Vindkraftsutbyggnad på Granberget norr om Sikeå

Stefan Widén AB Vindkraftsutbyggnad på Granberget norr om Sikeå Miljökonsekvensbeskrivning 31 januari 2008 ÅF Infraplan Nord Enetjärn Natur AB Granér Natur och Miljö

Förord 2 Ambitionerna för utbyggnad av förnyelsebara energikällor har höjts i Sverige, vilket bland annat märkts i förändrad lagstiftning för att underlätta vindkraftutbyggnad. Samtidigt har den tekniska utvecklingen gått framåt och de vindkraftverk som nu byggs är betydligt effektivare än de som fanns på marknaden för bara 5 år sedan. Stefan Widén AB tänker därför söka om ett utökat tillstånd för vindkraftanläggningen på Granberget norr om Sikeå, där de sex tidigare tillståndsgivna vindkraftverken utökas med ytterligare fem verk samtidigt som effektgränsen tas bort. De tillkommande vindkraftverken är placerade mellan de hittills tillståndsgivna vindkraftverken och Sikeå samhälle. Motiven till denna utökning är bland annat att: Vindkraftanläggningen bättre nyttjar platsens goda vindenergi och elnätets distributionskapacitet. Utvidgningen söderut inte innebär att något vindkraftverk kommer närmare bostäder än de redan tillståndsgivna verken. Robertsfors kommun har påbörjat arbetet med att upprätta en detaljplan för vindkraft i området för att möjliggöra en utökning. Detta dokument har i utkastform utgjort samrådshandling för det samråd som hölls i oktober/november 2007 enligt 6 kap Miljöbalken och utgör även Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för den detaljplan som är under upprättande. Syftet med en MKB är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla konsekvenser som ett projekt kan medföra samt föreslå åtgärder så att eventuella negativa effekter blir så små som möjligt. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande till om de nya vindkraftverken inte etableras, det så kallade nollalternativet. Malmö 31 januari 2008 Jerry Schön Projektledare, Stefan Widén AB Administrativa uppgifter Sökande Stefan Widén AB, (Org. nr. 556651-9715) Vikingsbergsvägen 32, SE-217 74 Malmö Handläggning av ansökan Denna miljökonsekvensbeskrivning är framtagen på uppdrag av Stefan Widén AB av: Stefan Widén AB är ett bolag vars affärsidé är att projektera och driva vindkraftsanläggningar samt investera i utvecklingen av andra miljövänliga energislag. Sommaren 2005 förvärvade Stefan Widén AB tillstånd och avtal rörande den planerade vindkraftanläggningen på Granberget norr om Sikeå i Robertsfors kommun. Prövningskod Prövningskod 40.100 enligt Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1988:899): Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat, om den sammanlagda effekten är minst 125 kw. Fastigheter som berörs av ansökan De tre fastigheter som berörs direkt av den föreslagna vindkraftetableringen eller förslaget till planområde är Robertsfors Sikeå 36:1, Robertsfors Granberget 1:16 och Robertsfors Sikeå 6:24. ÅF Infraplan Nord, Långviksvallen 20, SE-922 66 Tavelsjö. Tel. 010-505 61 90, Enetjärn Natur AB, Långviksvallen 22, SE-922 66 Tavelsjö, Tel. 090-710952, Granér Natur och Miljö, Brogatan 11, SE-903 25 Umeå. Tel. 090-120071 I uppdraget har i huvudsak följande personer medverkat: Tryggve Sigurdson, ÅF, uppdragsledare MKB Tomas Strömberg, ÅF, planfrågor. Anders Granér, Granér Natur och Miljö Stina Lundström, Enetjärn Natur AB Sökandens ombud är: Advokaten Nils Ryrberg, Advokatfirman Åberg & Co AB, Box 16295, 103 27 Stockholm.

Innehåll 3 Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 6 1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen... 6 1.2 Miljöbalken... 6 2. Landskapets förutsättningar... 8 2.1 Landskap och topografi... 8 2.2 Markanvändning i området... 8 2.3 Närmaste bebyggelse... 8 2.4 Skyddsområden... 8 2.5 Rennäringen... 10 2.6 Jakt... 10 3. Presentation av projektet... 10 3.1 Lokalisering... 10 3.2 Områdets lämplighet för vindkraft... 10 3.3 Områdets vindläge... 10 3.4 Anläggningens utformning och omfattning... 12 4. Alternativ... 15 4.1 Alternativa platser... 15 4.2 Alternativ utformning... 18 4.3 Nollalternativ... 18 12. Konsekvenser under byggtiden... 42 13. Återställande... 42 14. Uppfyllelse av uppsatta miljömål... 43 14.1 Nationella miljömål... 43 14.2 Regionala miljömål... 43 14.3 Lokala miljömål... 43 15. Samlad bedömning... 44 16. Villkor, uppföljning och kontroll... 44 17. Samrådsredogörelse... 45 17.1 Förberedande samråd... 45 17.2 Samråd om miljökonsekvensbeskrivningen... 46 17.3 Länsstyrelsens beslut... 47 17.4 Val av huvudalternativ mot bakgrund av samrådet... 47 Referenser... 48 Foton och illustrationer... 49 5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet... 19 5.1 Ljud... 19 5.2 Skuggbildning/reflexer... 22 5.3 Risker... 24 5.4 Elektromagnetiska fält... 25 6. Konsekvenser för landskapsbilden... 26 6.1 Landskapsbild... 26 6.2 Planerade skyddsåtgärder avseende påverkan på landskapsbilden... 26 6.3 Kvarvarande konsekvenser på landskapsbilden... 26 7. Konsekvenser för naturmiljön... 30 7.1 Naturmiljön... 30 7.2 Fåglar... 32 7.3 Däggdjur... 35 7.4 Generella konsekvenser på naturmiljön... 35 7.5 Utsläpp till mark, luft och vatten... 35 8. Konsekvenser för rennäringen... 36 8.1 Bedömningsgrunder... 36 8.2 Generella konsekvenser... 36 8.3 Bedömda konsekvenser för Malå skogssameby... 37 8.4 Bedömda konsekvenser för Grans sameby... 38 8.5 Uppföljning... 38 9. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet... 39 10. Konsekvenser för jakten... 40 11. Konsekvenser för kulturmiljön... 40 Bilagor: Bilaga 1: Ljudberäkningar, resultatrapporter Bilaga 2: Skuggberäkningar, resultatrapporter Bilaga 3: Fotomontage, resultatrapporter Bilaga 4: Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder.

