1
Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 69 procent av företagen ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion... 13 Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16 2
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3
Stockholms näringslivsstruktur 98,9 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 62 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Stockholms län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 276414 284594 949224 varav småföretag (0-49 anst) 274186 282286 584157 Jordbruk 4905 4908 5867 Offentlig verksamhet 794 5683 269031 Total 282113 295185 1224122 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län Småföretagskonjunkturen i Stockholm har följt utvecklingen för riket i stort och stärks betydligt sedan vårens mätning. Uppgången beror på starkare konjunktur i tjänstesektorn, medan industrikonjunkturen tvärtom försämrats. Sammantaget ligger Stockholm marginellt under riksgenomsnittet i tillväxttakt. Förväntningarna inför det kommande året pekar på en fortsatt uppgång och snabbare tillväxt. Länet är därvidlag något mer optimistiskt än landet i stort. Sysselsättningstillväxten har ökat något under det senaste halvåret. 22 procent av företagen redovisar ökad sysselsättning, medan 15 procent minskat antalet anställda. Ökningen kommer dock helt ifrån tjänstesektorn, medan industriföreetagen minskat antalet anställda. Företagen är optimistiska inför kommande år och förväntar sig en hygglig sysselsättningsökning, i takt med att konjunkturen förbättras. Tjänsteföretagen räknar med en fortsatt bättre tillväxttakt än industrisektorn. Orderingången har också utvecklats positivt i höstens mätning, där mer än en tredjedel av företagen redovisar ökad orderingång, medan drygt vart tionde anger en lägre tillväxttakt. Tillväxten i orderstocken väntas öka under kommande år, framför allt inom tjänsteföretagen. Stockholmsföretagen är något mer optimistiska än riksgenomsnittet. Omsättningstillväxten i Stockholm ligger kvar på samma takt som i vårens mätning, och är marginellt lägre än riksgenomsnittet. En fortsatt förbättring väntas under det kommande året, återigen framför allt drivet av tjänstesektorn. Lönsamheten har också fortsatt att öka i ungefär samma takt som i våras. Även i denna kategori är det tjänsteföretagen som haft den bästa utvecklingen. Utvecklingen i länet 4
följer nära den för landet som helhet. Lönsamheten väntas förbättras under det kommande året, med en fortsatt betydligt starkare utveckling i tjänstesektorn. 69 procent av Stockholms småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är den tredje högsta andelen ilandet och även något högre än i vårens mätning. Det främsta tillväxthindret för småföretagen i Stockholms län är arbetskostnaderna följt av svag efterfrågan samt brist på lämplig arbetskraft. 5
Småföretagsbarometern Stockholms län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i Stockholms län har stärks under det senaste halvåret. Förbättringen i länet är snarlik den i landet i genomsnitt. 22 procent av småföretagen uppger att de ökat sysselsättningen under det senaste året, medan 15 procent har dragit ned på arbetsstyrkan. Jämfört med vårens mätning uppvisar tjänstesektorn en bättre sysselsättningstillväxt. I industrin har utvecklingen, tvärtemot förväntningarna, varit negativ och antalet anställda har minskat i snabbare takt. Nettotalet för tjänstesektorn har ökat 4 till 11, medan industrin gått från -1 till -10. Tillväxten i sysselsättningen väntas ta ytterligare fart igen under det kommande året, och industrin räknar med förnyad sysselsättningstillväxt. Stockholmsföretagarna är därvidlag mer positiva än landet i genomsnitt. Mer än vart fjärde företag, 28 procent, tror på en ökad sysselsättning, medan 6 procent räknar med personalneddragningar. Nettotalet för sysselsättningen i industrisektorn väntas stiga till 13, medan tjänstesektorn väntas nå nettotalet 24. 6
2. Orderingång Orderingången har tagit fart i höstens mätning, efter de senaste fyra mätningarnas gradvisa avmattning. 36 procent uppger en ökande orderingång, medan 11 procent anger en vikande. Utvecklingen i länet är i paritet med riket som helhet. Orderingången har utvecklats sämst i tillverkningsindustrin där nettotalet endast är 5, den näst lägsta nivån i landet. I tjänstesektorn är nettotalet 31. Förväntningarna inför framtiden är något mer positiva än i landet i stort. Båda delsektorerna räknar med att orderingången ska stärkas på ett års sikt. Allra mest optimistiska är tjänsteföretagen som räknar med ett nettotal på 42, jämfört med dagens 31. Industrins nettotal beräknas stiga från 5 till 11, även det senare dock betydligt svagare än riksgenomsnittet för sektorn. 7
