KALLELSE. OBS! Möteslokalen öppnar 17.30 denna gång!

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-25 OBS! Möteslokalen öppnar 17.30 denna gång! Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 19 oktober 2015 kl. 18.00 Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid Länsbildningsförbundet Sörmland informerar Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Entledigande och val av ledamot samt val av ersättare i KS/2015:397 2 bygg- och miljönämnden 4 Entledigande och val av ledamot i kultur- och KS/2015:412 3 turismnämnden 5 Delårsrapport per 31 augusti 2015 för Katrineholms KS/2015:406 4 kommun 6 Revidering av ägardirektiv och bolagsordning för KS/2015:385 87 Katrineholm Vatten och Avfall AB 7 Förslag till reviderad förbundsordning för Vårdförbundet KS/2015:246 102 Sörmland 8 Sammanträdesdagar för 2016 KS/2015:376 113 9 Redovisning av obesvarade motioner KS/2015:87 119 10 Svar på motion om att oppositionen ska tilldelas vice KS/2015:96 122 ordförandeposten i de helägda bolagen i Katrineholms kommun 11 Meddelanden 127 12 Tillkommande ärenden 128 Torgerd Jansson, ordförande Gunnar Westermark, kanslichef G:\Gemensam\KF\2015\2015-10-19\KF första sidan kallelse 2015-10-19.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 15 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.petterssonsjoberg@katrineholm.se 1

2 2 Dnr KS/2015:397-111 Entledigande och val av ledamot samt val av ersättare i bygg- och miljönämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Per-Ola Fransson (SD) från uppdraget som ledamot i bygg- och miljönämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer Morten Källström (SD) som ny ledamot i bygg- och miljönämnden för tiden till och den 31 december 2018. 3. Kommunfullmäktige väljer Susanne Röös (SD) som ny ersättare i bygg- och miljönämnden för tiden till och med den 31 december 2018. Ärendebeskrivning Per-Ola Fransson (SD) har inlämnat en begäran om att bli entledigad uppdraget som ledamot i bygg- och miljönämnden. Sverigedemokraterna i Katrineholm nominerar nu Morten Källström (SD) som ny ledamot i bygg- och miljönämnden. Sverigedemokraterna i Katrineholm har även en vakant ersättarplats i bygg- och miljönämnden och nominerar nu som ny ersättare Susanne Röös (S). 83-11 Entledigande av ersättar 2

3 3 Dnr KS/2015:412-111 Entledigande och val av ledamot i kultur- och turismnämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Johan Eklöf (M) från uppdraget som ledamot i kultur- och turismnämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer XX (M) som ny ledamot i kultur- och turismnämnden för tiden till och med den 31 december 2018. Ärendebeskrivning Johan Eklöf (M) har inlämnat begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i kultur- och turismnämnden. 83-11 Entledigande av ersättar 3

4 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-10-07 2 Blad 196 Delårsrapport per 31 augusti 2015 för Katrineholms kommun (KS/2015:406) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige lägger delårsrapporten 2015 för Katrineholms kommun till handlingarna. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppmanar alla nämnder att fortsätta arbetet med anpassningar inför 2016 års budget. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har ställt samman en delårsrapport och överlämnat det till kommunstyrelsen. Resultatet för årets första åtta månader uppgår till 3,9 miljoner kronor för kommunen. Delårsrapporten innehåller också en sammanställd redovisning och kommunkoncernens resultat för årets första åtta månader uppgår till 41,3 miljoner kronor före extraordinära poster. Nämnderna har uppdragits att beskriva väsentliga händelser och att redovisa prognoser för helåret. Därtill redovisar nämnderna aktuell status avseende resultatmålen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2015-10-01 Delårsrapport för Katrineholms kommun, 2015-10-01 Bilaga 1,Uppföljning av investeringar utförda av KFAB Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Christer Sundqvist (M), Göran Dahlström (S), Joha Frondelius (KD), Ewa Callhammar (FP), Johan Söderberg (S) samt tf ekonomichefen Tommy Gustavsson. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Akten Ordförandens sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

5 5 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-10-01 KS/2015:406 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Tommy Gustavsson Kommunstyrelsen Delårsrapport per 31 augusti 2015 för Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att lägga delårsrapporten 2015 för Katrineholms kommun till handlingarna. Vidare uppmanar kommunstyrelsen alla nämnder att fortsätta arbetet med anpassningar inför 2016 års budget. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har ställt samman en delårsrapport och överlämnat det till kommunstyrelsen. Resultatet för årets första åtta månader uppgår till 3,9 miljoner kronor för kommunen. Delårsrapporten innehåller också en sammanställd redovisning och kommunkoncernens resultat för årets första åtta månader uppgår till 41,3 miljoner kronor före extraordinära poster. Nämnderna har uppdragits att beskriva väsentliga händelser och att redovisa prognoser för helåret. Därtill redovisar nämnderna aktuell status avseende resultatmålen. Ärendets handlingar Delårsrapport för Katrineholms kommun, 2015-10-01 Tommy Gustavsson T.f ekonomichef Beslutet skickas till: Samtliga nämnder och helägda bolag KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: tommy.gustavsson@katrineholm.se 5

6 6 Delårsrapport 2015 Foto: Marie Moqvist Kommunstyrelsen 2015-10-07, 196 6

7 7 2 (79) INNEHÅLL Katrineholms kommun...3 Vision 2025... 3 Kommunens styrsystem... 4 Organisationsöversikt... 6 Förvaltningsberättelse...8 Sammantagen bedömning... 8 God ekonomisk hushållning... 8 Finansiell analys... 11 Framtiden... 18 Verksamhet ansvarsområden och uppföljning av volymmått... 20 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation... 20 Kommunkoncernen... 28 Resurser uppföljning av resursanvändning... 33 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. prognos för 2015... 33 Ekonomiskt utfall avseende investeringar inkl. prognos för 2015... 35 Personalresurser... 36 Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål... 39 Ortsutveckling... 40 Kultur och fritid... 46 Skola... 48 Omsorg och trygghet... 51 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 56 Ekonomi och organisation... 60 Räkenskaper... 64 Resultaträkning... 64 Balansräkning... 65 Kassaflödesanalys... 66 Noter... 67 Redovisningsprinciper... 76 Ord- och begreppsförklaringar... 78 Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB 7

8 8 3 (79) KATRINEHOLMS KOMMUN Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. 8

9 9 4 (79) Kommunens styrsystem Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 2010 och reviderades i början av 2014. Det beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige 2014-02-24, 21). Utgångspunkter för styrningen Styrsystemet i Katrineholms kommun beskriver ett antal utgångspunkter som ska genomsyra alla delar av styrningen, från planering till genomförande och uppföljning, i hela organisationen. En grundläggande utgångspunkt är att styrningen måste omfatta fyra perspektiv som visas i bilden nedan. Syftet med styrningens fyra perspektiv är att tydliggöra att styrningen måste utgå från dem vi är till för och vad som är vårt uppdrag. En annan viktig utgångspunkt i Katrineholms kommuns styrsystem är genusmedveten styrning. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led av beslutsprocessen som i genomförande och uppföljning. Styrningen ska också utgå från ett helhetsperspektiv som omfattar såväl nämnder som bolag och kommunalförbund. Andra utgångspunkter för styrningen är enkelhet och tydlig rollfördelning. Eftersom styrningen till stor del konkretiseras i olika styrdokument är det vidare viktigt att säkerställa levande styrdokument. Genom tydliga rutiner ser vi till att styrdokumenten används vid planering, genomförande och uppföljning och att de revideras vid behov. Att använda uppföljning som grund för planering är en viktig utgångspunkt för att säkerställa att vi nyttjar erfarenheter av det som har hänt när vi tar ut riktningen för framtiden. Genom en tydlig uppföljning utifrån målen för verksamheten, som vid behov kompletteras med en fördjupad analys, kan vi ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling. 9

10 10 5 (79) Planeringsprocessen Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Under september-oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och beslutas av kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige fastställer nämnder och bolag nämndens/bolagets plan med budget. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnder och bolag styrs också i de flesta fall av olika lagstiftning. I sin plan med budget bryter nämnden/bolaget ner kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden kan också lägga till särskilda uppdrag till sin förvaltning. Planerna för nämnder och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas. När den politiska nivån gjort ställningstaganden och dessa har sammanställts i de politiska styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/ vilka. Detta görs genom verksamhetsplaner. Styrsystemet reglerar inte hur verksamhetsplanerna ska se ut. Målstruktur För att de politiska målen ska styra det som görs i verksamheterna behövs en tydlig målstruktur. Det är viktigt att det är tydligt på vilken nivå olika typer av mål beslutas och hur mål på olika nivåer hänger ihop (en röd tråd i styrningen). Det finns också en koppling till styrningens fyra perspektiv. Övergripande mål anges i kommunplanen och sätts framför allt utifrån perspektivet nytta, utifrån såväl ett invånar- som ett samhällsperspektiv. De övergripande målen tar också sikte på kommunens vision. De övergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för samtliga nämnder och bolag. Resultatmål sätts utifrån perspektivet resultat. Resultatmål kan antingen anges i kommunplanen eller i övergripande plan med budget. Resultatmålen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för en eller flera nämnder/bolag. Resultatmålen ska vara påverkbara för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå som gör att de kan följas upp. Aktiviteter sätts utifrån perspektivet verksamhet. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket resultatmål som aktiviteten är kopplad till. Särskilda uppdrag kan ges av kommunfullmäktige till nämnder i övergripande plan med budget eller av nämnder till sin förvaltning i nämndernas planer med budget. Särskilda uppdrag hör också till perspektivet verksamhet. När det är möjligt ska det anges till vilket övergripande mål som det särskilda uppdraget är kopplat. Till de särskilda uppdragen kopplas aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner. 10

11 11 6 (79) Uppföljning I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv. Uppföljningen ska utgå från styrningens fyra perspektiv. Den ska också vara genusmedveten och bygga på könsuppdelad statistik. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och eventuella verksamhetsavvikelser med förslag till åtgärder. Uppföljningen av ett enskilt år görs i kommunens årsredovisning. I samband med bokslutsberedningen ska nämnder och bolag presentera en analys av föregående år. Analysen ska återkoppla till de övergripande målen och resultatmålen. I samband med årsredovisningen ska kommunstyrelsen även utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Organisationsöversikt Kommunkoncernen 11

12 12 7 (79) Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation 12

13 13 8 (79) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammantagen bedömning God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten och ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen definierar därför i övergripande plan med budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Bedömning av de finansiella målen I nedanstående tabell redovisas de beslutade finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringen visar måluppfyllelse, se förklaring sid 39. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningarna ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppnås inte för delåret eftersom resultatet efter åtta månader uppgår till 3,9 mnkr vilket motsvarar knappt 0,3 procent av skatteintäkterna. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna, öronmärkta medel och reavinst, blir kommunens balanskravsresultat högre och uppgår till 7,4 mnkr. Inte heller målet att nettodriftskostnaderna inte ska öka snabbare än skatteintäkterna och de generella statsbidragen plusutjämning är uppfyllt. Nettodriftskostnaderna har ökat med 4,5 procent under perioden, jämfört med skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, som ökat 3,9 procent. Det tredje finansiella målet avseende avskrivningarna är uppfyllt för delåret eftersom avskrivningarna ligger på 2,6 procent av driftbudgeten. Prognostiserat resultat för 2015 är 12 mnkr, vilket motsvarar 0,65 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Således bedöms det första finansiella målet inte heller kunna uppnås på årsbasis. Beträffande nettodriftskostnadernas utveckling under 2015 är prognosen en ökning med 3,85 procent, medan skatteintäkter och statsbidrag beräknas öka med 4,2 procent. Det andra finansiella målet bedöms därmed kunna uppfyllas. Avskrivningsvolymen för året beräknas bli 2,2 procent av driftbudgeten, vilket innebär att även det tredje finansiella målet förväntas nås. 13

14 14 9 (79) Bedömning av verksamheten Katrineholm har under första halvåret 2015 haft en befolkningstillväxt med 164 personer jämfört med årsskiftet 2014/2015. Ökningen beror på ett stort inflyttningsöverskott (157 personer) medan födelse- och dödstalen ligger på ungefär samma nivå som tidigare. En växande befolkning bidrar till kommunens attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag vilket medför ökat handlingsutrymme, samtidigt som behoven och kraven ökar beträffande infrastruktur, boendemiljö, skola, kommunikationer och övrig kommunal service. Arbetet för att få fler företag och arbetstillfällen till kommunen har hög prioritet och ger resultat. Under första halvåret 2015 har 73 nya företag startats i Katrineholm, vilket är mer än motsvarande period 2014 då antalet var 65. På samhällsbyggnadsförvaltningen råder stort tryck på att få fram nya detaljplaner som framför allt rör bostadsbyggande. De planer som är under framtagande kommer att möjliggöra byggande av 500 nya bostäder fram till 2017. Ett kontinuerligt arbete pågår med att effektivisera administrationen i bygglovsprocessen. I Katrineholm var totalt 10,7 procent av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år arbetslösa i augusti 2015. Då inräknas både öppet arbetslösa, 4,8 procent, och sökande i program, 5,9 procent. Arbetslösheten är oförändrad jämfört med motsvarande period 2014. Bland unga är arbetslösheten högre. Totalt var 18,2 procent av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år arbetslösa i augusti 2015, varav öppet arbetslösa 8,2 procent och sökande i program 10 procent. Bland unga har det skett en minskning av arbetslösheten jämfört med motsvarande period 2014, då var 20,4 procent arbetslösa. De senaste två åren har arbetslösheten bland unga sjunkit med 4,1 procentenheter. Utbildningsnivån i Katrineholm ligger lägre än riksgenomsnittet, vilket även avspeglar sig i arbetslöshetssiffrorna. Detta innebär att behoven av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder är stora. Regeringen presenterar i budgeten åtgärder och insatser i syfte att stimulera sysselsättningen, i form av extratjänster, traineejobb och utbildningskontrakt. Utbildningskontrakt innebär att arbetslösa ungdomar 20-24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja gymnasieutbildningen. Regeringen kommer också att tillföra ytterligare medel till komvux och yrkesvux, vilket kommer att innebära ökade möjligheter för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Kommunen arbetar även med andra insatser för att förbättra invånarnas möjligheter till utbildning och/eller egen försörjning. Ett exempel är projektet Arbetslinjen, med syftet att få personer med försörjningsstöd in på arbetsmarknaden, där flera förvaltningar varit aktiva och erbjudit arbetsplatser. Under perioden januari till augusti 2015 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 40,4 mnkr, vilket är 2,5 mnkr mer än förra året. Under denna period fick i genomsnitt 707 hushåll per månad försörjningsstöd (673 hushåll 2014) med ett genomsnittligt månadsbelopp på 7 126 kr (7 015 kr 2014). Jämfört med 2014 har såväl antalet hushåll som utbetalningen per hushåll och månad ökat. En stor andel av utbetalningarna av försörjningsstöd går liksom tidigare till personer som är utan arbete. Det är därför mycket viktigt att målet nås att öka andelen försörjningsstödstagare som går vidare till studier eller arbete. Socialförvaltningen har under det första halvåret fokuserat på att få en budget i balans och fortsätta att utveckla god kvalitet i verksamheten. Samtidigt har förvaltningen stått inför svåra utmaningar. Bostadsbristen har medfört att man tvingats bevilja omfattande insatser av tillfälliga boenden såsom vandrarhem, hotell, etc. till bostadslösa invånare. Samtidigt ligger nivån på försörjningsstöd högre än budgeterade medel för ändamålet. Det är invånare med låg utbildningsnivå, språkhinder och/eller sociala problem som har svårast att få arbete och därmed egen försörjning. Socialförvaltningen och Viadidakt samverkar i syfte att uppnå Aktivt försörjningsstöd. Viadidaktnämnden har under våren fått ett särskilt beredningsuppdrag att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas inom tilldelad ekonomisk ram. Syftet är att öka genomströmningen så att fler kvinnor och män kommer i arbete eller studier och därmed minska de framtida behoven av försörjningsstöd och/eller andra stödinsatser från kommunen. Arbetet med förvaltningens framtagande av förslag till ny organisation pågår enligt plan. Viadidakt har genom 14

15 15 10 (79) olika insatser under året effektiviserat och utvecklat verksamheten i syfte att nå uppsatta resultatmål. Antalet barn och elever i kommunens förskolor, grundskolor och fritidshem har fortsatt att öka under 2015, vilket fått till följd att barn- och elevgrupper blivit större. Detta har medfört en brist på funktionella lokaler för skolundervisning som är gynnsamma för elevernas resultatutveckling. För 2014 redovisar skolan ett förbättrat studieresultat för eleverna jämfört med tidigare år. Både behörigheten till gymnasieskolan och betygssnittet, meritvärdet, ökade. Även andelen godkända nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 ökade. Betygsresultaten för våren 2015 visar på ett ökat meritvärde och att fler elever än 2014 når målen i alla ämnen. Ett intensivt arbete pågår för att bibehålla den positiva utvecklingen. En bidragande orsak till att skolresultaten fortfarande i nationell jämförelse ligger lågt, trots den positiva utveckling som varit senaste åren, är den sammanlagda elevstrukturen i kommunen. Denna struktur är mer problematisk än genomsnittligt i riket beträffande faktorer såsom barnfattigdom, föräldrars utbildningsnivå samt det ökade antalet nyanlända elever. Dessa bakgrundsfaktorer måste beaktas vid bedömning av resultaten. Volymökningarna inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhetsområden fortsätter att öka, och därmed ökar kostnaderna, främst personalkostnaderna. Personalförsörjningen blir en framtida utmaning, men redan nu finns svårigheter att rekrytera vissa nyckelgrupper. Katrineholms kommun har ett större antal äldre och funktionshindrade personer än riksgenomsnittet, vilket beror på demografin, men också på att många personer med funktionsnedsättning, som tidigare bodde på institutioner som landstinget drev, bor kvar i närområdet. Behovet av korttidsplatser har under de senaste åren varit stort och vård- och omsorgsförvaltningen bedömer att behovet kommer att kvarstå framöver. Planering pågår för att utöka antalet korttidsplatser. Detta är en del i arbetet med att skapa fler platser i särskilt boende inom äldreomsorgen. Sammantaget för detta också med sig ökad efterfrågan på personal med rätt kompetens, och kommer att innebära ökande personalkostnader framöver. Service- och tekniknämndens verksamhet har anpassats till den minskade personalstyrkan genom effektiviseringar. Merparten av de målsättningar som nämnden har satt upp i sin plan för 2015 är antingen uppnådda eller pågående och beräknas bli slutförda under året. Ett flertal utvecklingsprojekt bedrivs inom service- och tekniknämndens verksamheter. Satsningen på klimatsmart och ekologisk mat har varit fortsatt framgångsrik och måltidsmiljön har utvecklats i kommunens restauranger. Beträffande årets investeringar har de inte genomförts i den takt som var planerat för de första åtta månaderna, bland annat till följd av nya upphandlingsrutiner och problem med asfaltsavtalet. Gällande de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställde i övergripande plan med budget 2015-2017, följs samtliga utom ett endast upp på årlig basis. Görs en bedömning utifrån de resultatmål som följs upp vid delårsrapporten, kan dock konstateras att flertalet resultatmål visar på positiv måluppfyllese samt en positiv trend jämfört med föregående år. Följande verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning kommer att följas upp i årsredovisningen: Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 ska öka Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får ska öka 15

16 16 11 (79) Finansiell analys Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 41,3 mnkr (52,3 mnkr). Katrineholms Fastighets AB inkl. Katrineholms Industrihus AB redovisar ett positivt resultat på 26,6 mnkr (25,3 mnkr), Västra Sörmlands Räddningstjänst redovisar ett resultat -0,5 mnkr (0,2 mnkr) och Katrineholms Vatten och Avfall AB redovisar ett resultat 5,8 mnkr (11,6 mnkr). Logistikposition Katrineholm AB har sålts under året och ingår inte i kommunkoncernens resultat 2015 (2014 var redovisat resultat -1,6 mnkr, kommundel 49 procent). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster, resultat för föregående år redovisas inom parentes. Kommunens prognostiserade resultat för 2015 uppgår till 12,0 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2015 uppgår till 19,1 mnkr. Nämndernas resultat gentemot budgeten visar en negativ avvikelse på -14,1 mnkr. I tabellen nedan redovisas verksamhetsnämndernas avvikelser mellan 2012-2015. Övergripande politisk ledning (kommunfullmäktige, valnämnd och överförmyndare) och bygg- och miljönämnden har redovisat mindre avvikelser under samma period. Nämndernas budgetavvikelser, tkr 2012 2013 2014 Prognos 2015-08-31 Bildningsnämnden -5 058 43 6 548 2 500 Kommunstyrelsen -561 119 3 837 1 700 Kultur- och turismnämnden 504 0 82 0 Service- och tekniknämnden -6 440-3 720 3 621 0 Socialnämnden -23 846-22 254-15 721-14 000 Viadidaktnämnden 257 166 97 0 Vård- och omsorgsnämnden 4 407 3 874-3 848-4 300 Socialnämnden prognostiserar för den största negativa avvikelsen jämfört med budget -14,0 mnkr. Därefter följer vård- och omsorgsnämnden som prognostiserar en negativ avvikelse på -4,3 mnkr. Bildningsnämnden lämnar en positiv prognos på 2,5 mnkr och kommunstyrelsen lämnar 1,7 mnkr. Övriga nämnder lämnar ingen avvikelse jämfört med budget vid årets slut. Finansieringsverksamheten prognostiserar en positiv avvikelse gentemot budget på totalt 7 mnkr. Utveckling av intäkter och kostnader Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatteintäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För perioden uppgick andelen till 97,2 procent (exkl. jämförelsestörande poster), vilket är högre än utfallet för 2014 (96,8 procent). Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent. Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under perioden för 82,6 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan augusti 2014 och augusti 2015 har skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökat med 46 mnkr från 1 185 mnkr till 1 231 mnkr. Som framgår av diagrammet nedan är ökningen 3,9 procent för perioden. Detta kan jämföras med 2014 då ökningen var 3,5 procent. 16

17 17 12 (79) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 98,2% 98,0% 97,8% 97,6% 97,4% 97,2% 97,0% 96,8% 96,6% 98,1% 97,9% 97,8% 97,6% 97,2% 97,1% 2010 2011 2012 2013 2014 2015-08-31 Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader 8 % 6 4 2 0 4,5 3,9 3,5 3,1 2,2 2,2 3,5 1,3 1,2 1,0 2011 2012 2013 2014 2015-08-31 Ökn skattemedel/utjämning Ökn nettokostnader Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader har sedan augusti 2014 varit 4,5 procent och är därmed högre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen under samma tid. Jämförelsen mellan nettodriftskostnadsökning och ökning av skatteintäkter är ett av kommunens tre finansiella mål. Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 2013, kommer resultaten för 2010-2012 att kunna reserveras retro- 17

18 18 13 (79) aktivt. Kommunfullmäktige i Katrineholm beslutade i maj 2013 om att anta riktlinjer för RUR samt att göra en avsättning i RUR på 17 mnkr. Balanskravsutredning 2014 2015 Årets resultat 15,8 3,9 Reavinst vid försäljning -5,0-0,5 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 10,8 3,4 Använda öronmärkta medel 16,8 4,0 Synnerliga skäl Årets balanskravsresultat, mnkr 27,5 7,4 Vid avstämning mot balanskravet återläggs under perioden uppkomna reavinster samt även de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Under 2015 uppgår dessa kostnader till 4,0 mnkr. Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010, 2011 och 2013 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt. Vid 2013 års slut hade beslut fattats avseende samtliga av 2010 och 2011 års öronmärkta medel. I samband med årsredovisningen för 2013 öronmärktes 38 mnkr för välfärdsutmaningar. Tabellen nedan visar hur mycket som nyttjats hittills under 2015 på respektive projekt/beslut. Tabellen visar även hur mycket som har förbrukats totalt av de avsatta medlen. 18

19 19 14 (79) Öronmärkta medel 2010 och 2011 års medel 2013 års medel Totalt förbrukat Utfall 2015 jan-aug Från välfärdsutmaningar Arbetslinjen 12,0 8,0 20,0 0,3 Projekt Ungdomstorget 1,5 2,3 3,0 Verksamhetsomställning (demensriktlinjer) 2,0 1,7 Volymökningar BIN och STN 3,0 3,0 Fortsättning arbetslinjen 1,5 1,5 Satsning sommarjobb 1,8 2,0 2,9 Elevutveckling per 15 maj 0,7 0,7 Uppföljning av elevutveckling 4,6 4,6 Klimatsmart mat 4,0 4,0 Från tillväxtprojekt Kompetensplaneringsprojekt 1,3 0,9 E-förvaltning 1,0 0,7 0,0 Samhällsutveckling 1,0 1,0 Varumärket Sveriges Lustgård 0,4 0,4 Vision 2025 0,4 0,4 Särskilda insatser inom skolan 3,0 2,2 0,0 Tillväxtprojekt SBF 0,6 0,3 0,0 Välfärdsutmaningar Hel- del på Lövåsen 3,0 1,0 0,4 Kompetensutv Reggio Emilia 0,6 0,5 0,1 Turistbyrån 0,7 0,7 Uppföljning av elevantal 2,5 2,5 Arbetskläder för utomhusbruk 1,4 1,1 1,1 Individ- och familjeomsorg 2,0 2,0 Lov- och sommarskola 0,6 0,6 0,2 Förlängning klimatsmart mat från grunden 2,0 0,7 0,7 Infrastruktur Samhällsbyggnadsförvaltningen 1,4 0,7 0,7 Tillväxtfrämjande åtgärder 0,5 Uppbyggnad av arbetet med internationella strategin Arbetslinjen 3.0 4,0 0,4 0,4 Förstudier enligt Övergripande plan med budget 2015-2017 Resurser volymökning, BIN 2,2 2,2 38,8 33,9 59,6 4,0 0,6 0,2 19