Sammanfattning 4 Lokalisering Den föreslagna vindkraftetableringen är lokaliserad inom fastigheterna Robertsfors Sikeå 36:1, Robertsfors Granberget 1:16 och Robertsfors Sikeå 6:24 och ligger inom och sydväst om den detaljplan för vindkraft som finns i området, se karta på nästa sida. Nuvarande förhållanden Området där vindkraftverken planeras stå består av skogsmark, som även i framtiden kommer att kunna brukas. Området är väl lämpat för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. En vindkraftanläggning på platsen bedöms inte konkurrera med några allmänna intressen för natur, kultur eller friluftsliv. Sex av de elva verklokaliseringarna ryms inom den detaljplan Robertsfors kommun upprättat för vindkraft. Området för de fem tillkommande verken är inte detaljplanerat. Områdets lämplighet för vindkraft Det som talar för att området är intressant för vindkraftetablering är att: Platsen har vindresurser i nivå med energimyndighetens kriterium för riksintresse, med öppet läge i förhärskande nordvästlig vindriktning. Det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. Verken avses kopplas in på den 30 kv-ledning som kommer att anläggas för de första sex verken. Områdets karaktär med skogsmark och utblickar främst mot havet gör att synbarhet och störningar begränsas. Ett bra anslutande vägnät finns som underlättar uppförande och drift av verken. Utformning och omfattning Ansökan avser elva vindkraftverk med total höjd på maximalt 150 meter. Den totala installerade effekten avses bli ca 22 MW med en total årsproduktion av ca 60 milj kwh, vilket motsvarar konsumtionen av hushållsel i ca 12 000 normalvillor eller ca 20 000 lägenheter. Konsekvenser Vindkraft producerar elenergi utan utsläpp och innebär därmed mycket liten belastning på naturen. Vindkraftverk bidrar därför till en minskning av de utsläpp som skulle ske med alternativ elproduktion. Konsekvenserna har bedömts för anläggningen som helhet jämfört med ett nollalternativ, som innebär etablering av sex vindkraftverk i det detaljplanerade området (verk 1-6) med en effekt på maximalt 1,5 MW per verk, enligt gällande tillstånd. Sammantaget bedöms vindkraftanläggningen på Granberget innebära att: Miljöskadlig elproduktion kan ersättas. Markanvändningen förändras för ca 4 ha skogsmark. Ljudnivån blir något förhöjd i näromgivningen, dock utan att några riktvärden överskrids. Landskapsbilden påverkas, främst från E4, från det öppna åkerlandskapet i Sikeå och från havet. Med positiv syn på vindkraft som energikälla kan vindkraftverk uppfattas som vackra, men de kan också ofta uppfattas som störande inslag i miljön. Konsekvenserna för växter, djur- och fågelliv bedöms bli små. Risk för kollisioner kan dock finnas mellan större fåglar och vindkraftverken. Nollalternativet innebär etablering av sex vindkraftverk i det detaljplanerade området (verk 1-6) med en effekt på maximalt 1,5 MW per verk, se tidigare upprättad MKB. Sammantaget bedöms de negativa miljökonsekvenserna av den utvidgade anläggningen vara små med föreslagen lokalisering och utformning. Vindkraftanläggningen bidrar dessutom till att uppfylla miljömål och utbyggnadsmål för vindkraft på nationell, regional och lokal nivå. Vindkraftparken kommer att ge förbipasserande en positiv bild av Sikeå som miljöinriktat samhälle. Med det lokala delägande som planeras blir nyttorna också påtagliga för kringboende.

5

1. Bakgrund 6 1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen Världen står inför en rad allvarliga miljöhot, där klimatfrågan på senare tid fått störst uppmärksamhet. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen bidrar till växthuseffekten, som hotar att förändra jordens klimat. Om utsläppen fortsätter att ligga på samma nivå som idag, kommer jordens temperatur att öka med cirka 2-6 grader celsius till år 2100, havsytan kommer att stiga så att kustområden översvämmas. För att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på dagens nivå måste utsläppen minska med 50-70 procent, konstaterar FN:s klimatkommitté IPCC i sin senaste vetenskapliga rapport (2007). Utsläpp av svavel- och kväveföreningar från fossila bränslen leder till att jordbruks- och skogsmark försuras och att hav och vattendrag övergöds. Vindkraft är den typ av elproduktion som ger minst negativ miljöpåverkan; den har små direkta markanspråk, ger inga utsläpp och kräver inga miljöfarliga transporter. IPCC anger en snabb utbyggnad av förnybara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för att motverka klimatförändringen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för kväveoxider. Kärnkraften i Sverige kan börja avvecklas utan att miljöbelastningen ökar, vilket den skulle göra om kärnkraftverken ersätts av fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraften bidrar alltså direkt till att minska miljöbelastningen. I sin prop 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk skrev den föregående regeringen att: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor och ännu outnyttjad potential 1.2 Miljöbalken Miljöbalkens syfte Miljöbalken ska tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av, för miljön, skadliga ämnen. Vindkraftverken ska placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och förorsakar därför inte heller annan påverkan i större omfattning. 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Vindkraftverken placeras där de inte kan påverka värdefulla natur- och kulturmiljöer på ett negativt sätt. 3. den biologiska mångfalden bevaras Vindkraften bidrar till bättre naturmiljö och den biologiska mångfaldens bevarande genom att luftförorenande utsläpp minskas. 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas Produktionssystemet vi i nuläget nyttjar för energiproduktion är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv. Vinden är en miljövänlig energikälla, som rätt använd främjar en långsiktigt god hushållning. 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås, Efter ca 20-25 år monteras ett vindkraftverk ned. Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1% av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för exempelvis ett oljekondenskraftverk är ca 12%. Energimyndigheten har i november 2007 kommit med förslag till nya utbyggnadsmål för vindkraft utbyggnad med 30 TWh vindkraftproduktion år 2020, varav 20 TWh skall vara på land och 10 TWh till havs.

