Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar
|
|
- Per-Olof Gunnarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar G L 6(1+0,1)
2 2
3 Innehåll 8.1. Värdering av förseningar och restidsosäkerhet för persontrafik Trängsel och reskomfort Trängsel i biltrafiken Reskomfort vid trängsel i kollektivtrafik Förseningstidsvärden för godstransporter Värdering av osäker transporttid för godstransporter Värdering av sårbarhet i transportsystemet Fördelning av kapacitetsvinster på järnväg mellan restidsvinst/ transporttidsvinst och förseningstidsvinster Kostnad för trängsel och förseningar 8.1. Värdering av förseningar och restidsosäkerhet för persontrafik För kollektivtrafik värderas variationer i restid genom kostnaden för genomsnittlig förseningstid. Variation i restid för bil värderas utifrån restidens standardavvikelse. Endast vid störningar som innebär att infrastrukturen inte fungerar på ett normalt sätt ska genomsnittlig förseningstid värderas för bilresor. Värdet av minskad genomsnittlig förseningstid, räknat per timme minskad förseningstid, och värdet av minskad restidsosäkerhet, räknat per timme minskad standardavvikelse för restid, redovisas i tabell 8.2 (kollektivtrafik) och 8.3 (biltrafik). Grunden för bestämning av marginella tidsvärden, räknat per timme för förseningstid respektive timme restidsosäkerhet mätt via restidens standardavvikelse, visas i tabell 8.1. Restidsosäkerhet och förseningar värderas både för privata resor och tjänsteresor. 3
4 Tabell 8.1 Princip för att bestämning av storleken på tidsvärde, räknat per timme för restidsosäkerhet, försening och trängsel (se även avsnitt 8.2) Färdmedel Tillämpning Genomsnittlig förseningstid Restidsosäkerhet Trängseltid (se avsnitt 8.2) Bil Kollektiva färdmedel 3,5 * normalt åktidsvärde 3,5 * normalt åktidsvärde Tillämpas endast i särskilda fall för bilresor 90% av normalt åktidsvärde Värdet tillämpas på effekter på restidens standardavvikelse 1,5 * normalt åktidsvärde Tillämpas endast för privata resor Tabell 8.2. Värdet av genomsnittlig inbesparad förseningstid för resor med kollektivtrafik. Kr per person och timme fördröjd restid. Prisnivå respektive 2040, i -års penningvärde. Värdering av förseningstid Privata resor med kollektivtrafik Prognos Prisnivå, år 2040 Nationella/långväga resor: Regionala/lokala resor: Värdering av förseningstid, Tjänsteresor med kollektivtrafik Prognos 2040 Buss Tåg Färja Flyg Buss, arbete Samma som ovan Buss, övrigt Samma som ovan Tåg, arbete Samma som ovan Tåg, övrigt Samma som ovan Färja Samma som ovan 4
5 Tabell 8.3. Värdet av inbesparad förseningstid och trängseltid för privata resor med bil. Kr per persontimme. Prisnivå respektive 2040, i -års penningvärde. Förseningstid, kr/timme fördröjd restid Prisnivå, år Privata bilresor: Prognos 2040 Trängseltid, kr/timme resa i trängsel Prognos 2040 Restidsosäkerhet, kr/timme i minskad restidsvariation (standardavvikelse) Prognos 2040 Nationella/långväga resor Regionala/lokala resor: Arbete Regionala/lokala resor: Övrigt Tjänsteresor med bil: Långväga resor Regionala/Lokala resor Bakgrund och motivering En viktig skillnad mellan bilresor och resor med kollektiva färdmedel är att bilresor sker utan tidtabell. Tidsåtgången för en bilresa varierar med faktorer som trafikbelastning och väder men detta ger inte upphov till några förseningar i egentlig mening. Dessutom, om man använder restidens medelvärde som mått på normal restid är avvikelsen från detta i genomsnitt noll. Att värdera förseningstid för biltrafik är därför i de flesta fall inte relevant och inte heller praktiskt möjligt. Endast vid kraftiga störningar som innebär att infrastrukturen överhuvudtaget inte fungerar på ett normalt sätt är det meningsfullt att tala om och värdera förseningar för biltrafiken. För genomsnittliga förseningar finns en mängd värderingar. Baserat på 23 respektive 37 värden uppskattar Abantes & Wardman (2011) och Wardman, Chintakayala & de Jong (2012) den genomsnittliga relativa värderingen av försening till 3,25 respektive 3,30 ggr vanligt åktidsvärde. Abantes & Wardman, (2011) uppger också att den uppräkningsfaktor som används för kalkyler i den brittiska järnvägssektorn är 3. En differentiering mellan olika färdmedel presenteras av Wardman, Chintakayala & de Jong (2012). För buss värderas genomsnittlig försening till (3,24-2,83) ggr åktidsvärdet, med lägre värdering på långa sträckor. För tåg är motsvarande intervall (3,53-3,09). Förseningar vid bilresor värderas enligt samma studie till (3,35-3,75) ggr åktidsvärdet. För bilresor är alltså värderingen högre vid långa resor. I den norska tidsvärdesstudien som genomförts inom det norska arbetet med att uppdatera kalkylvärden (Ramjerdi, Flügel, Samstad, & Killi, 2010) skattades faktorer för uppräkning av vanliga åktidsvärden till förseningstidsvärden. För långa resor (>100km) resor skattades uppräkningsfaktorerna till 1,71 för bil, 1,59 för buss, 1,49 för järnväg och 2,0 för flyg. För kortväga resor (<100km) skattades motsvarande faktorer till 3,90 för bil, 2,75 för kollektivtrafik och 1,06 för färja. 5