20 20 15 (79) Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditetens utveckling 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 60% 57% 51% 52% 5% 3% 3% 0% 2% 2011 2012 2013 2014 2015-08- 31 57% Soliditet exkl ansvarsförb Soliditet inkl ansvarsförb Kommunens soliditet enligt balansräkningen har ökat med 5,0 procentenhet, från 52,4 till 57,4 procent från årsskiftet 2014/2015. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten ökat med 1,0 procentenheter, från 2 till 3 procent. Det är positivt att även solidititen inklusive ansvarsförbindelsen har ökat och är positiv. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 2015 uppgår till 1,1 mnkr. För motsvarande period 2014 uppgick finansnettot till -6,1 mnkr. Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 augusti 2015 uppgick de likvida medlen i kommunen till 10,6 mnkr. Detta är en ökning med 5,8 mnkr jämfört med årsskiftet 2014 då de likvida medlen uppgick till 4,8 mnkr. Placeringar Kommunen placerade 2013 en del av den överlikviditet, som de inlösta lånen från bolagen genererade, i enlighet med kommunens finanspolicy. Per sista augusti 2015 uppgick det bokförda värdet av placeringarna till 48,3 mnkr. Det aktuella marknadsvärdet uppgår till 52,8 mnkr. 20

21 21 16 (79) Lån, räntor och amorteringar Katrineholms kommun amorterade under 2013 av samtliga egna långfristiga skulder som en följd av att de kommunala bolagen KFAB och KVAAB återbetalade sina lån till kommunen. Katrineholm hör till de tjugotal kommunerna i landet som är skuldfria. Pensioner och pensionsskulden Den nuvarande redovisningsmodellen för kommunens pensionsåtaganden, den så kallade blandmodellen, innebär att årets kostnader för pensioner består av utbetalningar till dagens pensionärer samt avsättningar för kommande pensioner för de som arbetar i kommunen idag. Kostnader för ansvarsförbindelsen och avsättningarna återlånas till verksamheten. Årets kostnader för utbetalningar från ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Under perioden var kostnaden 3 mnkr, vilket är en minskning med 7 mnkr jämfört med samma period 2014. Kostnaden har minskat som en följd av den inlösen om 397 mnkr som kommunen gjorde under 2013. Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Den individuella delen utbetalas en gång per år (mars efter intjänandeåret) och intjänandet under året finns med som en kortfristig skuld per 31 augusti. Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen avser pensioner på löner över 7,5 basbelopp samt pensionsåtaganden för förtroendevalda. Mnkr 2013 2014 2015-08-31 Ansvarsförbindelse (inkl särskild löneskatt) som inte tagits upp bland avsättningarna Avsättningar i BR (inkl särskild löneskatt) som inte tagits upp bland avsättningarna 646 624 617 157 160 164 Individuell pension 51 53 37 Återlånade medel 854 812 812 Förpliktelsen minskad genom försäkring som löstes in 2013. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunen skuldsättningsgrad har förbättrats jämfört med årsskiftet 2014/2015 med 7 procentenheter. % 2013 2014 2015-08-31 Avsättningar till pensioner 12 13 14 Avsättningar till statlig infrastruktur 3 3 2 Kortfristiga skulder 33 33 26 Långfristiga skulder 0 0 0 Total skuldsättningsgrad 48 49 42 21

22 22 17 (79) Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var 1 644 mnkr vid delårsbokslutstillfället, oförändrat jämfört med 2014. Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 1 107 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 1 310 mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 525 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 550 mnkr. Från och med 2010 infördes en borgensavgift, för närvarande 0,3 procent, gentemot kommunens bolag. Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. Händelse mnkr Ränteförändring 1% på lån 50 mnkr 0,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1% 0,5 Befolkningsförändring 100 personer (skatteeffekt) 4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0 Fem år i sammandrag Allmänt 2011 2012 2013 2014 2015-08-31 Kommunal utdebitering* 22,18 22,18 22,18 22,18 22,18 Total utdebitering* 32,35 32,35 32,24 33,24 33,24 Ekonomiskt resultat/resultatutveckling Årets resultat (mnkr) 6,4 33,9-389,4 46,2 3,9 Årets resultat/eget kapital 0,6% 3,4% -38,3% 0,2% 0,6% Tillgångar och skulder Totala tillgångar per invånare (kr) 51 504 55 495 38 331 37 114 33 954 Totala skulder per invånare (kr) 20 622 23 704 18 735 17 629 14 449 Eget kapital per invånare (kr) 30 883 31 790 19 597 19 485 19 505 Nettoinvesteringar (mnkr) 119,0 141,3 45,0 88,7 22,6 Långfristiga lån i % av anläggningstillgångar 12,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfristig skuld) 80% 168% 102% 80% 79% * Skatteväxling av 20 öre skedde mellan kommunen och landstinget från och med 2010. Kyrkans avgifter är exkluderade. 22

23 23 18 (79) Framtiden Befolkning och demografi Katrineholm växer och lockar nyinflyttade. Flyttningsnettot under första halvåret 2015 var 157 personer. Vid halvårsskiftet hade Katrineholms kommun 33 432 invånare, fler än någonsin tidigare. Katrineholm Sveriges lustgård är ett starkt varumärke. I samarbete med lokala och regionala aktörer kommuniceras Katrineholm som en attraktiv och självklar plats för företag och människor att bosätta och/eller etablera sig i. Befolkningstillväxt är en viktig förutsättning för kommunens möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. Den demografiska utvecklingen under de kommande åren innebär också utmaningar för kommunen. Antalet barn i förskolan och i grundskolan kommer att öka rätt markant. Det både föds fler barn och inflyttningen ökar. Antalet 75-84 åringar kommer också att öka kraftigt från 2016 och framåt, med ca 100 personer per år. Vidare kommer antalet personer över 85 år börja öka kraftigt från 2019, men redan i år syns en ökning. Detta ställer krav på en mer långsiktig planering av kommunens verksamheter. En följd av denna utveckling blir att Katrineholms kommun under de närmaste åren kommer att behöva bygga ut inom både förskolan, skolan och äldreomsorgen för att klara volymökningarna. Beslut finns att öppna femton nya förskoleavdelningar de närmaste åren. Redan idag är en utbyggnad av grundskolan i tätorten akut då elevökningen varit stor de senaste åren och alla skollokaler inom tätorten är fullbelagda. Även vid oförändrad servicenivå kommer ökningarna inom äldreomsorgen innebära kraftigt ökade resursbehov. Flyktingtillströmningen till Sverige har ökat under 2015. Migrationsverket har under det första halvåret anvisat 24 asylsökande ensamkommande barn till kommunen. Mycket tyder på att anvisningarna kommer att öka under resterande delen av året. Bristen på platser för ensamkommande barn är mycket stor. För att på bästa sätt hantera integrationen av ett stort antal nyanlända och deras behov av boende, försörjning, förskola, skolgång, med mera krävs en god beredskap och en tydlig organisation. Näringsliv och arbetsmarknad Ett gott näringslivsklimat medför tillväxt för kommunen. Näringslivet och kommunen samverkar på flera områden. Ett exempel på samverkan är citysamverkansgruppen som består av Katrineholms kommun, fastighetsägare och Svensk Handel som arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett annat gott exempel på samverkan mellan kommunen och näringslivet. Kommunen ska också utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Logistikcentrum har en strategiskt viktig roll för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen Besöksnäringen och Katrineholms kommun kommer i tillsammans arbeta fram en marknadsföringsoch handlingsplan. Planen kommer att beskriva några utvecklingsområden som kommunen och besöksnäringen är överens om och tillsammans åtar sig att genomföra. Ett intensivt arbete pågår för att bygga ut bredbandsnätet i kommunen. Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och för att förenkla vardagen för invånare och företag. Även om det går bra för Katrineholm så finns ett antal framtida utmaningar att möta. Hög ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå och sociala klyftor är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Arbetsförmedlingens prognos för Sörmland visar på en svagt stigande arbetslöshet under 2015 och 2016, främst beroende på ett omfattande flyktingmottagande även nästa år. Arbetslösheten i Katrineholm ligger något högre än länet men endast marginellt. I gruppen som står utanför arbetsmarknaden bedöms 75 procent tillhöra en särskilt utsatt grupp, med det menas 23

24 24 19 (79) personer som saknar gymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt personer i åldersgruppen 55-64 år. Två positiva trender för kommunen kan dock utläsas i Arbetsförmedlingens statistik de två senaste åren; både ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten sjunker. Regeringen presenterar i budgeten åtgärder och insatser för att stimulera sysselsättningen, bland annat inrättas extratjänster, traineejobb och utbildningskontrakt. Extratjänster införs inom vissa delar av välfärdssektorn som en form av subventionerad anställning. Traineejobben är en arbetsmarknadsinsats med syfte att minska ungdomsarbetslösheten, underlätta generationsväxlingen inom välfärden och öka tillgången på personer som kan anställas inom bristyrken som kräver yrkesutbildning på gymnasial nivå. Utbildningskontrakt innebär att arbetslösa ungdomar 20-24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Regeringen har också i höstbudgeten aviserat ett nytt Kunskapslyft med fler platser inom yrkeshögskolan, yrkesvux och folkhögskolor. Alla som vill kommer att få rätt att läsa in grundläggande och särskild behörighet till högskolestudier och behörighet till yrkeshögskola. Under 2016 kommer Viadidakt att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet inom de olika skol-formerna, med syftet att anpassa utbildningsutbudet till invånarnas behov och efterfrågan. Hållbara attraktiva livsmiljöer För att kunna möta samhälls- och välfärdsutmaningar utan att tappa konkurrenskraft behöver Katrineholm ständigt utvecklas. För att kommunen ska upplevas som en attraktiv plats för boende, besökare och företag krävs att arbetet inriktas mot att skapa en plats som ses, uppfattas och värderas som attraktiv ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. För att ställa om samhället i en hållbar riktning behöver kommunen bidra till minskad miljöpåverkan. Under 2016 prioriteras det fortsatta arbetet med åtgärder för att nå de antagna lokala miljömålen. Modern informations- och kommunikationsteknik kommer ge ökade möjligheter till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning. Arbetet för att minska övergödning av våra sjöar fortsätter, likaså arbetet med avloppsinventering. Inom service- och teknikförvaltningen kommer elbilar införskaffas och utvärderas. I samarbete med Sörmland Vatten kommer avfallskvarnar att testas i produktionsköken för utvinning av biogas. På Backavallen är målsättningen att ta till vara på den energikapacitet som inte används fullt ut. Samtidigt fortsätter satsningarna på klimatsmart mat, minskat matsvinn och övergång till miljövänlig LED-belysning. Hållbar utveckling har också en social dimension. Det arbete som under 2015 har pågått med bland annat översiktsplanen, ljusplanen och cykelplanen lägger en viktig grund för kommunens framtida utveckling. En ökad känsla av trygghet leder till en ökad tillgänglighet till det offentliga rummet. Arbetet med att utveckla kommunens verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv fortsätter under 2016 och tar avstamp i såväl kommunens styrsystem som i kommunplanen. En viktig del av kultur- och turismnämndens arbete handlar om att försköna Katrineholm och skapa en positiv bild av kommunen. Under hösten 2015 fortsätter projektet Ljusare konst Tryggare stad. Syftet med projektet är att öka tryggheten och jämställdheten i kommunens offentliga rum. Bland övriga pågående offentliga konstprojekt kan nämnas en gestaltning utifrån Fogelstadsgruppens verksamhet i kommunen. En förutsättning för att Katrineholm ska kunna växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. I kvarteret Hästen, där KFAB bygger nya lägenheter, kommer första etappen vara färdigställd i december 2015 och omfatta 36 lägenheter. Etapp 2 projekteras för närvarande och där planeras för ytterligare 64 lägenheter. I kvarteret Pantern, Kungsgatan planeras för ett nytt ungdomsboende med 17 mindre lägenheter med en för målgruppen rimlig hyresnivå. KFAB fortsätter också arbetet med upprustningar av fastigheter inom det så kallade miljonprogrammet. 24

25 25 20 (79) Verksamhet ansvarsområden och uppföljning av volymmått Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 25 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurser. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhets- samt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den 25

26 26 21 (79) översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Antal leverantörsfakturor 71 240 37 206 73 500 Antal lönespecifikationer 63 049 31 255 62 510 Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 200 97 200 Antal företagsbesök 104 40 100 Antal EU-ansökningar (projekt) 0 0 0 Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens informationsansvar 1 i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och nämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Utfall 2014 Utfall/prognos 2015 Vår Höst Vår Prognos höst Antal barn i förskola 1619 1560 1685 1646 Antal barn i pedagogisk omsorg 11 12 12 8 Antal elever i grundsärskola 74 82 83 85 Antal elever i grundskola 3677 3776 3822 3869 Antal barn i fritidshem 1293 1393 1337 1444 Antal elever i gymnasieskolan 1196 1170 1154 1170 Antal elever i gymnasiesärskolan 46 41 43 41 Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) 671 643 643 Från juni 2014 till juni 2015 har antalet barn i förskola som kommunen har betalningsansvar för ökat med 82 barn. Samtidigt har antalet elever i grundskolan som kommunen har betalningsansvar för ökat med 136 och antalet barn i fritidshem har ökat med 17. I gymnasieskolan har antalet elever som kommunen har betalningsansvar för minskat med 30. I juni 2015 beslutade Floda friskoleförening att lägga ned sin verksamhet, denna nedläggning berörde 112 elever i grundskolan. Flertalet av dessa elever finns hösten 2015 i de kommunala grundskolorna. 1 Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern 16-20 år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter. 26

27 27 22 (79) Den slutgiltiga antagningen till Katrineholms gymnasieskolor för höstterminen 2015 visade att 444 elever antogs till ett nationellt program på Duveholmsgymnasiet, KTC, Lindengymnasiet eller Ellwynska skolan. Ekonomiprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet fortsätter att öka i popularitet. Båda programmen har betydligt fler antagna i år än förra året. Trots det är samhällsvetenskapsprogrammet är fortfarande störst. I Katrineholms skolor har ca 30 procent av flickorna och pojkarna utländsk bakgrund, dvs. minst en förälder är född utomlands. I grundskolan deltar 34 procent av de berättigade eleverna i modersmålsundervisning medan motsvarande andel för gymnasieskolan är 25 procent. Inom grundskolan är andelen flickor och pojkar som deltar i modersmålsundervisning i stort sett lika medan det i gymnasieskolan är en större andel flickor än pojkar som deltar. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden är en ny nämnd som bildats från och med 1 januari 2015. Bygg- och miljönämndens ansvarsområde motsvarar ansvarsområdena för den tidigare byggnadsnämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden. Bygg- och miljönämnden ska därutöver även ansvara för miljöstrategiska frågor i samverkan med kommunstyrelsen. Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalken samt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Bygg- och miljönämnden ansvarar också för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätt i butiker liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs. Bygg- och miljönämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen och i det miljöstrategiska arbetet. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Antal inkomna bygglovsansökningar 293 173 290 Antal strandskyddsärenden 5 6 10 Antal anmälningsärenden, icke lovpliktiga åtgärder Antal ansökningar om förhandsbesked om bygglov 138 71 165 4 7 8 Antal antagna detaljplaner 8 1 8 Tillsynsuppdrag miljöskydd 101 60 119 Tillsynsuppdrag hälsoskydd 48 14 63 Tillsynsuppdrag livsmedel 216 137 207 Inkomna avloppsansökningar 121 64 200 Antal miljö- och hälsoskyddsärenden totalt 1 995 1 470 2 100 Ett något ökat inflöde av bygglovsärenden och tillägget av så kallade Attefallsärenden (som inte fanns första halvåret 2014), men också ett ökat antal telefonförfrågningar bland annat kopplat till ändrade ROT-avdrag, har medfört en förlängd handläggningstid för enkla bygglovsärenden från 18 till 21 dagar. För ärenden av normal karaktär har handläggningstiden ökat från 24 till 30 dagar. 27

28 28 23 (79) Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Arrangemangsbidrag, beviljade 27 17 30 Ungdomsbidrag Snabba stålar, beviljade 14 5 20 Antal besökare i Kulturhuset 290 446 143 942 275 000 Besök på Kulturhusets konstutställningar 32 596 11 092 25 000 Utlån av e-media 8 647 1 947 4 000 Utlån per invånare 8,21 3,83 7,80 Antal besökare på Perrongen, Lokstallet 30 234 26 176 45 000 Endast fem ansökningar till ungdomsbidraget Snabba Stålar har inkommit och beviljats under första halvåret 2015. Detta kan bero på att förvaltningen ej har synliggjort att bidraget finns för ungdomar i tillräckligt stor utsträckning. En marknadsföringsinsats kommer att ske under hösten 2015. Antalet utlån av e-media har minskat kraftigt jämfört med föregående år. Trenden är densamma över hela landet enligt Länsbibliotek Sörmland. Nya prismodeller infördes i början på året, vilket ledde till ett mer begränsat utbud för låntagare i Katrineholm. Totala antalet lån per invånare har minskat med 0,2 jämfört med föregående år. Det beror delvis på en felräkning 2014, då filiallånen räknades med två gånger. Det finns också en allmän trend att utlånen minskar i hela riket. Värt att notera är att lånen på skolbiblioteken har ökat, utlån på filial är på samma nivå som föregående år, medan en minskning har skett av utlånen på Kulturhuset Ängeln. Antalet utlånade bilderböcker inom förskolor har minskat med 30 procent, vilket kommer att analyseras under hösten 2015. Antalet besökare på Perrongen har ökat kraftigt. Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt en god folkhälsa både vad avser god och nyttig mat, vackra utemiljöer och idrott. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det kostpolitiska programmet. De interna uppdragen inkluderar också administration av städentreprenad samt städning av förskolor. Kommunens växel tillhör nämndens ansvarsområde. Det gör även interna transporter, intern posthantering, omlastningscentral, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator, parker, skog och natur. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt klottersanering. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till 28

29 29 24 (79) föreningar inom nämndens ansvarsområde. Föreningskonsulenten är föreningarnas kontaktväg in till kommunen. Nämnden har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Antal besökare i simhallen 134 417 68 146 120 000 Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter 21 024 0 15 000 Antal producerade växter i växthuset 107 271 85 000 122 000 Antal lunchportioner förskola * 125 395 230 000 Antal lunchportioner grundskola * 308 766 570 000 Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet * 72 932 125 000 Antal dagsportioner särskilt boende för äldre * 61 783 123 000 Antal portioner matlåda äldreomsorg 43 919 20 564 44 000 Antal ärenden hos konsumentvägledningen 311 120 300 * Volymmåttet har förändrats sedan 2014, varför relevant jämförelsesiffra saknas. Årets asfaltsbeläggningsarbeten har inte kunnat påbörjas på grund av en utdragen juridisk process rörande asfaltsupphandling. Därför halveras det förväntade utfallet 2015 till 15 000 kvadratmeter, och prognosen för asfaltsbeläggningar 2016 höjs med motsvarande yta. Volymmåttet Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet inkluderar även lunchportioner för Katrineholms Tekniska College, KTC. De förväntade utfallen för antal lunchportioner i förskola och grundskola 2015 är lägre än det antal som tidigare prognostiserats. Anledningen är att service- och teknikförvaltningen tillsammans med bildningsförvaltningen har börjat analysera frånvaron, vilket har medfört att antalet portioner justerats nedåt. Under 2015 har ett mätverktyg utarbetats för att följa upp elevnärvaron i skolrestaurangerna. Ambitionen är öka lunchnärvaron framför allt bland de äldre eleverna genom bättre dialog och utveckling av måltidsmiljöer och måltidsutbud. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och/ eller dennes föräldrar. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är ett annat komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utvecklig av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges med stöd av LVU eller LVM måste socialnämnden ansöka och beviljas detta hos förvaltningsrätten. I arbetet med försörjningsstöd har socialförvaltningen två uppdrag. Det primära är att stödja enskilda att bli självförsörjande. Det sekundära uppdraget handlar om att under vissa förutsättningar och efter behovsprövning bevilja bistånd i form av försörjningsstöd. Socialnämnden erbjuder också budgetoch skuldrådgivning enligt skuldsaneringslagen till invånare i Katrineholm och Vingåker. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ung- 29

30 30 25 (79) domar, råd och stöd för utsatta kvinnor samt insatser mot familjevåld. Till socialnämndens uppgifter hör även handläggning av serveringstillstånd samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Nämndens driver även ett eget hem för vård och boende (HVB) som heter Kollektivet HVB samt ett lägenhetsboende för ungdomar som heter Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd, genomsnitt per månad 679 713 700 Antal sociala kontrakt 130 102 120 Antal stadigvarande alkoholtillstånd 33 31 33 Antal kvinnofridsärenden 150 72 150 Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering Antal utnyttjade vårddygn på institution, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna Antal utnyttjade vårddygn i familjehem, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på Vårnäs, öppet intag 655 374 702 5 899 4 801 7 751 8 415 4 119 8 500 21 735 10 311 22 000 1 612 800 1 606 Antal inkomna aktualiseringar 4 140 2 224 4 240 Antal startade utredningar 1 857 926 1 900 Antal avslutade utredningar 1 891 913 1 850 Antal pågående utredningar 2 248 2 261 2 298 Antal pågående insatser, kontaktfamiljer/kontaktpersoner 166 113 110 För det första halvåret 2015 redovisar socialförvaltningen ett relativt högt antal utnyttjade vårddygn på institution för barn och unga. Till en viss del beror årets ökning på att verksamheten har kommit i kapp med ärendeinflödet. En annan orsak till den redovisade ökningen är ensamkommande barn och unga som har placerats på HVB. Ensamkommande barn och unga som placeras på institution kommer troligen att öka eftersom antalet barn och unga som söker asyl i Sverige förväntas fortsätta öka resterande delen av året. Antalet vårddygn ökade kraftigt under första halvåret. Efter sommaren har dock ökningen upphört. En utmaning gäller behandling av samsjuka som har en psykisk funktionsnedsättning i kombination med ett missbruksproblem. Dessa individer har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom olika livsområden, vilket innebär att de inte klarar av att sköta egen bostad och allmänt förekommande vardagssysslor. En särskild utredning har genomförts kring samsjuka och utredningen har överlämnats till kommunstyrelsen för vidare behandling. Socialförvaltningen bedömer att antalet ärenden rörande samsjuklighet kommer att öka under resterande delen av året. Om inga behandlingsalternativ finns på hemmaplan kommer dessa individer behöva placeras på institution. Antal placerade barn och unga på familjehem fortsätter hålla sig på en hög nivå. En grupp som förväntas öka bland familjehemsplacerade är ensamkommande barn och unga. Migrationsverket ser en trend att barn och unga som söker asyl i Sverige börjar bli allt yngre, under 13 år. Om Migrationsverkets prognos stämmer kommer socialnämnden behöva överväga uppväxtplacering i 30

31 31 26 (79) familjehem för dessa barn. Barn bör inte vara institutionsplacerade när det handlar om en uppväxtplacering. Socialnämnden har ansvar för samtliga ensamkommande barn och unga som anvisas till kommunen fram till och med att det enskilda barnet fyller 21 år. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad, integration och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux), samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden ansvarar även för att skapa förutsättningar för genomförande av högre utbildningar genom att tillhandahålla studielokaler och utrustning. Syftet är att göra det möjligt för fler att få förutsättningar att studera på eftergymnasial nivå och därmed bidra till en högre utbildningsnivå. Viadidaktnämnden tillhandahåller samhällsorientering för nyanlända invandrare. Viadidaktnämnden erbjuder studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering (bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar). I nämndens uppdrag ingår att planera och genomföra personal- och uppdragsutbildning för kommunernas anställda samt utbildningsinsatser gentemot näringslivet. Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står utanför arbetslivet. Nämnden ansvarar för att ungdomar som står utan arbete och studier får stöd och vägledning samt för feriearbeten för ungdomar i årskurs 2 på gymnasieskolan. I nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt. Från 1 juli 2015 förändrades Viadidaktnämndens ansvarsområde då det strategiska integrations- och mottagningsansvaret flyttades över till kommunstyrelsen efter beslut i kommunfullmäktige 18 maj 2015. Det pågår också en omorganisation som eventuellt kommer att förändra delar av Viadidaktnämndens uppdrag inför 2016. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Producerade verksamhetspoäng gymnasial nivå Producerade verksamhetspoäng grundläggande nivå Producerade verksamhetspoäng särskild utbildning för vuxna 130 900 68 500 140 000 94 000 61 900 90 000 325 Antal studerande inom svenska för invandrare, sfi, genomsnitt per månad 405 varav 51% kvinnor, 49% män 425 varav 52% kvinnor, 48% män 425 Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar 17 913 h varav 79,5% kvinnor och 20,5% män 8 533 h varav 79% kvinnor, 21% män. 15 000 h Antal tentander på eftergymnasial nivå på Campus Viadidakt 348 varav 77% kvinnor, 23% män. 172 varav 63% kvinnor, 37% män 400 Antal mottagna ungdomar som faller under aktivitetsansvaret 59 ungdomar varav 51% kvinnor, 49% män. 18 ungdomar varav 50% kvinnor, 50% män 30 Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av socialförvaltningen 260 deltagare varav 48% kvinnor, 52% män 196 deltagare varav 45% kvinnor, 55% män 250 Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av Arbetsförmedlingen 375 deltagare varav 53% kvinnor, 47% män 183 deltagare varav 43% kvinnor, 57% män 400 31

