Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning Genomförande Tema: Risk för uppsägning 2009-03-12 2009-5020004

ANSÖKAN Diarienummer 2009-3020035 Sid 1 (19) Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning Genomförande Tema: Risk för uppsägning 2009-03-12 2009-5020004 Uppgifter om organisationen Organisationens namn Nyköpings kommun Utdelningsadress Stora torget Postnummer 61183 Webbplats Postort Behörig företrädare Erik Carlgren Nyköping Organisationsnummer 2120002940 Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Kunskapen Hus Utdelningsadress Nyköpings kommun Postnummer 61183 Nyköping Besökadress E-postadress SNI-kod Postort stig.ekstrom@nykoping.se 84 Uppgifter om projektet Projektets namn Projekt Ester Projektets besökadress Västra Trädgårdsg. 36 Postnummer 61183 Postadress Nyköping Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering CFAR-nummer 19110469 Telefonnummer Faxnummer 0155-248005 BankGiro 619-0342 PlusGiro Antal anställda Kvinnor 59 Startdatum 2009-05-01 Slutdatum 2011-04-30 Ansökan avser Förprojektering Genomförande Män 16 Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren och innevarande år? Ja Nej Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Mellersta Norrland Vilka ska delta i projektet? Sysselsatta Övre Norrland Småland och Öarna Antal deltagare Kvinnor Män 846 3038 Norra Mellansverige Västsverige Programområde 1. Kompetensförsörjning 2. Ökat arbetskraftsutbud Ålder på projektdeltagare 16-24 25-54 55-64 Uppfyller projektet något av följande kriterier? Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Innovativ verksamhet Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Etnicitet Kön Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Strategiskt påverkansarbete Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

Sid 2 (19) Kontaktperson projekt För- och efternamn Carina Lundström E-postadress carina.lundstrom@nykoping.se Telefonnummer 0155-248188 Mobilnummer 073-7737960 Faxnummer 0155-248985 Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Ann-Britt Eriksson E-postadress annbritt.eriksson@nykoping.se Telefonnummer 0155-248985 Mobilnummer 070-6084484 Faxnummer 0155-248985 Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Detta är en ansökan för strategiskt viktiga industriföretag i Östra Sörmland. Företagen är mycket viktiga pga deras storlek och därför utgör de en stor del av arbetsmarknaden inom nämnt geografiskt område. Detta projekt är väl förankrat bland företagen genom företagsbesök, djupintervjuer, enkätutskick, analysseminiarier samt den relation som byggts upp via utbildnings- och kompetensforum under en lång tid. Verkstadsföretagen blöder idag på grund av minskad orderingång samtidigt som de måste tänka på hur de ska klara av att stå sig starka i framtiden. Varslen duggar tätt och ett stort antal människor riskerar att förlora sina arbeten. I dagsläget, 4 mars 2009 är 414 personer varslade (källa Arbetsförmedlingens varselenhet) i Nyköping och Oxelösunds kommun. Deltagande företag har inte upplevt en liknande situation tidigare. Hela havet stormar, det tog tvärstopp, är några uttalanden som bekräftar kraften i rådande lågkonjunktur. Extraordinära insatser måste därför göras med en bred samling av olika intressenter som räknas upp i denna ansökan. Krisen ställer höga krav på initiativkraft och kreativitet hos alla inblandade eftersom sårbarheten bland dessa anställda är stor. Tillverkande företag i Östra Sörmland som riskerar att genomföra uppsägningar på grund av rådande konjunktur har bjudits in att deltaga i förstudien till detta projekt. Djupintervjuer, företagens egna analyser, ett gemensamt analysseminarium samt kompetensinventering av de 13 deltagande företagen ligger till grund för denna projektansökan. Förprojekteringen visade på ett stort kompetensbehov bland anställda på deltagande företag. Vid en djupare analys av behovet framkom följande slutsatser: Självinsikten om sin egen utbildningsnivå och dess konkurrenskraft behöver höjas hos individen. Slutsats: Individen måste skapa insikt om att det livslånga lärandet är en överlevnadsfaktor för att undvika utslagningen.