6 I ASEK 4 värderades förseningstid till 2,5 ggr åktidsvärdet, vilket baserades på HEATCOs rekommendation om att värdera förseningar likvärdigt med väntetid. Att jämställa osäker restid med väntetid förefaller emellertid inte helt rimligt. Dessutom är 2,5 en låg värdering jämfört med huvuddelen av de studier som refereras ovan. ASEK 5 rekommenderade därför en höjning av värderingen av förseningar till 3,5 ggr åktidsvärdet. Denna uppräkningsfaktor gäller även i ASEK 6. Restiders variation kan sammanfattas med olika spridnings- eller lägesmått, till vilka värderingar kan knytas. I ASEK värderas restidsosäkerhet vid bilresor utifrån restidens standardavvikelse, vilket är den metod HEATCO rekommenderar. Kalkylvärdet visar alltså värdet av en timmes minskning av restidens standardavvikelse. Storleken på kalkylvärdet (i kr per timme förändring av restidsvariationen) bestäms dock utifrån relativ storlek i förhållande till det vanliga åktidsvärdet (se tabell 8.1). Med utgångspunkt i HEATCO och ett antal empiriska studier rekommenderar ASEK att restidsosäkerhet för bil i termer av standardavvikelse värderas till 0,9 ggr åktidsvärdet. Variationen i restid för kollektivtrafik mäts och värderas enbart i termer av genomsnittlig försening Trängsel och reskomfort Trängsel i biltrafiken Bilresor i trängsel på väg ska värderas till 1,5 ggr normalt åktidsvärde (se tabell 8.1 i föregående avsnitt). Värderingen av trängseltid ska adderas till värderingen av restidsosäkerhet (eller i förekommande fall förseningar) i de fall dessa effekter uppträder samtidigt. Värdering av trängseltid ska göras för privata resor, men inte för tjänsteresor. Rekommenderade trängseltidsvärden visas i tabell 8.3 i föregående avsnitt. Bakgrund och motivering I ASEK 4 och ASEK 5 värderades bilkörning vid trängsel som 1,5 ggr åktidsvärdet för normal åktid. Abantes & Wardman (2011) har på grundval av 7 studier med sammanlagt 21 olika värden funnit att trängseltid i genomsnitt skattas till 1,54 ggr åktidsvärdet. I Wardman & Ibáñez (2012) skattas den relativa värderingen av trängsel till mellan 1,15 och 1,80 beroende på grad av trängsel. Författarna konstaterar att detta överensstämmer med en uppräkningsfaktor på ca 1,5. Rekommendationen är därför att denna uppräkningsfaktor bibehålls. I ASEK 4 stod det att det trängseltidsvärde som används är ett aggregerat värde som omfattar både kostnaden för restidsosäkerhet och för olika former av försämringar av reskomfort och att värdet för trängseltid därför inte ska användas samtidigt med värdet för restidsosäkerhet p.g.a. risk för dubbelräkning. Men Wardman & Ibáñez (2012) konstaterar att skattningar av trängseltid inte påverkas av om man samtidigt tar hänsyn till förseningsrisken. Detta tyder på att trängseltidsfaktorn är ett rent kvalitetsmått och att kostnaden för restidsosäkerhet och eventuella förseningar måste läggas till. 6
7 Uppräkning av tidsvärdet vid trängsel tillämpas endast på värden som är skattade utifrån betalningsvilja, d.v.s. för privata resor. Värderingen av tjänsterestid motsvarar värdet av uteblivet arbete och är helt fri från komfort- och andra upplevelsekomponenter. Följaktligen ska värdet inte justeras för sådana förhållanden. Restidsosäkerhet och förseningar ska däremot värderas både för privata resor och tjänsteresor Reskomfort vid trängsel i kollektivtrafik Vid värdering av effekter på trängsel i kollektivtrafiksystemet ska tidsvärden för privata resor multipliceras med de faktorer som redovisas i tabell 8.4. Någon motsvarande omräkning ska inte göras för tjänsteresor. Multiplikatorerna avser enskild resa, inte genomsnittlig beläggningsgrad per dygn, år eller liknande. Tabell 8.4. Restidsmultiplikatorer för sittande och stående resenärer vid olika beläggningsgrad