3. Omsättning Vad avser omsättningen ligger tillväxttakten kvar på i stort sett oförändrad nivå sedan i våras. Tillväxttakten är något lägre än för landet i stort. Sammantaget i länet är det knappt fyra av tio företag som redovisar ökad omsättning det senaste året, medan 23 procent uppger minskad omsättning. Förväntningarna inför kommande år är en fortsatt snabb ökning av omsättningen i likhet med landet i stort. Skillnaderna mellan de två delsektorerna är betydande. Medan omsättningstillväxten i tjänstesektorn ökat, har den helt avstannat i industrin, Nettotalet för industrisektorn har sjunkit från 23 till 0. Inom tjänstesektorn har nettotalet stigit från 16 till 19. Inför det kommande året ser båda delsektorerna en högre omsättningstillväxt framför sig. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga från 16 till 39. Industrin väntas nå nettotalet 10 medan tjänsteföretagen räknar med det höga nettotalet 45. 8
Konjunkturindikatorn Sammantaget kan konstateras att Småföretagskonjunkturen i Stockholm har följt utvecklingen för riket i stort och stärks betydligt sedan vårens mätning. Uppgången beror på en starkare konjunktur i tjänstesektorn, medan industrikonjunkturen tvärtom försämrats. Sammantaget ligger Stockholm marginellt under riksgenomsnittet i tillväxttakt. Förväntningarna inför det kommande året pekar på en fortsatt uppgång och snabbare tillväxt. Länet är därvidlag något mer optimistiskt än landet i stort. Båda delsektorerna är optimistiska, men förväntningarna på en ordentlig konjunkturförstärkning är klart starkare tjänstesektorn som räknar med en rejäl högkonjunktur. Index för tjänstesektorn väntas på ett års sikt stiga till 111, och för industrin till 34. Stockholms tjänsteföretag är därvidlag de näst mest optimistiska i landet, medan industriföretagen tillhör de tre mest pessimistiska. 9
4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Den svagare industrikonjunkturen avspeglas även i denna variabel. Medan nettotalet för lönsamhetsutvecklingen är 17 i tjänstesektorn, är den 7 för industriföretagen. Totalt sett har lönsamheten utvecklas lika starkt i Stockholm som i riket som helhet. Trots den relativt goda lönsamhetsutvecklingen i länet uppger 25 procent av företagen att vinstnivån är lägre än normalt. Detta kan givetvis påverka möjligheterna att investera och nyanställa negativt. De relativt ljusa konjunkturförväntningarna framöver avspeglas i att småföretagen förväntar sig en förbättrad lönsamhet under den kommande tolvmånadersperioden. Båda sektorerna, är positiva och räknar med en än snabbare lönsamhetstillväxt kommande år. Dettas är i linje med förvätningarna i landet i stort. Företagens prisförväntningar Andelen företag som anser att de kan höja sina priser har stigit i den starkare konjunkturens spår. 43 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 31 procent i höstas. Prisökningarna väntas dock bli blygsamma med tanke på den allmänt låga inflationen men också till följd av oroliga världsmarknader. Tre procent av företagen räknar med prissänkningar. 10
Största konjunkturrisker Det är framför allt en risk som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är hur den svenska hemmamarknaden utveclas, vilket anges av 43 procent av företagen. Utvecklingen av den internationella konjunkturen uppges vara den största konjunkturrisken för 12 procent av företagen. Knappt vart femte företag (19 procent) anger nya konkurrenter på marknaden som största risk. Hur den svenska hemmamarknaden utvecklas är den i särklass största risken för företagen i länet 11
69 procent av företagen ser goda expansionsutsikter Andelen företag som uppger att det finns goda expansionsmöjligheter har ökat sedan i höstas. Nu uppger 69 procent av företagarna i Stockholms län att de har goda expansionsutsikter, vilket är tredje högst i landet och därmed klart över riksgeniomsnittet på 65 procent. 12
Expansionsutsikterna uppfattas som i stort sett oförändrade i industrisektorn, medan de ökat för tjänstesektorn. I våras var andelen företag som såg expansionsutsikter 59 procent i industrin och 54 procent i tjänstesektorn. Nu ligger andelen i industrisektorn på 60 procent, och på 70 procent tjänstesektorn. Hinder för expansion De största tillväxthindren som småföretagen i Stockholms län upplever är höga arbetskraftskostnader (23 procent) följt av svag efterfrågan (19 procent). På tredje plats ligger brist på lämplig arbetskraft (15 procent). Ett ytterligare orosmoln avseende bristen på arbetskraft, och därmed för den framtida tillväxten, är att 24 procent av företagen under det senaste året har tvingats tacka nej till order på grund av brist på lämplig arbetskraft. 13
Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 14
15
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 16