Sid 3 (19) Jag vill kompetensutveckla min personal så att de har möjlighet att söka sina egna jobb. Vi vill vara ett ansvarstagande företag även i kristider för när det vänder kommer vi att behöva personalen som idag får lämna företaget (citat från företagsledare). Är man inte längre anställningsbar på sin egen arbetsplats så kommer man påverka lönsamheten negativt i sitt företag samt ha svårt att få jobb någon annanstans. Behov av omställning av personal. Slutsats: Omställning är nödvändig för att vissa individer ska kunna svara upp mot de förändrade krav som marknaden ställer. Att få ordermottagare att gå ut på marknaden och sälja produkter samt att låta anställda i driften utbilda sig till att arbeta mer med underhåll är några exempel. Jämställdhet inom industrin. Slutsats: Kvinnor behöver coachas, lyftas, prioriteras och informeras för att en mer jämnställd position inom industrin ska uppnås. Jämställdhet är en strategisk nyckel för företagens förmåga att utveckla sin egen verksamhet. Att kvinnor inte ska stanna kvar i den gamla tekniken utan ges samma möjlighet till utveckling som män. Ökad och förbättrad information om industrins möjligheter för att attrahera fler kvinnor. Benägenhet att samverka kring utbildning Slutsats: Samtliga nivåer måste samverka för att nå ett lyckat resultat för individen Individnivå, individen samverkar med företaget kring utbildningsinsatser. Ledningsnivå, företagsledare samverkar i utbildningsfrågor tex planering. Företagsnivå, utnyttjande av resurser, lokaler, utrustning, instruktörer/handledare för att uppnå synergieffekter. Behov av stöd för att strukturera utbildningsinsatser Slutsats:Företagen behöver hjälp med att strukturera anställdas kompetensbehov. Vi klarar inte av att strukturera kompetensinsatser utan behöver hjälp. Vi måste fokusera på kärnverksamhet och överlevnad.(citat företagsledare) Varsel av personal i Östra Sörmland har skapat ett behov av insatser i kommunen och regionen. Resultatet av förstudien har visat att företagen behöver en samordning av utbildningsinsatser som ger en flexibel och företagsanpassad väg in i utbildningsvärlden och som snabbt svarar på deras behov. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Förstudien visar att könsfördelningen bland de 13 deltagande företagen är 78 % män och 22 % kvinnor, en mycket mansdominerad bransch. Företagen har dock mycket positiva erfarenheter av kvinnor och vill gärna ha dessa i produktion. Balansen jämnas ut något under sommaren när sommarvikarierna kommer in på företagen. För att påverka dessa procenttal har vi kommit fram till att spridning av information, särskild uppföljning av kvinnorna i projektet samt fokusering på manligt och kvinnligt med betoning på tillverkningsindustrin kan skapa förändring. På företagen finns en policy att nyrekrytera utifrån ett jämställdhetsperspektiv.vi kommer att arbeta med jämställdhetesfrågorna inom ramen för utbildningar inom verksamhetsutveckling på så väl individ- som ledningsnivå. En förutsättning för att klara arbetskraftsförsörjningen från och med 2012 är att kvinnorna som arbetskraftsresurs utnyttjas. (källa DN 090308) Många företag har idag en ambition av att öka mångfalden och öka jämställdheten men ytterligare fokus på detta område är nödvändigt. En summering av förstudien visar att: Informationtionsspridning gällande industrin som attraktiv arbetsgivare måste öka

Sid 4 (19) Kvinnor måste erbjudas minst lika goda utvecklingsmöjligheter som män Företagen måste påverkas i sina strategiska beslut att utveckla jämställdhetsintegrationen Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Målgrupper i projektet är först och främst de personer som har en låg utbildningsnivå och som riskerar utslagning på arbetsmarknaden vid en varselsituation. Dessa personer har oftast en mycket låg utbildningsnivå och har tankemässigt en lång väg in till utbildningsvärlden. Som en företagsledare uttrycker det: Jag vill att min personal ska vara anställningsbara på sina egna jobb. Generellt sett har de yngre senast anställda en högre utbildningsnivå än de äldre som varit länge vid företaget. Vid en varselsituation är det de sist anställda dvs oftast de yngre välutbildade som får gå. Kvar på företaget blir då en grupp äldre med lägre utbildningsnivå. En annan prioriterad målgrupp är de individer som har relativt goda baskunskaper men som pga den förändrade efterfrågan på marknaden måste ställas om till andra arbetsområden/funktioner, tex driftpersonal ställs om till underhållspersonal och ordermottagare till säljare. Vidare är kvinnorna en prioriterad målgrupp där deras utveckling måste ges samma möjligheter som männens. Det finns en tendens att kvinnorna stannar kvar längre i den gamla tekniken och inte tar nästa steg. Samverkanspartner i projektet är Unionen och IF-Metall som aktivt följt förstudien och deltagit i det analysseminarium som arrangerades den 26 februari tillsammans med deltagande företag, arbetsförmedlingen och Nyköpings kommun. De fackliga förbunden samt Arbetsförmedlingen står bakom satsningen på en samordning av utbildningsinsatser. Ytterligare intressenter och mottagare av projektresultatet är Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen i Sörmland och ONYX Näringslivsutveckling som ägs av företagen och Nyköping och Oxelösunds kommun. Alla dessa är väl informerade om projektet och dess målsättningen. Anställda på företagen kommer att möta högkonjunkturen med nya kunskaper som bidrar till att företagen blir konkurrenskraftiga. Generellt är utbildningsnivån i Sörmland låg och detta projekt ger en möjlighet att få in lågutbildade i utbildning och på så sätt göra dessa mer anställningsbara. I en nationell jämförelse har Södermanland lägst andel invånarna med eftergymnasial utbildning, totalt 28 procent (riksgenomsnitt 35%). Lägst övergångsfrekvens till högre utbildning återfinns också i Södermanlands län, där bara drygt 37 procent har börjat vid universitet eller högskola före 25 års ålder (nationellt mål 50%), (källa Regionala Planen för Östra Mellansverige.) Infrastrukturen och den industriella traditionen i Södermanland bidrar också till den avvaktande inställningen till utbildning. Detta gör att initiativ för att göra dessa målgrupper uppmärksamma på sin sårbarhet och stötta dem i sin utbildningsprocess är ytterst vikiga. Syfte - avsikten med projektet. Självinsikten om sin egen utbildningsnivå och dess konkurrenskraft behöver höjas bland de anställda. Projektet syftar till att medvetandegöra hos individen att utbildning och kompetensutveckling är en mycket viktig konkurrensfördel inom industrin i framtiden. Att skapa insikt hos individen att det livslånga lärandet är en överlevnadsfaktor är idag nödvändigt för att utsatthet och sårbarhet på arbetsmarknaden ska kunna undvikas. Genom att erbjuda anställda på deltagande företag de utbildningsinsatser som förprojekteringen visade på kommer effekterna för de personer som riskerar utslagning att mildras. Syftet är att erbjuda individen möjligheten till en individuell studieplan och studievägledning och sätta upp individuella mål för att vara anställningsbar både idag och imorgon. Behov av omställning Projektet ska ge individen en möjlighet att ställa om för att bättre passa in i framtidens krav i produktion. För vissa personer kommer projektet alltså att innebära en omställning till en helt annan funktion i linje med de förändringar som nu kommer att ske inom industrin. För andra individer innebär det att beredskapen för framtida förändringar höjs i och med att personens kompetens breddas och fördjupas. Jämställdhet inom industrin. Bidra till en jämnare fördelning av utvecklingsmöjligheter mellan kvinnor och män inom industrin. Genom att lyfta frågan om