och restyp. Beläggningsgrad Arbetsresor Övriga resor Arbetsresor Övriga resor % av kapacitet Sittande Sittande Stående Stående 50 0,86 1, ,95 1, ,05 1,26 1,62 1, ,16 1,39 1,79 2, ,27 1,53 1,99 2, ,40 1,69 2,20 2, ,55 1,86 2,44 2,93 Bakgrund och motivering Wardman & Whelan (2011) har sammanställt 15 studier av trängsel i järnvägstrafik med totalt 208 olika värderingar. Dessa har analyserats med regressionsanalys för att isolera den rena trängseleffekten från andra faktorer som påverkar tidsvärderingen. Som resultat erhålls multiplikatorer som anger hur tidsvärdet vid en viss nivå av trängsel förhåller sig till det normala åktidsvärdet. Dessa redovisas i tabell 8.4. att dessa faktorer används för att beräkna tidsvärdet för privata resor vid olika grad av beläggning/trängsel i kollektivtrafik. Någon motsvarande omräkning görs ej för tjänsteresor eftersom tjänsterestidsvärdena baseras på marginalprodukt (lön) och inte på upplevelsen av resan. Vid VTI har en studie genomförts, finansierad av Trafikverket och med syfte att analysera resenärers värdering av reskomfort och minskad trängsel i fordon i kollektivtrafiken (se Björklund & Swärdh (2015) eller Swärdh och Björklund (2015)). De multiplikatorer, för uppräkning av tidsvärden med hänsyn till trängsel för sittande och stående resenärer, lsom skattats i denna studie ligger på samma nivåer som de av ASEK-rekommenderade (1-1,48 för sittande resenärer och 1,98 2,94 för stående resenärer, där sittande resa utan trängsel utgör referensnivån). Detta får ses som en bekräftelse på att ASEKs rekommendationer ligger på en rimlig nivå och är relevanta att tillämpa. 7
8 8.3 Förseningstidsvärden för godstransporter Förseningstidsvärden för godstransporter beräknas genom att multiplicera godstidsvärden med faktorn 3,5. De varugruppspecifika förseningstidsvärden som rekommenderas för Samgodsvarugrupper visas i Tabell 8.5 och STAN-varugrupper i Tabell 8.6 (Transportmedelspecifika förseningstidsvärden för lastbilar med släp, lastbilar utan släp och personbilar i yrkestrafik efterfrågas inte.) Tabell 8.5. Transporterad godsmängd och förseningstidsvärden, per SAMGODS-varugrupp exkl och inkl generellt. Kronor per tontimme, och prognos 2040, uttryckt i -års prisnivå. SAMGODS-varugrupp (NSTRgrupp) Förseningstidsvärde exkl. generellt 8 Förseningstidsvärde inkl. generellt Prognos 2040 Förseningstidsvärde exkl. generellt Prognos 2040 Förseningstidsvärde inkl. generellt 1 Spannmål (10) 0,84 1,02 0,74 0,89 2 Potatis, grönsaker (20) 0,77 0,93 0,98 1,19 3 Levande djur (31) 3,40 4,11 3,36 4,07 4 Sockerbetor (32) 1,44 1,74 1,40 1,69 5 Rundvirke pappersindustri (41) 0,11 0,13 0,14 0,17 6 Sågade trävaror (42) 1,54 1,86 1,47 1,78 7 Flis, trä-/sågavfall (43) 0,25 0,30 0,32 0,38 8 Andra trävaror (44) Textilier (50) 11,13 13,47 16,59 20,07 10 Livsmedel och djurfoder (60) 6,65 8,05 6,90 8,34 11 Oljefrön, fetter (70) 1,89 2,29 2,14 2,58 12 Fasta mineralbränsle (80) 0,49 0,59 0,35 0,42 13 Råolja (90) 2,03 2,46 2,07 2,50 14 Petroleumprodukter (100) 2,24 2,71 3,01 3,64 15 Järnmalm och skrot (110) 0,46 0,55 0,53 0,64 16 Icke järnhaltiga metaller (120) 5,25 6,35 4,80 5,80 17 Metallprodukter (130) 4,73 5,72 3,64 4,40 18 Cement, kalk (140) 0,95 1,14 0,95 1,14 19 Sand, grus (151) 0,04 0,04 0,04 0,04 20 Mineraliska ämnen (152) 0,49 0,59 0,21 0,25 21 Gödsel (160) 1,12 1,36 1,33 1,61 22 Kolbaserade kemikalier (170) 2,28 2,75 4,55 5,51 23 Andra kemikalier (180) 4,52 5,46 5,85 7,07 24 Pappersmassa (190) 2,07 2,50 2,17 2,63 25 Transportutrustning (200) 38,12 46,12 29,40 35,57 26 Metallprodukter (210) 10,33 12,49 11,03 13,34 27 Glas, keramik (220) 8,09 9,78 5,32 6,44 28 Papper, papp (231) 2,35 2,84 2,49 3,01 29 Diverse andra färdiga varor (232) 11,66 14,10 13,48 16,30 30 Blandad (240, anv. inte) Rundvirke sågverk (45) 0,21 0,25 0,21 0,25 32 Maskiner (201) 55,51 67,17 42,63 51,58 33 Pappersprodukter (233) 3,43 4,15 3,22 3,90 Totalt 3,50 4,24 5,00 6,05