7 Hänsynsregler I 2 kap Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. De regler som anges är: 1. Bevisbörderegeln Stefan Widén AB avser att genom den pågående samråds- och utredningsprocessen visa på behovet av den föreslagna verksamheten och att de miljökonsekvenser som bedöms uppstå är acceptabla. 2. Kunskapskravet Stefan Widén AB har lång erfarenhet av vindkraft och miljöarbete och har därmed den kunskap som krävs för projektering och uppförande av vindkraft. I de fall bolaget inom sin organisation saknar nödvändiga kunskaper har företaget ett brett kontaktnät för konsultation. 3. Försiktighetsprincipen Den senaste beprövade tekniken inom vindkraft kommer att användas. Endast miljö- och kvalitetscertifierade underleverantörer anlitas. Bedömningar och konsekvensanalyser har gjorts med tillräckliga marginaler för att kunna göra en helhetsbedömning. 4. Lokaliseringsprincipen Vid valet av plats har hänsyn tagits till Miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna. Platsen har valts bl a med tanke på att verksamheten ska göra så lite intrång som möjligt på människors hälsa och miljö. Energitillgången i vinden beräknas vara hög. Etableringen påverkar inte något riksintresse. 5. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna en gäst i landskapet då dess effekter är helt reversibla, dvs ett vindkraftverk kan plockas ner och dess effekter på landskapet helt försvinna. Efter ca 20-25 år plockas verken ner för att återvinnas. Verken är i huvudsak tillverkade av återvinningsbara material. 6. Produktvalsprincipen Ett vindkraftverk med en effekt på 2 MW kan varje år producera ca 5 000 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 1100 småhus. Planförslaget innebär således en förbättring av luftkvaliteten, då produktion av el genom vindkraft reducerar behovet av el från fossileldade anläggningar. Se vidare kap 7.5 Utsläpp till mark, luft och vatten. 7. Skälighetsprincipen Verksamheten kommer i viss mån att medföra negativ påverkan på miljön. Med tanke på den vinst vindkraften medför i miljöhänseende (se föregående punkt) anser ändå företaget att hänsynsreglerna uppfylls i den utsträckning som kan bedömas vara skäligt. 8. Ansvar för att avhjälpa skada Vindkraft är en säker energikälla och olyckriskerna är mycket små med de skyddsåtgärder som vidtas. Anläggningen kommer dock även att omfattas av ett tillräckligt försäkringsskydd. 9. Stoppregeln Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller för att miljön försämras avsevärt bedöms som ringa. Skulle detta ändå inträffa kommer verksamheten att omprövas. Vindkraften är förnybar, ger inga försurande och övergödande effekter och bidrar inte till växthuseffekten. Efter ca fyra månaders drift i ett bra vindläge har ett modernt vindkraftverk levererat så mycket energi som det gått åt för att tillverka det. Vindkraften kan ses som

2. Landskapets förutsättningar 8 2.1 Landskap och topografi Området inom den planerade vindkraftparken är präglat av barrskog och små myrar på tunna moränlager. Sluttningen avslutas utanför vindkraftparken vid kusten som här är något flikig och innehåller element av både klippor, sten- och skyddade sandstränder. Öar förekommer bara sparsamt och då närmast kusten. Vindkraftparkens närmiljö domineras av väg E4 väster om området samt den bergtäkt som är placerad omedelbart nordöst om parken. Bergtäkten täcker en yta av ca 20 ha. Här finns också fritidshusbebyggelse som ett pärlband utmed kusten norr om Killingsanden samt söder om Jörrviken. 2.2 Markanvändning i området Platsen för etableringen används idag som skogsbruksmark, med tillhörande jakt och friluftsliv. Området är enligt Robertsfors kommuns översiktsplan klassat som skogsmark. För Granberget finns en detaljplan för 6 verk, Detaljplan för del av Granberget, Robertsfors kommun, som vann laga kraft 2003-07-19. Området gränsar till berg- och grustäkt på Lappkåtaberget, tillstånd som sträcker sig till år 2021. Västerut finns en skjutbana som främst används för pistolskytte. Intill E4 finns en större rastplats med bl a toaletter och bord. Rastplatsen nyttjas flitigt under sommarhalvåret. Söder om området ligger Sikeå hamn, som är hemmahamn för Sikeå BK. Hamnen har gästhamn. I anslutning till hamnen finns dessutom en camping med nio stugor och ett 50- tal husvagnsplatser, en ca 2 km lång kulturstig samt flera bevarade kulturbyggnader. 2.3 Närmaste bebyggelse Den närmast liggande bostadsbebyggelsen är en gård norr om Ståberget, vid E4, som ligger ca 750 m från närmaste planerat verk. I övrigt ligger närmaste bostadsbebyggelse drygt 1 km från etableringen: Granbergets by väster om E4, samt de närmaste husen i Sikeå samhälle ca 1 km åt sydväst, samt fritidsbebyggelsen i Ulldalsviken och Jörrviken ca 1 km sydost om etableringen. Ca 1,5 km nordost om de redan tillståndsgivna verken finns fritidsbebyggelsen på Klintsjölänningen. 2.4 Skyddsområden I 3 och 4 kap Miljöbalken anges vilka hänsyn som ska visas olika allmänna intressen när en myndighet fattar beslut angående en verksamhet eller åtgärd som innebär ändrad markanvändning. Den hänsyn som ska visas är av olika grad beroende på vilken styrka intressena har. Karta 2:1 Skyddsområden Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om ett intresse har status av riksintresse innebär detta att åtgärder som påtagligt skadar de värden som konstituerar riksintresset inte kan tillåtas. I Karta 2:1 redovisas de allmänna skyddområden som finns i näromgivningarna. Inga riksintressen vare sig för naturvården, kulturminnesvården eller det rörliga friluftslivet finns i området. Väg E4 som går norr om området och är riksintresse för kommunikationer. Killingsanden sydost om utredningsområdet utgör ett Natura 2000-område enligt EU:s Art- och habitatdirektiv. Direktivet pekar ut värdefulla habitat (naturtyper) och arter som i ett europeiskt perspektiv betraktas som skyddsvärda och därför skyddas i ett sammanhängande europeiskt nätverk av naturområden, det s k. - Natura 2000. Det skyddade området omfattar totalt 15 ha varav 7,8 ha är utpekade som habitatet Sandstränder med perenn vegetation i Östersjön (habitatkod 1640). fågelskyddsområde etc.).