Sid 5 (19) manligt och kvinnligt på företagen i referensgruppen vid projektstart och på uppföljningsseminiarierna kan vi påverka strategiska beslut på lednings- och strukturnivå. Ytterst är syftet att ge kvinnor möjligheten att utbilda sig så att de inte prioriteras ner i utvecklingssamanhang samt att informera om vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom industrin. Benägenhet att samverka kring utbildning På individnivå är syftet att anställda och företag ska samverka i utbildningsfrågor, dvs att få individens mål att vara i harmoni med företagets behov. På ledningsnivå är syftet att företagsledningar tillsammans med fackliga företrädare ska planera utbildningsinsatser för att nå bästa möjliga synergieffekter. Samverkan kring lokaler, utrustning och kompetens resulterar dels i kostnadseffektiva lösningar men även en mötesplats för nya idéer och erfarenhetsutbyte. I förlängningen kommer dessa stärkta relationer resultera i ökad samverkan för näringslivet i Östra Sörmland. Projektets syfte är också att låta nyckelpersoner på företagen utbilda individer på andra deltagande företag, sk kompetensväxling. Detta blir en viktig pusselbit i samverkan mellan företagen. På strukturnivå är syftet att en lång rad parter samverkar kring utbildning för att kunna hitta den bästa lösningen för individen, dels ur ett utbildningsperspektiv men även t ex ur ett försörjnings- och anställningperspektiv. Behov av stöd för att strukturera utbildningsinsatser Syftet är att hjälpa företagen strukturera individens kompetensbehov och erbjuda en flexibel, företagsanpassad väg in i utbildningsvärlden med branschinriktade, behovsstyrda utbildningar som matchar individens och företagens behov. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Mätbara kvantitativa mål: Totalt kommer minst 1925 kursstarter att genomföras under projektet. Kursstarterna kommer att fördelas enligt följande: Minst 391 kursstarter inom kärnämnen Minst 382 kursstarter inom data Minst 940 kursstarter inom karaktärsämnen verkstad Minst 212 kursstarter inom verksamhetsutveckling Betygsgrundande kurser, minst 85% av deltagarna ska uppfylla kurskriterierna för resp kurs och därmed erhålla betyg (lägst betyg G, godkänd). Målet är hämtat från internöverenskommelsen mellan Vuxenutbildningen och Utbildningsnämnden i Nyköpings kommun Intygsgrundande kurser, 100% av deltagarna ska erhålla intyg. Minst 90% av deltagarna ska vara nöjda eller mycket nöjda med den utbildningsinsats som de deltagit i. Målet är hämtat från internöverenskommelsen mellan Vuxenutbildningen och Utbildningsnämnden i Nyköpings kommun Minst 25% av deltagarna ska vara kvinnor Antal kvinnor på ledande befattningar ska ha ökat vid projektets slut Andelen kvinnor på ledande befattningar ska ha ökat vid projektets slut Totalt antal kvinnor på deltagande företag ska vara högre vid projektslut jämfört med projektstart. Andelen kvinnor på deltagande företag ska vara högre vid projektslut jämfört med projektstart.

Sid 6 (19) Mätbara kvalitativa mål: Självinsikten om sin egen utbildningsnivå och dess konkurrenskraft behöver höjas bland de anställda Mål: Höja insikten om sin anställningsbarhet, flexibilitet och konkurrenskraft Effekt: Höjd motivation för att delta i det Livslånga Lärandet Metod: Djupintervjuer med 10 st deltagare vid projektstart och projektslut Behov av omställning Mål: Att skapa en god beredskap såväl hos individen som för företaget för att möta förändringar på marknaden Effekt: Individens anställningsbarhet och företagens flexibilitet ökar vilket gör att de mer effektivt kan möta framtida efterfrågan Metod: djupintervjuer med 10 st deltagare och företagsledare på respektive företag vid projektstart och projektslut. Jämställdhet inom industrin Mål: Att kvinnor ska ha samma utvecklingsmöjligheter som män Effekt: Fler kvinnor vill söka till industrin och fler kvinnor i arbetsledande befattningar Metod: Mäta antal kvinnor samt andel kvinnor vid projektstart och projektslut i ledande positioner samt anställda. Djupintervju med alla deltagande kvinnor vid projektstart och projektslut. Djupintervju med lika många slumpvis utvalda män vid projektstart och projektslut. Jämföra resultat. Benägenhet att samverka kring utbildning Mål: Att med optimal resursanvändning uppnå bästa resultat i god samverkan Effekt: Fler kan ta del av utbildning, kompetensväxling Metod: Samverkan i olika nätverk. Noggrann beskrivning av den samverkan som finns vid projektstart samt vid projektslut. Behov av stöd för samverkan kring utbildning Mål: En flexibel, effektiv och hållbar utbildningsstruktur som i samverkan väl matchar individens behov med företagens krav på kompetens Effekt: Kompetensutveckling för individen som är flexibel, optimerad och individanpassad Metod: Djupintervju med företagsledare, enkäter till deltagarna, utvärdering och återkoppling via uppföljningsseminiarier varje halvår.

Sid 7 (19) Samtliga resultat kommer att redovisas på uppföljningsseminiarier samt på den avslutande spridningskonferensen. Kontinuerligt kommer resultat av uppföljningen och utvärderingen att läggas ut på vår hemsida. Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Sätta upp och kommunicera projektorgansationen inkl styr-och referensgrupp Utvärdering av inkomna anbud till direkt upphandling samt offentlig upphandling. Ansvarig: Chef Kunskapens Hus, upphandlingsenheten Nyköpings kommun. Uppföljningkriterier Skapa bra underlag för insamling till kvalitativ uppföljning Uppföljningskriterier Modifiera och skapa system till kvantitativ uppföljning Ansvarig: projektledare Jämställdhetsintegrering, djupintervjuer av kvinnor och män för jämförelse Genomförande av inspirationsseminarier, motivationsaktiviteter samt info om dyslexi/ dyskalkyli. Ansvarig: Kompetensanalytiker Utbildningsaktiviteter Initiering, planering, genomförande och uppföljning /Chef för Kunskapens hus Kontinuerlig månatlig rapportering av projektet i kommunstyrelsen i Nyköpings Kommun och Oxelösunds Kommun Kontinuerlig uppföljning med samtliga deltagande företag var tredje månad. Genomförande av uppföljningsseminarium med deltagande parter 2009-05-01 2009-05-31 2009-05-01 2009-05-31 2009-05-01 2009-05-31 2009-05-01 2009-05-31 2009-05-01 2009-06-26 2009-05-01 2009-12-31 2009-05-01 2011-04-30 2009-05-01 2011-04-30 2009-05-01 2011-04-30 2009-11-02 2009-11-02 Genomförande av uppföljningsseminarium för deltagande parter och intressenter Genomförande av uppföljningsseminarium för deltagande parter Genomförande av uppföljningsseminiarium för intressenter Genomförande av uppföljningsseminarium för deltagande parter Genomförande av uppföljningsseminarium för intressenter Djupintervju med företagsledare i projektet gällande måluppfyllelser. 2009-12-01 2009-12-01 2010-05-03 2010-05-03 2010-06-01 2010-06-01 2010-11-01 2010-11-01 2010-12-01 2010-12-01 2011-03-01 2011-04-30