9 Tabell 8.6. Transporterad godsmängd och förseningstidsvärden, per STAN-varugrupp exkl. och inkl generellt. Kronor per tontimme, och prognos 2040, uttryckt i -års prisnivå. STANvarugrupp Försenings tidsvärde exkl. generellt Försenings tidsvärde inkl generellt Prognos 2040 Försenings tidsvärde exkl. generellt Prognos 2040 Försenings tidsvärde inkl. generellt 1 Jordbruk 1,05 1,27 1,19 1,44 2 Rundvirke 0,14 0,17 0,18 0,21 3 Övriga trävaror 0,88 1,06 0,95 1,14 4 Livsmedel 6,65 8,05 6,90 8,34 5 Råolja 1,65 1,99 1,72 2,08 6 Oljeprodukter 2,24 2,71 3,08 3,73 7 Järnmalm 0,81 0,97 0,91 1,10 8 Stål 4,73 5,72 3,64 4,40 9 Papper och massa 2,66 3,22 2,66 3,22 10 Jord, sten 0,25 0,30 0,25 0,30 11 Kemikalier 4,27 5,17 5,57 6,73 12 Färdiga produkter 25,83 31,25 26,22 31,72 Genomsnitt, allt gods 3,50 4,24 5,01 6,06 Bakgrund och motivering Värdet (i kr per timme) av inbesparad förseningstid beräknas genom att värdet av vanlig transporttid räknas upp med en uppräkningsfaktor. I ASEK 6.0 var denna uppräkningsfaktor 2 för godstidsvärden men 3,5 för persontrafikens tidsvärden. ASEKs rekommendationer var från början att godstransporter och persontransporter skulle ha samma uppräkningsfaktor för förseningstidsvärden. I ASEK 4 (år 2008) höjdes denna faktor från 2 till 3,5 för persontrafikens förseningstidsvärden. Godstransporternas kalkylvärden reviderades emellertid inte i ASEK 4 eftersom det pågick ett omfattande utvecklingsarbete av godstransporternas analysverktyg SAMGODS och man ville invänta den nya modellversionen innan godstransporternas kalkylvärden blev föremål för revidering. Detta ledde till att godstidsvärdena har fortsatt haft uppräkningsfaktor 2 för förseningstidsvärden från ASEK 4 till ASEK 6. Eftersom ASEK ursprungligen rekommenderade att samma uppräkningsfaktor skulle tillämpas för både persontrafikens och godstransporternas förseningstidsvärden så bör uppräkningsfaktorn för värdering av godstransporters förseningstid ändras från 2 till 3, Värdering av osäker transporttid för godstransporter I ASEK 4 angivna förseningsrisker per kilometer samt tillkommande förseningsrisk vid gränspassage (i promille per kilometer respektive per passage) ska inte längre tillämpas. 9
10 Bakgrund och motivering Ovan nämnda värden baseras inte på aktuella empiriska data. Viss information om godstågens förseningar med avseende på längd, tid och regional spridning har tagits fram i (FakhraeiRoudsari, 2011) och (Krüger, Vierth, & FakhraeiRoudsari, 2012). Man ska heller inte tillämpa de av ASEK 4 rekommenderade kalkylvärdena per varugrupp för minskad förseningsrisk (i kronor per ton och promille minskad risk). De värdena är ett alternativ till förseningstidsvärdena i avsnitt 8.2 men stöds inte av aktuella empiriska mätningar och har heller aldrig använts i infrastrukturplaneringen (Ström, 2012) Värdering av sårbarhet i transportsystemet I de fall då sårbarhetsaspekten är mycket uppenbar, rekommenderas att effekterna beskrivs kvalitativt samt om möjligt kvantifieras i termer av restidsförändringar. Bakgrund och motivering Värdering av sårbarhet utgör ett specialfall av förseningsvärdering, avseende sällsynta händelser med mycket stora konsekvenser. Hittills finns ingen metod för att systematiskt försöka värdera dessa effekter. Men i de fall då sårbarhetsaspekten är mycket uppenbar, rekommenderas att effekterna beskrivs kvalitativt samt om möjligt kvantifieras i termer av restidsförändringar. 8.6 Fördelning av kapacitetsvinster på järnväg mellan restidsvinst/ transporttidsvinst och förseningstidsvinster Hur stor andel av den totala restidsvinsten som kan antas vara förseningstid beskrivs i effektkatalogen Bygg om eller bygg nytt kapitel 5. Hur de nya effektsambanden ska tillämpas beskrivs också i beräkningshandledningen, Beräkningshandledning trafik- och transportprognoser. 10
11 Referenser Abantes, P. A., & Wardman, R. M. (2011). Meta-analysis of UK values of travel time: An update. Transportation Research Part A, 45, Björklund, G. och Swärdh, J.-E., (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport, CTS working Paper 2015:12. Fakhraei Roudsari, F. (2011). Spatial, Temporal and Size Distribution of Freight Train Time Delay in Sweden, Master thesis, KTH. Krüger, N. A., Vierth, I., & FakhraeiRoudsari, F. (2012). Spatial, Temporal and Size Distribution of Rail Freight Train Delays: Evidence from Sweden. Unpublished Working Paper, CTS. Ramjerdi, F., Flugel, S., Samstad, H., and Killi, M. (2010). Den norske verdesettingsstudien Tid. TÖI Rapport 1053B/2010. Ström, P. (den ). (I. Vierth, Intervjuare) Swärdh, J.-E.,, Björklund G., (2+15. Värdering av komfort och minskning av trängsel i kollektivtrafiken; En samanfattning. VTI notat Wardman, M., Chintakayala, P., & de Jong, G. (2012). European wide meta-analysis of values of travel time. Wardman, M., & Ibáñez, J. N. (2012). The congestion multiplier: variations in motorists valuation of travel time with traffic conditions. Transportation Research Part A 45. Wardman, M., & Whelan, G. (2011). Twenty years of rail crowding valuation studies: Evidence and lessons from British experience. Transport Reviews Vol 31 Nr 3, ss