32 32 27 (79) Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Antal ungdomar 16-25 år från Katrineholm på Viadidakt ungdomstorg 177 varav 51% kvinnor och 49% män 112 varav 41% kvinnor, 59% män 200 Antal feriearbetare i Katrineholm 257 ferieanställningar varav 49% pojkar och 51% flickor 272 ferieanställningar varav 53% flickor, 47% pojkar En förflyttning i resurser från gymnasiala kurser till grundläggande kurser gör att utfallet för 2015 kommer att visa en minskning av producerade verksamhetspoäng på gymnasial nivå till förmån för en ökning på grundläggande nivå. Orsaken till resursförflyttningen är en ökning av antalet sökande till grundläggande studier, där alla enligt skollagen har rätt att studera. För vårperioden 2015 finns inga verksamhetspoäng inrapporterade för särskild utbildning för vuxna då de nya kurserna kommer att ges först under hösten. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Till vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde hör även ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende från 18 år samt ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende och för de som vistas i dagverksamhet. Till vård- och omsorgsnämndens ansvar hör även betalningsansvar enligt lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Nämnden ansvarar även för verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (2008:962) för fritt val av utförare inom äldreomsorgens hemtjänst. I nämndens ansvar ingår prövning utifrån ett antal lagar, bland annat av bidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag och prövning av tillstånd till resor enligt lag om färdtjänst och riksfärdtjänst. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Beviljade hemtjänsttimmar per månad 26 213 26 064 27 000 Personlig assistans, beviljade timmar per månad, egen regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad, extern regi 10 690 9 853 10 000 25 676 23 535 24 000 Belagda platser på särskilt boende 355* 355* 365 Belagda platser på LSS-boende 124** 124** 125 Beviljade timmar boendestöd per månad 1 560 1 600 Antal brukare med daglig verksamhet inom LSS per månad 191 189 180 *367 platser totalt, permanenta och korttidsplatser, servicehusen ej inräknade **127 platser totalt Antalet beviljade och utförda timmar hemtjänst visar på en viss avmattning vid delårsbokslutet, för helår beräknas dock en viss ökning. Det är främst hos privata utförare ökning kan noteras. Fler äldre bor kvar hemma trots stora omvårdnadsbehov, vilket även påverkas av tillgången på särskilt boende. Beläggningen på särskilt boende speglar inte verkligheten då en tom lägenhet ofta är beviljad för en ny brukare som ännu inte flyttat in. Det är mycket stor efterfrågan på såväl särskilt boende som på korttidsplats. 32

33 33 28 (79) Det finns ett stort behov av ytterligare platser på LSS-boende, planering för att bygga fler gruppbostäder pågår. Cirka hälften av alla kommunens assistansärenden beviljas av Försäkringskassan. När det gäller personlig assistans är utfallet för beviljad tid 2015 inte jämförbart med utfallet 2014 till följd av bytet av verksamhetssystem. Beviljad tid har i praktiken ökat något sedan 2014. Prognosen för 2015 har därför justerats. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt vid behov bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger råd till dessa i utförandet av uppdraget. Överförmyndaren utser god man till ensamkommande barn och ungdomar samt i vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni2015* Prognos 2015 Antal aktuella ärenden 514 534 570 varav godmanskap 293 299 310 varav förvaltarskap 61 65 70 varav ensamkommande barn 21 22 40 *Utfallet avser aktuell nivå 4 juni 2015. Antalet ärenden totalt har ökat jämfört med tidigare år. Tillströmningen av nya ärenden är högre. Även antalet avslutade ärenden ökar. Sedan 2010 har antalet ärenden ökat med 67 procent totalt. Det har skett en kraftig ökning av antal ensamkommande barn under 2015; hittills en ökning på 80 procent exklusive de ärenden som vidarebefordras till andra kommuner. Antalet ensamkommande barn är svårt att ge prognoser för. Komplexiteten har ökat för ärenden gällande godmanskap och förvaltarskap. Bedömningen är att komplexiteten ökar ytterligare. Kommunkoncernen Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte. Helägda bolag Bolag där kommunen äger alla aktier. Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet där bolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Antalet tillsvidareanställda är 44 personer fördelat på 36 män och 8 kvinnor. Katrineholms kommuns aktiekapital i KFAB är 40 mnkr. 33

34 34 29 (79) Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Antal bostäder, totalt 1 839 1 839 1 875 varav bostäder i centrum 171 171 207 Uthyrningsgrad lägenheter, % 99,9% 99,9% 99,9% Antal lägenhetskontrakt med kommunal hyresgaranti Antal lägenhetskontrakt med socialt kontrakt 2 2 2 34 34 35 Yta verksamhetslokaler, kvm 217 769 217 769 217 874 Inom affärsområdet bostäder äger och förvaltar bolaget 43 fastigheter med en total uthyrningsbar yta om 109 982 m 2. Prognosen för 2015 är en ökning med 36 lägenheter som avser den nyproducerade byggnaden vid Hästen 7, vilken beräknas vara färdigställd i december 2015. Inom affärsområdet verksamhetslokaler förvaltar bolaget 47 fastigheter med en uthyrningsbar yta om 217 769 m 2 (primär bruksarea). Katrineholms Industrihus AB KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). KIAB har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till närings- och föreningslivet. KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar 24 fastigheter samt förvaltar 26 fastigheter för Katrineholms kommun. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni2015 Prognos 2015 Uthyrningsgrad, % 86,7% 90,8% 90% Uthyrningsbar area, kvm 115 317 115 317 112 827 Totala antalet lokalkontrakt uppgår i augusti 2015 till 184 st. Två fastigheter förvärvades i slutet av 2014 och påverkar uthyrningssituationen. Efterfrågan på den lokala marknaden är svag samtidigt som konjunkturutvecklingen är osäker och kan påverka framtida uthyrningssituation. KIAB ser ändå att uthyrningssituationen under flera år har utvecklats bra och att bolaget kan knyta till sig nya hyresgäster. Intäkterna fortsätter att öka som en följd av en långsiktigt förstärkt uthyrningssituation. Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att tillhandahålla kommunal VA- och avfallsverksamhet samt äga och förvalta kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. 2 Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB (SVAAB) som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr. 2 Ett ärende rörande revidering av ägardirektiv och bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB behandlas av kommunstyrelsen den 30 augusti 2015. Enligt förslaget görs ett tillägg rörande ändamålet med bolagets verksamhet. Enligt tillägget är bolagets uppgift vidare produktion och utveckling inom biogas, försäljning av fordonsgas samt annan därmed förenlig verksamhet. 34

35 35 30 (79) Delägda bolag Bolag där kommunen äger bolaget ihop med andra aktörer. KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommun äger 30 aktier á 1 000 kr i KFV Marknadsföring AB, till ett värde av 30 000 kr. Resterande aktier är fördelade mellan företagare/företagarorganisationer och aktiekapitalet i bolaget uppgår till totalt 100 000 kr. Bolagets bildades 2008 och dess verksamhet är marknadsföring, försäljning och marknadsutveckling av platsen Katrineholm och övriga KFVregionen, med syfte att stärka varumärket Sveriges Lustgård. Bolaget verkar också för att ge god service till besökare i Katrineholm samt marknadsföra destinationen i natur, kultur- och sportperspektiv för att få fler besökare till Katrineholm. Katrineholms entreprenörcentrum AB Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec) är ett utvecklingsbolag som ägs till 40 procent av Katrineholms kommun och till 60 procent av näringslivet. Bolaget ska vara en resurs för människor, företag och samhälle för utveckling av nya produkter, tjänster och företag. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms entreprenörcentrum AB är 40 000 kr. Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommun har under 2015 sålt aktierna i Logistikposition Katrineholm AB. Tidigare ägde Katrineholms kommun 49 procent av bolaget och resterande 51 procent ägdes av Catena Logistik AB. Nu är Catena Logistik AB ensam ägare. Bolaget uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter samt utvecklar logistikområdet. Katrineholm Rail Point AB Katrineholm Rail Point AB ägs av Katrineholms kommun, m4 gruppen AB och Svensk Logistikpartner AB. Katrineholm Rail Point AB sköter driften av terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ska vara ett logistiknav för alla slags transportlösningar och ska erbjuda kostnadseffektiva och miljövänliga logistiklösningar. Katrineholms kommun äger 32 procent av Katrineholm Rail Point AB, vilket motsvarar 1 152 000 kr. Katrineholms Tekniska College AB Katrineholms Tekniska College AB ägs av Katrineholms kommun och KTC Intressenter, en ideell förening. Bolaget bedriver utbildning inom naturvetenskap, teknikvetenskap, industriteknik, el- och energivetenskap samt fordons- och transportvetenskap. Katrineholms kommun äger 51 procent av bolagets aktier till ett insatt kapital av 255 000 kr. Stiftelser Installatörernas Utbildningscentrum Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) är en utbildningsanordnare inom installationsbranschen. Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning och certifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kyl & Värmepumpföretagen, Svenska Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun. Förbund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Katrineholms kommun överlät 2012-01-01 aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till det nya kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Den nya lagen om kollektivtrafik som trädde i kraft den 1 januari 2012 innebar att en myndighet för kollektivtrafik skulle inrättas. 35

36 36 31 (79) Ansvaret för kollektivtrafiken övertogs därmed av den nya myndigheten. Kommunalförbundet har ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland. Förbundet ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna i länet. Katrineholms kommuns andel i förbundet är 6,19 procent. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan 1999. VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med 4 kommuner i Södermanlands län som medlemmar. Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Övriga Energikontoret i Mälardalen AB Katrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i fyra län, Södermanland, Västmanland, Uppsala och Region Gotland. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2015 uppgår denna kostnad till 33 131 kr. Sörmlands turismutveckling AB Katrineholms kommun äger 7 aktier á 1 000 kr i Sörmlands turismutveckling AB, som är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlands turismutveckling AB bedrivs i aktiebolagsform och ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio kommuner och drygt 100 företag. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom samtliga kommuner i länet svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunerna betalar en insats per år till RAR baserad på folkmängden, för Katrineholms kommun uppgår denna insats under 2015 till 442 732 kr. SKL Kommentus AB Katrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i samband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget, som det då hette. Antal aktier i bolaget uppgår till totalt 216 000 st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av SKL Företag AB, övriga aktier ägs av 256 kommuner. 36

37 37 32 (79) SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag. Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn. Kommentus Upphandling genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvalda varu- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning i upphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som tryckt information. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Kommuninvest ekonomisk förening Katrineholms kommun är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet med föreningen är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Lerbo bygdegårdsförening Katrineholms kommun har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av 1 000 kr. Strångsjö fastighetsägarförening Katrineholms kommun har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr. 37

38 38 33 (79) Resurser uppföljning av resursanvändning Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. prognos för 2015 Redovisat jan-aug 2015 Budget Budget- Redovisat Prognost. jan-aug avvikelse jan-aug Budget avvikelse Intäkter Kostnader Netto 2015 jan-aug 2014 2015 2015 Kommunfullmäktige/politisk ledning 144-7 208-7 064-6 141-923 -6 244-9 210 Kommunstyrelsen 45 981-148 582-102 601-113 349 10 749-94 778-168 952 1 700 varav övergripande styrning 7 078-19 752-12 674-14 890 2 216-8 053-23 082 1 000 varav Kommuncentrala 16-30 914-30 898-32 703 1 805-29 300-48 629 600 varav Kommunledningsförvaltningen 30 358-64 856-34 498-37 765 3 267-36 263-56 977 100 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen 8 529-31 888-23 359-20 125-3 234-20 016-28 464 varav KS medel till förfogande 0-1 171-1 171-7 867 6 696-1 146-11 800 Byggnadsnämnden 0 0 0 0 0-249 0 Miljö- och hälsosskyddsnämnden 0 0 0 0 0-223 0 Bygg- och miljönämnden 0-266 -266-339 73 0-508 Service- och tekniknämnden 95 591-163 625-68 034-64 762-3 272-66 117-97 819 0 Socialnämnden 27 828-161 019-133 191-107 157-26 034-112 576-160 778-14 000 Kultur- och turismnämnden 3 755-29 147-25 392-25 362-30 -24 745-37 388 0 Bildningsnämnden 413 226-908 786-495 562-508 138 12 577-469 832-759 967 2 500 Vård- och omsorgsnämnden 121 334-554 931-433 597-426 248-7 349-410 050-637 265-4 300 Viadidaktnämnden 19 482-55 968-36 486-36 616 130-35 418-54 550 0 Summan nämnder 727 341-2 029 532-1 302 193-1 288 112-14 080-1 220 232-1 926 437-14 100 Räddningstjänsförbund VSR 0-17 567-17 567-17 567 0-17 318-26 351 Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld 124 214-3 845 120 369 112 361 8 008 115 570 168 541 Pensioner 175-58 200-58 024-62 306 4 282-56 613-93 459 Intäkter Viadidakt Vingåker 6 663 0 6 663 6 663 0 6 705 9 994 Kapitalkostnadsintäkter 43 701 0 43 701 43 024 676 37 282 65 713 1 000 Avskrivningar 0-32 589-32 589-30 733-1 856-28 355-46 100 3 300 Skatteintäkter och utjämning 1 232 114-1 090 1 231 024 1 237 353-6 329 1 185 298 1 856 029-10 500 Finansiering, utdelningar mm 15 689-10 110 5 580 8 541-2 961 7 069 12 811-500 Jobbcentrum 0-630 -630-600 -30-600 -900 Ersättning flyktingmottagande 1 900 0 1 900 3 000-1 100 2 385 4 500-1 500 Använda öronmärkta medel 0-4 030-4 030 0-4 030-16 768 0 Reavinster 528 0 528 0 528 4 993 0 500 Övrigt 3 973-4 311-338 -3 066 2 728 0-4 599 2 000 Återbetalning från AFA 8 467 0 8 467 0 8 467 0 0 12 700 Fastigheter/lokalvård 1 035 0 1 035-458 1 493-3 654-687 Summa finans 1 438 459-132 372 1 306 088 1 296 210 9 877 1 235 995 1 945 492 7 000 RESULTAT 2 165 800-2 161 904 3 895 8 099-4 203 15 763 19 055-7 100 38

39 39 34 (79) Kommentarer till driftsredovisning och prognos för 2015 Driftredovisningen visar nämndernas nettokostnader i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för perioden januari till augusti kan även jämföras med samma period föregående år. Utfallet per sista augusti kan ses som en ögonblicksbild av verksamheten. Även om nämnden visar en avvikelse per sista augusti, kan det ändå finnas skäl till att prognosen vid årets slut ligger inom den budgeterade ramen. Det kan handla till exempel om kostnader/intäkter som saknas i utfallet. Som framgår av den finansiella analysen, så har kommunens nettokostnader ökat med 4,5 procent mellan augusti 2014 och augusti 2015. Detta samtidigt som ökningen av kommunens skatteintäkter har uppgått till 3,9 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning visar samma sak, då 97,2 procent (96,8 procent augusti 2014) av kommunens skatteintäkter och utjämning är bundna till nettokostnader. Flera nämnder visar på negativa avvikelser. Störst prognostiserad avvikelse visar socialnämnden med -14,0 mnkr, vilket motsvarar 8,7 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror främst på stora volymökningar. Volymerna har börjat återgå till lägre nivåer, framförallt när det gäller vuxna institutionsplaceringar. Trots den positiva utvecklingen bedöms volymerna ännu inte vara på en normal nivå för en kommun av Katrineholms storlek. Det nuvarande behovet av insatser är fortfarande stort. Bildningsnämnden prognostiserar att vid årets slut ha en positiv avvikelse med 2,5 mnkr. Antalet barn och elever inom förskoleverksamheten och grundskolan ökar. Tillströmningen av barn är svår att förutsäga och den pågående utbyggnaden av förskolan gör att placeringsmönstren förändras. Detta har medfört att anställning av mer personal har avvaktats. Vid nyrekrytering har det varit svårt att anställa förskollärare samt studie- och yrkesvägledare, vilket gör att personalkostnaderna blir lägre. Under året lade Floda friskola ner sin verksamhet. Detta resulterade i att eleverna till viss del kunde placeras i befintliga kommunala klasser, vilket medförde samordningsvinster. Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2015 visar ett negativt resultat om 4,3 mnkr. Vård- och omsorgsförvaltningen ser volymökningar inom ett flertal verksamheter. Bland annat ökar antal beviljade timmar för hemtjänst, ökad bemanning inom larm- och nattpatrull samt fortsatta höga placeringskostnader enligt LSS. Kommunstyrelsens ansvarsområden lämnar en prognos på 1,7 mnkr vid årets slut. Orsaken till avvikelsen är ej upptecknade konsultkostnader, lägre kostnader för kollektivtrafiken samt ett föreningsbidrag som inte betalas ut. Finansförvaltningen totalt prognostiserar en positiv avvikelse jämfört med budget på 7 mnkr. Den senaste skatteprognosen visar på att årets skatteintäkter och utjämning kommer att uppgå till -10,5 mnkr jämfört med budgeterat. Det underskottet vägs upp av en återbetalning av AFA på 12,7 mnkr. Budgetavvikelsen beträffande kapitalkostnadsintäkter och avskrivningar uppgår sammanlagt till 4,3 mnkr. Vidare redovisas en reavinst som uppkommit vid försäljning av exploateringsmark om 0,5 mnkr. Den posten tas ut av en utdelning som har skett på motsvarande belopp, -0,5 mnkr. Prestationsersättningen för flyktingmottagande beräknas ge en negativ budgetavvikelse på 1.5 mnkr beroende på att ersättningen är 10 tkr per nyanländ istället för budgeterat 15 tkr. 39

40 40 35 (79) Ekonomiskt utfall avseende investeringar inkl. prognos för 2015 Investeringar inkl exploateringar per verksamhet Redovisat jan-aug 2015 Budget jan-aug 2015 Budgetavvikelse Redovisat jan-aug 2014 Budget 2015 Kommunfullmäktige -71 0-71 -19 0 Kommunstyrelsen inkl. exploateringar -3 937-70 901 66 964-55 329-106 351 varav Kommunledningsförvaltningen -5 904-14 043 8 139-1 870-21 065 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen inkl KLC -6 305-20 496 14 191-53 974-30 744 varav exploateringar 8 272-36 361 44 633 515-54 542 Prognos avvikelse Service- och tekniknämnden -7 780-28 077 20 297-14 334-42 116 9 500 Socialnämnden -1 044-1 890 846-138 -2 835 0 Kultur- och turismnämnden -1 007-2 120 1 113-3 654-3 180 0 Bildningsnämnden -4 582-9 900 5 318-2 218-14 850 1 000 Vård- och omsorgsnämnden -4 276-7 507 3 231-558 -11 260 Viadidaktnämnden -33-629 596-263 -944 Finansförvaltningen 98 0 98 0 0 0 Summa nämnder inkl exploateringar -22 631-121 024 98 393-76 513-181 536 10 500 De största pågående investeringsprojekten Kommunstyrelsen Totalt utfall t.o.m. aug 2015 och tidigare år Total investeringsbudget Digitala skyltar -2 108-3 845 Hantverkargatan, gågata/gångfartsområde -2 186-2 000 Service- och tekniknämnden Upprustning läktare A-plan exteriör -244-4 500 Teleprojektet -1 085-1 435 Bildningsnämnden Uppstart ny förskoleavdelning -1 463-2 960 Vård- och omsorgsnämnden Brandlarm -2 374-3 645 Kommentarer till investeringsredovisning och prognos för 2015 Investeringsredovisningen visar nämndernas investeringar i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för perioden januari till augusti visar att investeringarna under årets åtta första månader uppgår till 22,6 mnkr. Budget för perioden uppgår till 121 mnkr och för helåret 186 mnkr. Hittills har nämnderna förbrukat 12 procent av den beslutade budgeten. Kommunstyrelsen har en total investerings- och exploateringsbudget på 106 mnkr för 2015. Den största avvikelsen för kommunledningsförvaltningens investeringar hör till bredbandsutbyggnaden. Projektet är i uppstartsfasen och medlen kommer att behövas kommande år för att färdigställa projektet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett antal investeringsavvikelser som bland annat beror på att projekt har försenats på grund av överklagade externa upphandlingar gällande asfaltbeläggningar samt på grund av väntan på slutreglering av kostnaderna för samfinansieringsprojekt med Trafikverket. Bildningsnämnden har genomfört investeringar i samband med öppnandet av den nya förskolan Karossen. I kommunens redan befintliga förskolor och skolor har reinvestering i form av möbler och utrustning påbörjats. 40

41 41 36 (79) Service- och tekniknämndens investeringsbudget uppgår till 42,1 mnkr. Investeringar som färdigställts under året är bland annat en serveringsflotte vid Djulö värdshus, bro och promenadstråk runt Duveholmssjön, storköksutrustning samt förbättringsåtgärder avseende måltidsmiljöerna i kommunens restauranger. Socialnämnden har under året investerat i arbetsmiljöförbättringar i förvaltningens verksamheter. Inom vård- och omsorgsnämnden har ett antal investeringar genomförts, bland annat byte av brandlarm på gruppbostäder samt inköp av mobiltelefoner för användandet av planerings- och tidrapporteringssystemet TES. Personalresurser Personalstyrka Den 30 juni 2015 hade Katrineholms kommun 2 860 tillsvidare/visstidsanställda. Jämfört med föregående år har antalet tillsvidare/visstidsanställda minskat med 7 personer. Könsfördelningen mellan män och kvinnor är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Fördelningen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Omräknat motsvarar kommunens tillsvidare/visstidsanställda 2 666 årsarbetare, detta är en ökning mot föregående år med 12 årsarbetare. Tillsvidareanställda har ökat med 18 personer samtidigt som antalet visstidsanställda, det vill säga månadsavlönad personal med tidsbegränsad anställning, minskat med 25 anställda. Timavlönad personal motsvarar knappt 268 årsarbetare, vilket är en ökning sedan föregående år med cirka 40 årsarbetare. Den största minskningen av tillsvidareanställda/visstidsanställda har skett på vård- och omsorgsförvaltningen. Däremot har antalet arbetade timmar för månadsanställda årsarbetare ökat. Antalet tillsvidareanställda/visstidsanställda på bildningsförvaltningen har ökat med nästan 39 årsarbetare sedan föregående år. Den största ökningen har skett inom förskolan där personalökningen har varit cirka 31 årsarbetare. Under samma period har antalet barn i förskolan ökat med 82 och det har öppnats åtta nya förskoleavdelningar. På service- och teknikförvaltningen har antalet visstidsanställda ökat med tio individer. En stor del av förklaringen är att service- och tekniknämndens säsongsarbeten i år är utlagda på fler personer, vilket leder till fler visstidsanställningar trots att det totala antalet säsongstimmar har sjunkit. En annan bidragande orsak är långtidssjukskrivningar som varit nödvändiga att ersätta med vikarier. 41

42 42 37 (79) 3100 3050 3000 2950 2900 2850 3047 Antal tillsvidare/visstidsanställda medarbetare 3015 2934 2950 2867 2860 Antal tillsvidare/visstidsanställda medarbetare 2800 2750 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Mätdag: 30 juni Arbetsmiljö och hälsa Den totala sjukfrånvaron inom Katrineholms kommun under första halvåret 2015 var 7,34 procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för tillsvidare/visstidsanställd personal. Kvinnornas sjukfrånvaro var högre än männens; sjukfrånvaron var 7,83 procent av kvinnornas totala arbetstid jämfört med 5,55 procent av den totala arbetstiden för männen. Som jämförelse hade kommunen under samma period 2014 en genomsnittlig total sjukfrånvaro på 6,56 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro var även förra året högre än männens, och uppgick till 6,97 procent av kvinnornas totala arbetstid. Sjukfrånvaron för männen var 5,17 procent av den totala arbetstiden. Sjukfrånvaron har ökat i nästan alla åldersgrupper både för män och för kvinnor. Undantaget är gruppen män 30-49 år där det har skett en minskning jämfört med samma period 2014. Den grupp som har den högsta sjukfrånvaron är kvinnor mellan 30-49 år. Den grupp som har den lägsta sjukfrånvaron är män mellan 30-49 år. Orsaken till den ökade sjukfrånvaron är till stor del en ökad andel långtidssjukskrivningar. För bildningsförvaltningen har den största ökningen av sjukfrånvaron skett på kommunens förskolor. Sker en analys av yrkesgrupper framkommer det att sjukfrånvaron för förskollärare och barnskötare har ökat kraftigt från 2014 till 2015 (från 5,49 till 8,97 procent för förskollärare och från 6,85 till 9,14 procent för barnskötare). En av enheterna inom service- och teknikförvaltningen har en kraftig ökning av korttidssjukfrånvaron bland kvinnorna. Åtgärder pågår för att komma till rätta med problemet. 42

