Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Sfi Rektors namn: Susanne Bergman Telefonnummer: 044/0733-13 67 46 E-postadress: susanne.bergman@kristianstad. se 1

Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet s. 3 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen s. 4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden s. 5 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål s. 5 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen s.15 6. Åtgärder för utveckling och förbättring s.14 7. Rektors beslut s 15. 2

1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet Sfi tillhör Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förvaltningen är sedan maj 2010 organiserad i två avdelningar där Sfi är en del av avdelningen Utbildning och vägledning. Under året har det även pågått ett arbete med att planera för en omorganisation där Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med Socialförvaltningen ska bilda en gemensam ny förvaltning. Flera nyheter har kommit för Sfi under året, Nationella prov i alla slutkurser, Sfi-bonus och genomförande av etableringsreformen. Alla nyheterna har tagit mycket tid för planering och implementering. Sfi har sedan april 2009 all verksamhet förlagd till lokaler i Åsums fure i Norra Åsum ca 5 kilometer utanför Kristianstad centrum. Det finns inte några planer att inom de närmaste åren flytta tillbaka verksamheten till centralare delar av Kristianstad. Bussförbindelserna har förbättrats under året men det finns fortfarande problem och många deltagare kör bil eller blir skjutsade hit. Det är även ett problem för deltagarna att hinna till sina praktikplatser och kompletterande aktiviteter. Tillgängligheten till service som finns i centrum t.ex. bibliotek, museum, Arbetsförmedlingen m.m är avsevärt försvårad. Samarbetet med övriga delar av förvaltningen är försvårad och mycket tid går åt till resor. Möjligheter till friskvård har blivit bättre. Kurser/utbildningar Sfi innehåller fyra kurser A, B, C och D uppdelade på tre studievägar beroende på tidigare utbildning. Inom studieväg 1 kurs A-B sker läs- och skrivinlärning. Studieväg 2 förbereder för arbetslivet och studieväg 3 för vidare studier. Kvällsundervisning och flexibel undervisning i språkverkstaden/studiehallen erbjuds de deltagare som t.ex. på grund av arbete inte kan följa ordinarie undervisning. Antal deltagare på Sfi har under 2010 legat konstant jämfört med 2009. Däremot har andelen lågutbildade som går studieväg 1 nästan fördubblats. Antal kursdeltagare per månad och kurs 2010 Kurskod Jan. Feb. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec VT HT Helår SFI3071 44 51 55 61 62 60 58 79 73 75 90 78 68 114 124 SFI3072 174 166 172 181 193 173 147 145 179 155 179 162 298 281 432 SFI3073 106 140 152 139 135 164 92 146 183 158 185 161 272 269 424 SFI3074 96 105 96 81 80 57 35 85 106 96 118 134 181 179 308 Unika 407 450 458 447 450 425 332 442 513 480 523 515 668 678 936 deltagare 3

Deltagare per studieväg 2009 Flyktingar Övriga Totalt Studieväg 1 55 9 64 (7%) Studieväg 2 304 178 482 (52%) Studieväg 3 214 163 377 (41%) Deltagare per studieväg 2010 Flyktingar Övriga Totalt Studieväg 1 90 30 120 (13 %) Studieväg 2 317 194 511 (54%) Studieväg 3 123 190 313 (33%) Andelen flyktingar har minskat från 60% till 56%. Sfi har kontinuerlig antagning. Under 2010 startade 15 nybörjarkurser vilket är något färre än 2009 och ett resultat av den förbättrade kartläggningen som möjliggjort att man kunnat placera in deltagarna i befintliga grupper. Personal Sfi s personal består av 24,7 lärartjänster, 0,5 samordnare, 2 integrationsvägledare, 1,7 assistent och en rektor. Verksamheten har även tillgång till vaktmästare och förvaltningsgemensam personal för löner, ekonomi mm. Ledningsorganisation Ledningsorganisationen förändrades1 maj 2010 då Sfi ingår i avdelningen Utbildning och vägledning. Avdelningen har en avdelningschef och Sfi har en rektor som ingår i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med avdelningscheferna för förvaltningens avdelningar, ekonom, personalsekreterare, utbildningsansvarig under ledning av förvaltningschefen. Materiella resurser Lokaler Sfi finns i lokaler i Åsums Fure i Norra Åsum beläget ca 5 kilometer utanför centrala Kristianstad. Undervisningen sker i tre hus. Lokalerna är inte helt avsedda för undervisning utan har fått anpassas i viss utsträckning till verksamhetens behov. Klassrummen är relativt små och rymmer 15-20 deltagare. Ett klassrum är större. Det finns en filmsal med stor filmduk. Under slutet av året påbörjades en upprustning av ytterligare 4 små klassrum. 4