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar
Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 8.1. Värdering
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 8.1. Värdering av
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik
Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7. Tid och kvalitet i
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid
Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 Innehåll 7 Värdering
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7 Värdering
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0
Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (I flikordning)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING (I flikordning) 1 ÖVERGRIPANDE KALKYLVÄRDEN 2 INDEX 3 KALKYLPERIODLIVSLÄNGD 4 TID & OCH KVALITET PERSON 5 TID OCH KVALITET GODS 6 TRAFIKSÄKERHET 7 BULLER 8 LUFTFÖRORENINGAR OCH CO2
Trafikslagsbyte för godstransporter
Trafikslagsbyte för godstransporter - Underlag till utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2012:05) Andreas Forsgren CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM; Umeå universitet; 901
TID OCH KVALITET I PERSONTRAFIK
TID OCH KVALITET I PERSONTRAFIK Delrapport December 2002 Förord Enligt regleringsbrevet för 2000 ska påbörja en revidering av samhällsekonomiska metoder och viktigare kalkylvärden. En delredovisning av
1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik
1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.
Trafikverkets modellverktyg
Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella
Viktiga metodförändringar och revideringar av kalkylvärden i ASEK 5
2012:04 1(11) Viktiga metodförändringar och revideringar av kalkylvärden i ASEK 5 Sammanfattning De största och viktigaste förändringarna i ASEK 5, jämfört med ASEK 4, är följande: ASEK 5 innebär en allmän
Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.
Nyheter i ASEK 6 Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Basår för priser Basår för priser ändras från 2010 till 2014. Det vill säga alla kalkylvärden i ASEK 6 ska
Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering
Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering Skadeklassificering enligt polisrapportering: Svårt skadad Brott, krosskada, allvarlig skärskada
Samlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1
Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska
Hearing 14 juni Ekonomiska aspekter. Björn Olsson, sekreterare. Vägslitageskattekommittén
Hearing 14 juni 2016 Ekonomiska aspekter Björn Olsson, sekreterare Något om fordonsflottan Trafikarbete Transportarbete 1000-tal fordonskm andel miljoner tonkm andel Lastbil / dragbil 2 axlar 362 43 44
Värdering av komfort och minskning av trängsel i kollektivtrafiken
VTI notat 20-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Värdering av komfort och minskning av trängsel i kollektivtrafiken En sammanfattning VTI notat 20-2015 Värdering av komfort och minskning av
ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019
ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019 Etableringsprojekt Systemövergripande Uppföljning Mål med etableringsprojektet Systemövergripande Uppföljning Ta fram: Ett konsistent uppföljningssystem Årlig rapport och databas
Varuflödesundersökningen 2016
Varuflödesundersökningen 2016 181 miljoner Ton gods som transporterades inrikes. 1 293 miljarder Värdet på gods som transporterades inrikes. 84 miljoner Ton gods som transporterades till utlandet. 837
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter
Utveckling av samhälls ekonomiska verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet. Trafikslags övergripande plan
Utveckling av samhälls ekonomiska verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet Trafikslags övergripande plan ur Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 2 Trafikverket
Godsflöden Östra Mellansverige. Godsflöden i Östra Mellansverige
Godsflöden Östra Mellansverige Bakgrund Gods allt viktigare för regional utveckling Stråk och noder pekas ut av staten Behov av underlag inför nästa planomgång Problem Vi vet inte hur godsflödena målpunkter,
Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull!