43 43 38 (79) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Total sjukfrånvaro % 7,34 6,77 6,56 5,56 5,65 5,97 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Total sjukfrånvaro % Mätperiod: januari-juni Personalredovisning 2014 januari - juni 2015 januari - juni Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal månadsanställda 3 2 860 2 295 565 2 860 2 289 571 Antal tillsvidareanställda* 2 625 2 121 504 2 643 2 144 499 Antal visstidsanställda* 242 179 63 217 146 71 Antal årsarbetare tillsvidare/visstid* 2 654 2 112 542 2 666 2 116 550 Antal arbetade timmar timanställd personal 225 772 265 098 Antal årsarbetare timanställd personal 228 268 Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie tid 6,56 % 6,97 % 5,17 % 7,34 % 7,83 % 5,55 % Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie tid 29 år 5,61 % 5,88 % 4,93 % 5,98 % 5,94 % 6,10 % Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie tid 30-49 år 6,32 % 6,62 % 5,01 % 7,39 % 8,08 % 4,36 % Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie tid 50 år 6,98 % 7,52 % 5,33 % 7,57 % 7,98 % 6,28 % Genomsnittlig sysselsättningsgrad* 91,40 % 90,68 % 94,33 % 92,22 % 91,62 % 94,95 % *Mätdag 30 juni 3 Samtliga uppgifter omfattar månadsavlönad personal anställda på avtalet Allmänna bestämmelser (AB). Detta innebär att timavlönade medarbetare samt personal som är anställda på PAN och Beredskapsavtalet saknas i statistiken om inte annat anges. Mätdatum är 30 juni respektive år. 43

44 44 39 (79) Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål I delårsrapporten görs en uppföljning av de mål som anges i kommunens övergripande plan med budget 2015-2017, som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2014. Efter valet i september 2014 inledde den politiska majoriteten, parallellt med budgetarbetet, arbetet med att ta fram en ny kommunplan för mandatperioden 2015-2019. Kommunplan 2015-2018 fastställdes dock först i januari 2015. Det innebär att kommunens övergripande plan med budget 2015-2017 utgår från den indelning i målområden som angavs i Kommunplan 2011-2014. Uppföljningen i delårsrapporten 2015 följer samma struktur. I detta avsnitt redovisas väsentliga händelser per målområde (utifrån indelningen i Kommunplan 2011-2014). Här redovisas också utfall för de resultatmål för nämnder och bolag som fastställdes i övergripande plan med budget 2015-2017. Utfall redovisas endast för de resultatmål som enligt övergripande plan med budget ska följas upp per månad eller delår. Övriga resultatmål följs upp i årsredovisningen. Uppföljningen av resultatmålen ligger till grund för en bedömning av måluppfyllelsen under väsentliga händelser. För varje resultatmål anges vilken eller vilka nämnder/ bolag som ansvarar för resultatmålet, vilken målnivå som gäller för resultatmålet och källa, dvs. var underlag för uppföljning av resultatmålet hämtas. För de resultatmål där det är möjligt redovisas också utfallet könsuppdelat. Färgindikatorer används för att visa hur utfallet förhåller sig till målnivån: Grön markering får endast sättas om målnivån uppnås eller överträffas för resultatmålet. Om målnivån är angiven som öka innebär det att det att resultatet måste vara bättre än vid föregående mätning. Om det endast är resultatet för det ena könet som uppnått målnivån får grön markering inte sättas. Gul markering innebär att målnivån inte uppnås. Gul markering får sättas om avvikelsen från målnivån är acceptabel och/eller bedömningen är att verksamheten utvecklas positivt. Det finns inga fasta gränser för vad som är en acceptabel avvikelse utan bedömningen görs från fall till fall. En riktlinje är dock att målnivån ska ha uppnåtts till minst 75 procent. Röd markering innebär att målnivån inte uppnås. Röd markering sätts om avvikelsen från målnivån är stor. I redovisningen används följande förkortningar: BIN BMN KS KTN STN SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB VSR Bildningsnämnden Bygg- och miljönämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholm Vatten och Avfall AB Västra Sörmlands Räddningstjänst 44

45 45 40 (79) Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Övergripande mål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Väsentliga händelser Tillväxt och samhällsplanering Katrineholm fortsätter att vara en tillväxtkommun. Det byggs som aldrig förr, nya företag etablerar sig och invånarantalet ökar. Vid halvårsskiftet hade Katrineholms kommun 33 432 invånare. En ökning med 164 personer jämfört med årsskiftet 2014/2015. Under delåret har bygg- och miljönämnden gett planuppdrag för åtta nya detaljplaner, främst för nya bostäder, samt ett uppdrag om upphävande av del av detaljplan för Valla. Samtidigt har sex planuppdrag avskrivits då de inte längre bedöms vara aktuella. En plan har antagits, Öja 1:1, beslutet har överklagats till Länsstyrelsen. Kriterierna för prioritering av planuppdrag har reviderats av nämnden eftersom efterfrågan på nya planer har ökat avsevärt den senaste tiden. Under våren installerades en ny version av ärendehanteringssystemet för bygglov. Den nya digitaliserade versionen av systemet har många funktioner som underlättar handläggningen av ärenden. Kommunens nya planer för bostäder har uppmärksammats av lokalpressen, bland annat ett höghus på Pionenparkeringen i centrum och nya flerbostadshus i närheten av Duveholmssjön. Även planen för nya bostäder i korsningen Åsgatan/Lenagatan, en förskola på Öster samt ett lokalt fastighetsbolags intresse av att bygga nya centrala bostäder nära kyrkan på Norr visar på den framtidstro som finns. Inflödet av nya barn och elever till Katrineholms förskolor och skolor har fortsatt, dock i något förminskad takt jämfört med tidigare år. Jämfört med juni månad förra året har 82 nya barn börjat i kommunens förskolor. Motsvarande siffra för skolan är 151 elever. För att rymma det ökade antalet barn inom bildningsförvaltningens verksamheter finns en plan för förskolans utbyggnad. Sedan årsskiftet har tre nya förskoleavdelningar öppnats (åtta sedan juni 2014). En utbyggnad av Skogsborgsskolan har försenats och beräknas inte vara klar förrän januari 2016. Nya lokaler tas i anspråk inom Västra skolan hösten 2015. Under 2015 har kommunledningsförvaltningen haft i uppdrag att i samverkan bildningsförvaltningen, övriga berörda förvaltningar och KFAB ta fram en långsiktig planering för kommunens skollokaler. Uppdraget har utmynnat i en plan för skolans utbyggnad. I avvaktan på att denna kan bli verklig måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. Företaget Catena har förvärvat mark vid Katrineholms Logistikcentrum, vilket är ett mycket viktigt steg för kommunens fortsatta expansion. Näringslivets efterfrågan på byggbar mark på Lövåsen är stor och det sista markområdet ska nu planläggas. För att möta nya och befintliga kunders krav och förväntningar på attraktiva lokaler arbetar KIAB kontinuerligt med fastighetsutveckling genom både investeringar och underhåll. Under året har KIAB bland annat iordningsställt lokaler för Framtidscentrums verksamhet vid Vårlöken 6, AVAhuset. Lokalerna är avsedda för Ericssons omställningsprojekt för anställda i fabriken i Katrineholm. 45

46 46 41 (79) KIAB har en uthyrningsgrad på 92,4 procent. Den långsiktiga målsättningen är att uppnå en uthyrningsgrad på minst 95 procent. Efterfrågan på lokaler kan förändras snabbt, i dagsläget finns efterfrågan främst för mindre lokalytor. KIAB lanserade en ny hemsida under sommaren 2015 som gör det möjligt för kunder att söka och anmäla intresse för lediga lokaler via webben. Under läsåret har många elever inom gymnasieskolan provat på att starta så kallade UF-företag. Syftet med UF-företagen är att uppmuntra och stimulera eleverna till entreprenörskap. Genom Ung Företagsamhet (UF) får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Till varje UF-företag knyts en rådgivare från det lokala näringslivet. Lindengymnasiet utsågs våren 2015 till årets UF-skola i Sörmland. Kommunstyrelsen har avsatt tre miljoner kronor för projektet Katrineholm 100, med anledning av kommunens 100-årsjubileum 2017. Invånare har bjudits in att komma med förslag på hur vi tillsammans kan fira jubiléet och de drygt 100 inkomna förslagen tas med i det fortsatta arbetet. Utbildning och arbetsmarknad Utbildningsnivån för kommunens invånare är fortsatt låg jämfört med Sörmland och riket i snitt. Campus Viadidakt samverkar med Karlstad universitet kring platsförlagd lärarutbildning. Ett grundlärarprogram startar i höst och fler lärarutbildningar planeras inför kommande år. Två grupper av VVS-ingenjörer studerar i Viadidakts lokaler. Dessa går en YH-utbildning i samverkan med Campus Nyköping. Antalet elever inom svenska för invandrare fortsätter att ligga på en hög nivå. Andelen elever som klarar målen i svenska för invandrare har ökat under 2014 jämfört med 2013 och Katrineholm ligger resultatmässigt över snittet för riket. Antalet elever under etableringslagstiftningen som blir klara med sfi på kort tid och fortsätter läsa på grundläggande nivå har ökat. Därför har Viadidakt i år även erbjudit komvuxstudier i svenska som andraspråk under sommaren som ett komplement till sfi. Vårens ansökningsomgång visade på en ökning i antalet ansökningar till grundläggande vuxenutbildning under hösten. Ökningen beror till stor del på att fler elever idag har förutsättningar att fortsätta läsa på grundläggande nivå efter att de avslutat sina studier på svenska för invandrare. Alla som söker grundläggande studier i tid blir antagna och ska beredas plats. När det gäller gymnasiala studier ökar andelen ansökningar till distansstudier. För att möta detta behov har Viadidakt utökat antalet distansstudieplatser under våren. Vård- och omsorgsförvaltningen har och står inför stora rekryteringsutmaningar. Glädjande är att det är fler elever som vill gå vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Men det finns också flera intresserade som redan har en komplett gymnasieutbildning och därför har små möjligheter att bli antagna till en ny gymnasieutbildning genom yrkesvux med nuvarande nationella regelsystem. Det finns stort intresse för den yrkesutbildning med inriktning vård och omsorg som genomförs i samverkan med Ellwynska skolan. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar aktivt med att tillhandahålla praktikplatser till gymnasieskolor och högskolor och även har ett upparbetat samarbete med Arbetsförmedlingen och Viadidakt kring andra praktikplatser. Varje sommar tas också elever från sommarskola emot för praktik. Särskild utbildning för vuxna har under våren tagit fram ett nytt kursutbud och har inför och under ansökningsperioden haft en aktiv och uppsökande verksamhet där information har spridits om de nya kurserna. Insatsen genererade cirka 40 ansökningar varav flertalet från helt nya elever. Under maj månad var Loftet, Viadidakts läs- och skrivstudio, värdar för det avslutande mötet i projektet Ord i Nord, ett nordiskt projekt för erfarenhetsutbyte kring grundläggande vuxenutbildning med inriktning mot digitala verktyg. Projektet har haft betydelse för utveckling av Loftets verksamhet på flera plan. Arbetslösheten är fortsatt hög i Sörmland jämfört med landet i övrigt. Sysselsättningen i Katrineholm är oförändrad jämfört med samma period förra året. I augusti 2015 var 10,7 procent av 46

47 47 42 (79) befolkningen 16-64 år arbetslösa, varav 5,9 procent var sökande i program med aktivitetsstöd. Av ungdomar 18-24 år var 18,2 procent utan arbete, en minskning med 2,2 procentenheter jämfört med samma tid förra året. Av de arbetslösa ungdomarna var 10 procent sökande i program med aktivitetsstöd. Under 2015 har antalet hushåll som behövt ansöka om försörjningsstöd ökat. Bidragstiden för dem som uppbär försörjningsstöd tenderar också att bli längre. Under året har socialförvaltningen, tillsammans med Viadidakt, börjat skapa förutsättningar för Aktivt försörjningsstöd. Det finns ett stort behov av sysselsättning eller arbetsträning för invånare med social problematik, missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Många individer som uppbär försörjningsstöd står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver omfattande stöd, rehabilitering och kompetenshöjande insatser innan de kan påbörja arbetsträning eller bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. För att kommunen ska lyckas ge rätt stöd till försörjningsstödstagarna behöver effektivare arbetssätt utvecklas och gemensamma mål upprättas. Under första halvåret 2015 anvisades 196 personer av socialförvaltningen till arbetsmarknadsåtgärd inom Viadidakt. Av dem som avslutade sin insats gick 27 procent vidare till studier eller arbete. Deltagarna har en jämn könsfördelning (46 procent kvinnor och 54 procent män). Däremot kan skillnader i insatser för kvinnor och män urskiljas som bör analyseras vidare. Inom Viadidakt har planering och implementeringen av samverkans- och samlokaliseringsprojektet Vinka In (Vägen in för unga i Vingåker och Katrineholm) påbörjats. Projektet vänder sig till ungdomar och unga vuxna med komplex problematik. Genom samlokalisering och samordning av insatser ökar möjligheten att stödja deltagarna på vägen mot egenförsörjning. Projektet finansieras med medel från RAR. Projektet startade den 1 november 2014 och kommer att pågå fram till november 2016. I maj 2015 invigdes Viadidakt arbetsmarknads nya lokaler i Värmbol. Samlokaliseringen har gett positiva effekter i form av förbättrad intern samverkan och resursutnyttjande. Lokalerna är också mer arbetsmiljöanpassade utifrån verksamheternas behov. Deltagarna har lättare att se variationen av praktikplatser. Infrastruktur och kommunikationer Sedan kommunens bredbandsstrategi blev antagen har länsstyrelsen ändrat villkoren för byalag för att få bidrag till sin fiberutbyggnad och valt en betydligt högre gräns än vad Jordbruksverket satt som minimikrav. Detta har inneburit att förutsättningarna för redan påbörjade byalag (bland annat i Väla, Fimta och Björkvik) har förändrats under arbetets gång. Trots det har kommunen vid delårsskiftet skickat bidragsansökningar omfattande cirka 40 procent av de permanentboende på landsbygden. Parallellt med arbetet med byalagen pågår upphandlingar av de entreprenörer och operatörer som ska bygga ut fibernätet samt förse det med kommunikationstjänster. I samband med arbetet kring bredbandsutbyggnaden görs en mätning av mobiltäckningen i kommunen. Syftet med mätningen är att kunna följa upp att mobiltäckningen förbättras över tid samt att få ett diskussionsunderlag vid möten med leverantörer. Katrineholms kommun har sedan ett par år tillbaka etablerat en trådlös bredbandsinfrastruktur genom Anslutning Katrineholm. Inledningsvis var avsikten att förse besökare och invånare med direktinformation och access till internet på platser där behov och nytta redan var påtaglig, för att på så sätt öka stadens attraktion. Allt eftersom att WiFi-nätet utökas är avsikten att kunna använda det för andra typer av ändamål, till exempel att kunna förse fältpersonal med direkt access till befintliga verksamhetssystem, vilket ger helt nya möjligheter till effektivisering av kommunens arbetsprocesser. Under hösten påbörjas arbetet med att göra förbättringar i WiFi-nätet på skolorna genom ny hårdvara samt åtkomst till Anslutning Katrineholm. Därefter kommer även kommunens äldreboenden förses med samma lösning. Syftet är att underlätta för anställda, brukare och besökare. Årets asfalteringsarbeten är kraftigt försenade på grund av avtalsmässiga oklarheter. Förhandlingar 47

48 48 43 (79) pågår med asfaltsentreprenören. Förseningarna har lett till att anläggningsarbetena under säsongen planerats om och att arbeten som inte kräver asfalt har prioriterats i första hand. I mars månad kollapsade bron över Nyköpingsån i Värmbol när en traktor passerade. Förhandlingar har pågått under året med berörda försäkringsbolag. Den kollapsade bron har bärgats och upphandling av ny bro pågår. Service- och tekniknämnden har gått med i en EU-ansökan angående vinterväghållning och halkbekämpning med hjälp av en ny typ av sand som skulle leda till minskade kostnader för halkbekämpning och sandupptagning. På norr och öster har 1 500 gatubelysningsarmaturer fått nya lampor, vilket både ger ett bättre ljus och minskad risk för fel. Ett program för trafikljusprogrammering har förberetts för att kunna återinföra synkroniserade trafikljus, så kallad grön våg. Bostäder Katrineholms Fastighets AB fyller 60 år under 2015. Idag är KFAB är den största hyresvärden i Katrineholm med över 1 800 lägenheter samt lokaler i ett 80-tal fastigheter. Uthyrningssituationen för bostäder är fortsatt gynnsam och uthyrningsgraden är i dagsläget 100 procent. Målsättningen är att långsiktigt ha en uthyrningsgrad om 98,5 procent. Under den senaste femårsperioden har KFAB varit en aktiv aktör på marknaden med försäljningar och förvärv av fastigheter i syfte att utveckla fastighetsbeståndet och Katrineholms möjligheter att utvecklas som attraktiv boendeort. Under sommaren 2015 har KFAB lanserat en ny hemsida som är integrerad med KFAB:s affärssystem, vilket gör det möjligt för kunder att söka och anmäla intresse för lediga lägenheter direkt på webben. Vidare finns en tjänst för hyresgäster att hantera egna ärenden gällande hyresavier och feloch störningsanmälningar. För att uppfylla uppdraget att eftersträva ett boendealternativ för olika skeden i livet erbjuder KFAB varierande lägenhetsstorlekar i flerbostadshus och radhus, såväl som ungdoms-, senior- och trygghetsbostäder. I samarbete med Katrineholms kommun tillhandahåller KFAB för närvarande drygt 30 lägenheter i syfte att bereda utsatta och svaga grupper i samhället ett boende. KFAB:s boendekonsulent arbetar proaktivt tillsammans med Katrineholms kommun för att finna lösningar för utsatta individer och familjer. KFAB har på grund av en hög uthyrningsgrad svårt att i dagsläget erbjuda bostäder till bland annat nyanlända flyktingar, särskilt för stora familjer. Den stora efterfrågan på bostäder har gjort det svårt för kvinnor och män som en gång har förlorat sitt boende att få en andra chans på bostadsmarknaden. Bostadsbristen i kommunen har inneburit att socialförvaltningen har beviljat omfattande insatser i form av tillfälliga boenden till bostadslösa invånare. Ett flertal barnfamiljer har sökt stöd eftersom de har blivit bostadslösa. I dessa fall har det varit nödvändigt att hitta ett boende utifrån ett barnperspektiv. Socialförvaltningens insatser i form av tillfälligt boende på vandrarhem, hotell, sociala kontrakt och träningslägenheter har ökat kostnader för hyra, administration, uppföljning och försörjningsstöd. Socialförvaltningen har under en längre tid sett att allt fler kvinnor och män med funktionsnedsättningar och med psykisk ohälsa i kombination med missbruksproblematik inte klarar de boendealternativ som finns i kommunen. Under den gångna perioden har förvaltningen fått bevilja institutionsboende till ett dussintal individer. Bristen på bostäder fortsätter slå hårt mot invånare som är i behov av någon form av behandling på hemmaplan. Miljön Under 2015 har kommunens enskilda avlopp i Björkvik inventerats. Berörda fastighetsägare har fått informationsutskick och informationsmöte har hållits, där intresserade haft möjlighet att ställa frågor och få råd. Under första halvåret har 15 avloppsansökningar inkommit och 7 tillstånd har lämnats till anläggningar i Björkvik. 48

49 49 44 (79) Katrineholms och Vingåkers kommuner har i sitt arbete med vattenkvaliteten i Kolsnaren och Viren fått statligt bidrag för strukturkalkning av åkermark i avrinningsområdet. Några andra viktiga händelser under året är färdigställandet av en promenadled runt Duveholmssjön, tecknande av avtal med Trafikverket om byggande av GC-väg/ny infart till Valla go-kartbana samt tecknande av avtal om tillgång till en webbaserad så kallad solkarta. Solkartan visar hur mycket energi det är möjligt att få genom att använda solceller på husen. Under sommaren har en petroleumförorening återigen upptäckts i Lasstorpsdiket. Under hösten kommer provtagning och åtgärdsbedömning att göras. Antalet ärenden gällande nedskräpning i naturen och vid återvinningsstationer har ökat under delåret. När det gäller de återvinningsstationer som är särskilt utsatta har en dialog påbörjats med Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) och större fastighetsägare i området. Vid kommunens förskolor och skolor har miljöbodar uppförts. De uppförda miljöbodarna används för att sortera avfall och minska belastningen på kommunens återvinningscentral i enlighet med kommunens avfallsplan. Förhoppningen är även att detta ska leda till en ökad miljömedvetenhet hos elever och lärare. Miljöbodarna är uppförda i återvunnet material och drivs av solceller, varför inga fasta installationer krävs. KFAB arbetar för att minska energiförbrukningen och automatisera fastighetsdriften. Det nationella målet är att minska energianvändningen med 20 procent fram till 2020 med basår 2008. För att nå målet krävs att medel kontinuerligt avsätts av KFAB och kommunen för att möjliggöra modernisering av teknisk utrustning. Vidare krävs ett kontinuerligt arbete med energioptimering. Fram till 2018 genomförs en omfattande energiinventering i bolagets samtliga fastigheter. Det klimatsmarta ekomatsprojektet slutrapporterades i början av året med en film. Skolklasser, politiker och lokala odlare var inbjudna till premiären. Även om projektet avslutats fortgår det klimatsmarta arbetet. På grund av kraftigt ökade kött- och kycklingpriser i början av året byttes kravmärkt nötkött till konventionellt svenskt nötkött. Sedan det nya livsmedelsavtalet trädde i kraft i januari 2015 har ett flertal produkter bytts till ekologiska, vilket gör att målet på 30 procent ekologiska livsmedel fortsatt har kunnat hållas. Tillsammans med Vingåkers kommun och ett lokalt charkuteri har en falukorv med kött från närliggande gårdar tagits fram. Korven som lanseras som Sörmländsk Falukorv kommer att serveras i kommunens restauranger och äldreboenden ett par gånger per år med start hösten 2015. Besöksnäringen Kultur- och turismnämnden beslutade i sitt aprilsammanträde om ett nytt målprogram för turismoch besöksnäringen i Katrineholm. Syftet med målprogrammet är att formulera de långsiktiga målen för turism-/besöksnäringens tillväxt i Katrineholm. Genom att arbeta mer långsiktigt och strategiskt i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen skapas förutsättningar för att öka antalet besökare, skapa fler arbetstillfällen och därmed öka skatteintäkterna. Projektet Tillgängligare konst syftar till att göra den offentliga konsten tillgängligare. Ett enhetligt skyltsystem vid samtliga offentliga konstverk kommer att vara klart under hösten, Vidare har kulturoch turismförvaltningen tagit fram en folder med information om konstverken samt en karta med konstverkens placering. Samtliga konstverk lanseras också på kommunens hemsida. Inom ramen för projektet Ljusare Konst Tryggare stad har det under våren 2015 hållits tre workshops med ett 40-tal ungdomar från Introduktionsprogrammet på Duveholmsgymnasiet, samtliga deltagare var flickor. Konstnärerna har fått med sig idéer och tankar utifrån ungdomarnas arbeten för det fortsatta arbetet inom projektet. En utställning kring projektet visades på kulturhuset Ängeln i början av maj. Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner har genomfört en två dagars utbildning i ansvarsfull 49

50 50 45 (79) alkoholservering. Utbildningen vände sig till restaurangägare, restaurangpersonal samt ordningsvakter och syftade bland annat till att höja kunskapen om alkoholens skade-verkningar, olika droger och drogsituationen samt att informera om lagar och förordningar vid alkoholservering. Medarbetarna i parken möter många invånare, turister och besökare. Service- och teknikförvaltningen har under året arbetat med bemötande, service och värdegrundsarbete. Katrineholmarna ska kunna vara stolta över sitt gröna vardagsrum, det kan många gånger kan vara tillfället eller känslan som gör att en person väljer att flytta till Katrineholm. Resultatmål Resultatmål 2014 2015 Kommentar Nyföretagandet ska öka KS Målnivå: Placering 165 Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Fler av de personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt ska gå vidare till studier eller arbete VIAN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Svinnet av mat ska minska STN Målnivå: Minskning med 20% till 2020, dvs. en minskning till 46 g per portion i samband med lunchserveringarna Källa: Egen mätning Fortsatt hög andel ekologiska råvaror STN Målnivå: 30% Källa: KKIK, egen redovisning av andel ekologiska råvaror av kommunens totala inköp av livsmedel Fortsatt hög andel närproducerade råvaror STN Målnivå: 5% Källa: Egen redovisning av andel närproducerade råvaror av kommunens totala inköp av livsmedel Andelen mat som lagas från grunden ska öka genom en minskning av användandet av hel- och halvfabrikat STN Målnivå: 10 % årlig minskning av hel- /halvfabrikat. Källa: Statistik över inköpta hel/halvfabrikat. 206 Under första halvåret 2015 har 73 nya företag startats i Katrineholm, vilket är mer än motsvarande period 2014 då antalet var 65. Av de nystartade företagen var 44 st AB och 29 st enskilda bolag (EF/KB/HB). Eftersom Nyföretagarbarometern för första halvåret inte publicerats än kan utfall i termer av kommunrank ej presenteras. 35,5% 40,3% Under 2015 har det skett en ökning av avslut. Samtidigt har antal nya sökande ökat vilket gör att det totala antalet hushåll med ekonomiskt bistånd fortfarande är högt. På grund av klientsystemet kan statistiken inte redovisas fördelat på kön utan bara på hushåll. 25% 27% Av de personer som anvisats från socialförvaltningen i Katrineholm har 154 personer avslutats under årets åtta första månader, varav 27% (85 män och 69 kvinnor) gått vidare till arbete/studier. 59 g 49 g Jämfört med förra mätningen har svinnet av mat minskat till följd av förbättrad kommunikation mellan tillagningskök och mottagningskök. 32% 34,5% 9,1% 7% -13% -10% Då de hel- och halvfabrikat som beräkningarna grundas på i stort sett slutat användas är denna undersökning inte längre relevant. 50

