Åtgärdsklassificering RDK:s fortbildningsdagar 13 mars 2014 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Åtgärdsklassificering i allmänhet: Dåtid, nutid, framtid Nationellt och internationellt KVÅ 1
Emendor Consulting AB Utbildningar i diagnos- och åtgärdsklassificering samt i DRG En-, två- och tiodagarskurser Revisioner Klassificering Följsamhet till ersättningssystemens regelverk Medicinska revisioner För att få information om hälso-och sjukvården behöver vi data om: Vilka sjukdomar och övriga tillstånd är orsaken till patienternas kontakter med hälso-och sjukvården? Hur utreds och behandlas patienterna? Vilka åtgärder utförs? 2
För sjukdomar och övriga tillstånd finns internationellt använda klassifikationssystem: ICD(International Classificationof Diseasesand Related Health Problems) ICF(International Classification of Functionality) ICD-O (International Classificationof Diseasesfor Oncology) ICPC(International Classification of Primary Care) ICNP(International Classification for Nursing Practice) Alla dessa ingår i WHO-FIC: WHO Family of International Classifications 3
För åtgärder finns idag inget internationellt allmänt använt klassifikationssystem International Classificationof Medical Procedures ICMP Framtagen 1978 av WHO Blev aldrig internationellt accepterad Lades ner 1989 4
ICHI International Classification of Health Interventions WHO-leddutvecklingaven ny internationell(?) åtgärdsklassifikation 5
6
1963 startade i USA och England ett projekt för att jämföra sjukhusvårdade patienter Generaldirektör Engel på Medicinalstyrelsen drev fram att Sverige skulle delta Försöksprojekt i Uppsala. Björn Smedby aktiv i arbetet ICD-7 Den amerikanska operationsklassifikationen hyfsades till svensk terminologi 7
Från 1973 rapporteras diagnoser och åtgärder för samtliga vårdtillfällen i slutenvård i Sverige Nationella åtgärdsklassifikationer i Norden: Danmark 1973 Island 1982 (ICMP) Finland 1983 Norge 1985 8
Åtgärdsklassifikationer internationellt: USA: 1959: The International Classification of Diseases, Adapted for Indexing of Hospital Records and Operation Classification (ICDA) 1979: ICD-9-CM (Clinical Modification) 2014-10-01: ICD-10 Procedure Coding System (ICD-10-PCS) ICD-10-CM och PCS införs1 okt2014 CurrentProceduralTerminology(CPT) -öppenvård Nursing Interventions Classification(NIC) Åtgärdsklassifikationer internationellt: Australien: Australian Classification of Health Interventions (ACHI) Canada: Canadian Classification of Health Interventions (CCI) Storbritannien: Office of Population Censuses and Surveys Classification of Interventions and Procedures (OPCS-4), Read codes (primärvård) Tyskland: Operationen- und Prozedurenschlüssel(OPS) 9
Den svenska operationsklassifikationen tillämpades fram till och med 1996 då i sin sjätte upplaga Baserad på den amerikanska operationsklassifikationen 10
1987 i Sjusjöendiskuterades inom NOMESKO för första gången en gemensam nordisk operationsklassifikation 1989 i Uppsala startade det egentliga arbetet 1996 förelåg den första versionen av NCSP (NOMESCO Classification of Surgical Procedures) Nordiskt Center för klassifikationer i hälso-och sjukvården ansvarar för masterversionenav NCSP (NSCP-E, engelsk version) Varje nordiskt land har sin egen nationella version Även Estland använder NCSP-E 11
Nationella NCSP-versionerhar utvecklats åt olika håll 2012 släpptes kravet på konsensus mellan länderna om nationella ändringar Endast 48 % av åtgärderna i NCSP är gemensamma Diskussioner har startat om en genomgripande revision av NCSP men inga beslut är fattade 12