Åkeribranschens syn på lastsäkring Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se teknikchef i Sveriges Åkeriföretag Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull! Lastsäkring? Åkeriföretagens verksamhet
Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik
[ NY] 1(19) Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik Sampers/Samkalkresultat Ostlänken Järna-Linköping Känslighetsanalys 12 procent mindre personbilstrafik och oförändrad lastbilstrafik
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 4 Uppdatering och omräkning av priser
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 4 Uppdatering och omräkning av priser G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 4 Uppdatering och
Systemanalys av införande av HCT på väg i Sverige. Henrik Pålsson Docent, Förpackningslogistik Lunds universitet
Systemanalys av införande av HCT på väg i Sverige Henrik Pålsson Docent, Förpackningslogistik Lunds universitet henrik.palsson@plog.lth.se Involverade organisationer Arbetsgrupp: Lunds universitet (koordinator)
PM samhällsekonomisk nyttoberäkning av Västlänkens avlastande trängseleffekt
PM samhällsekonomisk nyttoberäkning av Västlänkens avlastande trängseleffekt TRAFIKVERKET Enkla modeller paket 1 Åtgärdsplaneringen 2013-06-07 Enkla modeller paket 1 Åtgärdsplaneringen PM samhällsekonomisk
Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken. Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH
Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH Nya tidsvärden 2008 (kr/h) genomsnittliga inko Sanna tidsvärden Tidsvärden evaluerad Regionala
Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014
Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Innehåll Klimat och transportsektorn Det ohållbara transportsystemet utveckling och drivkrafter Klimatmålen
Vad är ett människoliv värt?
1 Tekniken i skolan 2018, Stockholm 2018-10-18 Vad är ett människoliv värt? Göran Grimvall KTH Fysik grimvall@kth.se Vi reflekterar över bl. a. följande frågeställningar som kopplar teknik till enkla matematiska
Samlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström
Busskostnader Samkalk 1
Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,
Dokumentdatum. Sidor 1(7)
1(7) Manual lågtrafikerade banor, LTB 2.0. Gäller även ver 2.1 År 2011 tog Trafikverket fram en metod-pm som beskriver hur samhällsekonomiska analyser skall genomföras för lågtrafikerade banor 1. Denna
Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser
Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets
Lastbilstrafik miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i inrikestrafiken.
Lastbilstrafik 2018 45 miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i 481 miljoner 481 miljoner ton gods fraktades, varav 99 % i 43 miljarder 43 miljarder tonkilometer genomfördes, varav
Bantrafik miljoner resor gjordes på järnväg under miljoner resor gjordes på spårväg. 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan
Bantrafik 217 229 miljoner resor gjordes på järnväg under 217 159 miljoner resor gjordes på spårväg 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan 15 568 km järnvägsspår finns i Sverige 13 331 miljoner personkilometer
Godsflöden i Sverige Analys av transportstatistik inom lastbilstrafik, bantrafik och sjötrafik. Rapport 2012:8
Godsflöden i Sverige Analys av transportstatistik inom lastbilstrafik, bantrafik och sjötrafik Rapport 2012:8 Godsflöden i Sverige Analys av transportstatistik inom lastbilstrafik, bantrafik och sjötrafik
EXAMENSARBETE. Kostnadsanalys vid störningar i infrastrukturen. En utvärdering av modeller som kan användas för att beräkna
EXAMENSARBETE Kostnadsanalys vid störningar i infrastrukturen En utvärdering av modeller som kan användas för att beräkna samhällsekonomiska kostnader vid naturolyckor Moa Johansson Hillevi Sandell 2016
Sampers användardag 2013-06-18
Sampers användardag 2013-06-18 Dagordning Sampers användardag 18 juni 2013 Inledning 9:30-10:00 Modellens känslighet 10:00-11:00 Kalibrering och validering 11:00-11:30 Lunch 11:30-12:30 Kalibrering och
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader
Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 21. Trafikens externa
PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3
UPPDRAGSNAMN PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 Bakgrund Trafikverket har givit WSP i uppdrag att analysera klimatpåverkan från den planerade höghastighetsjärnvägen mellan
ASEK KALKYLVÄRDEN I SAMMANFATTNING
ASEK KALKYLVÄRDEN I SAMMANFATTNING ASEK KALKYLVÄRDEN I SAMMANFATTNING 3 Förord Under 1998 99 arbetade med att ta fram reviderade kalkylvärden på kommunikationsområdet på uppdrag av regeringen. Arbetet
PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen
PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen Sammanfattning Detta PM avser beskriva uppdatering av kalibreringskonstanter i Sampers regionala modell för Skåne/Själland, så kallade barriärkonstanter.
