligt Vattenfall är CO2 utsläppet ur livscykel perspektiv 3 till 4 gånger större för vindkraftsel än för vatten eller kärnkraftsel räknat per producerad kwh. För havsbaserade verk är förmodligen skillnaden ännu större. Utbyggnaden av Lillgrund medför större påverkan på klimatet än de alternativa produktionsmetoder som är aktuella för Sverige. Ett klimatmässigt gott alternativ är att förflytta verken och sätta de i drift i ett land (t.ex. Tyskland) där kol används som energikälla för att producera el. - Detta är ingen motsättning om man tänker globalt, vi behöver alla förnybara energikällor. Förnyelsebara energikällor inom elproduktionen är ett centralt mål för EU:s energipolitik. 7. Vindkraft produceras när det blåser och inte när det behövs. För Sverige innebär detta att vattenkraften måste reglera variationerna. Med utbyggnaden av Lillgrund innebär det att vattenkraften måste kompensera för ännu större variationer. Detta ökar variationerna i vattendragen vilket är negativt ur miljösynpunkt. Denna påverkan är inte utredd i MKB:n. - Det finns idag inte någon brist på reglerkraft. Uppförandet och driften av Lillgrund har inte medfört någon utbyggnad av vattenkraft. 8. För fågellivet är också förändringen negativ. Utlåtande har inhämtats om förändring av höjden. Detta är inte den viktigaste faktorn. Den kraftigt ökade svepta ytan och att nu rotorspetsarna når ner till 22 m över vattenytan istället för 30 m är en betydande försämring då sjöfågel oftast flyger på låga höjder. Dessutom saknas i MKB:n hur nattflygande fågelarter påverkas av verken. Detta måste beaktas. 5
- Utredaren Leif Nilsson m.fl. på Lunds universitet har gjort studier av påverkan på fågellivet och ett kontrollprogram pågår. Både dag och nattflygande fåglar har utretts i den ursprungliga tillståndsprocessen. Enligt bedömning av Leif Nilsson kommer höjdändringen inte att utgöra någon ökad risk för fågellivet. 9. Förändringen av storlek innebär en betydande ökad materialanvändning. T.ex. för stål en fördubbling. Det saknas uppgift om betong åtgången. Detta är viktigt då cementframställning medför kraftiga CO2 utsläpp. Betongåtgången är irrelevant i denna MKB och planprocess, eftersom fundamenten, som är betong, bara påverkat marginellt av höjdförändringen. Vindkraftverken tillverkas i stål. I övrigt har inga anmärkningsskrivelser från kända sakägare och övriga inkommit mot förslaget. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande har inte bedömts medför betydande miljöpåverkan enligt MB 6 kap 11. Invändningar mot den bedömning av miljöpåverkan som kommunen gjort finns. Invändningarna redovisas och bemöts i denna samrådsredogörelse. Stadsbyggnadskontoret vidhåller att ingen miljöbedömning krävs. Följande skrivelser har handlat om bedömning av miljöpåverkan med stadsbyggnadskontorets kommentar till respektive synpunkt i kursiv text: Länsstyrelsen har i skrivelse 2007-07-02 meddelat att man anser, i likhet med Malmö stad, att ändringen av detaljplanen för Lillgrunds vindkraftspark avseende en ändring av totalhöjden från 105 till 115 m inte kan anses medföra en betydande miljöpåverkan. Detta hindrar dock inte kommunen att trots allt göra en miljökonsekvensbeskrivning, vilket man avser. Kommunen vill ha länsstyrelsens synpunkter på omfattning detaljgrad av miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen kan konstatera att frågan om miljöpåverkan vad gäller ändring av totalhöjden på vindkraftsanläggningen handlar om landskapsbildspåverkan samt ökad energiproduktion. När det gäller landskapsbildpåverkan är det främst höjdändringens konsekvenser från land vid t.ex. Bunkeflostrand/Klagshamn och Näset som behöver belysas. I miljökonsekvensbeskrivningen ska ett nollalternativ ingå och det kan i detta fall med fördel vara idag gällande detaljplan. 6
Vellinge kommun har i skrivelse 2007-08-10 meddelat att med stöd av föreskrifterna i förordningen 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivning och förteckning i bilaga 1 till denna förordning bedöms entydigt att detaljplan för vindkraftpark på Lillgrund med 115 meters totalhöjd medföra betydande miljöpåverkan. Bestämmelserna i miljöbalken och förordning 1998:905 ger ej något utrymme till en delning av projektet såsom antyds i remissunderlaget utan prövningen ska självklart omfatta hela anläggningens miljöpåverkan. För påverkan på Öresunds vattenmiljöer mm bör dock, såsom anges i remissen, den MKB som upprättades i samband med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken kunna tjäna som underlag. För påverkan på landskapsbild erfordras en fördjupning och utvidgning av studierna med hänsyn till de förutsättningar som nu utgör utgångspunkt för prövningen. Vellinge kommun förutsätter fortsatt samråd kring omfattning och teknik för redovisning av påverkan på landskapsbild. SYNPUNKTER PÅ MKB:n Miljökonsekvensbeskrivning utgör en av planhandlingarna. Inkomna synpunkter nedan hänvisar till MKB:n: Länsstyrelsen har i skrivelse 2009-04-29 meddelat följande: Riksintressen Lillgrund omfattas av riksintresse för yrkesfisket (fångstområde för torsk, beteckning 48 enligt fiskeriverket Finfo 2006:1) vilket inte framgår av planhandlingarna. Kommunen bör beskriva om förslaget anses påverka riksintressets värden. Detaljplanen behöver kompletteras och förtydligas i detta avseende. - Planhandlingarna har kompletterats. I MKB:n på sidan 7 står det angivet att hela Lillgrundsområdet är utpekat som riksintresse för havsfiske. Ägare till fastigheten Nässelfjärilen 3, Hakvingegatan 4, Bunkeflostrand har i skrivelse 2009 04 30 meddelat följande. Handlingarna i ärendet och den nu modifierade MKB:n daterad 2009-03- 09 har följande brister och felaktigheter. Förändring i detaljplan kan inte värderas innan dessa är tillfredställande utrett. - Se synpunkter och kommentarer ovan Ingemar Gråhamn Lars-Erik Englund 7