Inflyttning till landsbygden - drivkrafter, förutsättningar och framtid Jan Amcoff Kulturgeografiska Inst, Uppsala Universitet Bidrag till seminarium vid LISAs partnerskapsmöte Lögnäs Gård, Halland 25 oktober 2010
Bosätter sig människor på landsbygden?
Bosätter sig människor på landsbygden (<1 000 inv)?
Landsbygdens* befolkningsutveckling** 1970-2005 1970 1980 1990 1995 2000 2005 N län (32%) Sverige (22%) 82,9 89,2 89,6 90,7 91,1 90,3 70-talet: 80-talet: 1990-95: 1995-00: 2000-05: 7,6% 0,4% 1,3% 0,4% -0,9% 1 988 1 946 2 007 2 010 1 985 1 993 70-talet: 80-talet: 1990-95: 1995-00: 2000-05: -2,1% 3,1% 0,2% -1,2% 0,4% *Platser med <1 000 inv vid tätortsavgränsningen 2005 **Tusentals invånare
Netto och brutto Bakom de måttliga nettoförändringarna finns stora bruttoflyttningar Varje år flyttar omkring 93 000 ( 1% av bef) personer till landsbygden i Sverige* Ungefär lika många flyttar därifrån Befolkningsutvecklingen netto påverkas också av hur många som föds och dör (ungefär 1 procent av befolkningen årligen) *från en tätort > 1 000 invånare eller från landsbygd i annan kommun
Inflyttningens konkreta avtryck Flertalet av landsbygdens inflyttare hamnar i befintliga hus, men Hus rivs Hus avpermanentas Genomsnittlig hushållsstorlek minskar Nya hus måste tas i anspråk för att härbärgera en konstant befolkning
Permanentning av fritidshus
Nya hus / Nya byar
Var finns den nytillkomna bebyggelsen?
Varför flytta till landsbygden? Förklaringsansatser i litteraturen Nya medelklassens reaktion på samhällsutvecklingen Utträngning av stadens svaga Anknytningsrelaterad inflyttning Boendemiljöns attraktionskraft Biofili Kulturarv
Varför flytta till landsbygden? Förklaringsansatser i litteraturen Nya medelklassens reaktion på samhällsutvecklingen Utträngning av stadens svaga Anknytningsrelaterad inflyttning Boendemiljöns attraktionskraft Biofili Kulturarv
Nya medelklassen?
I vilka hus bosätter sig landsbygdens inflyttare?
Utbildningsnivå bland landsbygdens inflyttare
Utbildningsnivå och husval bland landsbygdens inflyttare
Varför flytta till landsbygden? Förklaringsansatser i litteraturen Nya medelklassens reaktion på samhällsutvecklingen Utträngning av stadens svaga Anknytningsrelaterad inflyttning Boendemiljöns attraktionskraft Biofili Kulturarv
Utträngning ur städer? Markkostnad är billigare på landsbygden, men Inflyttare till landsbygden har hyggliga (men inte höga) inkomster Utan stöd i kvalitativa studier Ologisk hypotes Lika billigt boende + hygglig service finns i mindre tätorter (Knäred, Veinge, O-ström, etc)
Varför flytta till landsbygden? Förklaringsansatser i litteraturen Nya medelklassens reaktion på postmodernitet Utträngning av stadens svaga Anknytningsrelaterad inflyttning Boendemiljöns attraktionskraft Biofili Kulturarv
Anknytningsrelaterad inflyttning till landsbygden Släktindikator (familjenamn etablerat i inflyttningsförsamlingen) alltför osäkert mått för att bedöma anknytningsrelaterade inflyttningens omfattning Släktindikator halverad i fritidshusområden Släktindikator förhöjd bland Nybyggare Inflyttare till lantbruksfastigheter Inflyttning > 5-6 mil från större stad Anknytning är inte unikt för landsbygden 40-50 år har gått sedan urbaniseringens klimax
Varför flytta till landsbygden? Förklaringsansatser i litteraturen Nya medelklassens reaktion på samhällsutvecklingen Utträngning av stadens svaga Anknytningsrelaterad inflyttning Boendemiljöns attraktionskraft Biofili Kulturarv
Genetiskt betingad biofili Förhistorisk tid: savann= bäst livsbetingelser Stor spridning för genom med savann-preferenser Kan det förklara flyttning till landsbygden? Oklart och kontroversiellt Skogsbryn överrepresenterade vid nybyggnation på landsbygden
Utslag av en lantlig kultur? En lantlig kultur Städer ett nödvändigt ont? Småbrukarrörelsen Frisksportarrörelsen Sportstugor Fritidshus
Varför vände avfolkningstrenden på 1970 och 80-talen? Varför mera här än där? Landsbygdsboendet möjliggjordes Landsbygden uppskattad boendemiljö sedan länge Bilen allmän under 1960-talet Vägförbättring under 1970-talet Inflyttning väger upp höga dödstal (p g a ålderstigen befolkning kring år 1970) under 1980-talet Markägostruktur förklarar geografiska skillnader i bebyggelseutveckling Förändringar i planeringslagstiftning betydelselösa Politisk majoritet är utan betydelse Närhet till service (skola/butik) är utan betydelse
Landsbygdsinflyttningens framtidspotential I Hur kommer befolkningsstrukturen att förändras; vad vet vi? (oföränderliga/irreversibla attribut) Befolkningen åldras Tvetydig koppling till landsbygdsinflyttningen Ökad andel invandrarbakgrund Underrepresenterade bland landsbygdens inflyttare Höjd utbildningsnivå Underrepresenterade bland landsbygdens inflyttare Andra faktorer Reversibla förskjutningar i befolkningsstrukturen Förändrade möjligheter / värderingar
Landsbygdsinflyttningens framtidspotential II 22 procent av svenskarna bor på landsbygden år 2005 (<1 000 inv) 23 procent av den mellankommunala flyttningen har landsbygdsdestination 30 procent uttrycker preferenser för att bo på landsbygden Skillnaden preferenser-flyttning jämnt fördelad mellan kön, åldrar, socioek grupper, etc
Slutsatser Landsbygdens befolkningsstorlek är konstant men döljer stora befolkningsrörelser brutto Nya bostadshus byggs kring större städer Vanligaste motivering: boendemiljön Biofili / kulturellt arv Inflyttningen till landsbygden tog fart när den blev möjlig Lagstiftning, politik, planering och serviceutbud är av mindre betydelse Framtid?