Läromedel Tillgången på läromedel är god. Alla deltagare får låna lärobok och alla får en övningsbok. Från och med i år har vi ett krav att deltagarna har eget lexikon men det finns fortfarande lexikon för tillfälliga lån i klassrummen. Tillgång på referensmaterial som böcker och digitala lärmedel finns och har förbättrats under året. Filmsalen ger möjlighet att se längre filmer. Ytterligare 4 klassrum har utrustats med projektorer. För att få tillgång till bibliotek måste man åka till centrala Kristianstad. Datorer Deltagaredatorer 104 Administrativa 37 Stödresurser Tillgång till Studie- och yrkesvägledare utökats och finns alla dagar i veckan. Studiehandledning på hemspråk finns för arabisktalande, fransktalande och somalisktalande deltagare. Under vårterminen fanns det stöd i språkverkstaden 2 dagar i veckan från och med höstterminen finns det möjlighet till extra stöd alla dagar i veckan i studiehallen. Talpedagog används för stöd i uttal. Kommunikationsgrupper finns 3 dagar per vecka Integrationshandledare finns för stöd till deltagarna i samhälls- kultur- och hälsoinformation. Nyckeltal: Avläses per 15 oktober årligen Antal deltagare 438 Antal lärare (årsarbetare) 25,2 Antal lärare per 100 deltagare 5,75 Andel lärare (årsarbetare) 73% behöriga invandrarlärare 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Grunden för kvalitetsredovisningen: Uppgifter ur Procapita och Business Objects Verksamhetsplan Betyg Nöjdhetsgrad mäts varje termin Kursutvärderingar i grupperna Diskussioner i arbetslagen Skolinspektionens rapport Följande har medverkat i arbetet med kvalitetsredovisningen Medarbetarna har medverkat i arbetslag, på arbetsplatsträffar och under medarbetarsamtal. 5

Diskussioner med Sfi s och avdelningens utvecklare. Deltagarna har deltagit genom sina kursutvärderingar, mätningar av nöjdhetsgrad och genom diskussioner i grupperna och i Deltagarforum. Under hösten 2009 blev Sfi kvalitetsgranskade av Skolinspektionen. Deras rapport som kom i mars 2010 finns som underlag. Kvalitetsredovisningen kommer att diskuteras på arbetsplatsträff, i grupperna, lämnas till förvaltningsledningen, nämnden och läggas ut på Sfi s hemsida. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella perioden Målet för Sfi enligt nämndens styrkort är en flexiblare effektivare språkundervisning så att fler kan klara Sfi inom ett år och kan kombinera Sfi med praktik och arbete. Följande åtgärder för förbättring prioriterades i föregående kvalitetsredovisning: Öka deltagarnas inflytande i utbildningen Korta köerna till Sfi Förbättra de individuella studieplanerna och dokumentationen Öka den flexibla undervisningen i studieverkstadsform Öka deltagarnas medvetenhet om genus- och demokratifrågor Översätta likabehandlingslagen till fler språk Starta Sfi+ yrkesutbildning Förbättra undervisningen för deltagare med ohälsa 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål En verksamhetsplan upprättades och arbetet har målmedvetet bedrivits för att genomföra de prioriterade förbättringarna som beslutades i förra kvalitetsredovisningen. Åtgärder har också vidtagits efter skolinspektionens rapport. Under vårterminen påbörjades ett arbete med att korta köerna till Sfi genom att samordnaren tog hand om kallelserna och fick tillgång till Procapita. Utveckling av verksamhetens ledning Omorganisationen innebar att Sfi är en del av avdelningen Utbildning och vägledning som leds av en avdelningschef. Det har medfört att ett utökat samarbete och stöd för rektor i utbildningsfrågor. Avdelningen har under året haft en utvecklare som delvis arbetat med Sfi och en utvecklare på 20 % för enbart Sfi. Det har inneburit en avsevärd förbättring och avlastning för rektor. Nätverket för Sfi rektorer i Skåne är aktivt och träffas fyra gånger per år. Sfirektorerna i Skåne Nordost har träffats regelbundet och har bl.a anordnat gemensam KU-dag för lärarna. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling genom deltagande i konferenser för vuxenutbildning, om den nya etableringsreformen, nationella digitala prov och Sfi-bonus. Rektor har genomgått kommunalt ledarutvecklingsprogram och utbildning i arbetsrätt. 6