Sid 8 (19) Aktivitet Startdatum Slutdatum Jämställdhetsintegrering, djupintervju med kvinnor och män för jämförelse, måluppfyllelse. Ansvarig: projektledare Genomförande av uppföljnings- och slutseminarium för deltagare Genomförande av uppföljnings- och slutseminiarum för intressenter Genomförande av spridningsseminarium 2011-03-01 2011-04-30 2011-04-01 2011-04-01 2011-04-11 2011-04-11 2011-04-25 2011-04-25 Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Förstudien visar att 9 av 13 deltagande företag kan ställa upp med lokaler för utbildning i projektet, 5 av dessa 9 har lokaler anpassade för funktionshindrade. Kunskapens hus, Nyköpings kommunala lärcentra är väl anpassat för funktionshindrade i och med den satsning som gjordes på tillgänglighet under Kunskapslyftet 1998-2005. För övriga leverantörer av utbildning som kommer omfattas av den offentliga upphandlingen är tillgänglighet ett obligatoriskt krav i upphandlingen. Förstudien visar att dyslexi och dyskalkyli är ett problem som gör att många inte känner sig delaktiga. För att få deltagare med dessa diagnoser att känna tillgänglighet i projektet kommer vi som projektägare att gå ut på företagen och informera om dyslexi och dyskalkyli med hjälp av de specialpedagoger som finns tillgängliga på Läs- och Skrivcenter i Kunskapens hus. Här ges en möjlighet till de som känner att de har problem med läs- och skriv och matematik att bli diagnostiserade och utifrån det få en individuell studieplan med de hjälmedel som idag finns för denna målgrupp. För många i den prioriterade målgruppen som har låg utbildningsnivå och som befinner sig långt borta från studier i tanken så kommer tröskeln till utbildning att kunna uppfattas som ett funktionshinder som begränsar tillgängligheten. Vi kommer att erbjuda dels motivations- och inspirationsseminarier samt orienteringskurser där betoningen ligger på studieteknik och studiemotivation. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. En av våra slutsatser från förstudien är att det är viktigt att kvinnor får samma utvecklingsmöjligheter som män inom industrin. Det finns också en tendens att kvinnorna hamnar på lägre positioner. För att undvika detta kommer projektet att fokusera på kvinnorna och ha en noggrann uppföljning av deras delaktighet i projektet samt deras resultat. Vi kommer därför att följa alla kvinnor som deltar i projektet genom att särredovisa kvinnor och män i uppföljningen på samtliga punkter där så är möjligt. Eftersom andelen anställda kvinnor är 22 % är vårt mål att andelen kvinnor ska vara minst 25 % för att nå önskad effekt av jämställdhetsintegrering. Frågorna kring jämställdhet kommer att lyftas vid första referensgruppsmötet där varje deltagande företag får i uppgift att rapportera in hur många kvinnor de i dagsläget har på olika befattningar. Som ett komplement kommer ett antal kvinnor att slumpvis väljas ut för djupintervju om hur de upplever sina utvecklingsmöjligheter. Dessutom kommer ett antal män att slumpvis väljas ut och besvara samma frågor. Dessa svar kommer sedan att jämföras och analyseras. Syftet är att jämföra deras syn på utvecklingsmöjligheter inom industrin, sina egna utvecklingsmöjligheter och de som deras företag erbjuder. Vi kommer också att ställa frågor kring vad de anser att det motsatta könet har för utvecklingsmöjligheter. Vid projektets slut kommer dessa undersökningar att återkomma och jämföras med tidigare resultat. Resultatet kommer att redovisas vid spridningsseminariet i slutet av projektet. Övriga frågor att beakta vid genomförandet av projektet som helt eller delvis har koppling till förstudien avseende jämställdhetsintegrering:

Sid 9 (19) Val av referensgruppsmedlemmar Val av kontaktpersoner på företagen Val av projekorganisationsmedlemmar Förläggning av utbildning i tid (dag, eftermiddag- kvällstid?) Information om industrin som attraktiv arbetsplats. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. Projektet kommer att följas upp och utvärderas enligt måluppfyllelse, effekter, effektivitet och genomförande. All uppföljning och dokumentation kommer att samlas in och bearbetas av projektorganisationen i Kunskapens Hus. För insamling av information av indikatorer kopplade till de kvantitativa målen samt delar av de kvalitativa målen kommer elektroniska blanketter att användas för att underlätta bearbetningen och möjliggöra en säkrare analys. Elektroniska utvärderingar görs i EsMaker en programvara som ägs av företaget Entergate. Vidare kommer den registrering av deltagare som görs i början av processen att utgöra en del av underlaget. Alla deltagare i projektet kommer att registreras i Procapita, den IT-lösning som används av Vuxenutbildningen i Nyköpings kommun för att registrera studerande och deras betyg. Procapita kommer således att underlätta i uppföljningen jämtemot ESF, styrgrupp och företagen. Genom Procapita kan man bla redovisa statistik på betyg, genomförda utbildningar per deltagande företag (varje deltagare "öronmärks" med företagstillhörighet), könsfördelning och åldersfördelning. Varje deltagare kommer dessutom att ha en individuell studieplan där individuella mål och individuell planering klart framgår. För de kvalitativa målen gäller att de kommer att följas upp till största delen via intervjuer och loggbok där såväl positiva som negativa erfarenheter kommer att tas upp. För ytterligare styrning kommer det att finnas styrgrupp och referensgrupp knuten till projektet. Dessa kommer i sig att utgöra en del av uppföljningen och dokumenteras i form av protokoll, samtidigt som de även utgör målgrupp för delar av redovisningen. Vidare kommer projektet att drivas som ett sk NYMO-projekt, dvs drivas enligt den projektform som används i Nyköpings Kommun och därmed innehålla de olika projektdelarna, projektspecifikation, projektplan, progressrapport och slutrapport. Detta kommer därmed att vara en kvalitetssäkring på det övergripande arbetet i projektet. Vidare kommer projektet i sin helhet att utvärderas av en extern utvärderare som kontrakteras för detta syfte. Projektkontoret kommer dessutom att bidra till den externa utvärderingen. Syftet med uppföljningen och utvärderingen är dels att säkerställa att vi når de mål som är satta för projektet samt att vi under vägen dit även kvalitetssäkrar processen. Därför är det viktigt med både en kontinuerlig uppföljning och utvärdering vilka säkras genom en detaljerad tidplan med fasta kontrollpunkter. Mottagare av resultat från uppföljning och utvärdering är kontinuerligt Kommunstyrelsen i Nyköping Kommun och Oxelösunds kommun, samtliga deltagande företag, styrgrupp och referensgrupp. Dessutom finns det en lång rad intressenter i projektet som kommer att få fortlöpande information om projektets resultat som Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Regionförbundet, Fackförbund, Industriföretagen i Östra Sörmland och Företagarna i Nyköping/ Oxelösund. Projektet kommer också att följas upp med jämförelser och erfarenhetsutbyte tillsammans med Cityakademin i