51 51 46 (79) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet Väsentliga händelser Biblioteksverksamhet Den fråga som dominerat för huvudbiblioteket på Kulturhuset Ängeln under våren är projektet Tweenies, och stort fokus har lagts på de barn som besöker huset. Projektet riktar sig till barn som inte går på fritidshem eller deltar i verksamheten på Lokstallarna. Att fokusera på barn och ungdomar är ett viktigt biblioteksuppdrag som kan avspegla sig i andra mål såsom ökad läslust och digital delaktighet. Resultatet av den verksamhet som bedrivits inom projektet är ännu svårt att avläsa. En positiv utveckling är att fler föreningar har bokat upp sig för att presentera sig, möta barn/ungdomar och göra verksamhet under hösten. Bibliotekets del är att fokusera på läsfrämjande insatser och fortsatt samverkan med föreningar. Ett beslutsunderlag har överlämnats till förvaltningscheferna för kultur- och turismförvaltningen, socialförvaltningen och bildningsförvaltningen med förslag på verksamhet som skulle gynna målgruppen. Projektet Bokmatchens andra år har för bibliotekets del sin tyngdpunkt under hösten 2015 med inspirationsarrangemang och utbildningsinsatser. För föreningar och ungdomar har projektet sin tyngdpunkt under våren 2016 och avslutas i juni. Inom ramen för projektet ska idrottsledare läsa med sina idrottande ungdomar i syfte att öka deras läslust, stärka lagandan samt arbeta med föreningens värdegrund. Projektet finansieras inom rambudget och tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, samt med redan beviljade medel från Kulturrådet. Årets gemensamma läsprojekt med förskolorna heter Bästis och bundis med Bu och Bä. Projektet är mer orienterat mot digitala verktyg än tidigare, med inslag som eget skapande av till exempel animerad film. Samarbetet med bildningsförvaltningen har ytterligare fördjupats under vårens planeringsperiod. Biblioteket har påbörjat en förstudie/handlingsplan avseende övergång till biblioteksdatasystemet KOHA, som är skrivet i öppen källkod. Kultur- idrotts- och fritidsverksamhet Under året har det skett ett arbete i samverkan mellan bildningsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen för att ta fram en kulturstrategi för barn och unga. Strategin ska ersätta den tidigare kulturplanen för barn och unga. Kulturstrategin för barn och unga och den tillhörande handlingsplanen som ska arbetas fram ska bli en bidragande faktor till att pojkar och flickor i Katrineholms kommun är nöjda med den kulturverksamhet som finns i kommunen. Under våren genomförde kultur- och turismnämnden för första gången Kulturdag för barn. Det blev en dag med ett brett och varierat utbud för barn i åldrarna 3-12 år. Barnen kunde också önska sig framtida kulturaktiviteter på Kulturhuset Ängeln via ett Önsketräd. Dessa önskningar har redan till viss del tagits tillvara genom att flera av förslagen kommer att genomföras under hösten 2015. Läsåret 2014/15 beviljades Katrineholms kommun medel från Kulturrådet för Skapande skola. Inom ramen för Skapande skola har det under våren 2015 bland annat genomförts författarbesök, samarbeten med flera konstnärer, lavj och ett intervjuprojekt på skolorna. Katrineholms kommun har 51

52 52 47 (79) även för läsåret 2015/16 beviljats medel för Skapande skola. För att främja och utveckla verksamheten för ungdomar samt målgruppssatsa genomfördes i juli ett systerkollo till Popkollo, ett dagkollo på Perrongen med inriktning på studioteknik och endast för tjejer. Kollot samarrangerades med Sensus studieförbund. För att verkligen kunna erbjuda alla plats var kollot kostnadsfritt. Kollot avslutades med gemensam konsert med vanliga Popkollo på Perrongen. För andra året i rad har Betongcupen, Nordens största skatetävling, arrangerats i Katrineholms skatepark. Vård och omsorgsnämnden har under året aktivt arbetat för att utveckla former för ökad social gemenskap och minska ensamhetsproblematik hos äldre. Bland annat har under våren ett projekt bedrivits att med hjälp av dator och bildskärm låta äldre cykla på platser de tidigare besökt och berätta för medboende om sin resa. Under våren har den sedvanliga Musikfestivalen för mogna genomförts inom äldreomsorgen. Barn- och ungdomsverksamheten för barn med funktionsnedsättning har under 2015 genomfört flera fritidsaktiviteter tillsammans med kultur- och turismförvaltningen samt bildningsförvaltningen. Sedan februari arbetar människor med funktionsskillnader från Resurscenter som kulturarbetare på Perrongen med teater, musik, litteraur, hantverk och skapande osv. En annan grupp från Resurscenter arbetar i caféet dagtid och har nu utökat öppettiderna till att omfatta alla vardagar mellan 9.00 13.30. Detta utvecklar Lokstallsområdet som kulturell mötesplats. Sedan juli 2014 har hushåll, med barn i årskurs 4-9, som mottagit försörjningsstöd under en längre tid än sex månader rätt till ersättning från socialförvaltningen för att täcka kostnader för barnens fritidsaktiviteter. När så kallade fritidspengen introducerades informerade socialförvaltningen alla berörda hushåll om bidraget. Efterfrågan på ersättningen har dock varit mycket liten. Under våren har det idrottspolitiska programmet reviderats. Till grund för det nya programmet ligger kommunplan för åren 2015-2018, som antagits av kommunfullmäktige. Det idrottspolitiska programmet ska fungera som vägledning vid prioriteringar och satsningar. Även reglementen för de kommunala stöden till idrottsföreningar kommer att anpassas efter det idrottspolitiska programmets innehåll. I arbetet med det nya idrottspolitiska programmet har SISU Idrottsutbildarna och Sörmlandsidrotten varit delaktiga. Framtidsgruppens arbete fortskrider. En landskapsarkitekt skissar på en utveckling av hela Sportcentrumområdet, detta i dialog med föreningar, tjänstemän, politiker och andra aktörer. Sportcentrum har lanserat en kundenkät för att utvärdera verksamheten, de första resultaten visar att invånare/kunder och besökare är mycket nöjda med bemötande, service och städning, vilket också är något som verksamheten profilerar sig för. Däremot finns önskemål och synpunkter kring lokaler och golv som i några fall anses vara slitna. I simhallen pågår renoveringen av herrarnas omklädningsrum. Tidplanen för renoveringen har fått revideras. Service- och teknikförvaltningen arbetar intensivt för att tillsammans med KFAB, som ansvarar för ombyggnationen, få renoveringarna färdigställda så snart som möjligt. Samverkan med föreningslivet Föreningskonsulenten har deltagit i arbetet med det idrottspolitiska programmet men också tagit fram förslag till riktlinjer för socialnämndens föreningsbidrag, förberett stipendier för idrottare och ungdomsledare samt betalat ut bidrag: aktivitetsstöd, hyresbidrag, driftbidrag och ledarutbildningsbidrag. I en ambition att förstärka samarbetet med förenings- och kulturlivet samarrangerades för första gången Dansens dag i april. Arrangemanget genomfördes som en spännande dansvandring mellan de offentliga konstverken i Stadsparken, centrum och Perrongen. 52

53 53 48 (79) Socialförvaltningens öppenvårdsavdelning har träffat föreningen Kamratstödet i syfte att utveckla samverkan ytterligare kring individer med missbruksproblem. Individerna ska ha en social miljö att gå till och en meningsfull sysselsättning, det ökar chanserna att bibehålla drogfrihet. I arbetet med våld i nära relationer är samverkan med föreningslivet väldigt viktigt, därför har verksamheten FRIDA fortsatt att samverka med bland annat Brottsofferjouren och kvinnojouren Miranda. Vård- och omsorgsnämnden har 2014-2015 avsatt medel för aktivering av brukarna inom äldreomsorgen. Förvaltningen har bjudit in föreningar och nätverk verksamma på särskilda boenden för att ge dem möjlighet att söka de särskilda medlen. Vård- och omsorgsnämnden har sedan beslutat om fördelning av medlen. Avrapportering av aktiviteter har skett till vård- och omsorgsnämnden i augusti 2015. Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Övergripande mål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Väsentliga händelser Personaltäthet och organisatoriska förändringar De senaste mätningarna som finns att tillgå (2014) visar att antalet barn per årsarbetare på kommunens förskolor var 5,8. Detta var något högre än genomsnittet för riket (5,4) och något lägre än länet (5,9). Hösten 2015 kommer en ny mätning att göras. Från hösten 2015 finns det möjlighet för kommunen att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan eller för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Statsbidrag kommer att lämnas med ett belopp om 30 000 kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats. Interkulturella enhetens (IKE) verksamhet för år 7-9 flyttades under februari månad till Södra skolan och till höstterminens start 2015 flyttade verksamheten för år F-6 till Valla skola. De IKE- elever som nu har sin skolgång i Valla får skolskjuts. Under maj månad beslutade Floda friskoleförening att lägga ned sin verksamhet vid terminens slut. De drygt 100 elever som fanns inom Floda friskola erbjöds plats inom den kommunala skolan. Detta har inneburit att Valla skola, Sköldinge skola samt Nyhemsskolan och Södra skolan har fått ökat antal elever. Den förskoleverksamhet som tidigare bedrevs av friskoleföreningen har övertagits av bildningsförvaltningen. Studieresultat och kvalitetsarbete Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen arbetar gemensamt för att öka läsförmågan hos kommunens barn genom projektet Lust att läsa läslyftet. Målet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut år 1. Resultatet för vårterminen 2015 visar att 84 procent av eleverna i år 1 når läsmålen (86 procent av flickorna och 84 procent av pojkarna), vilket är samma resultat som 2014. Eleverna på IKE och grundsärskolan är inte medräknade i resultatet. Betygsstatistiken för vårterminen 2015 visar att meritvärdet för år 9 har höjts, från 199 till 204, i 53

54 54 49 (79) Katrineholms kommuns grundskolor. Bland elever på Nyhemsskolan märks en särskilt stor ökning, från 183 till 209. Även andelen elever i år 9 som når samtliga mål har ökat. Andelen elever som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program var marginellt lägre än förra året, 75,8 procent jämfört med 76,5 procent. För år 6 är andelen elever som når godkänt betyg i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk på samma nivå som i fjol. Eleverna i år 7 och 8 uppnår generellt sett lägre betyg än förra årets elever. Siffrorna avser elever i kommunala skolor. Den senaste statistiken som finns att tillgå (2014) visar att andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år har förbättrats jämfört med föregående år för flickor men försämrats för pojkar. Katrineholm låg dock högre än riket för både flickor och pojkar. Statistik för 2015 presenteras under hösten. Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren arbetat med att skapa en tydlig utvecklingsorganisation. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under hösten 2015 kommer en kartläggning av alla utvecklingsprocesser som pågår inom bildningsförvaltningen att presenteras på samtliga enheter. En utvecklingsstrateg har utsetts som kommer att påbörja ett arbete med att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår. För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet använder sig samtliga förskolor och skolor av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Under våren har arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten i Katrineholms skolor fortsatt och flera förskolor och skolor har genomgått en extern Qualisgranskning. Det interna arbetet har under visat på flera styrkor och förbättringsområden att arbeta vidare utifrån. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor. Den statliga satsningen Matematiklyftet som påbörjades läsåret 2013/14 kommer att slutföras under läsåret 2015/16. Kommunen deltar också i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 där varje kommun åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från såväl politisk nivå som förvaltnings-, rektors- och lärarnivå. Under året har en handlingsplan för matematikutveckling fastställts. Under 2015 har satsningen på ipads fortsatt, nu med inriktning på år 1-3 i grundskolan. Totalt har cirka 80 mentorer och annan skolpersonal utbildats. Fokus har varit att inspirera kring hur ipaden kan användas som ett kreativt och pedagogiskt verktyg tillsammans med barnen, där ipaden är tänkt som ett komplement i undervisningen. Målsättningen har varit att fokusera på kreativa appar där man skapar själv och därför också kan anpassa innehållet efter såväl elevgrupp som ämne. Utbildningen kommer att utvärderas under hösten. Samverkan Bildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen har ett kontinuerligt samarbete för att inom befintliga ramar hitta förbättringar när det gäller den tekniska utrustningen i skolorna. Parallellt med arbetet att få dagens IT-plattform i skolan att fungera, har en förstudie gjorts för att ta fram förslag på framtidens digitala verktyg i skolan. För att kommunens barn och unga ska ha möjlighet att nå målen i läroplanen behövs tillgång till mer teknisk utrustning i skolan. Förstudien presenterar en införandeplan av digitala verktyg för elever och personal inom förskola och grundskola för åren 2016-2018. Ökat elevantal, omorganisationer och andra förändringar på skolorna ställer stora krav på skolbiblioteksverksamhetens anpassningsförmåga. Införandet av RFID, utlåningsautomater, på skolbiblioteken är fortfarande i upphandlingsfasen. I väntan på att upphandlingen ska bli klar har chippning av media på skolbiblioteken påbörjats. För andra året i rad har bildningsnämnden och kultur-och turismnämnden genomfört sommarskola för år 6-8 på Perrongen med estetiska lärprocesser som metod. Totalt 45 elever gick på sommarskola. Utvärdering och uppföljning kommer att redovisas under läsåret. 54

55 55 50 (79) Vård- och omsorgsförvaltningen har i samarbete med Ellwynska skolan även i år anordnat en sommarkurs inom vård och omsorg för elever som gått ut årskurs 8. Sommarkursen ökar i popularitet; i år var det 88 sökande till 50 platser. Sommarkursen är en del av vård- och omsorgsförvaltningens marknadsföring. Syftet är att eleverna ska få prova på ett omvårdnadsyrke, men även att få en vägledning inför sitt gymnasieval. För att kunna hålla en god kvalitet på kursen och för att kunna ta hand om alla ungdomar på bästa sätt är antalet platser begränsat. En rutin togs fram inför genomförandet av lottningen av platser där jämställdhetsperspektivet fick tydligt fokus. För att utveckla samarbetet mellan kökspersonal och pedagoger i kommunens förskolor har gemensamma utbildningar i måltidspedagogik genomförts. Förhoppningen är att samarbetet ska stimulera nyfikna förskolebarn att våga smaka nya livsmedel och på sikt utvecklas till medvetna konsumenter. Utbildningstillfällen kommer att fortsätta både för pedagoger och kökspersonal för att upprätthålla kompetens och säkerhet runt måltiden. Mellanmålsprojektet på Tallåsskolan och Södra skolan där en klass per skola erbjuds gratis mellanmål på skoltid fortlöper väl och har uppmärksammats positivt av lokal media. Resultaten ska utvärderas vid årets utgång, men reaktionerna efter den första terminen är positiva från såväl elever som lärare. För att förbättra måltidsmiljön har Bie skolrestaurang, Duveholmsgymnasiets restaurang samt Nyhemsskolans och Kupolens restauranger rustats upp med bland annat ommålade väggar, nya möbler samt modernare och mer praktiska serveringsdiskar. Bildningsförvaltningen har flyttat simundervisningen från år 2 till förskoleklass vilket medfört att simundervisningen går för högtryck. Omställningen beräknas ta två till tre år innan alla elever hunnit igenom och blivit godkända i simundervisningen. Efter sportlovet lades planeringen av simundervisningen om så att eleverna nu kommer till simundervisningen tre dagar i veckan i fyra veckors tid. Den mer intensiva simträningen ger effekt så att eleverna tycks lära sig att simma snabbare. Även lärare, föräldrar och elever är nöjda. Inom elevhälsan har antalet ansökningar till läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar och psykologutredningar ökat. Till följd av detta har väntetiderna blivit längre. För psykologinsatser har väntetiden på kort tid ökat från fyra till tio månader, och kommer troligen snart att vara uppe i 12 månader. För läs- och skrivutredningar är specialpedagogernas väntetider 12 månader. De ökade väntetiderna kan kopplas till den elevökning som skett de senaste åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända flickor och pojkar placerats efter sin tid på IKE. På den ordinarie skolan finns inte tillgång till samma stöd som på IKE och det kan då uppstå frågor om barnens kunskapsnivå. Skolorna vill ha underlag som tydligt visar hur eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsan har idag inte resurser att tillmötesgå alla ansökningar inom lämplig tidsrymd. Ansökningarna kommer med största sannolikhet att ytterligare öka i antal nästa år då IKEverksamheten förändras i och med ny lagstiftningen om betydligt kortare tid på IKE innan eleven slussas ut till sin ordinarie skola. Under våren har bildningsförvaltningens och socialförvaltningens samverkan kring utsatta barn fortsatt. Projektet Skolfam syftar till att säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. Elva barn deltar i Skolfam sedan ett år tillbaka. Under projektets gång har behov identifierats när det gäller utökat stöd gällande generell inlärning och alternativa inlärningsverktyg. Resultatet efter ett år är svårt att utvärdera, men för flera elever går det framåt både när det gäller kunskapsinhämtning och den egna självbilden. Samarbetet SamTid syftar till att ge grundskoleelever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Insatserna är fortsatt framgångsrika. Förvaltningarna strävar efter att successivt utöka verksamhetens målgrupp till att även omfatta barn som går på lågstadiet. För att kunna fortsätta arbetet även bland elever som inte börjar, eller hoppar av gymnasieskolan har kommunen genom ansökan till Europeiska Socialfonden (ESF) fått medel för att utveckla metoder och arbeta även med denna åldersgrupp. Detta arbete ska bedrivas i samarbete 55

56 56 51 (79) med ungdomstorget. En växande grupp barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har tidigare uppmärksammats, vilket ställer krav på ett ökat samarbete mellan vård- och omsorgsnämnd, socialnämnd och bildningsnämnd. Under 2014/2015 har en arbetsgrupp arbetat med målsättning att skapa bättre förutsättningar för dessa barn. Förbättrade handläggningsrutiner samt stöd- och skolformer i kommunens egen regi har tagits fram. En gemensam resursperson har varit en framgångsrik satsning för att förbättra stödet. Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Övergripande mål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Väsentliga händelser Omsorg till äldre och funktionsnedsatta Väntetiden till särskilt boende var under första halvåret i genomsnitt 58 dagar, vilket är mer än det mål som satts upp. Det har under året funnits behov av fler så kallade dubbletter för parboende på särskilt boende, flera par har fått vänta på att få en dubblett anvisad. Boendesamordnaren ansvarar för en särskild internkö för de brukare som har önskemål om ett specifikt boende när det inte kan tillmötesgås direkt. Vård- och omsorgsförvaltningen har deltagit i arbetet med att ta fram förstudier för nya boenden för äldre och funktionsnedsatta. Samverkan sker kontinuerligt med brukarföreträdare om planeringen. Det är även fortsatt stor efterfrågan på korttidsplatser inom äldreomsorgen, bland annat som en konsekvens av Trygghetsmodellen som garanterar att äldre kvinnor och män själva ska kunna boka en plats på korttidsboende vid behov. Införandet av Trygghetsmodellen innebär också fri avlösarservice 20 timmar per månad. Avlösarservicen utförs av hemtjänsten vilket har bidragit till en ökning av utförda hemtjänsttimmar. En utvärdering av Trygghetsmodellen visar att brukarna upplever att insatserna överlag är bra. Vård och omsorgsförvaltningen har till och med augusti haft 38 betalningsdagar för personer som legat kvar på sjukhus som en följd av platsbrist. Då fler äldre kvinnor och män bor hemma istället för på särskilt boende samtidigt som landstinget reducerar antalet tillgängliga slutenvårdsplatser blir följden också att fler personer med ohälsa behöver omsorg och omvårdnad i sitt hem ibland akut i form av larmpatrull. Extra förstärkning av larmpatrull och nattpatrull har därför behövts under hela första halvåret 2015. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gjort tillsynsbesök på Norrgläntan och Strandgården. Resultatet från inspektionen på Norrgläntan visar att verksamheten har en för låg bemanning nattetid. För Strandgården har ännu inget resultat meddelats. Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att stärka upp nattbemanningen på dessa två boenden från och med 1 september 2015. Kommunen har vidare en låg sjukskötersketäthet i särskilt boende och det finns behov av en ambulerande sjuksköterska för att minska användningen av vikarier och för att säkra upp verksamheten. Regeringen har beslutat om stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2015. Fördelningen till respektive kommun baseras på standardkostnaden för äldreomsorg i det kommunala 56

57 57 52 (79) utjämningssystemet. Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Kommuner kan använda medlen till att nyanställa personal på heltid eller möjliggöra ökad sysselsättningsgrad för deltidstjänster. Stimulansmedlen får endast användas till personalkostnader som genereras under perioden1 juli-31 december 2015. Vård - och omsorgsnämnden har beslutat att genom stimulansmedlen förstärka nattbemanningen på Norrgläntan och Strandgården, larm-/nattpatrullerna samt sjuksköterskeorganisationen. Värdighetsgarantier inom vård- och omsorgsnämnden har som syfte att skapa ökad trygghet och högre livskvalitet för människor inom äldreomsorgen. Bland annat innefattar garantierna att alla brukare inom särskilt boende ska ha möjlighet att göra en egen aktivitet varje månad, till exempel gå på kafé. För ökad rättssäkerhet fattar myndighets- och specialistavdelningen två beslut vid beviljande av särskilt boende, ett för boende och ett för beviljade insatser. Det internationella klassificeringssystemet ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) har använts i arbetet med brukare under första halvåret 2015 i myndighetsbeslut samt i utföraravdelningens verksamheter. ICF har främst inriktats på personer med funktionsnedsättning men kommer nu även att omfatta äldre personer. Parallellt med detta arbetar vård- och omsorgsförvaltningen med den statliga satsningen att införa ÄBIC (äldres behov i centrum) som är nära knutet till ICF. Inom funktionshinderområdet handläggs ärenden enligt ICF för ökad delaktighet och regelbunden uppföljning. Samordnad individuell plan (SIP) upprättas vid behov, vilket bidrar till ökad trygghet för brukaren om vem som ansvar för vilka insatser i samverkansärenden. Under våren minskades omfattningen av de dietisttjänster som vård- och omsorgsförvaltningen beställer av service- och teknikförvaltningen. Arbetet har fått anpassas efter de nya förutsättningarna och fokus har lagts på undernäringsproblematik. Nattfasterapporten har fördjupats både vad gäller statistik och analys. Inför 2016 har ett förslag lagts fram av service- och tekniknämnden och vårdoch omsorgsnämnden att ändra det nuvarande målet att nattfastan inte ska överstiga 13 timmar, till istället 11 timmar enligt Socialstyrelsens rekommendation. Utifrån resultat i jämförelser med andra kommuner har Lövåsgården initierat brukar- och anhörigmöten där service- och teknikförvaltningen medverkat. Anhöriga har bjudits på mat och dialogmöjligheter kring kommunens uppdrag och vikten av samarbete mellan vårdavdelning och kök. Samarbete pågår för att förbättra måltidsmiljön och upplevelsen av måltiden. Vård- och omsorgsförvaltningen har deltagit i flera nationella undersökningar, till exempel Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? som bland annat visade att hemtjänsten i Valla är bäst i Sverige på hemtjänst. Under juni har en ny utförare av hemtjänst godkänts av vård- och omsorgsnämnden. Företaget TTM Omvårdnad AB startade sin verksamhet den 3 augusti. Företagets specialitet är att erbjuda hemtjänst på brukarens eget språk. Svensk Personlig Hemtjänst har slagits samman med Svensk Personlig Assistans och blivit Alminia AB. I december 2014 driftsattes verksamhetssystemet Treserva. Under våren har flera justeringar och utbildningsinsatser genomförts för att underlätta användandet av systemet. Flera avvikelser inträffade under våren och sommaren gällande larmmottagningen för trygghetslarm i hemtjänst och larm i särskilt boende. Förvaltningen gick upp i stabsläge för att hantera och åtgärda bristerna under sommaren. Efter kontakter med larmföretaget om att larmen inte hanterats tillräckligt fort har avvikelserna minskat Det finns några brister som måste åtgärdas under hösten, bland annat avseende larmrapporter och avvikelsehantering. Idag går det inte att ta ut någon statistik på avvikelserna för att identifiera systematiska fel. Kommunens krav gentemot leverantören behöver tydliggöras. Under första halvåret har tre Lex Sarah-utredningar slutförts. Det pågår för närvarande sex aktuella utredningar efter inkomna rapporter om misstänkt missförhållande. Ett särskilt utredningsteam finns 57

58 58 53 (79) för detta ändamål. En viss ökning av Lex Sarah-utredningar har kunnat noteras med början från och med 2014 och första halvan av 2015, orsakerna till ökningen utreds. Det är dock troligt att ökningen delvis kan förklaras med bättre rutiner för att upptäcka och hantera avvikelser i verksamheten. Under första halvåret 2015 har det även inkommit nio rapporter som efter utredning inte betraktats som en Lex Sarah. Den rapporterade händelsen bedöms därmed inte vara ett missförhållande utan en brist som hanteras inom verksamhetens avvikelsesystem. Alla nio rapporter har berört verksamheter inom omsorg om äldre. Under våren invigdes Granheden korttidsboende för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behovet av stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat kraftigt de senaste åren. Granheden bedriver även förlängd skolbarnomsorg och korttidstillsyn enligt LSS. På grund av förändrade behov hos brukarna har några gruppbostäder bemannats med vakennatt i stället för journatt. Under 2015 byts samtliga brandlarm på gruppbostäder ut för att uppfylla en högre säkerhetsklassificering. Antalet användare inom det webbaserade anhörigstödet En bra plats, som även finns på Facebook, utökas successivt. Anhörigstödet har olika grupper för anhöriga till äldre, för make/maka och söner/döttrar. Anhörigstödet har också startat öppna föräldraträffar för föräldrar till barn med utvecklingsstörning och/eller flerfunktionsnedsättning, öppna träffar för anhöriga till personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt en studiecirkel/anhöriggrupp för anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Vård- och omsorgsnämnden arbetar aktivt med att skapa innovativa miljöer inom sitt verksamhetsområde. Projektet Innovationslust, vilket drivits i samarbete med bland andra Linköpings universitet och Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec), har avslutats och en utvärdering visar på värdet av att utveckla innovativa miljöer inom vård och omsorg. Det innovativa arbetssättet har därför under 2015 implementerats i fler verksamheter och förväntas bidra till utveckling av nya metoder/produkter inom vård- och omsorg, förbättrad omsorg, bättre arbetsmiljö och ökad attraktivitet som arbetsgivare. Vård- och omsorgsnämnden arbetar för att utveckla och förbättra nämndens och förvaltningens samrådsorganisation. En utvärdering av organisationen har lett till att nämndens roll ska förtydligas och riktlinjen för samrådsorganisationen ska revideras. Ett antal förbättringsområden har identifierats då det gäller struktur och systematik. Vård- och omsorgsnämnden har haft fortsatt ökade kostnader för färdtjänsten i och med utökad avtalsuppföljning. Ny upphandling av färdtjänsten har överklagats och en ny leverantör beräknas finnas på plats 1 juli 2016. Individ- och familjeomsorg Under året har socialförvaltningen lagt ett stort arbete på att minska institutionsplaceringarna. För att minska kostnaderna för institutionsplaceringar har socialförvaltningen gått igenom samtliga ärenden gällande barn- och vuxenplaceringar för att se om det finns hemmaplansalternativ. Detta har lett till att några placeringar kunnat avslutas genom att klienterna har erbjudits hemmaplanslösningar med omfattande stöd från öppenvården. För att fler klinter som är färdigbehandlade ska kunna flytta hem pågår samarbeten med bland annat vård- och omsorgsförvaltningen och KFAB. Utmaningen kring att hitta hemmaplanslösningar för individer med psykisk funktionsnedsättning kombinerat med ett missbruksproblem kvarstår och det finns en stor sannolikhet att denna grupp kommer växa. För tillfället utgör bostadsbristen ett av de största hindren i arbetet med att hitta hemmaplanslösningar. Katrineholms kommun fortsätter att ha en hög beläggning på Vårnäs behandlingshem. Vårnäs syfte är att nå individer som annars inte kommer i kontakt med socialförvaltningens missbruks- och beroendevård. Genom Vårnäs kan dessa individer på ett enkelt sätt få behandling. Socialförvaltningen bedömer att Vårnäs har lyckas med att nå vissa delar av målgruppen. De grupper som Vårnäs 58

59 59 54 (79) inte har nått ut till är bostadslösa, individer som saknar en fast inkomst eller personer som lider av psykisk ohälsa. Resultatet blir att omfattande insatser måste beviljas i form av institutionsplaceringar för att individerna ska få stöd att bli fria från sitt missbruk. Inom socialförvaltningens missbruks- och beroendevård i egen regi har det sedan januari i år tillkommit närmare 30 klienter. Majoriteten av klienterna har valt att ingå i verksamhetens behandlingsprogram som utgår från tolvstegsmodellen. Övriga har istället erbjudits regelbundna enskilda motivationssamtal. Närmare 14 procent av klienterna har återfallit i missbruk. Gemensamt för dessa är att de har gått på enskilda motivationssamtal och inte valt att delta i verksamhetens behandlingsprogram. Antalet invånare med sociala kontrakt har varit fortsatt högt och socialförvaltningen har hanterat allt fler bostadsärenden. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen tagit fram ett förslag på en ny arbetsfördelning kring sociala kontrakt. Förslaget innebär att kommunledningsförvaltningen kommer sköta fakturering och avstämning av sociala kontrakt medan socialförvaltningen ska fokusera på biståndsbedömning och ärendeuppföljning kring sociala kontrakt. Socialförvaltningen har en beredskap där socialsekreterare, under icke-kontorstid, kan agera vid allvarliga händelser inom kommunen som berör barn, unga och vuxna. Beredskapen har fungerat bra och endast akuta ärenden har hanterats utanför kontorstid. Det har rört sig om ärenden där barn farit illa eller där det funnits behov av stöd i samband med våld i nära relationer. I och med att antalet nyanlända ökar i kommunen ställs också nya krav på öppenvården. Under året har socialförvaltningen uppmärksammat att de öppenvårdsinsatser som erbjuds bygger på den svenska kulturen och de normer som råder här och att det uppstår kultur- och kunskapskrockar. Nyanlända ensamstående mödrar har det extra svårt i sin föräldraroll och behöver mycket stöd. Enligt Kronofogdemyndighetens delårsrapport har myndigheten tagit emot ett trettiotal ansökningar om skuldsanering från invånare i Katrineholms kommun under det första halvåret. En del av kommunens skuldsatta invånare söker hjälp hos socialförvaltningens budget-och skuldrådgivare, men långt ifrån alla. Socialförvaltningen fortsätter att arbeta för att nå ut till fler för att ge stöd och praktiska råd kring hur individen ska hantera sina skulder. Behoven hos dem som söker budget- och skuldrådgivning har förändrats jämfört med tidigare år. De som söker stöd har nu oftare även andra problem. Inom socialförvaltningens arbete med familjerättsliga frågor har diskussioner förts om ett utökat samarbete med Vingåkers och Flens kommuner. I många delar av landet har man börjat samarbeta över kommungränserna när det gäller familjerätten. En utredning kommer att genomföras i höst för att titta på eventuella framtida samarbetsformer. Under året har arbetet med implementering av socialnämndens kvalitetsledningssystem fortsatt. Kvalitetsledningssystemet har tydliggjort förvaltningens uppdrag och lett till ett förbättrat samarbete mellan de interna verksamheterna. Utifrån en ökad tydlighet och transparens har förvaltingen även kunnat börja agera mer strategiskt när det gäller personalförsörjning, tjänsternas innehåll, insatsernas utformning med mera. Socialförvaltningens verksamhet har varit resurskrävande på grund av tillströmningen av klienter och brukare. Stort fokus har lagts på samverkan med andra förvaltningar och andra aktörer så som beroendevården, psykiatrin, polisen och landstinget. Formerna för den externa samverkan måste dock fortsätta tydliggöras och formaliseras för att bli mer effektiv bland annat kring personer med psykisk funktionsnedsättning kombinerat med ett missbruksproblem. Trygghetsarbete De senaste åren har det kommit att framstå allt tydligare hur viktigt det är för kommunledningen att ha en organisatorisk närhet till det strategiska säkerhetsarbetet. Ökade risker i samhället, varierande hotbilder över tid, samt högre krav från staten kring samhällsskydd och beredskap har sammantaget 59

60 60 55 (79) lett fram till att uppdraget till Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) att tillhandahålla säkerhetsstrategiskt stöd till kommunen har avslutats. Organisationen för säkerhetsskyddet är nu knuten direkt till kommunledningsförvaltningens ledning och en säkerhetschef har rekryterats. Under året har förvaltningarna och bolagen arbetat med en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen som blev omfattande och väl genomförd, resulterade i ett antal behov som kommunen ska åtgärda på kort och lång sikt. En av dessa åtgärder avser att stärka och utveckla kommunens krisorganisation i syfte att öka förmågan och uthålligheten vid en större kris eller långvarig störning. Genom lokal samverkan med andra aktörer i kommunen kan förmågan att hantera samhällsstörningar öka. Kommunstyrelsen har därför startat ett lokalt krishanteringsråd. Ett första möte kommer att hållas i november tillsammans med ett stort antal aktörer. Socialförvaltningen har det akuta ansvaret för krisstöd och sociala insatser genom POSOM- gruppen (psykosocialt stöd till drabbade av krisen) vid allvarliga händelser i kommunen. Ett arbete pågår för att omarbeta POSOM-gruppens styrdokument. Under våren anordnade POSOM-gruppen ett seminarium om diskoteksbranden i Göteborg 1998som var mycket uppskattat av deltagarna. I augusti tecknades ett nytt samverkansavtal mellan polisen och kommunen. Avtalet förstärker arbetet med brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder och kommer även höja kommunens beredskap för social oro och förmåga att hantera en sådan situation. Social insatsgrupp är en ny arbetsmetod riktad mot ungdomar i riskzonen för kriminalitet och utanförskap. Metoden börjar tillämpas under hösten 2015 i samverkan mellan socialnämnden, bildningsnämnden och polisen. Kommunen har påbörjat ett arbete med att höja kunskapen och förmågan att agera runt våldsbejakande extremism. Målet är att genom information och utbildning arbeta förebyggande samtidigt som ambitionen är att höja förmågan att på ett tidigt stadium kunna sätta in adekvata åtgärder i miljöer där våldsbejakande extremism förekommer. Kultur- och turismnämnden har beviljats stöd från Boverket för att genomföra det offentliga konstprojektet Ljusare konst tryggare stad. Projektet tar ett nytt grepp om frågan om jämställdhet och trygghet i det offentliga rummet genom att arbeta med offentlig ljuskonst. Syftet med projektet är att öka tryggheten och jämställdheten i kommunen för i första hand ungdomar mellan 13-25 år, med särskilt fokus på unga kvinnor med utländsk bakgrund. Flera workshops har genomförts under våren som även resulterat i en utställning på kulturhuset Ängeln i början av maj. Ungdomarna har synliggjort platser där de känner sig otrygga. Konstnärerna ska sedan via ljuskonstverk ge platserna en unik karaktär och stärka platsernas identitet, vilket i sin tur kan skapa trygghet. Två nya offentliga konstverk ska stå klara till försommaren 2016. Räddningstjänsten Under året har medlemskommunerna arbetat fram ett förslag till reviderat uppdrag för Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR). Beslut om det reviderade uppdraget kommer att fattas av respektive medlemskommuns fullmäktige under hösten. Därefter kommer direktionen att arbeta fram ett nytt handlingsprogram för perioden 2016-2019. Den enskilde har det primära ansvaret för sitt skydd och ett mål för VSR är att öka enskildas kunskap och förmåga. Jämfört med motsvarande period förra året har VSR ökat antal utbildade personer till 3 692 under 2015 (3 231 personer 2014). I det förebyggande arbetet ska VSR prioritera barn, ungdomar och äldre. VSR har under året utbildat barn i förskola, elever i grundskolans år 5, 7 och 8 samt elever i gymnasieskolans år 2 och 3. Fixarmaltes hembesök har också ökat under 2015. VSR har erbjudit alla elever i år 7 en islivräddningsutbildning. Många skolor valde att genomföra utbildningen och totalt 420 elever utbildades. Vid den årliga trafiksäkerhetsveckan för år 8 på VSR:s övningsfält deltog drygt 400 elever. Eleverna fick lära sig om trafiksäkerhet och regler. Vissa elever testade också att köra mopedsimulator. Även en enklare brandutbildning ingick. På gymnasiet har en 60

61 61 56 (79) trafiksäkerhetsutbildning hållits för elever i år 2. För år 3 har en trafiksäkerhetsdag genomförts tillsammans med ambulans och polis. Ca 300 elever deltog under dagen. Antalet larm till VSR har minskat något i förhållande till föregående år. Totalt har VSR larmats 424 gånger under perioden (431gånger 2014). IVPA-larmen (I Väntan På Ambulans) fortsätter att utgöra en stor del av VSR:s verksamhet och har under året ökat. Hittills har 67 larm av denna typ inkommit, jämfört med 39 larm under samma period föregående år. VSR ingår i ett samverkansprojekt i Sörmland mellan Räddningstjänsten, Landstiget Sörmland, SOS Alarm, Sjukvårdens larmcentral och Polismyndigheten gällande självmordsprevention. VSR larmades till elva sådana händelser under den aktuella perioden. Resultatmål Resultatmål 2014 2015 Kommentar Barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning 100% 100% Eftersom allt fler ensamkommande barn anvisas till kommunen kan målet bli svårt att uppfylla på helårsbasis. Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Övergripande mål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Väsentliga händelser Folkhälsa Folkhälsoutskottet har under delåret främst haft fokus på omvärlds- och invärldsbevakning. Jämställdhet ses som en viktig del av folkhälsoarbetet, varför det pågående arbetet med genusmedveten styrning från och med 2015 även kopplas samman med folkhälsoutskottet. Utskottet har tagit del av vård- och omsorgsförvaltningens arbete med att stärka och utveckla tillgängligheten till social gemenskap för äldre. Vidare har utskottet fått en presentation av Katrineholms Idrottsförenings (KiF) arbete med integration samt om föreningslivet generellt i Katrineholm. Service- och tekniknämnden har under våren reviderat det kostpolitiska programmet utifrån den nya kommunplanen samt förändringar i Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets rekommendationer. I samband med revideringen har programmet bytt namn till det måltidspolitiska programmet. Detta innebär ett förtydligande av service- och tekniknämndens och andra nämnders uppdrag. Måltiden omfattar allt som har med maten och ätandet att göra, inte bara det som ligger på tallriken, till exempel måltidsmiljö, ljudnivå, hur stora grupper som äter, bemötande, råvaror, tillagning och presentation. Under 2014 antog bildningsnämnden en policy för tobaksfri skoltid. Målet med policyn är att skoltiden för barn och elever ska vara tobaksfri. Under 2015 har arbetet med att införa policyn på varje skola intensifierats. Statens satsning på stöd till barn och unga med psykisk ohälsa (PRIO) kommer att fortsätta till och 61

62 62 57 (79) med 2016. Arbetet kring barn och ungas psykiska ohälsa görs i samverkan mellan socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och bildningsförvaltningen. För att barn, unga och deras anhöriga ska veta vart de kan vända sig har innehållet på kommunens hemsida utvecklats. Beroende på vilket problem eller diagnos besökarna är intresserade av får de veta till vilken verksamhet inom kommunen eller landstinget de kan vända sig. Projektet bedrivs tillsammans med Landstinget Sörmland samt övriga åtta kommuner i Sörmland. Katrineholms kommun har också deltagit i det länsgemensamma projektet Sörmland UPPmärksammar barnen. Projektets syfte är en god och trygg uppväxt för barnen i Sörmland. Barnahus Nyköping är knutpunkten för samverkan mellan socialtjänsten i Nyköping, Oxelösund, Gnesta, Trosa, Katrineholm, Flen och Vingåker, Polismyndigheten, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomskliniken inom landtinget samt Åklagarkammaren. Barnahus erbjuder en trygg och barnvänlig miljö för barn upp till 18 år som misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott. Under det första halvåret har 18 barn från Katrineholm varit aktuella på Barnahus i Nyköping. Detta är en minskning jämfört med det första halvåret 2014, då 32 barn från Katrineholm var aktuella. En avstämning under maj månad visade att Katrineholm är den kommun som har haft flest samråd med Barnahus under året. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar med brukares och invånares möjlighet till inflytande, delaktighet och ett värdigt bemötande samt med att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska genomsyra arbetet med brukarna. Ett par områden har ombud som arbetar med Saperemetoden, rätten till din smak, för att främja allas möjlighet till en god folkhälsa. Inom ramen för kvalitetssystemet Senior Alert har arbete även pågått gällande risk för undernäring, trycksår, fall och munhälsa. Vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans med service- och teknikförvaltningen under föregående år bedrivit projektet Mat är liv och lust för god matupplevelse och flexibel måltidsmiljö inom äldreomsorgen. Under 2015 har projekt avslutats, men frukostbuffén har permanentats på berörda enheter. Ett försök med att erbjuda fler lunchalternativ på Igelkotten har också påbörjats. Sammantaget ska arbetssättet uppmuntra till att skapa matlust kring måltiden och ge äldre ökade valmöjligheter. Arbetet med att öka andelen ekologiska och närproducerade råvaror fortsätter också. På flera boenden pågår även arbete med förändrad måltidsordning i syfte att minska tiden för nattfasta. En översyn görs kring möjligheten att inför 2016 förändra nattfastemåttet från nuvarande 13 timmar till Socialstyrelsens rekommenderade mått på 11 timmar. Anhörigstödets aktiviteter är hälsofrämjande och bidrar till en mer jämlikhet hälsa. Avgiftsfri avlösning i hemmet erbjuds upp till 20 timmar per månad. Anhörigstödet har förlagt några anhörigutbildningar och informationsträffar till kvällstid för att bättre tillmötesgå olika målgruppers behov. Antalet personer med funktionsnedsättning som är i behov av daglig verksamhet har ökat. Den i västra länsdelen senast genomförda psykiatriinventeringen visar att personer med psykisk ohälsa både har ett dåligt utvecklat utbud av sysselsättningsalternativ och svag förankring på arbetsmarknaden. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i en lokal samverkansgrupp (LSG) med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i syfte att utveckla arbete och sysselsättning för målgrupper som behöver särskilt stöd. Integration I maj tog kommunfullmäktige beslut om att lägga ansvaret för att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning hos kommunstyrelsen. Mottagandet av asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt under 2015. Från och med juli månad har Katrineholm en överenskommelse med Migrationsverket kring mottagande av barn och unga. Överenskommelsen, som omfattar tio asylplatser och fem platser för barn som har fått uppehållstillstånd, innebär att socialförvaltningen får ökad ersättning. Migrationsverket tillämpar nu så kallad utvidgad anvisning då antalet asylsökande barn och unga har ökat kraftigt. Det innebär att alla 62

63 63 58 (79) kommuner anvisas ensamkommande barn utifrån kommunernas befolkningsmängd. För Katrineholms del innebär detta att kommunen kommer ta emot fler barn och unga än vad som anges i överenskommelsen. Efter att Migrationsverket har anvisat ett ensamkommande barn till kommunen måste socialförvaltningen snabbt hitta ett bra boendealternativ, genomföra en utredning och sedan kontinuerligt följa upp barnets situation tills han eller hon fyller 21 år. Bristen på lediga platser för ensamkommande barn är mycket stor i hela Sverige och socialförvaltningen har allt svårare att hitta boendelösningar. Marknaden har även börjat höja eller fördubbla sina priser på lediga boendeplatser. Av de ensamkommande barn och unga som har anvisats till Katrineholm under det första halvåret är 23 pojkar och 1 flicka. I slutet av juni månad ansvarade socialförvaltningen för totalt 53 ensamkommande barn. Totalt var 33 ensamkommande barn placerade i HVB, fyra i familjehem och 16 hos släktingar. Utöver dessa administrerar socialförvaltningen 7 placeringar som avser ensamkommande barn där en vårdnadsöverflytt har skett. Bildningsförvaltningen har ansvaret för att introducera nyanlända flickor och pojkar i det svenska samhället. En kraftfull satsning under de första åren är av största vikt för språkutvecklingen. Enligt beslut våren 2014 fick bildningsförvaltningen del av medel från kommunens integrationsfond, vilket har gjort det möjligt att förstärka studiehandledningen på gymnasieskolan samt modersmålsundervisningen i grundskolan. Jämställdhet Arbetet med att säkra kommunens verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv tar avstamp i såväl kommunens styrsystem som i kommunplanen. Förvaltningarna har utsedda processledare som ger stöd i arbetet med att kartlägga och analysera. En gång per år anordnas ett uppföljningsseminarium med syfte att se om arbetet går i rätt riktning och ge mjöligheter till erfarenhetsutbyte. En aktgranskning har genomförts inom vård- och omsorgsförvaltningen för första halvåret 2015 gällande beslut om särskilt boende inom äldreomsorgen, boendestöd, korttidsboende/växelvistelse/ trygghetsplats samt personlig assistans. Överlag uppfyller utredningarna fastställda kvalitetskrav. Vid granskningen av utredningarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv har inga skillnader i ordval eller uttryck noterats. Under hösten kommer resultatet analyseras. En del i vård- och omsorgsförvaltningens arbete med jämställdhet och genusmedveten styrning är fördelningen av platser i sommarkursen som arrangeras tillsammans med Ellwynska skolan. Enligt en framtagen rutin med tydligt fokus på jämställdhet ska 40 procent av platserna gå till det underrepresenterade könet. Inom ramen för samhällsbyggnadsförvaltningens arbete för ökad jämställdhet har bland annat översiktsplanen, ljusplanen och cykelplanen jämställdhetsgranskats med avseende på texter och bilder. Genom att ställa ut planerna på fler platser i staden, exempelvis sjukhuset, stortorget och köpcentrum, ges fler kvinnor och män, flickor och pojkar möjlighet att påverka besluten. Fokus i ljusplanen ligger på att öka tryggheten i Katrineholm. En ökad känsla av trygghet leder till en ökad tillgänglighet till det offentliga rummet. Arbetet med cykelplanen syftar till att generellt öka antalet personer som använder cykeln som fortskaffningsmedel. I ett genusperspektiv är det viktigt att öka antalet män som cyklar eftersom statistiken visar att fler kvinnor än män cyklar. Ambitionen i samhällsbyggnadsförvaltningens handlingsplan för jämställdhetsintegrering är också att chefer och medarbetare ska få god genuskompetens genom de utbildningsinsatser som ges. För socialförvaltningen har arbetet med våld i nära relationer varit ett prioriterat område under 2015. En ny verksamhetsspecifik handlingsplan för våld i nära relationer har tagits fram som kommer implementeras under året. Förvaltningen har fortsatt bevaka behovet av skyddade boenden och nya insatser för våldutsatta kvinnor och män. Under året har det inkommit cirka70 ärenden från kvinnor och cirka 10 ärenden från män som har utsatts för våld. Närmare 96 procent av samtliga ärenden handlade om fysiskt eller psykiskt våld. Resten av ärendena handlade om sexuellt våld. 63

64 64 59 (79) Viadidakt har reviderat jämställdhetsplanen med inriktning mot likabehandling. Arbete pågår med att göra en jämställdhetsanalys av de yrkesvuxutbildningar som avslutades under 2014. Tillgänglighet Den digitala utvecklingen ställer samhället inför såväl fantastiska möjligheter som stora utmaningar. För kommunen innebär den ökande användningen av internet förutsättningar att dels svara upp mot invånarnas behov av välfärdstjänster, dels öka den inre produktiviteten. I dagsläget finns dock ungefär en miljon svenskar som inte digitalt delaktiga. En utmaning är därför att få fler att våga och vilja använda internet. Katrineholms kommun har tagit ett långsiktigt helhetsgrepp kring frågan om digital delaktighet och skapat en kommunövergripande arbetsgrupp som arbetar med ett stort antal aktiviteter för att på så sätt nå så många människor som möjligt. Kommunens arbete har under året blivit uppmärksammat av SKL och finns nu med i en inspirationsbok för digital delaktighet på SKL:s hemsida. Representanter från styrgruppen blev också inbjudna till SKL:s konferens Offentliga rummet i Visby i juni i år för att berätta om hur Katrineholms kommun arbetar med att få fler digitalt delaktiga. Som ett led i den ökade digitala delaktigheten ger Viadidakt kurser i datakunskap både på grundläggande och gymnasial nivå. Även inom svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna ingår datakunskap och elevanvändning av digitala hjälpmedel. Viadidakts verksamhet med samhällsorientering via Adobe Connect har bidragit till den kraftiga ökningen av deltagare i DigiDel jämfört med 2014. Deltagandet de öppna datorhandledningar som erbjuds på Kulturhuset Ängeln är i stort sätt samma som föregående år. Vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter att vidta åtgärder med anledning av den tillgänglighetsinventering som förvaltningen gjort och rapporterat till vård- och omsorgsnämnden. Resultatmål Resultatmål 2014 2015 Kommentar Elevnärvaron vid skolluncherna ska öka på högstadiet och Duveholmsgymnasiet BIN, STN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning av andel ätande elever Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende. 90 % av de som bor i särskilt boende oavsett driftsform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert STN, VON Målnivå: 90% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål) STN, VON Målnivå: 60% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert Underlag för jämförelse har tagits fram under våren 2015. Det första mätresultatet presenteras i årsredovisningen 2015. 90% 53,9% Utfall kvinnor 63%, män 37%. Brukare erbjuds undersökning för att upptäcka undernäring. Registreringen i Senior Alert har delvis blivit fördröjd på grund av svårigheter att få SITHSkort till medarbetare, vilket är en förutsättning för registrering. 54% 56% Utfall kvinnor 55%, män 57%. 64