Angående tjänstetidsvärden
Nils Bruzelius Rev. 1: 1998-08-17 Angående tjänstetidsvärden 1. Inledning Jag hänvisar till: - brev från Patrik Nylander daterat den 22 juni 1998 - Persontidsvärden, Ett första utkast, 26 maj 1998, av
Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv
Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv Maria Börjesson Professor of Economics VTI Swedish National Road and Transport Research Institute KTH Royal Institute of Technology maria.borjesson@vti.se
Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet
Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 PM Effekter för godstrafik Systemanalys ÅP 2018-2029 1(12) Kopia till: Effekter för godstrafik Systemanalys
Värdering av tidsvinster och högre tillförlitlighet för godstransporter
VTI notat 24-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Värdering av tidsvinster och högre tillförlitlighet för godstransporter IngeVierth Förord Inom ramen för den femte översynen av samhällsekonomiska
Analysera och värdera nuvarande principer för värdering av tid för resor som görs i tjänsten.
Nils Bruzelius 2002-02-11 Utkast 2.0 VÄRDERINGEN AV TID I PERSONTRAFIK 1. Inledning och syfte På uppdrag av ASEK gör SIKA för närvarande en genomgång av samhällsekonomiska kalkylprinciper och kalkylvärden
Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner
Bulletin 267, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Samtrafiken Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner vid bytespunkter Tillämpningsrapport Hans Thorselius
Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.
Banverket/HK 1999-02-16 Lena Wieweg Känslighetsanalyser, järnvägsinvesteringar 1. Beskrivning Med syfte att studera kalkylresultatens känslighet för förändringar av ett antal kalkylvärden/parametrar har
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Modell för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg
[ NY] 2018-03-13 1(6) Kopia till: Modell för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg 1. Inledning Modellen för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg får användas för att beräkna samhällsekonomiska
BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.
BILAGA 2 Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Skönberga 11:83 Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Skönberga 11:83 Egna kommentarer
PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen
PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen Sammanfattning Detta PM avser beskriva uppdatering av kalibreringskonstanter i Sampers regionala modell för Skåne/Själland, så kallade barriärkonstanter.
Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt
Analysera och prognosticera godstrafik Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt Samgods vad är det? Samgodsmodellen är ett verktyg som används för att göra analyser, bedömningar och prognoser för
7XEXMWXMWOEQIHHIPERHIR
7XEXMWXMWOEQIHHIPERHIR Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, 2001 Swedish national and international road goods transport, 2001 SSM 005:0204 2 Innehåll Contents Sida/page 3 Till läsaren Some
Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska nyttoeffekter
1(7) Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska nyttoeffekter Investeringar i baninfrastruktur omfattar inte alltid bara byggande av själva järnvägen. Järnvägsstationen är den plats i järnvägssystemet
Innehåll. Tabeller Tables. Contents. Sida/ page
Statistiska meddelanden SSM 01:14 (TK45 SM 0104) Utrikes och inrikes trafik med fartyg år 2000 Swedish shipping year 2000 Statistikansvarig myndighet Statens institut för kommunikationsanalys Box 17 213
SSM 021:0404 Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2003
pí~íáëíáëâ~=ãéççéä~åçéå SSM 021:0404 Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2003 Shipping goods 2003 2 Innehåll Contents Sida/ page 4 Till läsaren Some explanations 5 Statistikansvar och publicering Dissemination
EN NORRMAN ÄR MER VÄRD ÄN EN SVENSK OM GRÄNSÖVERSKRIDANDE INFRASTRUKTURPLANERING I NORDEN
EN NORRMAN ÄR MER VÄRD ÄN EN SVENSK OM GRÄNSÖVERSKRIDANDE INFRASTRUKTURPLANERING I NORDEN Lars Westin Centrum för regionalvetenskap (Cerum) Umeå universitet FINANSIÄRER FRÅN EU OCH NORDEN Kvarkenrådet
Version 1
2014-06-24 Version 1 WSP har på uppdrag av Transportstyrelsen tagit fram ett enkelt, övergripande verktyg för att beräkna hur befolkningen påverkas av olika bullerminskande åtgärder, samt hur detta värderas
VÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIKENS TJÄNSTER - Implikationer för organisation, utveckling, planering och finansiering
VÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIKENS TJÄNSTER - Implikationer för organisation, utveckling, planering och finansiering Under VT 2011 planerar SAMOT att rekrytera en doktorand. Ämnesinriktning föreslås vara
PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport
SIKA Rapport 2005:10 Kort om Prognoser för person- och godstransporter år 2020 Innehåll 3 Inledning 5 Antaganden om omvärlden 7 Jämförelse person- och godstransporter 8 Persontransporterna 2020 12 Godstransporterna
Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)
PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter
Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter Johan Ericson Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Tekniska mässan,
Diskussionsunderlag samhällsekonomiska kalkyler
Datum: 2011-06-15 Version: 2.0 Beteckning: PM Partnerskap Bergslagsbanan c/o Falun Borlänge-regionen AB Forskargatan 3 781 70 Borlänge Telefon 0243-24 80 50 E-post: info@bergslagsbanan.se www.bergslagsbanan.se
Huvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
SIKA Statistik Vägtrafik Utländska lastbilstransporter i. Sverige
SIKA Statistik 2008:22 Vägtrafik Utländska lastbilstransporter i Sverige - SIKA Statistik 2008:22 Vägtrafik Utländska lastbilstransporter i Sverige - Statens institut för kommunikationsanalys 2 SIKA Statistik
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Strategier för genomförande av banarbeten
RAPPORT Strategier för genomförande av banarbeten Spår- och växelbyten Gävle - Åänge Samhällsekonomisk analys 2019-03-06 1 (16) TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr
Modell för enkel samhällsekonomisk järnvägsanalys - ENJA
[ NY] 2018-11-14 1(6) Kopia till: Modell för enkel samhällsekonomisk järnvägsanalys - ENJA Inledning Modellen för enkel samhällsekonomisk järnvägsanalys, ENJA, är avsedd att användas för att erhålla snabba
SIKA Statistik Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska. lastbilar, fjärde kvartalet 2006
SIKA Statistik 2007:10 Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, fjärde kvartalet 2006 Swedish national and international road goods transport, fourth quarter year 2006 SIKA Statistik
5 Samhällsekonomiska effekter
5 Samhällsekonomiska effekter Bakgrund I uppdraget till Banverket att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen 2010-2019 framgår att för var och en de utpekade planeringsnivåerna
Detta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss?