1997 kom Klassifikation av kirurgiska åtgärder - KKÅ97 Den svenska versionen av den nordiska operationsklassifikationen NCSP ((NOMESCO Classification of Surgical Procedures) 13
Hur blev det KVÅ - Klassifikation av vårdåtgärder? I Klassifikation av operationer fanns sedan 1963 9000-serien Eget kapitel med vissa mer omfattande åtgärder av icke operativ art Ex: 9006 Cystoskopi 9204 Hjärtkateterisering 9225 Smärtbehandling 9390 Sondmatning 14
GÅL, gemensam åtgärdslista Projekt bedrevs 1994-1997 för åtgärder inom internmedicin och psykiatri TÅL, Temporär åtgärdslista Komplettering till KKÅ97. I stort sett identisk med 9000-serien 15
KMÅ, Klassifikation av medicinska åtgärder Utvecklingsarbetet startade 1998 Principer 1. Patientrelaterade 2. Vårdgivaroberoende 3. Lokaloberoende 4. Tidsoberoende 5. Diagnosoberoende 6. Kostnadsoberoende 16
Första KMÅ-versionen år 2000 Bakläxa Föreslagna strukturen inte hållbar Fler specialistföreningar och yrkesföreningar (paramedicinska) inkluderades 2002 samordning med VGR:s BESIS-projekt (Beskrivnings- och ersättningssystem i specialiserad öppenvård) KÅVO Klassifikation av åtgärder inom vård och omsorg 17
Första versionen av KVÅ 1 januari 2005 KKÅ och KMÅ Integrerar kirurgiska och icke-kirurgiska åtgärder i en databas Temporära åtgärdslistan försvinner Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ KVÅ KKÅ Klassifikation av kirurgiska åtgärder KMÅ Klassifikation av medicinska åtgärder 18
Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ KVÅ 2014: KKÅ(Klassifikation av kirurgiska åtgärder, cirka 5.925 åtgärder) KMÅ(Klassifikation av medicinska åtgärder, cirka 3.659 åtgärder) KVÅ 2014 totalt: 9.584 åtgärder Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Rapporteringsskyldighet till Socialstyrelsen enligt KKÅ har gällt sedan 1997 KMÅ obligatorisk att använda fro m 2007-01-01 19
Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Problemet med KVÅ: Vad ska registreras? Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ AV034 AV036 AV061 XS002 XT001 XV004 Provtagning UNS Röntgenundersökning UNS Annan specificerad provtagning Behandling under vårdtillfälle Remiss UNS Journaldokumentation UNS 20
Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Våra grundläggande rekommendationer: Alla åtgärder i KKÅ bör registreras KMÅ bör användas med sunt förnuft Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Sunt förnuft (ur SoS anvisningar): Med hjälp av KMÅ-koderkan man nu beskriva vården mycket detaljerat, men för att inte sjukvården ska belastas av åtgärdsregistrering in absurdum bör KMÅ användas med sunt förnuft. Man måste således inte koda och registrera varenda åtgärd som gjorts. Socialstyrelsen kan dock inte peka ut exakt vilka åtgärder som ska registreras eftersom detta måste avgöras från fall till fall av ansvarig vårdpersonal 21
Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Våra grundläggande rekommendationer: Alla åtgärder i KKÅ bör registreras KMÅ bör användas med sunt förnuft Normalbesök Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Normalbesök (ur SoS anvisningar): Smärre och rutinartade åtgärder ska dokumenteras i journalen men behöver inte kodas och registreras i medicinska register 22
Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Åtgärder som ingår i normalbesök behöver ej kodas och registreras Genomgång av journal Inhämtande av anamnes Rutinundersökningar Läkemedelsförskrivning Sjukintyg Suturtagning och enklare omläggning Kapillär och venös provtagning Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Våra grundläggande rekommendationer: Alla åtgärder i KKÅ bör registreras KMÅ bör användas med sunt förnuft Normalbesök Anpassade åtgärdslistor per landsting/verksamhetsområde/enhet 23
Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Lathundar per specialistområde finns på Socialstyrelsens hemsida: Specialistföreningarna ska ansvara för lathundarna Endast psykiatrins lathund är uppdaterad (2014) Övriga ej uppdaterade på fler år Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Våra grundläggande rekommendationer: Alla åtgärder i KKÅ bör registreras KMÅ bör användas med sunt förnuft Normalbesök Anpassade åtgärdslistor per landsting/verksamhetsområde/enhet DRG-påverkande KMÅ-koder 24
Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Vilka åtgärder påverkar DRG? Vägledning till NordDRG Åtgärder som bara styr till DRG i öppenvård http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attac hments/19299/2013-12-24.pdf Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ Vid varje årsskifte uppdateras KVÅ med ändringar, tillägg och borttag av koder Önskemål om uppdateringar ska lämnas in senast 1 januari för att kunna genomföras till kommande årsskifte 25
Klassifikation av vårdåtgärder KVÅ Kodstruktur KKÅ (AAANN) 1:a position: Organsystem 2:a position: Anatomisk eller funktionell undergrupp 3:e position: Metod, teknik eller syfte 4-5:e position: Specifikation Öppen, endoskopisk etc Klassifikation av vårdåtgärder KVÅ Kodstruktur KMÅ (AANNN) 1:a position: Typ av åtgärd 2:a position: Organsystem 3-5:e position: Löpnumrering 26
KMÅ - Kodstruktur AANNN: Första bokstaven i koden anger kapitel A, B, C utredande åtgärder, 971 koder D, E, F behandlande åtgärder, 430 koder G kompensation, information/undervisning, samordning eller administrativ handläggning, 44 koder P ICF-associerade utredande åtgärder, 132 koder Q ICF-associerade behandlande åtgärder, 190 koder S Anestesiåtgärder och blockader, 1.700 koder U Lokala, evtillfälliga, koder X övriga åtgärder, 65 koder Z tilläggskoder, 127 koder Framtid 27
ICHI International Classification of Health Interventions WHO-leddutvecklingaven ny internationell(?) åtgärdsklassifikation Utvecklingen av ICHI: Start 2007 Principer för strukturen fastställda 2010 Alphaversion oktober 2012 28
ICHI baseras på Australian Classification of Health Interventions (ACHI) ICHI ska innehålla åtgärder avseende: Akutvård Primärvård Funktionsassisterande åtgärder Rehabilitering Traditionell medicin Förebyggande vård Folkhälsa Vårdstödjande åtgärder (t ex transporter) 29
ICHI ska innehålla åtgärder utförda av: Läkare Tandläkare Sjuksköterskor Paramedicinare Utövare av traditionell medicin Socialarbetare Folkhälsoarbetare ICHI ska inte innehålla uppgifter om: Orsaken (diagnos, funktionshinder) till åtgärder Vem som utfört åtgärden Var åtgärden utförts 30
ICHI:s struktur bygger på tre axlar: Target, exempel: Anatomi Funktion Traditionell medicin Action, exempel: Diagnostik Behandling Förebyggande Means, exempel: Approach (öppen, endoskopisk) Teknik (strålning, MR) ICHI-koden 7 tecken Target 3 tecken Action 2 tecken Means 2 tecken Ytterligare specifikation kan göras av enskilda länder 31
ICHI ska kunna användas (rakt av) som en nationell åtgärdsklassifikation ICHI kan utgöra underlag för nationsspecifik utveckling Befintliga åtgärdsklassifikationer bör mappastill ICHI ICHI ska kunna användas för internationella jämförelser Idag finns en alphaversion innehållande: Medicinska/kirurgiska åtgärder avseende. Öga Öra Blod Nervsystemet Andningsorganen Funktionsförbättrande åtgärder Folkhälsoåtgärder 32
Tack till: Björn Smedby Dag Swenson Lars Berg Hubertus van Paaschen Gunnar Henriksson Olafr Steinum 33