Malå skogssameby 9 Malå är en skogssameby som bedriver renskötsel från Sorsele-Slagnäs i nordväst och ner till kusten i sydost vid Robertsfors-Lövånger- Bureå. Åretruntmarker finns i stort sett från Norsjö och västerut på ömse sidor om Malån. Vinterbetesmarkerna finns från Norsjö och åt sydost men huvudsakligen öster om stambanan. Gränsen mellan Ran, Gran, Malå och Maskaure samebyar är inte fastställd nedanför odlingsgränsen, något som bidrar till viss osäkerhet om den framtida markanvändningen. Denna osäkerhet gäller också markerna kring den planerade vindkraftparken vid Sikeå. Planeringen av Norrbotniabanan i området förstärker ovissheten om den framtida markanvändningen i de kustnära markerna. Malå sameby består av elva rennäringsföretag. Högsta renantal är 6000 renar. Samebyns ordförande är (dec 2007) Jonas Larsson. Markanvändning Åretruntmarker I april påbörjas flytten från vinterbetesområdet vid kusten till sommarbeteslandet ovan lappmarksgränsen. Flyttningen sker i regel till fots och man använder fasta och provisoriska hagar utefter flyttlederna. Vinterbetesmarker Malå sameby har tre vinterbetesgrupper. Keppejaurgruppen, Granselegruppen och Släppejaurgruppen. Vinterbetesgrupperna är spridda inom hela vinterbeteslandet i Skellefteå och Robertsfors kommuner. Granselegruppen är den grupp som vissa vintrar använder markerna kring Sikeå. Efter skiljningen ovanför stambanan flyttar Granselegruppen med sina ca 2000 renar från Villvattnet, runt Göksjön och Bygdeträsket och vidare österut mot Flarkenområdet samt ofta norrut mot Ånäset alternativt söderut mot Sikeå. Öster om E4:an är betet svårutnyttjat, bl a då öppet hav lätt kan ge skar- och isbildning på marken. Markerna används därför bara vissa år. Markanvändning nära Vindkraftparken Om samebyn nyttjar markerna öster om E4:an så flyttar man oftast dit med lastbil eftersom E4:an är mycket svår att passera. Mellan Sikeå och Lövånger, ett område på ca 13 000 ha, är E4:an inte försedd med stängsel. Därför nyttjar samebyn markerna närmast E4:an med försiktighet. Vindkraftetableringaen är lokaliserad ca 1 km från E4:an, ca 1 km från kusten och ca 1 km från de närmaste husen i Sikeå samhälle. Enligt samebyn är betet nere vid havet inte lika bra som på hällmarkerna en bit in från kusten, d v s på platsen för vindkraftsetableringen. Renarna söker sig dock ner till havet bl a för att slicka på salta stenar. Därefter rör de sig upp på höjderna där det är bättre lavbete. Samebyn bedömer att det i området mellan väg E4 och kusten från vindkraftverk 6 och ner till Sikeå samhälle finns bete för ca 14 dagar. Grans sameby Grans samebys åretruntmarker finns inom Sorsele kommun medan vinterbetesmarkerna återfinns inom Sorsele, Malå, Norsjö Lycksele, Vindeln, Skellefteå, Umeå och Robertsfors kommuner. Gränsen mellan Ran, Gran, Malå och Maskaure samebyar är inte fastställd nedanför odlingsgränsen, något som bidrar till viss osäkerhet om den framtida markanvändningen. Planeringen av Norrbotniabanan i området förstärker ovissheten om den framtida markanvändningen i de kustnära markerna. Grans sameby består av ungefär 40 medlemmar i ca tio renskötselföretag. Högsta antal tillåtna renar vintertid d v s det totala antalet kvarvarande renar efter slakt är fastställt till 8600. Grans samebys nuvarande ordförande (dec. 2007) är Tobias Jonsson. Markanvändning Åretruntmarker Renarna betar under sommaren från Björkfjället och Ammarfjället västerut mot norska gränsen. Sommarbete finns också på norsk sida enligt tidigare gällande konventionsbestämmelserna mellan Sverige och Norge. Gränsen västerut utgörs av ett konventionsstängsel. Samebyns västliga åretruntmarker ligger inom det mycket stora Vindelfjällens naturreservat och är således väglöst land. Vinterbetesmarker Samebyn indelas i 5-6 vinterbetesgrupper som har sina vinterbetesområden spridda över ett stort område både i inlandet från Gargnäs och österut och ned mot kustlandet vid Botsmark, Ånäset, Lövånger och söderut mot Ratan. Flyttningen sker, för de vinterbetesgrupper som ska långt österut, oftast med lastbil. Samebyns vinterbetesområden och uppehållsplatser kan variera beroende på väderleksförhållandena. Flyttningen västerut sker normalt under den senare delen av april. Tidpunkten för när flyttningen påbörjas är dock mycket beroende av hur långt våren och snösmältningen har kommit. De flesta av vintergrupperna flyttar idag oftast till fots västerut. Även flyttning med lastbil kan förekomma. Markanvändning nära Vindkraftparken Grans sameby har betesmarker öster om E4:an, från Skellefteå och söderut ända ned till Ratan. Samebygränserna i vinterbeteslandet är inte fastlagda mellan Rans, Grans och Malå och Maskaure samebyar. Det innebär i praktiken, framför allt för Grans och Malå sameby att den sameby som först är på plats i de gemensamma vinterbetesområdena är den som betar där det året. Om inte Malå sameby hinner ner till vinterbetesområdet först är det möjligt att hela Grans sameby, med sina 8600 renar, utnyttjar kustområdet. Det kustnära området söder om Lövånger, som har bra bete, används nu i princip varje år av samebyn till skillnad från förr när det fungerade som reservbetesmark. Hur många renar som betar i området varierar från år till år. Under januari-februari 2007 betade ca 2500 renar i det kustnära området mellan Sikeå och Lövånger. Ett år som vintern 2006/07 med dåliga vinterbetesförhållanden i inlandet och i fjällen har den vinterbetesgrupp som betat i kustområdet varit den av samebyns grupper vars renar klarat sig bäst. Det är en del bebyggelse i området och mycket fritidsbebyggelse förekommer längs kustremsan, den senare är dock inget större problem för samebyn eftersom renarna inte gärna betar strandnära. När samebyn kör ner renarna till vinterbeteslandet släpps den grupp renar som ska beta öster om väg E4 i höjd med Ånäset, så långt öster om E4:an som möjligt. Renskötarna vill att renarna ska hålla sig norr om Gumbodafjärden, men om vinden är sydlig när renarna lastas av från lastbilen finns det en risk att de i stället drar sig mot vindriktningen och kan då hamna i området för den planerade vindkraftetableringen.