VINNA FRAMTIDENS KUNDER Kollektivtrafikens marknadspotential är stor, cirka 50 procent av den vuxna befolkningen åker kollektivt någon gång då och då. Gruppen har med andra ord insikt i såväl trafikens
Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen
Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Järnvägens transportproblem År 2006 mdr tonkm År 2050 Tillgänglig kapacitet 22,3
REGIONALISERING KLIMATSCENARIO. Rapportnummer 2015/ Diarienummer: TRV 2016/18483
REGIONALISERING KLIMATSCENARIO 20151105 Rapportnummer 2015/10215809 Diarienummer: TRV 2016/18483 INLEDNING Projektet omfattar en regionalisering av trafikutvecklingen i Trafikverkets Klimatscenario. Regionaliseringen
Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga
Sammanfattning. Kalkylerna är robusta
Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra
SIKA Statistik 2006:11. Vägtrafik. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, fjärde kvartalet 2005
SIKA Statistik 2006:11 Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, fjärde kvartalet 2005 Swedish national and international road goods transport, fourth quarter 2005 SIKA Statistik 2006:11
JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM. Västra Stambanan
JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM Västra Stambanan Samhällsekonomiska vinster genom utbyggnad av sträckan Göteborg-Floda med en bergtunnel norr om sjön Aspen 2017-10-03 Beräkningar: Bengt Bohlin Foto: Björn Stahre
Ådalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Samkalk. Matrisprogram. Bilaga 1 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4
Matrisprogram Bilaga 1 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4 Beräkning för Nationella resor... 1 Beräkningsgång för personbilstrafikanter... 1 Använda begrepp och förkortningar...
Matris med lätta fordon i yrkestrafik
Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet
Stråkanalys Projekt Fjällvägen
Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner
Förseningar, restidsosäkerhet och trängsel i samhällsekonomiska kalkyler. Underlag till ASEK-arbetet 2002
Förseningar, restidsosäkerhet och trängsel i samhällsekonomiska kalkyler Underlag till ASEK-arbetet 2002 Jonas Eliasson Transek AB 3 maj 2002 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION 3 2 FÖRSENINGAR, RESTIDSVARIATION,
Lastbilstrafik miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 2017, varav 99 % i inrikestrafiken.
Lastbilstrafik 217 42 miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 217, varav 99 % i inrikestrafiken. 3,1 miljarder 3,1 miljarder km kördes, varav 93 % i inrikestrafiken. 455 miljoner 455 miljoner
Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt
Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg förklarad på ett enklare sätt Kort om analyser, fakta och prognoser Om utvecklingsplanen Denna folder är en översikt av rapporten Trafikverkets trafikslagsövergripande
Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13
Sampers användardag Ny modell för långa resor Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Bakgrund Tidigare Vinnova-projekt om höghastighetståg. Genomfördes tillsammans med KTH Modelltekniska brister
Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010
Bilaga pressinformation 2011-02-02 Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk
BV Banverket UA Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser. Analys & Strategi 37 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 -
Banverket UA 2030 I detta alternativ framträder de största effekterna i ett band i norra Götaland/södra Svealand, samt i ett sammanhängande område norr om Mälaren längs hela Norrlandskusten. BV 2030 Förändrad
Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta
Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se
Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus KTH Järnvägsgrupp
Systemanalys Gävle-Göteborg
Vision Bergslagsbanan och Systemanalys Gävle-Göteborg Genomgång med Partnerskap Bergslagsbanans lednings-/tjänstemannagrupp 26 oktober 2010 2010-10-24 Trafikverket arbetar utifrån transportpolitiska mål
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning