Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken. Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH

Relevanta dokument
RAPPORT 2010:11. Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Slutversion ( ) Analys & Strategi

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Angående tjänstetidsvärden

Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige

Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Ruttval i modell och verklighet - erfarenheter från trängselskatteutredningen i Göteborg

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))

Förseningar, restidsosäkerhet och trängsel i samhällsekonomiska kalkyler. Underlag till ASEK-arbetet 2002

VÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIKENS TJÄNSTER - Implikationer för organisation, utveckling, planering och finansiering

Samkalk. Matrisprogram. Bilaga 1 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana. Maria Börjesson

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid

KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING?

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar

Bilaga 1. Matrisprogrammet

Göteborgs trängselskatter: Fördelningseffekter ur konsumentoch medborgarperspektiv.

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand

Kundundersökning mars Trafikslag:

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg

TID OCH KVALITET I PERSONTRAFIK

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Värdering av komfort och minskning av trängsel i kollektivtrafiken

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

PM samhällsekonomisk nyttoberäkning av Västlänkens avlastande trängseleffekt

Fördelningseffekter av trängselavgifter

Manual för Mötesplaneraren. Mötesplaneraren är framtagen av Samtrafiken på uppdrag av SÖT-samarbetet och tidförtåg.

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))

Hur har de långsiktiga persontrafikprognoserna stämt med utfallet? Föredrag Matts Andersson

Vägverket publikation 2003:95

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

EFFEKTER AV SAMTRAFIK. Systemsamband och nätverkseffekter i kollektivtrafiken. Analys & Strategi

Är mer transporter bra eller dåligt?

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Kapacitet och punktlighet på dubbelspår. KTH Järnvägsgrupp Trafik och Logistik Anders Lindfeldt

TNSL10 Trafikinfrastruktur och planering

Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent)

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Värdering av resurserna och effekterna

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Zayera Khan, inuse AB Enkätundersökning WUD: Trafikupplevlser och kollektivtrafiken Sida 1

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

MULTIPEL IMPUTATION - Ett sätt att hantera problemet med missing data

Simuleringsbaserad optimering av tidtabeller (KAJT-projekt: FlexÅter) Johan Högdahl

NY METOD FÖR ATT ANALYSERA LÅNGVÄGA PERSONTRANSPORTER I SVERIGE - BASERAD PÅ VIPS-SYSTEMET -

Pressrelease Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Effektredovisning för BVGv_017 Ramnäs- Brattheden,mötesspår

Förändrade tågförseningar ny höghastighetsjärnväg enligt US2X

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Kan vi prognosera trängselavgifters effekter?

Kundundersökning mars Trafikslag:

Resa Att ta sig runt. Att ta sig runt - Platser. I am lost. Du vet inte var du är

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari

Sampers användardag

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

A. Introduction. Sammanfattning

Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner

Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor

Resa Att ta sig runt. Att ta sig runt - Platser. Du vet inte var du är. Be om att bli visad en viss plats på en karta. Fråga om en viss servicepunkt

FÅ FRAM INDATA. När inga data finns!? Beslutsfattarens dilemma är att det är svårt att spå! Särskilt om framtiden!

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

Paneldata och instrumentvariabler/2sls

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Omställning av busstrafiken till eldrift

Idéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser

BV Banverket UA Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser. Analys & Strategi 37 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 -

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar

Kundundersökning mars Trafikslag:

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum

Tranås stationsläge på HH

November September Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

Hur påverkar Västlänken resenärernas vardag?

Sårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät. Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH

Missing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Värdering av restidsbesparingar vid cykelresor

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV 2018

Remissvar angående införande av ramavtal för nyttjande av infrastrukturkapacitet på järnväg

The national negociation of housing and infrastructure. BEST workshop on traffic planning. 4 November 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Longitudinell validering av svenska persontrafikprognoser. Föredrag på Sampersdagen Matts Andersson

Transkript:

Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH

Nya tidsvärden 2008 (kr/h) genomsnittliga inko Sanna tidsvärden Tidsvärden evaluerad Regionala arbete Regional övrigt Långväga alla Regionala arbete Regional övrigt Bil, Stockholm 121 78 149 109 76 Bil, övriga regioner 92 59 114 83 57 Bil, alla regioner 98 61 117 88 59 Buss (- Sthlm/Gbg) 53 28 38 53 33 Tåg 72 50 73 70 53

Diverse problem vid estimering av tidsvärden Restidsvärdet = betalningsviljan för att förkorta restiden Beror av individens och resans egenskaper 1. Hur reder man ut vad som beror på vad? Och vad bör man rensa bort (om något)? 2. Tidsvärdet påverkas av egenskaper hos experimentet. Hur rensar man bort det?

Idé Which trip do you prefer? Travel Time 15 min Travel Time 10 min Travel Cost 30 SEK Travel Cost 35 SEK t 15, t 10 1 2 c 30, c 35 1 2 35 30 Bud 60 60 15 10 kr h Bara två variabler => kan räkna ut ett tidsvärdes- bud Kan kolla hur många som accepterar budet (väljer det dyrare alternativet)

Resultat andel som inte accepterar budet 1 WTP 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 100 200 300 400 500 bud

Vad är problemet med den traditionella metoden? Traditionell metod: U1 c1 t1 1 Om gumbel => logitmodell. U c t Tidsvärdet = 2 2 2 2

Kvot-ansats med variabler Anta att tidsvärdet W = exp( x + är normalfördelad slumpterm, x är kovariater, parametervektor Tidsvärdet blir lognormalfördelat y = 1{W < bud + } logistiskt fel, representerar slumpfel hos respondenten Kan nu estimera parametrarna Notera hur lätt det blir att stoppa in kovariater!

Val är referensberoende Experiment-artefakter Olika namn/fenomen: Loss aversion, inertia bias, WTP/WTA-gap, endowment effect etc. Fenomenen är verkliga men existerar bara på kort sikt På lång sikt finns ingen referens Men existerar i experimentsituationen! men har eg. inget med att valet är hypotetiskt att göra Dessa fenomen kan orsaka att värderingsstudier ger helt olika resultat! Biliststudien 1995, nya holländska studien: Mycket små tidsvinster i spelet (pga. korta resor) => väldigt låga tidsvärden

1. WTP-WTA-gapet Två särskilt viktiga fenomen Tidsvärdet högre för försämring än för förbättring Löst 2. Beroende av delta-t tidsvinstens storlek Större tidsvinst => högre tidsvärde

Wehight relative to VTT for t = 20 Effekt av t (tidsvinst i experimentet) ( small time savings ) 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 5 10 15 20 25 30 35 40 t confidence low confidence high smoothed mean exp(dummy estimate)

VoT Effekten av kovariater alt. tidsnytta annantidsnytta restidsnytta alt. penganytta alt. penganytta u w u t (not. att det finns inget rent (situationsfritt) tidsvärde!) Tidsvärdet bör öka om lite tillgänglig tid (upptagen med annat) => hög alt. tidsnytta annat roligt att göra i st f att resa => hög alt. tidsnytta hög inkomst => låg alt. penganytta resan otrevlig /improduktiv => låg restidsnytta Specifikt för resa och inte person!

Vad påverkar tidsvärdet? Kopplat till personen: Saker som inte på påverkar: Kön Ålder Utbildning Saker som påverkar: Inkomst efter skatt. Elasticiteten 0.2-0.5 Storstad/landsbygd. Stockholmsbilister 35 % högre. Hushållstyp. Småbarnsföräldrar 46 % högre. Sysselsättning Förvärvsarbetande 30 % högre. Kopplat till experimentet: Kopplat till resan: Saker som inte påverkar: Med/utan barn på resan Veckodag/helgdag Ärenden: arbetsresor Om man delade reskostnaden med annan person Saker som påverkar: Reslängd Biljettpris Restid Färdmedel Saker som påverkar: Undersökningsmetod (web/tele) Tidsskillnad mellan alternativen i varje val

Det verkar stämma med våra resultat Långväga tåg och långväga buss har många egenskaper - tidtabeller, avkopplande/produktivt. Men självselektion bör göra att tidsvärdet på det dyrare men snabbare tåget blir högre än på bussen. Långväga tåg och långväga bil har ofta kostnader och restider av samma storleksordning. Men tåget har många komfortfördelar framför allt är mer produktiv. Därmed bör man se lägre tidsvärde på tåg. Mean VTT Car, Stockholm Car, other regions Car, all regions Bus, all regions Train, all regions 154 114 117 39 74 27 november 2009, 13

Alltså skillnader mellan färdmedel beror på: Skillnader i direkt nytta av tid Skillnader pga selektionseffeker Som beror på inkomst Barn / förvärvsarbete Icke observerbara skillnader, eg. man har bråttom, eller man har mer nytta av mer fritid än andra Ska vi ta hänsyn till skillnaderna i värderingen i CBA Ska vi TYCKA något om detta? Vad tycker du? Kan var viktig att ha i åtanke att samma person har olika tidsvärden i olika situationer, på olika resor och med olika färdmedel. 27 november 2009, 14

Man ska differentierar tidsvärdet! inkomsten speciell men inte avgörande Sanna tidsvärden Tidsvärden evaluerade för genomsnittliga inkomst Regionala arbete Regional övrigt Långväga alla Regionala arbete Regional övrigt Långväga alla Bil, Stockholm 121 78 149 109 76 140 Bil, övriga regioner 92 59 114 83 57 106 Bil, alla regioner 98 61 117 88 59 109 Buss (- Sthlm/Gbg) 53 28 38 53 33 39 Tåg 72 50 73 70 53 74 Om nyttan stannar hos resenären så får man optimal nytta med de högra kolumnerna Men om nyttan sprids så gäller detta inte Renläriga ekonomer vill hålla sig till Kaldor-hicks

Studiens genomförande Värdering av trängsel i kollektivtrafik Sittande Stående Beläggningsgr Arbete Övrigt Arbete Övrigt ad 50 0,86 1,04 75 0,95 1,14 100 1,05 1,26 1,62 1,94 125 1,16 1,39 1,79 2,15 150 1,27 1,53 1,99 2,39 175 1,40 1,69 2,20 2,64 200 1,55 1,86 2,44 2,93

Studiens genomförande Värdering av anslutningstid/turtäthet Exempel på Stated Choice fråga Vilken resa föredrar du? Alternativ 1 Alternativ 2 Parametrar Åktid 20 min 15 min _Åktid Turintervall var 20:e min varje kvart _Turinterval Anslutningstid 5 min 10 min _Anslutningstid Jag väljer:

Trygghetsskapande faktorer i byggd miljö Funktionsmix Mix av socioekonomiska grupper Väl integrerat transportsystem Lång siktlängd längs trottoarer Gångstråk väl synliga från närliggande byggnader Inga trånga passager till entreer och gårdar Inga dåliga ljusförhållanden Möjlighet att se, synas och fly

Stated Choice experiment Hur påverkas resenärernas preferenser Åktid, turtäthet och gångtid av den byggda miljön? Siktlängd, öppenhet, ljusförhållanden Svårt att kontrollera dessa faktorer i faktisk resmiljö Kontrollerad gångmiljö genom bilder

Illustration Miljö 1 Miljö 2

Illustration Miljö 3 Miljö 4

Experiment 2 Vilken resa föredrar du, givet miljö 1? Alternativ 1 Alternativ 2 Åktid 20 min 15 min Turintervall var 20 min varje kvart Anslutningstid 5 min 10 min Jag väljer

Walk time weight Walk time weight 3.50 3.00 2.50 Males Females 2.00 1.50 1.00 0.50 0.00 Reference Open light Closed light Open dark Closed dark

Är det sh-lönsamt med belysing? Antag VTT = 71 kr / h Skillnaden mellan öppna och slutna miljöer är för kvinnor i dagsljus: 7,09 (2-1.2) / 1,8 = 32 kr/tim. För kvinnor i mörker 35 kr/h, för män i dagsljus 0 kr/h och för män i mörker 35 kr/h. Antag 50 procent kvinnor och att 33% av resorna sker i mörker: den genomsnittliga VTT skillnaden mellan öppna och slutna miljöer är då 22 kr/tim. Antag en gånghastighet 4,5 km/timmen. Värdet av att omvandla en "sluten" länken för en km till en öppen länken är värt 22/4.5 = 0,50 kr per resenär. Förutsatt 1000 personer och 300 dagar / år, skulle den årliga förmånen att vara 1 488 030 kr

Men.plats för viss ödmjukhet. Kommunal planering = SEK-kalkyler i (mkt) begränsad utsträckning! Åtminstone än så länge Även i framtiden (?) Många begränsningar Komplexa synergier Kan ändå spela roll som principiellt argument: Tidigare forskning har visat att den här typen av åtgärder ofta är samhällsekonomiskt lönsamma..

Förseningar i kollektivtrafiken Scheduling model Reduced form Marginal utility Fosgerau and Karlström (2010): Depend on the travel time distribution Lost time at the origin due to Marginal traveling Travel times follows a know random utility distribution. Lost time at the origin due to Travelers chose their travel time arriving early optimally Lost time at the destination Present risk to respondents. 0 Time 0 Time (b) Late Arrrival

Spel 1: Scheduling modellen 3I. Avgång 1 Avgång 2 Starttid 15 min tidigare än idag 15 min senare än idag Restid 15 min längre än idag 10 min kortare än idag Biljettpris 8 kr lägre än idag 4 kr högre än idag Avstigning (som idag) 250 min senare än idag) Jag väljer: 1 2 Ställer in resan 3

Spel 2: Reducerad form 1II. Avgång 1 Avgång 2 Försening (om du gör resan varje vardag): En gång varannan månad är tåget 43 min försenat. Övriga resor är i tid. En gång varannan vecka är tåget 8 min försenat Övriga resor är i tid. Restid enl. tidtabell: 5 min längre än idag 10 min längre än idag Biljettpris 8 kr högre än idag 4 kr lägre än idag Jag väljer: 1 2 Ställer in resan 3

Resultat reducerad form Tidsvärde (kr/h) 74 Förseningstidsvärden p=.025 228 p=.05 230 p=.10 234 p=.20 242

Skillnaden beror på. När man får information!