2.5 Rennäringen Rennäringens intresseområden åtnjuter särskilt skydd. Inom norra delen av Robertsfors kommun finns vinterbetesmarker för Malå och Grans samebyar. Enligt länsstyrelsens lavinventering utgör andelen mark med mycket gott vinterbete 16% av marken inom befintlig och ny detaljplan för vindkraften. Det kan jämföras hela området mellan Lövånger och Sikeå, öster om E4:an, där motsvarande siffra är 11%. Området för vindkraftparken tillhör den del av det kustnära vinterbetesområdet intill Sikeå som har bäst bete, men då ska tilläggas att det enligt lavinventeringen finns de största ytorna med mycket gott bete inom den redan befintliga detaljplanen. Området mellan Bureå och Sikeå är föreslaget som ett konventionsområde för norska samebyar men så länge det inte finns någon ny överenskommelse mellan Norge och Sverige i fråga om renbeteskonventionen kommer svenska samebyar fortsätta att nyttja dessa marker. Området vid de planerade vindkraftverken ligger nära väg E4, som inte är försedd med stängsel. Det innebär att renarna idag kan försöka ta sig över E4:an innan renskötarna har möjlighet att förhindra detta. Givetvis innebär detta en stor risk för påkörningsolyckor. Polisens statistik är dock inte nog detaljerad för att bekräfta att väg E4 i höjd med den planerade vindkraftparken är en sträcka med många påkörningsolyckor. Vägverket planerar att anlägga viltstängsel längs de sträckor av väg E4 mellan Umeå och Skellefteå som ännu inte har stängsel. Tidpunkt för åtgärden är ännu inte fastlagd. 2.6 Jakt Vindkraftparkens utbyggnad berör skogsmarker där jakt bedrivs. Skottillstånd för jakt fodras av polisen i detaljplanelagt områden. Vindkraftanläggningar förändrar landskapsbilden vilket kan påverka jaktupplevelsen. Det kan även vara svårt att höra jakthundars skall om jägaren är placerad precis under ett verk. I dag finns det inget som tyder på att köttkvalitén försämras på grund av vindkraftutbyggnad. Genom närheten till E4 används området också till skyddsjakt på trafikskadade djur, främst älg. Jaktlagen på Granberget utövar skyddsjakt på ca 15 djur per år enligt jägare i området (detaljplanesamrådet 2008-01- 15). 10 3. Presentation av projektet 3.1 Lokalisering Den föreslagna vindkraftetableringen är lokaliserad inom fastigheterna Robertsfors Granberget 1:16, Robertsfors Sikeå 6:12 och Robertsfors Sikeå 6:24 (se karta sid 5). Tabell 3:1 Verkens koordinater (RT90 2,5 V) Öst Nord Z (m. ö. h.) Verk 1 1 753 058 7 129 480 25 Verk 2 1 753 164 7 130 083 27 Verk 3 1 752 330 7 129 557 40 Verk 4 1 752 526 7 129 925 43 Verk 5 1 752 702 7 130 285 45 Verk 6 1 752 861 7 130 588 52 Verk 7 1 752 250 7 128 480 34 Verk 8 1 752 443 7 128 812 27 Verk 9 1 751 715 7 128 502 26 Verk 10 1 751 834 7 128 833 30 Verk 11 1 752 148 7 129 211 30 3.2 Områdets lämplighet för vindkraft Det som gör att området är intressant för vindkraftetablering är att: Platsen har vindresurser i nivå med energimyndighetens kriterium för riksintresse vindkraft med öppet läge i förhärskande nordvästlig vindriktning. Det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. De fem tillkommande verken avses kopplas in på den 30 kv-ledning som anläggs för de första sex verken. Områdets karaktär med skogsmark och utblickar främst mot havet gör att synbarhet och störningar begränsas. Ett bra anslutande vägnät finns som underlättar uppförande och drift av verken. Detta gör sammantaget att Stefan Widén AB bedömer de ekonomiska förutsättningarna som mycket goda för lönsam vindkraftproduktion på området. 3.3 Områdets vindläge Vindresurserna för området bedömdes inledningsvis utifrån den vindresurskartering som MIUU genomfört 2002 på uppdrag av Svevind AB (se figur 3:1 och 3:2 för MIUUs beräkningar från 2007).

11 Årsmedelvind (m/s) Årsmedelvind (m/s) på höjden 72 m ovan nollplansförskjutningen, (v. 2007) 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7,0 7,1 7,2 3 4 5 6 1 2 7.2 m/s 7.1 m/s 7.0 m/s 6.9 m/s 6.8 m/s 6.7 m/s 6.6 m/s 6.5 m/s 6.4 m/s 6.3 m/s 6.2 m/s Vindkraftverk etapp 1 Vindkraftverk etapp 2 11A 10 8A 9 7 Karta 3:2 Årsmedelvind på 72 m höjd över nollplansförskjutningen 6,7 6,8 6,9 7,0 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 4 5 6 2 Årsmedelvind (m/s) Årsmedelvind (m/s) på höjden 103 m ovan nollplansförskjutningen, (v. 2007) 7.5 m/s 7.4 m/s 7.3 m/s 7.2 m/s 7.1 m/s 7.0 m/s 6.9 m/s 6.8 m/s 6.7 m/s 6.6 m/s 6.5 m/s Vindkraftverk etapp 1 Vindkraftverk etapp 2 3 1 11A 10 8A 9 7 Karta 3:3 Årsmedelvind på 103 m höjd över nollplansförskjutningen

12 Denna analys visade att: Genomsnittlig vindhastighet på 72 m höjd är 6,9 m/s. Genomsnittlig vindhastighet på 103 m höjd är 7,7 m/s. Höjder är angivna i antal meter över nollplansförskjutningen, ett begrepp som tar hänsyn till markvegetationens höjd. Normalt anges nollplaneförskjutningen vara 3/4 av markvegetationens höjd. Detta innebär att med 20 m höga träd är 72 m över nollplansförskjutningen 87 m över marknivå. 3.4 Anläggningens utformning och omfattning Ansökan avser 11 vindkraftverk enligt kartan på sidan 5, vardera med en maximal totalhöjd på 150 meter. Begränsningen av den installerade effekten för verk 1-6 som angavs i det nuvarande tillståndet innebär ett ineffektivt nyttjande av vindläget. Ansökan kommer därför inte att avse någon maximal effekt. Vindriktning Rotorblad 3.4.1 Teknik Nacell Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till elektricitet. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametrarna blir större och tornen högre. Detta gör också att man för att nyttja senaste teknik gärna väntar med att slutligt fastställa exakt typ av vindkraftverk till ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Denna beskrivning utgår från de vindkraftverk som är beställda till den första etappen. Dessa av typen Enercon E82 med 82 meters rotordiameter, 2 MW maxeffekt och navhöjd på ca 98 meter. I det studerade området beräknas varje verk producera ca 5,7 miljoner kwh per år. Räknat för anläggningen totalt med 11 verk motsvarar detta konsumtionen av hushållsel i 12 500 normalvillor (årsbehov 5 000 kwh) eller motsvarande 20 900 lägenheter (med årsbehov 3 000 kwh). Detta motsvarar ungefär hushållens totala elförbrukning i Robertsfors kommun. Totalhöjd 139,38 m Överkant nacell 100,78 m Navhöjd 98,38 m 97,10 m Torn Fundamentsöverkant Fundament Figur 3:4 Ett verk av typen E-82 2MW. (Källa Enercon Sverige, Översättning ÅF)

13 Karta 3:5 Vindkraftverkens läge och väganslutning 3.4.2 Vägar I största möjliga mån kommer befintliga vägar att nyttjas och vid behov förstärkas. Inga nya vägar kommer att anslutas till befintliga allmänna vägar. Vägnätet i den norra delen av området är idag anpassat för tung trafik till och från den bergtäkt som finns. I den södra delen finns skogsbilvägar som klarar tung trafik. Ungefär 5 km skogsbilväg bedöms behöva nyanläggas eller förstärkas för att kunna uppföra och underhålla anläggningen. (se karta ovan). Det som krävs är: Väg fram till varje vindkraftverk. Uppställningsplats för kran för uppförandet av verken. Förstärkning av vägar och underlag till en bärighet för 16 tons axeltryck. Vid enstaka tyngre förflyttningar används markplattor.

14 3.4.3 Elanslutning De föreslagna vindkraftverken kommer att producera elström som matas in i det nordeuropeiska elnätet. Fysiskt kommer dock strömmen att konsumeras inom närregionen. Skellefteå Kraft har kapacitet att koppla in elproduktion på upp till 20 MW till sitt elnät via den nya 30 kv-ledning som byggs från de sex tillståndsgivna verken till anslutningspunkten i Ånäset. Utbyggnaden inom denna maxeffekt klaras därmed utan ytterligare kraftledningsbehov. Anslutningskostnaden blir därmed mycket låg. Skellefteå Kraft har linjekoncession för denna linje. Varje aggregattransformator ansluts till befintligt nät med markkabel. Elkabeln inom området förläggs på säkert djup (ca 70-80 cm) i marken, i huvudsak i eller i anslutning till vägnätet. 3.4.4 Markanspråk Den markyta som kommer att behöva tas i anspråk utgörs av: Ca 1200 m 2 per vindkraftverk, för fundament och uppställning av kranar. Ca 3 km bilväg, varav ca 900 m ny vägsträckning. Totalt kommer ca 2 ha mark att användas utöver de ca 2 ha som tas i anspråk i nollalternativet. Under den anslutande luftledningen och runt varje verk sker även ett visst bortfall av produktiv skogsmark. Ingen ytterligare transformatorstation eller kraftledning bedöms krävas utöver det som anläggs för de 6 första vindkraftverken. Karta 3:5 30 kv anslutningsledning till Ånäset. Dragningen inom vindkraftområdet är inte fastställd.

4. Alternativ 15 Enligt 6 kap Miljöbalken skall en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd (Nollalternativet). 4.1 Alternativa platser Från en projektörs perspektiv har vindkraftplanering stora likheter med en gruvetableringsprocess, där projektören letar och hittar lämpliga platser, skaffar sig rådighet över dessa, och genomför lämpliga förundersökningar. Om en projektör hittar flera lämpliga platser ses dessa normalt sett inte som alternativa, utan företaget vill i normalfallet söka tillstånd för flertalet av dessa, likt ett gruvföretag som hittar nya mineralfyndigheter. Som bakgrund till diskussionen om alternativa platser redogör vi här kort för de resonemang som låg bakom vald lokalisering. Därefter jämför vi Granberget med några alternativa lokaliseringar. Den tidigare projektören Svevind AB hade tidigare än andra aktörer tillgång till vindkarteringen från Uppsala Universitet och hade därmed ett försprång i att hitta och skaffa rådighet över lämpliga vindkraftområden. Med anledning av de höga kostnader och tekniska risker som följer med havs- och fjällbaserad vindkraft beslutade Svevind AB tidigt att fokusera på landbaserad vindkraft längs kusten och i inlandet. Detta val visade sig i efterhand vara klokt med tanke på de tekniska bakslag den havsbaserade vindkraften drabbats av under de senaste åren. Bolaget fokuserade också mer på karteringen på höjden 103 meter, då man ansåg att den höjden var mest relevant med tanke på utvecklingen av verkens storlek mot allt högre höjder. De förutsättningar som Svevind AB inledningsvis undersökte var: De första anläggningar Svevind AB sökte tillstånd för avsåg sex vindkraftverk på Granberget och sex verk i Hörnefors i Umeå kommun. Anledningen till att dessa platser projekterades först var de goda vindförhållandena, bra anslutningsmöjligheter till el- och vägnät, förhållandevis få konflikter med motstående intressen samt få markägare, vilket gav goda och snabba möjligheter till rådighet över marken. Länsstyrelsen gav tillstånd till dessa anläggningar under 2003. Parallellt med detta gjordes förundersökningar för ytterligare platser, bl a Latikberg i Vilhelmina kommun, Gabrielsberget i Nordmalings kommun, Norumområdet på gränsen mellan Umeå och Robertsfors kommuner, kuststräckan söder om Bjuröklubb, Storblaiken, i Sorsele och Storumans kommuner, samt Markbygdenområdet i Piteå kommun (Se figur 4:2). Norum och Bjuröklubb sorterades tidigt undan beroende på olika konflikter med motstående intressen. Årsmedelvind (m/s) på 103 m höjd ovan nollplansförskjutningen 9.5 9 8.5 8 7.5 7 6.5 6 5.5 5 4.5 4 3.5 STORBLAIKEN MARKBYGDEN BJURÖKLUBB 7600 7400 7200 God vindtillgång. Möjligheter att ansluta vindkraftverken till elnätet. Möjligheten till rådighet över marken. Dessförinnan hade företaget under flera år studerat vilka områden som är lämpliga för vindkraftproduktion i Sverige. Svevind AB fann ett flertal platser intressanta, både längs Västerbottenskusten, men även i Västerbottens och Norrbottens inland. Granberget var ett av dessa områden. Rådighetsförhandlingar inleddes med de olika markägarna, bl a Holmen Skog AB. LATIKBERGET 1400 1500 1600 1700 1800 Figur 4:1. Lokaliseringar som Svevind AB identifierade baserat på sina tidiga analyser. SIKEÅ NORUM HÖRNEFORS GABRIELSBERGET 0 40 80 km 7000 6800

16 Under 2005 förvärvade Stefan Widén AB alla tillstånd och kontrakt avseende Hörneforslokaliseringen från Svevind AB. De första 6 verken i Hörnefors är beställda och kommer att vara driftsatta senast i mars 2009. För att nyttja platsen optimalt valde man under 2007 även att påbörja planeringen för en utvidgad etablering enligt förslaget i detta dokument. I figur 4:2 visas Länstyrelsen i Västerbottens förslag på områden för fortsatt vindkraftsutredning. Området norr om Sikeå uppfyller Energimyndighetens kriterier för riksintresse och finns också med i Länsstyrelsens förslag. Som alternativa platser har vi i denna MKB valt att titta på 3 av länsstyrelsens utpekade områden i Robertsfors kommun som skulle kunna rymma motsvarande produktionskapacitet. I figur 4:3 finns de närmast liggande utredningsområdena inritade, i huvudsak enligt länsstyrelsens kriterier, men våra egna beteckningar. I Robertsfors kommun är områdena vid Åkullsjön och Kålaboda av liknande storlek som Granberget, och kan rymma 10-20 verk, medan Norumområdet, på gränsen till Umeå kommun har potential för uppemot 50 verk. Vindförhållandena på både 71 och 103 meters höjd är klart bäst över Granberget. Norumområdet ligger förhållandevis nära bebyggelse, främst Gryssjön, Norra Sandåsen och Norum. En etablering här kräver också en särskild hänsyn till områdets rikedom på fåglar och myrmarker. Blaiken Hornberget Bureå Bliekevare Latikberget Granberget 0 12,5 25 50 Kilometer Förslag till fortsatta utredningsområden Gabrielsberget Umeå Hörnefors Holmsund Utredningsområde land Utredningsområde hav Vindkraftprojekt i Västerbotten Karta 4:2. Länsstyrelsens förslag på fortsätta utredningsområden i arbetet med att avgränsa riktintresseområden för vindkraft. Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län

17 Av dessa områden bedöms Granberget ha likvärdiga eller bättre lönsamhetsförutsättningar för vindkraft än de övriga närliggande områdena. Området har därtill fördelen att det finns ett befintligt utbyggnadstillstånd, som kommer att tas i anspråk, med tillhörande vägoch elanslutninger av god standard. Landskapsbilden påverkas också mindre av en utbyggnad av en befintlig anläggning, än en nyetablering på en annan plats. En kompletterad etablering norr om Sikeå är därmed det mest realiserbara och det som kan ligga närmast i tiden. Sannolikt kan dock flera av de alternativa områdena bli aktuella för vindkraftutbyggnad i en framtid. Parallellt med den nu aktuella ansökan söker Stefan Widén AB även tillstånd för motsvarande utvidgning av vindkraftanläggningen öster om Hörnefors i Umeå kommun, eftersom motiven och förutsättningarna är likartade. Med de ambitiösa utbyggnadsmål som finns för vindkraften i Sverige betraktar bolaget inte denna lokalisering som ett alternativ till Hörnefors, den bör prövas enligt Miljöbalken med hänsyn till sina förutsättningar. Sikeåetableringen har generellt något högre beräknade vindvärden, medan avstånden till bebyggelse är större öster om Hörnefors.

4.2 Alternativ utformning 18 För verk 7-11 finns olika lokaliseringsmöjligheter. Vi redovisar här två alternativ som kommit fram i diskussionen med markägarna. 4.2.1 Utformningsalternativ A Alternativ A (se karta 4:3) bygger på att utvidgningen är en förlängning söderut av de två raderna i etapp 1. Alternativ A är nära det utformningsalternativ som redovisades i det inledande samrådsmaterialet. Efter det första samrådet har detta alternativ emellertid förändrats så att verk 8 flyttats något åt sydväst och verk 7 flyttats något åt nordost. I denna MKB används alternativ A som utredningsalternativ i konsekvensbeskrivningarna. 4.2.2 Utformningsalternativ B Alternativ B (se karta 4:4) är en utformning som innebär att verk 8 och 11 lokaliseras längre åt nordost, närmare E4. Detta innebär något enklare vägbyggnad och reducerar eventuella ljud- och skuggstörningar vid Killingsanden, men risk för skuggstörningar i Granbergets by. Vägsträckor, markanspråk och miljökonsekvenser skiljer sig inte nämvärt mellan alternativen, men vindförhållandena är bättre närmare kusten vilker ger alternativ A sammantaget bättre förutsättningar. Karta 4:3 Karta Alternativ A, tidigare skiss 4.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att endast de 6 tillståndsgivna verken etableras i området och begränsas till en effekt på 1,5 MW vardera. I utvidgningsområdet kvarstår befintliga förhållanden vad gäller markanvändning etc. Befintlig bergtäkt torde fortsatt utvidgas liksom i alternativ A. Nollalternativet innebär samtidigt att 15-20 milj kwh per år måste produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket ger negativa miljökonsekvenser, bl a i form av ökade utsläpp, se avsnitt 7.3. För beskrivning av nollalternativets konsekvenser hänvisas till det MKB-dokument som upprättades inför den tidigare tillståndsprövningen. Riktvärden och beräkningsmetoder har dock förändrats sedan denna MKB togs fram, så konsekvenserna är inte helt jämförbara. Det kan diskuteras om ett nollalternativ skulle väljas med ingen vindkraftetablering på platsen, dvs samma markanvändning som nu i januari 2008. Det finns dock redan tillstånd för sex vindkraftverk som är beställda med en bestämd leveransplan. Att inte ianspråkta det befintliga tillståndet skulle innebära minskade miljövinster avseende förnyelsebar elproduktion och stora ekonomiska förluster för Stefan Widén AB, och är därför inte något rimligt scenario. Karta 4:4 Karta Alternativ B De verk som etableras kommer att kunna regleras upp till högre effekt när ett tillstånd som medger detta träder i kraft.