Sid 10 (19) Örebro kommun. Totalt kommer fyra stycken uppföljningskonferenser för deltagande företag samt fyra stycken uppföljningskonferenser för andra intresserade parter att genomföras. De samlade erfarenheterna kommer efter varje uppföljning att analyseras och resultera i en handlingsplan. Projektet kommer att avslutas med en spridningskonferens för olika parter som är intresserade av att ta del av våra erfarenheter, positiva och negativa inför kommande projekt. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Competence, Framtidsgymnasiet, CNC, Utvecklingscenter Friskola i Oxelösund: verkstadstekniska utbildningar. Komvux, NTI, Miroi, Jensen Education: kärnämnen. Nyköpings gymnasium: verkstadstekniska utbildningar. Studie- och yrkesvägledning Extern utvärderare Öppen upphandling kommer att genomföras enligt LoU Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Individen är i centrum och med större kunskap och insikt om sin egen konkurrenskraft på arbetsmarknaden så kan individen påverka sin anställningsbarhet. Ju mer föråldrad utbildning man har desto viktigare är det att deltaga i det livslånga lärandet. Den som inte längre är anställningsbar på sin egen arbetsplats är inte heller anställningsbar någon annanstans. Idéen med att samordna utbildningsinsatserna är att individen ska ha en väg in till kompetensutveckling med erfarna administratörer, studie- och yrkesvägledare och god studiemiljö för att stödja och underlätta utbildningsprocessen. Denna samordning av utbildningsinsatserna som byggs upp under projekttiden avser att bli hållbar och även fortsätta efter projektets avslut. Viss utbildning kommer också att förläggas ute på de deltagande företagen. Under förstudien har företagen fått svara på om de kan tillhandahålla lokaler och utrustning för utbildning. De har också fått svara på om de har medarbetare med nyckelkompetens som kan avsätta tid för att utbilda andra inom sitt specifika område, tex viss Robotteknik, materiallära och CNC-teknik. Genom inspirationsseminarier för företagens anställda kommer vikten av att "lära för livet" bli tydligt. Många anställda på industriföretagen har låg utbildningsnivå och därför är det viktigt att kärnämnen är prioriterade områden för att individen ska kunna tillgodogöra sig fortsatt kompetensutveckling. Engelska, svenska och matematik kommer att ges genom flexibla kurser. Här kommer många anställda som inte studerat på många år i kontakt med ett lärcentra för första gången. Detta möte kommer att inspirera en del att läsa vidare och upptäcka studielusten efter många år i yrkesarbete. För andra där tröskeln är högre till studier kommer orienteringskurser att erbjudas som är motivationshöjande och ger kunskaper i studieteknik. Vid behov kommer det även ges möjlighet att förlägga studiecentra på företagen. Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan?

Sid 11 (19) Samverkan är en förutsättning för att ett projekt som detta ska uppnå ett lyckat resultat. Projektet spänner över många olika aktörer med olika arbetsområden där Kunskapens hus agerar spindeln i nätet och för samman olika intressenter. Detta medför att synergier uppstår och att även andra frågor lyfts som i många fall ger en positiv energi och inspiration till vidare samverkan. Många problemställningar identifieras i projektet och löses med gemensamma insatser och kunskaper. Projektet har genom förstudien redan främjat samverkan mellan företagen, fackförbunden, arbetsförmedlingen, regionförbundet Sörmland, länsstyrelsen och kommunerna. Ett nätverk har redan skapats mellan dessa aktörer och ESF-ansökan som alla arbetar för är ett av resultaten av detta samarbete. Som projektägare ser vi ett stort engagemang och vilja att samverka för att tillsammans lösa de problem som uppstår i lågkonjunkturen. Förutom ett starkt engagemang i projektpartnerskapet ställer företagen upp med instruktörer, utrusting och lokaler för kompetensväxling över företagsgränser. I kristider föds en känsla av en för alla alla för en och detta har vi sett tydliga bevis på under förstudien till detta projekt. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Projektägare är Nyköpings kommun, Kunskapens hus. Projektteamet har ansvar för information, upphandling, vägledning, genomförande, dokumentation, utvärdering och samordning. Projektledaren har det yttersta ansvaret för att projektet genomförs enligt projektspecifikationen och att alla kontrollpunkter hålls. Projektledaren rapporterar till projektets styrgrupp och referensgrupp samt övriga definierade mottagare av projektresultaten. Projektassistenten kommer att vara samordnare i projektteamet, ge information till samverkande parter externt och internt samt vara mottagare och sammanställare av uppföljning. Projektadministratören kommer att arbeta med hela processen kring deltagaren, från anmälan till betyg/intyg samt ansvara för att statistik till uppföljningen registreras och plockas ut på rätt sätt. Kompetensanalytiker kommer att stötta företagen i deras utbildningsprocess samt matcha rätt mot individens behov. Studie- och yrkesvägledare kommer att stötta individen för att identifiera behov och sätta mål. Utbildningsansvarig ansvarar för att upphandling sker enligt lagen om offentlig upphandling. Dessutom att avrop sker och att utbildningarna genomförs enligt plan. Upphandlingsunderlag kommer att göras och läggas ut för anbud

Sid 12 (19) så tidigt som möjligt med förbehåll om att utbildningen ej blir aktuellt om projektet får avslag. Detta för att så snabbt som möjligt komma igång med utbildningsinsatserna om projektet beviljas. Ekonomiansvarig ansvarar för att projektets ekonomi administreras korrekt. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Kunskapens hus har god erfarenhet av upphandling och projektledning av utbildning sedan SVEA-projektet 2006-2007 genom ESF, Mål 3. Under detta projekt kompetensutvecklades 1791 kommunanställda. Projektet leddes av ansvarig och utbildningsadministratör för avdelningen Utveckling och Projekt i Kunskapens hus. Erfarenheterna hos utbildningsadministratören efter detta långa kompetensutvecklingsprojekt är stora och nämnd administratör kommer att arbeta administrativt även i detta projekt. Ekonomiadministrationen runt projektet kommer också att hanteras av samma person som under SVEA-projektet. Projektledare för utbildningsinsatserna har tidigare lett Kunskapslyftet i Nyköpings kommun, personen har gedigen erfarenhet av upphandling av utbildningsinsatser och administrationen kring ett sådant projekt. Projektassistent och utbildningsansvarig har idag viktiga positioner i Kunskapens hus, dvs är väl bekanta med utbildningsfrågor på nivåer avseende vuxna samt goda relationer med samtliga samverkande parter. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. Många av utbildningarna kommer att genomföras på plats på företagen där man använder sig av speciellt utvalda medarbetare som utbildare. Dessa utvalda på företagen kommer att gå kurs i pedagogik för att underlätta kunskapsöverföring vid kurstillfället. Nyköpings kommun har redan idag avtal med utbildningsanordnare som levererar utbildningar inom många av de områden förstudien visar på, dvs industriutbildningar samt kärnämnen. Här kan vi använda oss av avtal som upphandlats enligt lagen om offentlig upphandling. Genom de stora volymer av utbildning som blir resultatet när fler företag går samman så har vi som projektägare möjlighet till mer kostnadseffektiva lösningar. Vi har erfarenhet av detta sedan SVEA-projektet. Strukturen för utbildningsprojektet dvs hur vi praktiskt arbetar finns redan upparbetad t ex att få fram exakt utbildningsbehov, upphandla rätt utbildning och leverera, studie- och yrkesvägledning, lärmiljöer mm. Vidare finns redan väl upparbetade relationer med samverkande parter vilket ger en stor besparing i resurs. Mycket god kunskap kring vuxenutbildning och kompetensutveckling bidrar också till kostnadseffektivitet. Då behovet av utbildningsplatser inom vissa områden är mycket stort så kommer vi här att utnyttja vissa företag med ledig kapacitet (utrustning, lokal, kompetens). I o m detta kommer vi kunna lösa många utbildningar i samverkan mellan företagen. Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd Deltagande företag går i konkurs Tidplanen inte hålls Tät uppföljning projekt-företag för att hitta lösning Väl definierade kontrollpunkter, hålla dessa Budget spricker Noggrann uppföljning

Sid 13 (19) Risk Yttre omständigheter förändras Frustration hos deltagare Företagen prioriterar annat Ytterligare medfinansiering från kommunen beviljas ej A-kassa, finansiering vid uppsägning går ej att lösa Vi träffar inte rätt i utbildningsinsatserna Åtgärd Noggrann omvärldsbevakning Beredskap med ytterligare stöd för studiemotivation Tät kommunikation samt bygga upp relation Tät återkoppling till KS ang resultat Lyfta problematiken, lobba för lösning Noggrann planering och information före kursstart Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Att genomföra ett kompetenshöjande projekt för anställda med risk för uppsägning på 13 företag i Östra Sörmland. Projektet bygger på samverkan vars syfte är att genomföra riktade utbildningsinsatser för att förebygga individens utslagning från arbetsmarknaden. Sammanfattning av projektet på engelska. To carry out competence enhancement for employees with the risk of being dismissed at 13 companies in East Sörmland.The project is based on collaboration with the aim to carry through targeted collaborative training modules in order to prevent marginalization of the individual. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. Wedholms Teknik har mottagit statsstöd från Mål 3 på 94 380 kr (uppgift från Tonny Alenius på ESF-rådet) SSAB har 2007 mottagit statsstöd för Trygghetsanställning på 136 793 kr samt 2008 för samma ändamål 119 849 kr. Aktörer Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Arbetsförmedlingen Huvudkontoret 2021002114 Arbetsförmedlingen Nyköping 19071216 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Oxelsösunds kommun 2120000324 Oxelösunds kommun, Kommunförvaltning 19111475 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Länsstyrelsen i Södermanland 2021002262 Länsstyrelsen 19078245 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Regionförbundet Sörmland 2220001545 regionförbundet Sörmland 19272970 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Unionen 8020015759

Sid 14 (19) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Unionen 11302585 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr IF-Metall 8190003304 Nyköping 11314283 Lamiflex AB 5564508777 Lamiflex AB 30671473 Thorsman & Co 5560019597 Thorsman & Co 16070195 SSAB 5563137933 SSAB 10126548 Wedholms Komponenter AB 5565878617 Wedholms Komponenter 39110432 Proplate Oxelösund AB 5564662442 Proplate Oxelösund AB 30944573 Bosch Rexroth Teknik AB 5560822172 Bosch Rexroth Teknik AB 10585222 Wedholms AB 5561662379 Wedholms AB 22255251 Vrena Mekaniska verkstad AB 5562684430 Vrena Mekaniska verkstad AB 10925154 Swenox AB 5565854253 Swenox AB 28684108 Eurosafe Sweden AB 5563316487 Eurosafe Sweden AB 28684397 Saab Automobile 5562588912 SAAB Automobile Reservdelslage 17992132

Sid 15 (19) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Miltronic AB 5560925314 Miltronic AB 10660124 Wedholms Teknik AB 5565684981 Wedholms Teknik AB 38139523

Sid 16 (19) År År Kostnadsbudget 2009 2010 Undersökning / kartläggning (ansökningar avseende Förprojektering) År År År 2011 Total Löner Externa tjänster Lokaler Resor Materiel Aktiviteter riktade till målgruppen (ansökningar avseende Genomförande) Löner Externa tjänster 5 321 900 kr 7 965 900 kr 2 793 400 kr 16 081 200 kr Lokaler Resor Material 26 600 kr 40 000 kr 13 400 kr 80 000 kr Summa 5 348 500 kr 8 005 900 kr 2 806 800 kr 16 161 200 kr Projektadministration - ekonomi och rapportering Löner 961 787 kr 986 338 kr 305 499 kr 2 253 624 kr Externa tjänster Materiel Summa 961 787 kr 986 338 kr 305 499 kr 2 253 624 kr Uppföljning och utvärdering Löner Externa tjänster 116 800 kr 176 000 kr 80 000 kr 372 800 kr Resor Materiel Summa 116 800 kr 176 000 kr 80 000 kr 372 800 kr Information / marknadsföring Löner 13 881 kr 20 822 kr 6 941 kr 41 644 kr Externa tjänster Resor Materiel 16 000 kr 24 000 kr 8 000 kr 48 000 kr Summa 29 881 kr 44 822 kr 14 941 kr 89 644 kr

Sid 17 (19) Spridning av resultat för strategisk påverkan Löner Externa tjänster Resor 1 500 kr 1 500 kr 9 000 kr 12 000 kr Materiel 7 500 kr 7 500 kr Summa 1 500 kr 1 500 kr 16 500 kr 19 500 kr Transnationella aktiviteter Löner Externa tjänster Lokaler Resor Materiel Andel transnationalitet 0.00% 0.00% 0.00% 0.00% Insatser av regionalfondskaraktär (ERUF) Löner Externa tjänster Lokaler Investeringar Övriga kostnader Andel ERUF 0.00% 0.00% 0.00% 0.00% Indirekta utgifter Indirekta utgifter 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Andel indirekta utgifter 0.00% 0.00% 0.00% 0.00% Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt (avser programområde 2) Från Arbetsförmedlingen Från Försäkringskassan Från kommuner Från Landstingskommun Från annan offentlig aktör

Sid 18 (19) Offentligt bidrag i annat än pengar (avser programområde 2) Från Arbetsförmedlingen Från Försäkringskassan Från kommuner Från Landstingskommun Från annan offentlig aktör Intäkter Kostnadsbudget Totalt 6 458 468 kr 9 214 560 kr 3 223 740 kr 18 896 768 kr

Sid 19 (19) 2009-3020035 Finansieringsbudget År 2009 År 2010 År År År 2011 Total ESF-stöd (Programområde 1:inkl. nationell offentlig medfinansiering) Summa 6 458 468 kr 9 214 560 kr 3 223 740 kr 18 896 768 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Offentligt bidrag i annat än pengar Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Kontant betalt fr projektägaren 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Andel off. medfinansiering 0.00% 0.00% 0.00% 0.00% Finansieringsbudget Totalt 6 458 468 kr 9 214 560 kr 3 223 740 kr 18 896 768 kr