65 65 60 (79) Resultatmål 2014 2015 Kommentar Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik Kulturverksamheten ska vara jämställd, en jämn könsfördelning eftersträvas bland deltagarna i alla aktiviteter KTN Målnivå: 50% Källa: Egen statistik. Månadsvis mäts könsfördelning på Perrongen, Lokstallet. Årligen mäts könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet. 1 036 1 180 Sammanlagd deltagarstatistik från KTF och Viadidakt. Av deltagarna var 51% kvinnor, 49% män. 42% 36% Utfallet 2015 avser den genomsnittliga andelen tjejer bland Perrongens besökare under årets åtta första månader. Fördelningen tjejer/killar har varierat under året. I augusti 2015 var andelen tjejer 30 procent. Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Övergripande mål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Väsentliga händelser Effektiv organisation Under året har kommunledningsförvaltningens arbete med införandet av dokument- och ärendehanteringssystemet Lex2 fortgått. Systemet är sedan vårvintern i drift och projektet avslutades i sin hittillsvarande form vid utgången av augusti. Fortfarande återstår en hel del arbete med funktioner och utformning. En viktig del i fortsättningen är också att få alla berörda att skapa tjänsteskrivelser via Lex2. Arbetet med att förenkla och samla ihop systemverktygen för främst chefer i kommunen fortskrider. Senaste tillskottet är att hantera anställningsbevisen i samma system som LAS-administrationen. Införandet av så kallade elektroniska anställningsbevis innebär att kvalitén ökar på anställningsbevisen samt att ledtiderna kapas betydligt då rätt ifyllda anställningsbevis kommer in för registrering hos löneenheten. Som ett led i att fortsätta arbetet med effektivisering av den kommunala organisationen har ett projektarbete i ekonomisystemet på börjats. Projektet är indelat i två faser varav del ett, som är planerad att avslutas till årsskiftet 2015-2016, är en uppgradering av systemet för att möjliggöra likartade arbetssätt och rutiner inom den kommunala organisationen och även inom shared business services. Del två påbörjas 2016 och syftar till att skapa effektivare arbetssätt och rutiner. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med samtliga förvaltningar och KFAB arbetat med kommunens nya IT-strategi, Verksamhetsutveckling med IT som Stöd (VITS). IT-strategin ska färdigställas under hösten 2015 och beskriver hur informations- och kommunikationsteknik ska stödja den löpande verksamheten och utvecklingen av kommunens verksamheter framöver. 65

66 66 61 (79) I april månad rullades MDM-verktyget ut till befintliga ipads i kommunens verksamheter. MDM står för Mobile Device Management och är ett verktyg för säker hantering av funktioner och innehåll i mobila enheter, det vill säga smarta telefoner och surfplattor. Kommunen behöver ett verktyg för att kunna hantera mobila enheter som telefoner och surfplattor, på samma sätt som vi idag hanterar datorer. Att inte ha full kontroll på de mobila enheterna är en uppenbar säkerhetsrisk, då de kan innehålla känslig information, inte minst i e-posten. Kommunen har under året drabbats av ett par större virusangrepp. I mars drabbades bland annat kommunledningsförvaltningen av ett virusangrepp där cirka 25 000 filer blev krypterade. Viruset kunde dock snabbt lokaliseras och isoleras så att vidare spridning kunde stoppas. Antivirusprogram innebär inte 100 procent säkert skydd mot virus, därför är det viktigt att sprida kunskap och ha en god beredskap i form av bra backupprogram så att drabbade filer kan återställas på kort tid. Effekterna av valet 2014 har påverkat kommunledningsförvaltningen även detta år i och med att valet av ledamöter och ersättare i nämnderna skedde i december 2014. Alla förtroendevalda har registrerats i kombination med sina nya uppdrag i kommunens förtroendemannaregister. Avslut och nyregistrering i lönesystemet har också skett, liksom tilldelning av kommunala e-postadresser. Utbildningar har planerats och genomförts i flera steg och med skiftande inriktning. Val innebär också att förtroendevalda ska återlämna arbetsutrustning som inte längre behövs. Nya förtroendevalda ska tilldelas en surfplatta, få instruktion om hur den fungerar, få insikt om kommunens säkerhetsregler, m.m. Det är sammantaget en omfattande administration som måste fungera. Många frågor ställs också från i första hand nya förtroendevalda. Mot bakgrund av detta har kommunledningsförvaltningen sett behov av att utveckla ett sammanhållet och bättre stöd för de förtroendevalda i Katrineholms kommun. En fungerande demokrati förutsätter ett bra förvaltningsstöd så att politiken kan stå i centrum. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har en ny enhet för gemensam förvaltningsadministration bildats. Syftet är att förbättra och effektivisera förvaltningens administrativa rutiner och öka servicegraden. Under våren har ett utbyte av kommunens befintliga växelsystem påbörjats. Ett nytt digitaliserat system ska vara i drift under hösten. Katrineholm, Flen och Vingåker kommer då att använda samma system. Samtliga analoga telefoner har bytts inför igångsättandet. Parallellt har arbete med ett gemensamt operatörsavtal påbörjats av kommunerna. Under våren har rekryteringen av ny förvaltningschef till service- och teknikförvaltningen pågått. Den nye chefen tillträdde sin tjänst i början av augusti. Inför flytten av flera av service- och tekniknämndens verksamhetslokaler till kvarteret Sothönan pågår planeringsarbete med ritningar, kravspecifikationer och tekniska underlag. Arbetsprocessen som beställare och utförare förfinas ytterligare mellan service- och teknikförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Tydligare interna spelregler, gränsdragningar och checklistor som beskriver processen håller på att tas fram. Även tidrapporteringssystemet Tid och projekt trimmas för att ge en följsammare ekonomisk uppföljning. Det faktum att kommunens nuvarande städavtal innefattar tre olika entreprenörer har lett till ökat arbete både avseende administration och kontroll. Avseende vaktmästeriet har ett arbete har inletts för att förbättra rutiner och samverkan mellan bildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen. Ett förslag ska vara klart till den 30 september. Vid årsskiftet minskade vård- och omsorgsnämnden antalet områden inom utföraravdelningen från sex till fyra. Förändringen förväntas ge bättre intern samverkan mellan enheterna inom respektive område och ger en besparing då antalet områdeschefer minskats. Vård- och omsorgsförvaltningen har under våren uppgraderat TES och implementerat CareApp i samtliga hemtjänstgrupper. CareApp registrerar utförd tid och insatser hos brukarna för att säker- 66

67 67 62 (79) ställa att brukarna får de insatser de har rätt till. Systemet ger också möjlighet till bättre kontroll på kringtiden så att den kan styras till att exempelvis skriva genomförandeplaner, där brukarens delaktighet är viktig. Personalen har fått utbildning i båda dessa verksamhetssystem. SITHS-korten (Säker IT inom Hälso- och Sjukvården) är en nationell standard för elektronisk identifiering och signering i vård- och omsorgssektorn. Tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen har kommunledningsförvaltningen arbetat för att skapa förutsättningar för att uppfylla nya krav som innebär att samtlig personal på vård- och omsorgsförvaltningen måste förses med SITHS-kort. Arbetet har bland annat inneburit att nya integrationer behövt byggas och att betydligt större volymer ID-kort än normalt har hanterats. Kommunikation och öppenhet Kommunens nuvarande webbplats lanserades 2009. Kraven har förändrats med åren och under 2015 har kommunledningsförvaltningen återigen konstaterat tekniska brister i tillgänglighet och avsaknad av användarvänliga tjänster. Därför har förberedelser gjorts för en effektkartläggning med framtagande av kravspecifikation under hösten 2015. Avsikten är att www.katrineholm.se återigen kan bli en modern och funktionell serviceplattform som bättre fångar invånarnas/besökarnas behov och beteenden. Kommunen ska finnas i de kanaler där invånarna finns. Just nu är det Facebook, och därför har kommunen förbättrat sin närvaro där. Under året har allt fler av kommunens verksamheter startat egna sidor och på så sätt förbättrat tillgängligheten, insynen och relationen till de vi är till för. Idag finns närmare 60 verksamheter, med totalt 20 000 följare på Facebook. Intranätet Communis har uppgraderats för att höja prestandan och öka tillgängligheten för medarbetarna. Majoriteten av alla medarbetare har ett konto i intranätet och grupper används i stor utsträckning för olika samarbeten. Under 2015 har samhällsbyggnadsförvaltningen fortsatt arbetet med att implementera ett antal framgångsfaktorer; attityd och inställning, service, information och samverkan. Syftet är att vägleda förvaltningen i det dagliga arbetet och därigenom höja kvaliteten på det förvaltningen levererar till kommuninvånarna. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen fortgår också arbetet med projektet Framtidens samhällsbyggnadsförvaltning, vilket syftar till att skapa en förvaltning som motsvarar kommuninvånarnas krav i framtiden. Kommunstyrelsens förvaltningars verksamheter bygger på medvetet kundfokus med målet att leverera en hög servicenivå till invånare som kommer i kontakt med förvaltningen Viktiga faktorer för kunden är återkoppling inom angiven tid och uppföljning av utvalda ärenden. Socialförvaltningen har under våren genomfört en enkätundersökning bland sina klienter. Enkäten besvarades av totalt 102 av förvaltningens klienter. De områden som mättes var bland annat effektivitet, tillgänglighet och bemötande. Resultatet, som totalt sett är mycket positivt, kommer att presenteras för socialnämnden och inom förvaltningen samt läggas ut på webben under hösten. Kommunen som arbetsgivare Kompetensförsörjningsfrågorna står högt upp på agendan. Arbetet med att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen fortskrider och innebär att kommunen ökar i attraktivitet då de sökande får ett professionellt bemötande. Som en del i att utveckla arbetsgivarmärket har rekryteringsprocessen genomlysts ur ett kommunikationsperspektiv. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en strategi för rekrytering och varumärkesbyggande i sociala medier. Bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare väntas fortsätta öka, enligt analyser från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att verka proaktivt påbörjades därför i juni ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen för att fram en kompetensförsörjningsplan. I kompetensförsörjningsplanen beskrivs 67

68 68 63 (79) pågående och planerade åtgärder för att nå de mål satts upp, till exempel hur bildningsförvaltningen ska attrahera nya medarbetare, vilka strategier för kompetensförsörjning som planeras och vilka projekt som ska bidra till att bildningsförvaltningen kan fylla kompetensbehovet. En åtgärd som påbörjats är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Syftet är skapa en tydlig koppling mellan teori och praktik i lärarutbildningen. Lärarstudenter gör all sin verksamhetsförlagda utbildning på en och samma skola (övningsskolan). Övningsskolor medför goda förutsättningar att tidigt knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. Den stora elevökning som skett under de senaste åren ställer krav på ökade ledningsresurser inom bildningsförvaltningen. För att stödja och avlasta rektor har resurs i form av biträdande rektor eller administrativ chef tillförts de olika samordningsområdena från hösten 2015. För att förbli en konkurrenskraftig arbetsgivare arbetar socialförvaltningen med att ständigt anpassa sig till utvecklingen i samhället och för att säkerställa att det finns tillräckligt med socialsekreterare inom verksamheterna. Under året har myndighetsavdelningen förstärkts inom arbete med sociala kontrakt, mentorskap och arbete med ensamkommande barn. Vård- och omsorgsförvaltningen har avsatt extra medel för att arbeta med den fysiska arbetsmiljön, under 2015 har dessa medel främst gått till förbättring av personalutrymmen och ergonomiskt anpassad kontorsutrustning. På Lövåsgården kommer hel/deltidsprojektet fortsätta under hela 2015 och en bit in i 2016. Resultatmål Resultatmål 2014 2015 Kommentar Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildningen ska öka VIAN Målnivå: 78% Källa: Egen redovisning 82% 73% Utfall kvinnor 78,3%, män 80,2%, personer som inte definierar sig som man eller kvinna 60%. Andelen nöjda har minskat något bland både kvinnor och män. 68

69 69 64 (79) RÄKENSKAPER Resultaträkning Kommunen Kommunkoncernen Not Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Not Utfall Utfall jan-aug 2015 jan-aug 2014 helår 2015 helår 2015 jan-dec 2014 jan-aug 2015 jan-aug 2014 Verksamhetens intäkter 1,9 258 597 247 126 307 414 385 200 374 721 37 403 472 383 615 Verksamhetens kostnader 2,9-1 454 848-1 394 709-2 105 569-2 182 300-2 103 062 38-1 470 465-1 405 792 Avskrivningar 3-31 994-28 028-46 100-42 800-43 290-91 049-83 072 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 228 244-1 175 611-1 844 256-1 839 900-1 771 631-1 158 043-1 105 249 Skatteintäkter 4 876 891 848 093 1 318 764 1 312 595 1 264 869 876 891 848 093 Generella statsbidrag och utjämning 5 354 133 337 197 537 265 532 960 506 123 354 133 337 197 Finansiella intäkter 6 4 231 8 347 10 241 9 800 7 483 1 836 3 853 Finansiella kostnader 7-3 116-2 263-2 959-3 500-3 944-33 534-31 686 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 3 895 15 763 19 055 11 955 2 900 41 284 52 208 Extraordinära intäkter 8 0 0 0 0 0 116 Extraordinära kostnader 8 0 0 0 0-2 700 0 ÅRETS RESULTAT 3 895 15 763 19 055 11 955 2 900 38 584 52 324 Jämförelsestörande poster 9 Inlösen av pensionsåtagande 0 Sänkning av diskonteringsräntan 0 Reavinst vid försäljning -528-4 992 0-5 125-528 -4 992 Använda öronmärkta medel 4 030 16 768 29 150 4 030 16 768 ÅRETS BALANSKRAVSRESULTAT 7 397 27 539 19 055 11 955 26 925 42 086 64 100 69

70 70 65 (79) Balansräkning Kommunen Kommunkoncernen 2015 2014 2015 2014 TILLGÅNGAR Not jan-aug jan-dec Not jan-aug jan-dec ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 10 1 113 1 113 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 634 512 654 736 39 2 029 134 2 522 200 Maskiner och inventarier 83 835 93 653 526 937 103 772 Pågående investeringar 87 975 72 274 170 051 113 639 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 12 Långfristiga fordringar 5 939 5 939 20 354 22 121 Värdepapper, andelar m.m. 48 362 54 251 4 773 4 782 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 860 623 880 853 2 752 362 2 767 628 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 13 39 163 40 352 39 163 40 352 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd m.m. 14 18 560 19 041 18 589 19 870 Fordringar 15 158 000 106 406 40 213 004 154 266 Kortfristiga placeringar 16 48 266 183 266 48 266 183 266 Kassa, bank 17 10 556 4 786 25 797 12 673 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 235 382 313 498 305 656 370 075 SUMMATILLGÅNGAR 1 135 168 1 234 703 3 097 180 3 178 055 Kommunen Kommunkoncernen 2015 2014 2015 2014 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not jan-aug jan-dec Not jan-aug jan-dec EGET KAPITAL 18 41 Årets resultat 3 895 2 900 38 584 9 199 Resultatutjämningsreserv 17 000 17 000 17 000 17 000 Övrigt eget kapital 631 216 628 317 763 247 756 993 SUMMA EGET KAPITAL 652 111 648 217 818 831 783 192 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande 19 163 963 161 727 42 190 883 186 492 Avsättningar till statlig infrastruktur 20 22 442 32 880 22 442 32 880 SUMMA AVSÄTTNINGAR 186 405 194 607 213 325 219 373 SKULDER Långfristiga skulder 21 0 0 43 1 635 243 1 665 550 Kortfristiga skulder 22 296 652 391 879 44 429 782 509 940 SUMMA SKULDER 296 652 391 879 2 065 025 2 175 491 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 135 168 1 234 703 3 097 180 3 178 055 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 23 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna 24 616 746 618 196 616 746 618 196 eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 25 1 644 380 1 644 380 9 304 9 304 Leasing 26 22 963 23 270 22 963 23 270 70

71 71 66 (79) Kassaflödesanalys Belopp i tkr KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Not 2015 2014 2015 2014 jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 3 895 15 763 38 584 52 324 Justering för av- och nedskrivningar 27 31 994 28 028 91 049 83 072 Justering för pensionsavsättningar 28 2 236 3 189 4 391-873 Justering för gjorda avsättningar 28-10 438-5 451-10 438 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -2 945-116 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 27 688 41 528 120 641 134 407 Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar 30-51 124 39 781-58 738 31 846 Ökning-/minskning+ kortfristiga placeringar 135 000-939 135 000-939 Ökning-/minskning+ förråd och varulager 31 10 0 1 281 110 Ökning+/minskning- kortfristiga skulder 32-64 177-24 102-80 158-42 387 Kassaflöde från den löpande verksamheten 47 396 56 267 118 026 123 037 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering- i materiella anläggningstillgångar 33-4 014-6 610-21 148-7 258 Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar 33 2 062-204 0 0 Investering i pågående projekt 33-15 701-70 161-56 412-133 507 Ökning-/minskning+ finansiella anläggningstillgångar 34 5 889 0 1 776-249 Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 764-76 975-75 784-141 014 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 35 0 0 0 8 949 Amortering- av skuld 35 0 0-30 307 0 Ökning-/minskning+ långfristiga fordringar 36 0 0 0 0 Bidrag till statlig infrastruktur 13 1 189 1 189 1 189 1 189 Korrigering nedskrivning 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 189 1 189-29 118 10 138 Årets kassaflöde 36 821-19 518 13 124-7 839 Likvida medel vid årets början -26 264 56 666 12 673 79 917 Likvida medel vid årets slut 17 10 556 37 148 25 797 72 078 Förändring av likvida medel 36 821-19 518 13 124-7 839 71

72 72 67 (79) Noter Not 1 Noter resultaträkningen 2015 2014 jan-aug jan-aug Verksamhetens intäkter Driftredovisning, verksamheten 727 341 900 816 Finansförvaltning 26 859 18 968 avgår finansiella intäkter verksamheten avår övriga interna poster -495 603-672 658 Verksamhetens intäkter 258 597 247 126 Fördelade enligt nedan: Försäljningsintäkter 8 165 9 555 Taxor och avgifter 44 589 46 090 Hyror och arrenden 35 251 36 373 Bidrag 109 664 97 602 Försäljn av verksamhet och konsulttjänster 44 911 52 092 Exploateringsintäkter -909 43 Relisationsvinster 1 437 4 949 Försäkringsersättningar 6 504 0 Övriga intäkter 8 985 422 Summa verksamhetens intäkter 258 597 247 126 Varav jämförelsestörande intäkter Återbetalning försäkringspremier från AFA 8 467 Reavinst materiella anläggningstillgångar 528 Not 2 Verksamhetens kostnader Driftredovisning, verksamheten -2 029 532-2 121 049 Finansförvaltning 47 139 33 505 avgår finansiella kostnader verksamheten -51-7 851 avgår avskrivningar verksamheten 31 994 28 028 avgår övriga interna poster 491 976 672 044 Verksamhetens kostnader -1 458 474-1 395 323 Fördelade enligt nedan: Löner och sociala avgifter -863 506-824 023 Pensionskostnader -44 543-55 296 Pensionsförsäkring inkl löneskatt* 0 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial -3 196-3 905 Lämnade bidrag -89 884-86 778 Köp av huvudverksamhet -153 246-130 164 Övriga tjänster -55 550-55 103 Lokal- och markhyror -141 955-140 803 Bränsle, energi och vatten -5 914-6 393 Hyra/leasing av anläggn.tillgång -11 501-10 342 Materialkostnader -44 042-39 725 Övriga kostnader -45 139-43 571 Realisationsförluster och periodiseringar 779 Bolagsskatt 0 0 Summa externa kostnader -1 458 474-1 395 323 Diff interna konton 3 627 614 Summa verksamhetens kostnader -1 454 848-1 394 709 Varav jämförelsestörande kostnader 0 72

73 73 68 (79) 2015 2014 jan-aug jan-aug Not 3 Avskrivningar Immateriella tillgångar 0 0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar -18 598-16 103 Maskiner och inventarier -13 396-11 925 Nedskrivningar 0 0 Koncerninterna förvärv 0 0 Summa avskrivningar -31 994-28 028 Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 875 063 845 453 Preliminär slutavräkning innevarande år 3 376 3 464 Preliminär slutavräkning föregående år -1 549-825 Summa skatteintäkter 876 891 848 093 Vid preliminär slutavräkning har RKR:s rekommendation 4.2 använts. Prognosen baseras på Sveriges Kommuner och Landstings beräkning i augusti. Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 246 913 228 578 Strukturbidrag 2 302 2 280 Kommunal fastighetsavgift 36 034 35 205 Bidrag för LSS-utjämning 34 040 31 446 Kostnadsutjämningsbidrag 35 200 34 600 Regleringsbidrag/regleringsavgift -857 5 087 Generella bidrag från staten 500 0 Summa generella statsbidrag och utjämning 354 133 337 197 Not 6 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar 732 2 368 Ränteintäkter 220 1 067 Övriga finansiella intäkter 3 278 4 912 Summa finasiella intäkter 4 231 8 347 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader -1 162-209 Ränta på pensionsavsättningar -1 446-1 019 Övriga finansiella kostnader* -508-1 035 Summa finansiella kostnader -3 116-2 263 *Indexreglering Citybanan Not 9 Justering enligt balanskravet Periodens resultat enligt RR 3 895 15 763 Reavinst av försäljning -528-4 992 Pensionsförsäkringslösning inklusive löneskatt 0 0 Sänkning av diskonteringsräntan 0 0 Använda öronmärkta medel 4 030 16 768 Summa justeringsposter 3 502 11 776 Balanskravsresultat 7 397 27 539 73

74 74 69 (79) Not 11 Noter balansräkningen 2015 2014 jan-aug jan-dec Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 973 771 975 396 Ackumulerade avskrivningar -339 259-320 661 Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Bokfört värde 634 512 654 736 Avskrivningstider 10-75 år 10-75 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 235 000 231 423 Ackumulerade avskrivningar -151 166-137 770 Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Bokfört värde 83 835 93 653 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Pågående investeringar Anskaffningsvärde 87 975 72 274 Ackumulerade avskrivningar 0 0 Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Bokfört värde 87 975 72 274 Avskrivningstider Pågående investeringar avskrivs ej Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början 654 736 490 911 Årets investeringar 436 190 047 Redovisat värde av utrangeringar och avyttringar -2 062-821 Årets nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar -18 598-25 063 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0-338 Övriga förändringar 0 0 Redovisat värde vid årets slut 634 512 654 736 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början 93 653 79 899 Årets investeringar 3 578 33 879 Redovisat värde av utrangeringar och avyttringar 0-2 235 Årets nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar -13 396-18 228 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 338 Övriga förändringar 0 0 Redovisat värde vid årets slut 83 835 93 653 Pågående investeringar Redovisat värde vid årets början 72 274 161 371 Årets investeringar 18 617 31 812 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Övriga förändringar -2 916-120 909 Redovisat värde vid årets slut 87 975 72 274 74

75 75 70 (79) Not 12 Finansiella anläggningstillgångar 2015 2014 jan-aug jan-dec Långfristiga fordringar Ericsbergs Goif 1 639 1 639 Kommuninvest 4 300 4 300 Summa långfristiga fordringar 5 939 5 939 Värdepapper, andelar m.m. Aktier Katrineholms Fastighets AB 40 129 40 129 Aktier Katrineholm Vatten och Avfall AB 4 000 4 000 Aktier Katrineholms Entreprenörscentrum AB 40 49 Aktier KFV marknadsföring AB 30 30 Aktier Katrineholms Logistikposition AB 0 5 880 Aktier Katrineholm Rail Point AB 1 152 1 152 Aktier Katrienholms Tekniska College AB 255 255 Aktier SKL Kommentus AB 2 2 Aktier Energikontoret i Mälardalen AB 32 32 Aktier Sörmlands turismutveckling 7 7 Andelar i Kommuninvest ekonomiska förening 890 890 Andelar i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 818 1 818 Övriga andelar 2 2 Bostadsrätt 6 6 Summa värdepapper, andelar m.m. 48 362 54 251 Katrineholms kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Katrineholm kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-0630 uppgick Kommuinvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 335 266 278 789 kronor och tillgångarna till 324 392 727 836 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 798 265 039 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 736 747 195 kronor. Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till Citybana* 36 100 36 100 Årets upplösning Citybanan -963-1 444 Ackumulerad upplösning Citybanan -2 888-1 444 Bidrag till trafikplats Finntorp** 8 500 8 500 Årets upplösning Finntorp -227-340 Ackumulerad upplösning Finntorp -1 360-1 020 Summa bidrag till statlig infrastruktur 39 163 40 352 *Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att medfinsiera Citybanan med 36,1 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses under 25 år med början 2013. **Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2009 att medfinansiera trafikplatsen vid Finntorp, östra förbifarten med 8,5 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år med början 2011. 75

76 76 71 (79) 2015 2014 Not 14 Förråd m.m. jan-aug jan-dec Bränslelager Måltidsverksamhetens förråd 764 774 Övriga förråd 27 27 Tomtmark för försäljning, bostadsmark 8 703 9 122 Tomtmark för försäljning, industrimark 9 066 9 117 Summa förråd m.m. 18 560 19 041 Not 15 Fordringar Kundfordringar 12 904 31 351 Avr koncernkonto dotterbolag Fordran mervärdesskatt 9 351 17 393 Periodisering leverantörsfakturor 29 733 32 453 Fordran skatt 57 236-35 454 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 948 32 167 Övriga kortfristiga fordringar 17 828 28 494 Avgår koncerninterna fordringar Summa fordringar 158 000 106 406 Not 16 Kortfristiga placeringar Räntefonder Nordea 7 003 140 000 Räntepapper Nordea 41 263 41 263 Likvida medel Nordea 0 2 003 Summa kortfristiga placeringar 48 266 183 266 Marknadsvärden Räntefonder Nordea 11 996 144 113 Räntepapper Nordea 40 755 41 355 Likvida medel 0 1 974 Summa marknadsvärde 52 751 187 442 Uppbokad vinst 940 Orealiserad kursvinst 4 485 3 236 Not 17 Kassa och bank Handkassor 86 53 Plusgiro 9 888 4 133 Bank 582 599 Summa kassa och bank 10 556 4 786 Not 18 Eget kapital Ingående eget kapital 631 216 628 317 Årets resultat 3 895 2 900 Resultatutjämningsreserv 17 000 17 000 Utgående eget kapital 652 111 648 217 Varav Fond upprustning samlingslokaler 163 163 Fullmäktige har beslutat att avsätta 17 miljoner kronor av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserven. 76

77 77 72 (79) Not 19 2015 2014 jan-aug jan-dec Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension 700 729 Förmånsbestämd/kompl pension 101 910 100 118 Ålderspension 13 939 14 338 Pension till efterlevande 1 917 2 084 Pensionsbehållning 28 28 Visstidspensioner 2 448 2 857 Pension till förtroendevalda 11 009 9 998 Summa pensioner 131 951 130 152 Löneskatt 32 011 31 575 Summa avsatt till pensioner 163 963 161 727 Antal visstidsförordnaden Politiker 3 4 Tjänstemän 6 12 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Avsatt till pensioner Ingående avsättning 161 727 157 288 Nya förpliktelser under året inkl löneskatt 2 236 4 439 varav Nyintjänade pensioner 2 943 9 008 Ränte- och basbeloppsuppräkning 1 383 1 916 Ändring av försäkringstekniska grunder Pension till efterlevande 204 48 Övrig post -169-107 Förändring pension förtroendevalda 1 255-203 Årets utbetalningar -3 367-6 226 Summa avsatt till pensioner 163 963 161 727 Aktualiseringsgrad 90,0% Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper Not 20 Avsättning för statlig infrastruktur Avsättning för Citybana Redovisat värde vid årets början 32 880 38 332 varav kortfristig skuld Nya avsättningar 0 0 Ianspråktagna avsättningar -10 944-6 485 Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Förändring av nuvärde 505 1 034 Summa 22 442 32 880 Avsättningen avser kommunens andel av Citybanan. Kostnaden för kommande år betalas i december. Utbetalning började 2013 och betalas enligt plan under 2013-2017. Kostnaden per år är; 2013 10%, 2014 15%, 2015 25%, 2016 25%, 2017 25%. 77

78 78 73 (79) Not 22 2015 2014 jan-aug jan-dec Kortfristiga skulder Avr. Koncernkonto dotterbolag Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 12 047 31 032 Kortfristig del Citybanan Leverantörsskulder 36 022 106 076 Moms och punktskatter 981 1 609 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 20 746 18 759 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 226 855 234 403 varav semesterlöneskuld och okompenserad övertid 88 811 86 811 varav löneskatt på pensionsförsäkring 0 0 varav pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension 30 240 43 283 Summa kortfristiga skulder 296 652 391 879 Not 23 Panter och därmed jämförliga säkerheter Fastighetsinteckningar 0 0 Summa panter och därmed jämförliga säkerheter 0 0 Not 24 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna inkl löneskatt Ingående ansvarsförbindelse 620 003 646 132 Aktualisering -4 311-3 766 Ränteuppräkning 2 616 5 430 Basbeloppsuppräkning 6 222 835 Försäkring IPR 0-1 808 Ändringar av försäkringstekniska grunder 0 0 Övrig post 1 625-6 798 Årets utbetalningar -9 922-20 999 Förändring pension förtroendevalda 513-830 Summa pensionsförpliktelser 616 746 618 196 Varav löneskatt 120 411 120 694 Utgående ansvarsförbindelse 616 746 618 196 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Not 25 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser dotterbolag 1 635 076 1 635 076 Borgensförbindelser föreningar 8 303 8 303 Borgensförbindelse och förlustansvar egna hem 1 001 1 001 Summa övriga ansvarsförbindelser 1 644 380 1 644 380 Not 26 Operationell leasing Framtida leasing -som förfaller inom ett år 11 863 12 502 -som förfaller inom två till fem år 11 101 10 768 Summa operationell leasing 22 963 23 270 78

79 79 74 (79) Not 27 Noter kassaflödesanalys 2015 2014 jan-aug jan-aug Justering för avskrivningar Avskrivningar enligt RR -31 994-28 028 Minus nedskrivningar 0 0 Justering för avskrivningar -31 994-28 028 Not 28 Justering förändring Pensionsavsättningar Årets betalning 0 0 Förändring avsättningar 2 236 3 189 Justering förändring Pensionsavsättning 2 236 3 189 Justering förändring Citybanan Årets betalning -10 944-6 485 Förändring avsättningar 31/8 505 1 034 Justering förändring Citybanan -10 438-5 451 Not 30 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Exploateringar 1/1 18 240 18 497 Övr. kortfristiga fordringar 1/1 106 404 170 241 124 644 188 739 Exploateringar 31/8 17 769 18 387 Övr. kortfristiga fordringar 31/8 158 000 130 570 175 769 148 958 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -51 124 39 781 Not 31 Ökning/minskning av förråd och varulager Förråd/varulager 1/1 801 799 Förråd/varulager 31/8 791 799 Ökning-/minskning+ av förråd och varulager 10 0 Not 32 Ökning/minskning av kortfristiga skulder Skulder 1/1 360 829 421 301 Skulder 31/8 296 652 397 198 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder -64 177-24 102 Not 33 Investering i materiella anläggningstillgångar Ingående värde 1/1 820 663 732 180 Utgående värde 31/8 806 322 781 127 Förändring 14 341-48 947 Avskrivningar under året -31 994-28 028 Totala investeringar varav -17 653-76 975 inv. i pågående projekt -15 701-70 161 försäljningar 2 062-204 Aktiverade investeringar* -4 014-6 610 Not 34 Ökning av finansiella anläggningstillgångar Värdepapper andelar 1/1 54 251 54 251 Värdepapper andelar 31/8 48 362 54 251 Förändring 5 889 0 Not 36 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/1 5 939 5 939 Långfristiga fordringar 31/8 5 939 5 939 Förändring 0 0 79

80 80 75 (79) 2015 2014 Noter resultaträkningen jan-aug jan-aug Not 37 Verksamhetens intäkter Kommunen 258 598 247 126 KFAB 223 959 219 951 VSR 19 712 19 095 LOGISTIKPOSITION AB 0 121 KVAAB 69 763 68 600 Interna mellanhavanden i form av intäkter har eliminerats -168 560-171 278 Summa verksamhetens intäkter 403 472 383 615 Not 38 Verksamhetens kostnader Kommunen -1 454 848-1 394 709 KFAB -127 680-129 088 VSR -18 776-17 760 LOGISTIKPOSITION AB 0-324 KVAAB -37 721-35 189 Interna mellanhavanden i form av kostnader har eliminerats 168 560 171 278 Summa verksamhetens kostnader -1 470 465-1 405 792 2015 2014 Noter balansräkningen jan-aug jan-dec Not 39 Fastigheter och anläggningar Kommunen 634 512 654 736 KFAB 1 279 408 1 289 237 VSR 9 808 10 045 LOGISTIKPOSITION AB 0 18 542 KVAAB 105 406 549 640 Summa fastigheter och anläggningar 2 029 134 2 522 200 Not 40 Övr kortfristiga fordringar Kundfordringar 10 880 27 204 Övriga interimsfordringar 202 124 127 062 Summa kortfristiga fordringar 213 004 154 266 Not 41 Specifikation till förändring av eget kapital Ingående eget kapital 780 247 773 993 Årets resultat 38 584 9 199 Summa utgående eget kapital 818 831 783 192 Not 42 Avsättningar till pensioner och liknande Kommunens avsättning 163 963 161 727 KFAB 2 028 742 VSR 15 677 14 187 KLPAB 0 621 Övriga avsättningar 9 215 9 215 Summa avsättningar 190 883 186 492 Not 43 Långfristiga skulder Lån 1 635 243 1 665 550 Summa långfristiga skulder 1 635 243 1 665 550 Not 44 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 59 390 148 618 Uppl kostn o förutb int 370 392 361 322 Skulder till kreditinstiut Summa kortfristiga skulder 429 782 509 940 80

81 81 76 (79) Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden med undantag för leasingavtal. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisning av intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter och intäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnader bokförs. Skatteintäkter Katrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr 4:2 att det är SKL:s decemberprognos som ska användas i beräkningen av den preliminära slutavräkningen. Anläggningstillgångar Som investeringsutgift räknas anskaffningar med en varaktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr. 2014 inleddes arbetet med att dela nya investeringar i komponenter för byggnader och tekniska anläggningar. Komponenterna redovisas som separata enheter med separata avskrivningstider. Tidigare aktiverade investeringar är inte delade i komponenter. Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Avskrivningar och kapitalkostnader Avskrivning sker från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Tillgången skrivs av linjärt efter en bedömning av nyttjandetiden i syfte att återspegla resursförbrukningen. Rådet för Kommunal Redovisnings föreslagna avskrivningsintervall har använts som vägledning med följande undantag. Viss del av markanläggning och järnvägsspår inom Logistikcentrum, 75 år. Linjär avskrivning innebär att tillgången skrivs av med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd (nominell metod). Lånekostnader Kommunen använder sig av huvudregeln, dvs. lånekostnader ska belasta resultatet då de uppkommer. Exploateringsverksamhet Med exploatering avses att iordningställa råmark för att industri- och bostadsområden som kommunen inom de närmaste åren beräknar att sälja. Exploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark för bostäder och industri. Försäljningsintäkt redovisas mot resultaträkningen tillsammans med matchande kostnader för såld mark när äganderätten övergår till köparen. Utgifter för tillgångar avsedda för stadigvarande bruk som ska kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgång. Pensioner Pensionsskulden för har beräknats av KPA och redovisas enligt den så kallade blandade modellen, 81

82 82 77 (79) vilket innebär att skulden t.o.m. 2015-08-31 redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt. Intjänade pensioner fr.o.m 1998-01-01 samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder. Pensionsskulden utgår från KPA:s beräknade skuld per den 31 augusti 2015. Leasingavtal Kommunen bokför alla leasingavtal mot resultaträkningen. Semesterlöneskuld I kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad för innevarande och föregående år samt för okompenserad övertid. Kommunen tillämpar inte samma princip angående semesterlöneskuld i delårsbokslutet som i bokslutet på grund av svårigheten att ta ut rättvisande siffror från lönesystemet. Vid delåret används en prognos på kostnaden för hela året som periodiseras med 2/3. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Periodisering av skulden har skett. Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag: Totalt Anställda på kommunalt avtalsområde 50,00 Anställda på timlön 50,00 Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00 Uppdragstagare 31,42 Beredskapsarbete 50,00 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent eller bolag där ägandet är mindre men där omsättningen i bolaget är högre än 2 procent av kommunens skatteintäkter. I den sammanställda redovisningen ingår två bolag som är hel- eller delägda av Katrineholms kommun; Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB. Dessutom ingår ett delägt kommunalförbund, Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund. Fram tom 2014 ingick även bolaget Logistikposition Katrineholm AB i den sammanställda redovisningen, detta bolag har sålts under 2015. Följande bolag har uteslutits på grund av lågt ägande eller omsättning understigande 2 procent av kommunens skatteintäkter. Katrineholms Railpoint AB, Katrineholms Entreprenörcentrum AB och KFV Marknadsföring AB Katrineholms Tekniska College. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att anskaffningsvärdet för bolagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av bolagens egna kapital som intjänats efter förvärvet. 82

83 83 78 (79) I enlighet med rekommendation nr 8 från kommunala redovisningsrådet delas obeskattade reserver upp i avsättningar med 28 procent och eget kapital 72 procent. Då den sammanställda redovisningen endast skall visa koncernens förhållande mot omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen har tillämpats. Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar vilka inte har varit definitivt fastställda vid konsolideringstidpunkten. Vissa avvikelser av mindre omfattning kan därför förekomma jämfört med de definitiva årsredovisningarna i bolagen. För i den sammanställda redovisningens ingående bolag gäller bokföringslagen. I kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där så har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Kommunen har beräknat förändringen av pensionsskulden enligt den så kallade blandade modellen varvid skuldökningen belastat resultaträkningen samt bokförts som långfristig skuld i balansräkningen. Se även redovisningsprinciper för Katrineholms kommun. Resultaträkningens elimineringar uppgår till 174 mnkr (179 mnkr, delår 2014). Balansräkningens elimineringar uppgår till 1,8 mnkr (2 mnkr, helår 2014). Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Anläggningskapital är tillsammans med långfristiga skulder vad som finansierar ett företags anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ska i princip motsvara förslitningen eller förbrukningen av en anläggningstillgång. Balansräkning Översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående eget kapital samt årets vinst/förlust. Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys Översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till rörelsekapitalets (likviditetens) förändring. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Ett samlat begrepp för intern ränta och avskrivning. 83

84 84 79 (79) Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte rena försäljningar av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex. likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång och som avses att säljas. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning Översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i de totala tillgångarna, dvs. graden av egna finansierade tillgångar. 84

85 85 Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB Investeringsprojekt Budget kr Status Utemiljö förskolor/skolor Ljudabsorbenter och akustik Mindre ombyggnationer i skolor/förskolor (investeringar 50 tkr eller mindre) 1 500 000 Allt beställt/pågår 460 000 Allt beställt/pågår 265 000 Allt beställt/pågår Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/myndighetskrav) 1 500 000 Allt beställt/pågår Återvinningsstationer på förskolor och skolor samt lokstallet 2 000 000 Allt beställt/pågår Fettavskiljare avlopp 600 000 Pågår Energibesparande åtgärder 3 000 000 Pågår Enskilda investeringar KTC. Ombyggnad gasledningar 275 000 Utgår Lindengymnasiet. Programprofilering av arbetsytor på HA och HT. T.ex. affärsliknande utbildningsstationer, reception och justering av befintliga lokaler 105 000 Utgår Backa förskola. Ombyggnad av 2 entréer, wc och skötrum 200 000 Klar Bie skola. Ombyggnad av entré, wc och skötrum. Förskoleklass/fritidshem 3 torkskåp 310 000 Pågår Stenkullen särskolan. Inbyggnad av loft till personalrum 150 000 Klar Stenkullen särskolan. Uppsättning av vägg i genomgångsrum. 100 000 Klar Stenkullen särskolan. Upprustning av kök. Spis med ugn. 130 000 Klar Q37 Särskolan. Uppsättning av vägg/delning av rum 200 000 Klar Kulturskolan. Mjukare golv i salar för små barn. Ljudisolering av golv i orkestersalen 350 000 Ej påbörjat Nyhemsskolan. Solskydd 300 000 Klar Tallåsskolan. Ombyggnad av personalrum till ett konferensrum 200 000 Klar Sandbäcksskolan. Nya toaletter 400 000 Klar Nämdhuset, brandlarm 685 000 Klar Lokstallet. Bygghyttan 200 000 Pågår Lokstallet. Hörslinga och kameraövervakning 280 000 Pågår Skogsborgsskolan. Om- och tillbyggnad av kök 3 300 000 2016 Skogsborgsskolan. Ny köksutrustning i samband med utbyggnad av kök. 600 000 2016 Duveholmshallen. Ombyggnad omklädningsrum i simhallen 1 200 000 Klar Yngaregården. Ombyggnad av lastkajen 200 000 Pågår Örnen, Näverstugan, Forssjö och skogsborg. Utrustning kök på nya förskolor/avd. 1 000 000 Utredning pågår Röda huset. Kungsgatan 19. Ombyggnad studielokaler i D-korridoren. 500 000 Pågår Röda huset. Kungsgatan 19. Nedtagning av vägg i personalrum 200 000 Klar Norrgläntan. Flytt av befintligt staket och kortläsare 250 000 Klar Lövåsgården. Ombyggnad av gård vid caféet samt aktivitetsutrustning. 275 000 Klar 85

86 86 Investeringsprojekt Budget kr Status Lövåsgården. Ljudisolering mellan konferensrum och kontor 150 000 Klar Furuliden. Extra entrédörr vid B-entrén för att slippa kallras. 100 000 Klar Almgården. Ombyggnad av 16 toaletter/badrum 1 625 000 Pågår Tallåsskolan. Byte av armaturer 200 000 2016 Tallåsskolan. Byte av rumsaggregat till central ventilation 1 500 000 Omfördelas Sandbäcksskolan. Utbyte av entrépartier 500 000 Pågår Sandbäcksskolan. Fönsterbyte 600 000 2016 Nyhemsskolan. Utbyte av ställverk alla byggnader 600 000 2016 Nävertorpsskolan, utbyte av brandlarm centralstyrning 800 000 Klar Forssjö skola. Fönsterbyte 450 000 2016 Summa 27 260 000 86

87 87 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-09-30 11 Blad 184 Revidering av ägardirektiv och bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB (KS/2015:385) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner revideringar av ägardirektiv för Katrineholms Vatten och Avfall AB, med avseende på punkt 3, Ändamål med bolagets verksamhet, enligt kommunledningsförvaltningens förslag. 2. Kommunfullmäktige godkänner revidering av bolagsordning för Katrineholms Vatten och Avfall AB, med avseende på 4, Ändamålet med bolagets verksamhet, enligt kommunledningsförvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 juni 2015 att godkänna Katrineholm Vatten och Avfall AB:s (KVAAB) planer på förvärv av gasreningsanläggning och tankställe för biogas, har kommunledningsförvaltningen tagit fram förslag på revideringar av ägardirektiv och bolagsordning så att dessa svarar mot de nya verksamhetsförhållandena i bolaget: produktion och utveckling inom biogas, försäljning av fordonsgas samt annan därmed förenlig verksamhet. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-09-17 Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB (KSF 5.11) med föreslagna ändringar Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB (KSF 5.12) med föreslagna ändringar Beslutet skickas till: Akten Ordförandens sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 87

88 88 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-17 KS/2015:385 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Revidering av ägardirektiv och bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att godkänna revideringar av ägardirektiv för Katrineholms Vatten och Avfall AB, med avseende på punkt 3, Ändamål med bolagets verksamhet, enligt kommunledningsförvaltningens förslag. 2. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att godkänna revidering av bolagsordning för Katrineholms Vatten och Avfall AB, med avseende på 4, Ändamålet med bolagets verksamhet, enligt kommunledningsförvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 juni 2015 att godkänna Katrineholm Vatten och Avfall AB:s (KVAAB) planer på förvärv av gasreningsanläggning och tankställe för biogas, har kommunledningsförvaltningen tagit fram förslag på revideringar av ägardirektiv och bolagsordning så att dessa svarar mot de nya verksamhetsförhållandena i bolaget: produktion och utveckling inom biogas, försäljning av fordonsgas samt annan därmed förenlig verksamhet. Ärendets handlingar Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB (KSF 5.11) med föreslagna ändringar Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB (KSF 5.12) med föreslagna ändringar Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2015 ( 124) att godkänna KVAAB:s planer på förvärv av gasreningsanläggning och tankställe för biogas. Som en konsekvens av detta beslut, beslutade fullmäktige att ägardirektiv och bolagsordning för KVAAB ska revideras så att dessa dokument motsvarar de nya verksamhetsförhållandena i bolaget. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har, i samråd med Sörmland Vatten och Avfall AB, tagit fram förslag till revideringar av bolagsordning och ägardirektiv i de delar som rör ändamålet med bolagets verksamhet. De föreslagna ändringarna redovisas i ärendets KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se 88

89 89 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-17 KS/2015:385 Stab handlingar och syftar till tydliggöra den verksamhetsförändringen: produktion och utveckling inom biogas, försäljning av fordonsgas och annan därmed förenlig verksamhet. De föreslagna ändringarna är införda i bifogade styrdokument enligt följande: Bolagsordning för KVAAB: 4, Ändamålet med bolagets verksamhet, sidan 3. Ägardirektiv för KVAAB: Punkt 3, Ändamålet med bolagets verksamhet, sidan 4. För att säkerställa att de föreslagna ändringarna är juridiskt korrekta har dessa stämts av med kommunjuristen. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Katrineholm Vatten och Avfall AB KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se 89

90 90 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.12) Godkänd av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 90

91 91 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-12-15, 223. 2 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-15 91

92 92 3 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-15 Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget är organ för kommunens verksamhet och således underordnat Katrineholms kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen, med stöd av delegation, utfärdade direktiv. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de inte står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) dessa ägardirektiv c) av fullmäktige och av kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten i den egna kommunen d) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen ska ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut i samband med att bokslutet behandlas huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Ändamål med bolagets verksamhet Föremål för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet eller bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen eller den kommunala kompetensen. 92

93 93 4 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-15 Bolagets uppgift är att tillhandahålla kommunal VA- och avfallsverksamhet samt äga och förvalta VA- och avfallsverksamhetens anläggningstillgångar inom X kommun. Bolagets uppgift är, vidare, produktion och utveckling inom biogas, försäljning av fordonsgas samt annan därmed förenlig verksamhet. Styrelsen i bolaget ansvarar för investeringsbudget och åtaganden som faller inom ramen för huvudmannaskapet för kommunal VA samt kommunens ansvar för avfallsverksamhet (enligt lagen om allmänna vattentjänster respektive miljöbalken). Bolaget äger, tillsammans med Flens kommuns och Vingåkers kommuns motsvarande anläggningsbolag, Sörmland Vatten och Avfall AB, som har uppdraget att ombesörja drift och underhåll av kommunens VA- och avfallsanläggningar. Bolaget ska agera miljömedvetet, ha en god ekonomisk hushållning och planera långsiktigt med ekonomisk framförhållning. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen ska ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. 5. Underställningsplikt Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar 1 (> 200 prisbasbelopp) d) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Kommunstyrelsen ska i god tid informeras om en fråga som avser någon av punkterna ovan är aktuell. Skulle olika meningar uppkomma i bolagsstyrelsen om en fråga ska underställas kommunfullmäktige, ska samråd ske med kommunstyrelsen. I bolagsordningen anges beslut som ska fattas av bolagsstämman. 1 Kopplat till varje objekt 93

94 94 5 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-15 6. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget ska delges respektive kommunstyrelse senast under september månad året före budgetåret. 7. Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. I detta syfte ska det finnas en finanspolicy fastställd av styrelsen och framtagen i samråd med kommunens ekonomichef. 8. Årsredovisning Bolaget ska årligen, senast före utgången av februari månad, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av kommunkoncernens årsredovisning. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen (6 kap 1 och 1a). 9. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. En del av denna information ska lämnas i form av dels budget för kommande år, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till kommunstyrelse snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten ska vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) bolagets årsredovisning e) revisionsberättelse f) granskningsrapport 10. Ägardialog Bolaget ska träffa kommunledningen minst en gång per år där frågor av strategiskt och gemensamt intresse behandlas. Vid dessa möten ska bolaget redovisa uppföljning och planerade insatser med anledning av ägardirektiv och affärsplan samt ekonomisk uppföljning. Redovisning av jämförelser med branschen i övrigt av nyckeltal och taxor ska ske vid ett tillfälle per år. Bolaget är ansvarig för dess genomförande. 94

95 95 6 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-15 Bolaget ska vidare kontinuerligt medverka vid möten med kommunens ansvariga tjänstemän i syfte att underlätta planering och genomförande av projekt i frågor av gemensamt och kommunövergripande intresse. 11. Arkivfrågor Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Katrineholms kommuns arkivreglemente och ska tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen ska anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen ska anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokoll. 13. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen ska anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Ekonomisk ersättning till styrelseledamöter för Katrineholm Vatten och Avfall AB ska lämnas i enlighet med kommunens regler. 14. Revision Bolagets revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer ska, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport ska lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 95

96 96 7 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-15 15. Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att i årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket. 96

97 97 Styrdokument Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.11) Godkänd av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XX 97