Personalens kompetensutveckling All personal Mångfald och kulturskillnader heldag (ca 1/3 av personalen) Gemensam förvaltningsdag med information om den nya förvaltningen 2 gemensamma dagar med arbetsförmedlingen med anledning av etableringsreformen (ca 1/3 av personalen). KU-dag tillsammans med Skåne Nordost om bedömning utifrån processbarhetsteorin Avdelningsdag med information om den nya skollagen, folkhögskola m. m Exempel på enskild kompetensutveckling Sfi konferens i Växjö Dyslexikurs, Nationellt centrum Stockholm Fortbildningskonferens i Alfabetisering Bokcirklar Kulturmöten somalisk kultur Sfi konferens om individualisering Svenska som andraspråk 61-90 hp (lärarlyftet) 4.1. Normer och värden Mål: Öka deltagarnas medvetenhet om genus och demokratifrågor. Förbättra undervisningen för deltagare med ohälsa. Bakgrund Många av deltagarna mår dåligt av olika anledningar och har dåliga kunskaper om hälsofrågor och livsstil. En stor del av deltagarna kommer från auktoritära samhällen och har inte varit vana att ha inflytande i sin skola och behöver träna sig i deltagande i demokratiska processer och genusfrågor. Processen Sfi har en integrationsvägledare med inriktning mot kultur och hälsa. Hon har haft gruppinformation om för samtliga nybörjare på Sfi som deltagit i kartläggningen och uppföljning senare i utbildningen om normer och värden i svensk kultur och samhällsliv och vanliga reaktioner i migrationsprocessen. Enskilt har hon även haft samtal i konfliktlösning, motivationshöjande samtal m.m. Hon har deltagit aktivt i Alfaslussen och haft motsvarande samtal med deltagare som är analfabeter. För att öka kunskaperna om hälsa och livsstil har vi ett samarbete med hälsopedagogutbildningen på högskolan som genomför samtal och workshops om hälsa och livsstil. Alla grupper har demokratiskt valt representant till deltagarforum. Alla lärare arbetar med normer och värden i sina grupper genom diskussioner om likabehandlingslagen, demokratibegrepp, kvinnors lika värde i gruppen, rätten till taltiden och utrymmet i klassrummet. 7

4.2. Kunskaper Starten av Studiehallen har medfört en tydlig jämställdhetsaspekt då många kvinnor, som ofta har svårt att få tid till studier hemma, har fått den möjligheten där. Naturen kring skolan har bidragit till att fler friskvårdsaktiviteter genomförts t.ex. brännboll, fotboll promenader osv. Vi har även ett samarbete med Regionmuseet och genomför tillsammans med dem utflykter ut i olika naturområden. Utbudet av kurser i yrkessvenska har riktats till både traditionellt manliga och kvinnliga yrken. Under vårterminen påbörjades en planering för att kunna starta utbildning för deltagare med migrationsrelaterad stress. Det bildades en projektgrupp med deltagare från JoP, AF och Sfi för att söka pengar från FINSAM. Planeringen har stött på motgångar och är ännu inte klar men hoppas kunna komma igång under 2011. Tills dess försöker vi lösa deltagares problem med ohälsa med individuella lösningar som mindre grupper, Studiehallen osv. Utvärderingsmetod Samtal med lärare, integrationsvägledare och deltagare. Resultat 12 grupper var i naturen med museet. Integrationsvägledaren har haft föreläsningar, gruppinformationer, flerpartsamtal och hjälpt många enskilda med integrationsproblem. Demokratiprocessen har stärkts genom gruppråd deltagarforum och återkoppling till gruppråden. Värdera Vi har ökat deltagarnas medvetenhet om demokratifrågor genom deltagarforum och klassråd. Analysera Vi behöver jobba mer med genusfrågor. Vi behöver starta Sfi för personer med migrationsrelaterad stress. Mål: Effektivare och flexiblare språkutbildning korta köerna - fler får utökad läs och skrivträning Bakgrund Målet för hela förvaltningen är att deltagarna så snabbt som möjligt kan uppnå egenförsörjning. Fler deltagare har praktik eller instegsjobb parallellt med Sfi och det kräver flexibla undervisningsformer. Köerna till Sfi behöver kortas. Deltagare som omfattas av etableringsreformen bör kunna påbörja Sfi inom en månad. För att effektivisera språkutbildning bör den vara individanpassad och utgå från deltagarens behov, resurser och intressen. 8

Processen Den kontinuerliga antagningen har ökat och sker nu varannan till var tredje vecka. Språkkartläggningen har under året förbättrats och utökats. Från och med oktober startar Sfi med kartläggning som varar i 2 veckor och som innehåller förutom språkkartläggning, studieteknik, datoranvändning, information migrationsprocessen, enskilda samtal och målsättning för Sfi studierna. De arabisktalande får kartläggning på arabiska där man även kontrollerar språket. Syftet är att hitta eventuella stödbehov så tidigt som möjligt. I slutet av kartläggningen upprättas en studieplan tillsammans med deltagaren. Under kartläggningsveckorna påbörjas språkinlärningen. Alfaslussen startade under våren. Där kartläggs de deltagare som är analfabeter eller har mycket kort skolbakgrund. De arabisktalande blir även kartlagda på arabiska. Deltagare kan slussas ut i befintliga grupper eller fortsätta undervisningen i alfaslussen tills en grupp kan bildas. För att förbättra flexibiliteten och individualiseringen startades studiehallen i september. Där kan deltagarna studera på egen hand med stöd av handledare. I studiehallen kan man utöka sin studietid till heltid, studera helt flexibelt eller komma på extra drop- in och få hjälp tillfälligt. När kartläggningstiden är slut för nybörjarna går de en tid i studiehallen innan deras gruppundervisning startar. En del placeras ut i grupper direkt om det finns plats i en passande grupp. Under våren hade vi grupper för läs och skrivträning men deltagarna hade svårt att komma på de tiderna varför vi ändrade till att ge läs- och skrivträning i studiehallen. Några lärare framför allt inom studieväg 1 hade läs- och skrivträning i grupperna efter behov. Vilket har medfört en snabbare övergång från kurs A till B. Slussen har färre deltagare för att man lättare kan placera ut deltagarna i grupperna. Deltagare som återkommer får i tveksamma fall gå fyra veckor i studiehallen för att visa att de gör progression innan de placeras in i grupp. Utvärderingsmetod a) Antalet deltagare som har gått i studiehallen/språkverkstaden, Antalet deltagare i kvällsundervisningen b) Kötiderna c) Antalet deltagare som klarat studieväg inom ett år Resultat a) Antalet deltagare i Studiehallen har ökat och vi har kunnat erbjuda flexiblare studier. Antalet deltagare som går på kvällen har ökat. Samtliga kvällsdeltagare har arbete eller praktik som gör att de inte kan gå i dagkurser. Deltagarna i slussen har minskat. b) Genomsnittstiden för att kunna starta Sfi har varit inom gränsen för 3 månader men det har funnits deltagare som väntat för länge. Genom alfaslussen och den nya kartläggningen med fortsättning studiehallen har vi kunnat minska kötiden något. c) Andelen som klarat sin studieväg inom ett år är sämre än tidigare. 9

a) Antalet deltagare i Språkverkstaden/studiehallen Vt10 Ht10 136 236 Antal deltagare i kvällsundervisning Vt 09 Ht09 Vt10 Ht10 32 44 49 53 Antal deltagare i Slussen Vt 09 Ht 09 Vt10 Ht10 58 62 56 36 Antal deltagare i Alfasluss Vt 10 Ht 10 19 32 b) c) Kötider antal dagar Vt10 Ht10 63 61 Andelen som har klara sin studieväg År Klarat studieväg Varav inom ett år 2009 270 148 2010 277 118 Värdera Måluppfyllelsen för delmål a) är mycket god. Måluppfyllelsen för b) ligger genomsnittligt inom ramen men enskilda har fått vänta för länge. Måluppfyllelsen för C är försämrad. Lika många har klarat sin studieväg men det har tagit längre tid. Analysera Lärarna är medvetna om behovet av individualisering och flexibilitet och är aktiva med att flytta deltagare till snabbare grupp eller skicka dem till studiehallen. Flexibiliteten har ökat avsevärt. Vi har både kontinuerlig antagning och avslut. Kartläggningen av nybörjarna och deltagarna i alfaslussen har minskat kötiderna genom att deltagarna snabbare har blivit utslussade. Den intensivare lästräningen har gett resultat i studieväg ett. Möjligheten att kunna läsa på heltid i Studiehallen har varit uppskattad och troligtvis gett bra resultat. Det har varit för kort tid för att utvärdera. Andelen deltagare på studieväg 1 har nästan fördubblats under året och det kan vara en förklaring till den förlängda genomströmningen. 10

4.3. Deltagarnas ansvar och inflytande Mål: Öka deltagarnas inflytande i utbildningen Förbättra de individuella studieplanerna och dokumentationen. Bakgrund Utbildningen ska utgå från deltagarnas behov och de ska vara delaktiga i uppläggningen av utbildningen. Den individuella studieplanen ska upprättas tillsammans med deltagaren och ligga till grund för deltagarens studier på Sfi. Deltagarforum startade under förra året och skulle fortsätta och utvecklas. Processen Under kartläggningen påbörjas arbetet med den individuella studieplanen. Man diskuterar mål och förutsättningar för Sfi tiden. Allt dokumenteras i den individuella studieplanen och deltagaren erhåller en kopia. Under våren 2011 kommer dataversionen vara klar och finnas i Procapita. Lärarna dokumenterar i Procapita under hela Sfi-tiden. Många deltagare har tidigare aldrig kunnat vara delaktiga i eller tagit ansvar för sin tidigare skolutbildning. Det är en process som vi startar och som utvecklas under hela Sfi- utbildningen. Deltagarna är efter språklig förmåga delaktiga i planeringen av arbetet. Regelbundna samtal om mål, resultat och ansvarstagande görs under hela utbildningen. I utvecklingssamtalen tillsammans med handläggarna har deltagarna fått möjlighet till inflytande över sin planering. Integrationsvägledaren har både enskilda- och gruppsamtal om motivation och ansvar. Utvärderingar som mäter deltagarnas nöjdhetsgrad görs två gånger per år. Enkäten finns översatt till de vanligaste språken. Deltagarforum har börjat hitta sina former. Deltagarna är väl förberedda och representerar sina grupper väl. Återkoppling sker till gruppen. Deltagarforum är ett viktigt för informationsutbyte mellan deltagarna och skolledningen. Mångas frågor reds ut direkt. Utvärderingsmetod Utvärdering görs två gånger per år där det bl.a. frågas om hur deltagarna har haft möjlighet att påverka sin aktivitet. Resultat I utvärderingen var medelvärdet på hur deltagaren kunnat påverka planeringen av aktiviteten (d.v.s. Sfi) 4,38 (6 gradig skala) medianen 5. Värdera Vi har gjort stora förbättringar men bättre utvärderingsmetoder behövs. Analysera Deltagarforum har utvecklats bra. Vi har blivit bättre på att låta deltagarna ha inflytande över planeringen av utbildningen och att träna dem i att ta ansvar för sina studier. De märks inte minst i studiehallen. Den individuella studieplanen är bättre med tydligare mål och vad som 11

behöver göras för att uppnå målen. Den måste också bli ett naturligt instrument för alla parter. Det är viktigt att alla lärare är noga med dokumentation i den individuella studieplanen och gör deltagaren delaktig i planeringen. 4.4. Arbete utbildning och samhällsliv Mål: Öka andelen som får yrkessvenska eller meritportfölj Bakgrund Behovet att kunna kombinera Sfi med yrkesutbildning eller andra studier har ökat. Deltagarna behöver bli medvetna om sin kompetens och kunna uttrycka den på svenska. Vägen till ett arbete kan kortas om man kan kombinera Sfi med yrkessvenska och yrkesutbildning. Processen Under året hade vi branschinriktade kurser städ, kök, trafik, bussförare och vård. Under hösten hade vi en yrkesutbildning mot svets och CNC tillsammans med Lernia där vi hade yrkesinriktad Sfi. Arbetet med Meritportfölj fortsatte under hela året. Alla lärare är nu insatta i arbetet och en lärare har samordnat meritportföljsarbetet. De flesta C och D grupper har gjort Meritportföljer både under intensivveckor och innan med lärare. Vi har även haft hjälp av SYV och arbetskonsulenter. Utvärderingsmetod Antalet kurser i yrkessvenska och deltagarantal. Antalet grupper som arbetar med meritportfölj. Resultat Vi har haft 6 kurser i yrkessvenska som samlat totalt 68 deltagare där samtliga kom från Sfi. Meritportfölj har blivit en naturlig del av Sfi undervisningen i synnerhet i C och D kurserna men intensivveckor har genomförts tillsammans med SYV/arbetskonsulent. Under våren deltog 17 grupper och under hösten14 grupper. Värdera Måluppfyllelsen är god men vi strävar efter att ha fler bransch/yrkesinriktade kurser. Analysera Kurserna i yrkessvenska har varit bra men det har varit svårt att fylla kurserna. Samarbetet med Arbetsförmedlingen om kursen på Lernia var bra och borde fortsätta. Vi behöver utveckla samarbetet i Skåne Nordost för att få ett bättre underlag. Meritportföljsarbetet är ett utmärkt komplement till kartläggning och är även motivationshöjande. 4.5. Bedömning och betyg 12

Mål: Vi har inte satt något specifikt mål men arbetar ständigt med att förbättra likvärdigheten och bedömningen. öka antalet godkända betyg. öka andelen positiva avgångar Bakgrund De nya nationella proven i B, C och D kurserna har ökat diskussionerna om likvärdighet och bedömning. Målet för förvaltningen var att öka de positiva avslutsorsakerna efter Sfi. Processen Vi har arbetat en del med bedömning under året. De nya nationella proven har medfört fler medbedömningar och många diskussioner om bedömning. Vi har haft en KU-dag om bedömning enligt processbarhetsteorin. Arbetslaget i studieväg ett har förtydligat delmålen i A kursen vilket har medfört tydligare avslut i kurs A och övergång till kurs B. Dokumentationen i Procapita där bl.a. resultat och gruppbyten förs in ökar informationen om deltagaren och därmed likvärdigheten. Vi har haft studiehandledning på arabiska och somaliska enskilt och under lektionstid framför allt i studieväg 1 och 2. Stöd för övriga deltagare med läxläsning, kommunikation m.m. i språkverkstaden/studiehallen. Alla studievägar har tillgång till läs- och skrivträning i studiehallen. Uttalsträning av talpedagog 2 gånger/vecka utifrån behov. Vid misstanke om läs- och skrivsvårigheter har vi i försökt placera deltagaren i mindre grupp. Utvärderingsmetod Antalet godkända betyg. Resultat Antalet satta betyg är detsamma som under 2009. Även de positiva avsluten har ökat. Betyg 2009 Vt 09 Ht09 Tot. G VG G VG SFI 3171 1 16 6 23 SFI 3172 87 14 43 4 148 SFI 3173 107 23 81 22 233 SFI 3174 87 22 56 20 185 Totalt 282 59 196 52 589 Betyg 2010 Vt 10 Ht10 Tot. G VG G VG SFI 3171 1 23 5 29 SFI 3172 86 16 97 7 206 SFI 3173 94 13 63 7 177 13

SFI 3174 86 15 52 17 170 Totalt 267 44 235 36 582 SFI Avslutsorsaker (ej unika deltagare) Positiva avslut, (betyg, praktik, 627 70% arbete, annan yrkesutbildning) Neutrala (ohälsa, flyttat, 203 23% föräldraledighet, m.m.) Negativa (ej uppnått målet och 60 7% fått intyg) Totalt 890 100% Nyckeltal: Avlästa den 31 december 2010. Värdera Måluppfyllelsen är god. Analysera Antalet betyg är svårt att jämföra mellan åren då resultaten kan bero på många olika orsaker som kan skilja sig från år till år t.ex. gruppstorlek, andelen lågutbildade, deltagarnas psykiska/fysiska hälsa, språkgrupper osv. Vi erbjuder ett mer flexibelt stöd i studiehallen på fler tider men alla deltagare kan inte komma på grund av att de har praktik. Troligtvis kommer den ökade individualiseringen i studiehallen att medföra bättre resultat. Utvärdering måste göras. Vi behöver fortsätta diskussionerna om likvärdighet i bedömning och konkretisering av kursplaner. Stödet till de lågutbildade behöver fortsätta. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Samtliga deltagare får information om likabehandlingslagen vid kartläggningen då det finns tolk. De deltagare som får samhällsinformation får information även där. Integrationsvägledaren informerar och diskuterar likabehandlingslagen på arabiska. Det är viktigt att följa upp vad lagen innebär då det är en ovanlig lag för många av våra deltagare. Lärarna försöker att göra det men skulle behöva mer tolkhjälp. Det är svårt för oss att veta om deltagarna kränker varandra när vi inte förstår vad de säger. Vi skulle behöva ha lagen översatt till de vanligaste språken. 6. Åtgärder för utveckling och förbättring De stora förändringar med kartläggningsgrupper och studiehallen som påbörjades under året ska fortsätta, utvärderas och därefter utvecklas ytterligare. Kötiderna ska kortas ytterligare. 14

Antalet deltagare med låg skolbakgrund har ökat och vi behöver därför utveckla nya strategier och hitta nya vägar för att förbättra undervisningen för analfabeter och lågutbildade. Rutiner för dokumentation i den individuella studieplanen behöver utvecklas. Den flexibla undervisningen måste utvärderas och utvecklas. Uppföljningen av betygsresultaten behöver diskuteras i lärarlagen. Samarbetet med Skåne Nordost och AF om Sfi med yrkesutbildning måste fortsätta och utvecklas. Vi behöver arbeta mer strukturerat med genusfrågor. Arbetet med livsstil och hälsa behöver fortsätta i synnerhet för dem som har någon form av migrationsrelaterad stress. Vi behöver starta skapande verksamhet för att främja språkinlärningen. Fler yrkesinriktade moduler/utbildningar behöver starta. 7. Rektors beslut Mål för Sfi är att erbjuda deltagarna kvalificerad svenskundervisning som utgår från deltagarens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Undervisningen ska kunna kombineras med arbete, praktik eller studier. Deltagare ska erbjudas Sfi undervisning inom 3 månader och de som ingår i etableringsreformen inom 1 månad. För att kunna uppnå målen gör vi följande prioriterar av åtgärder: Öka antalet deltagare som klarar studieväg inom ett år Kötiden för att påbörja Sfi-utbildning ska inte överstiga1 respektive 3 månader Starta 3 branschinriktade utbildningar/moduler Starta en arbetsgrupp för genusfrågor Samtliga lärare dokumenterar och tar del av information i den individuella studieplanen Förbättra undervisningen för deltagare med ohälsa Kristianstad i maj 2011 Susanne Bergman Rektor 15