5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet 19 5.1 Ljud 5.1.1 Ljudkällor i området De ljudkällor som påverkar området är: Bergtäkten, som i täkttillståndet tillåts alstra 45 dba kvällstid för närmaste bostadsbebyggelse. Trafiken på väg E4, med ca 3 000 fordon per dygn, som påverkar sin näromgivning med 40 dba ca 800 m från vägen. Trafiken på bergtäktsvägen, upp till 50 lastbilar per dygn och riktning, som påverkar sin näromgivning. Alla ljudnivåtal avser ekvivalentnivåer. 5.1.2 Riktlinker för ljud från vindkraftverk Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat och det aerodynamiska ljud som uppstår vid bladen. För vindkraft tillämpas i Sverige Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Med riktvärde avses värden som normalt sett inte bör överskridas. Naturvårdsverket anger för dagtid 50 dba, kvällstid 45 dba och nattetid 40 dba vid bostäder. Om ljudet innehåller rena toner är riktvärdena 5 dba lägre. För planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse anger Naturvårdsverket 35 dba nattetid. Naturvårdsverket arbetar nu med nya allmänna råd, där mer hänsyn kommer att tas till områdets karaktär och där ljudnivåerna anges som driftmedelvärden, som är ett medelvärde av den ekvivalenta ljudnivån under den tid aggregatet eller aggregaten är i drift. Medelvärdet be- Tabell 5:1 Typiska ljudnivåer 0-15 dba Svagast uppfattbara ljud 20-30 dba Svagt vindbrus 30-35 dba Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50-60 dba Medelljudnivå på mycket tyst stadsgata 60-65 dba Samtal på kort avstånd 65-75 dba Jetflygplan på 1000 m höjd 80-85 dba Snälltåg med 100 km/ h på 100 m avstånd 90-95 dba Startande långtradare på 5-10 m avstånd 120-130 dba Smärtgräns stäms med avseende på förekommande vindhastigheter. För den nu aktuella etableringen kommer de nya förslagen att innebära att riksvärdet 40 dba kommer att klaras närmare vindkraftverken. 5.1.3 Planerade skyddsåtgärder avseende ljudspridning: Verken placeras på långt avstånd från närmaste bebyggelse. Närmaste hus (bostadshus vid E4) ligger på ca 870 meters avstånd från vindkraftverken. Maskinljudet dämpas genom isolering. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. De vindkraftverk som föreslås är konstruerade så att inga rena toner alstras. Ljudemissionen från vindkraftverken kan justeras beroende på vind- och väderleksförhållanden för att reducera ljudnivåerna under tider då störningar kan uppstå. Ljudemissionen från vindkraftverken kan säkerställas genom avtal med tillverkaren. 5.1.4 Ljudnivåberäkningar ÅF Ljud och Vibrationer har utfört beräkningar av ljud från den planerade vindkraftparken. Beräkningarna är gjorda med den nordiska beräkningsmodellen Nord 2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Programvara som använts är SoundPLAN 6.4. Nord 2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur, markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och temperaturgradienter kan väljas. Nord 2000 är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande topografi samt även för ljudutbredning över vatten då vattenytans akustiska egenskaper kan anges. Beräkningarna har utförts för den planerade utbyggnaden, samt för nollalternativet. Vindkraftparken består av verk av modellen Enercon E82 och beräkningarna har utförts för källeffekterna 104 dba respektive 102,5 dba. Resultatet har presenterats dels som ljudutbredningskartor (Karta 5:2-5:5) och dels som punkteberäkningar i ljudkänsliga punkter. Resultatredovisningen i sin helhet finns i Bilaga 1.

20 Karta 5:2 Ljudberäkning för nollalternativet med källjud 104 dba Karta 5:3 Ljudberäkning för alternativ A med källjud 104 dba

21 Karta 5:4 Ljudberäkning för nollalternativet med källjud 102,5 dba Karta 5:5 Ljudberäkning för alternativ A med källjud 102,5 dba

22 5.1.5 Kvarstående konsekvenser: Med dessa antaganden uppnås riktvärdet 40 dba drygt 1 km från närmaste verk. Beräknad ljudutbredning i nollalternativet finns illustrerad i kartorna 5:2 och 5:4. Denna beräkning överensstämmer väl med den som gjordes i den MKB som föregick det befintliga tillståndet för de första sex verken. Med utbyggnad eller alternativ A kommer ingen näraliggande bebyggelse att få högre ljudnivåer än riktvärdet 40 dba (se tabell 5:6). I skogslandet nära verken kommer verken att höras tydligare. Tabell 5:6 Beräknade ljudnivåer i punkt A-G. (avrundade värden) Beräkn- Källjud 104 dba Källjud 102,5 dba punkt Nollalt Alt A Nollalt Alt A A 32 35 30 34 B 32 38 30 36 C 28 35 26 33 D 31 38 30 37 E 33 35 32 34 F 32 33 31 31 G 39 40 38 38 Beräkningspunkterna A-G återfinns på kartorna. Ljudet vid närmaste fritidshus i Jörrviken (A) beräknas bli maximalt 35 dba. Ljudet vid närmaste bostadsbebyggelse vid E4 (B) blir max 38 dba. Här skärmar E4 ljudet en stor del av dygnet. Ljudet vid närmaste bostadsbebyggelse i Sikeå (C) blir max 35 dba. Ljudet vid närmaste fritidshus innanför Ulldalsviken (D) beräknas bli 38 dba. Ljudet vid Killingsandens badplats (E) blir maximalt 35 dba. Ljudet vid fritidsbebyggelsen söder om Klintsjölänningen (F) beräknas bli ca 33 dba. Ljudet vid bostadsbebyggelsen i Granbergets by vid E4 (G) blir max 40 dba. Här skärmar också E4 ljudet en stor del av dygnet. Med utformning enligt alternativ B skulle ljudnivån bli lägre i Jörrviken (A på kartan) och något högre vid bebyggelsen vid E4 (B och G på kartan). Ljudnivåerna skulle dock bli lägre än riktvärdena även med detta alternativ. 5.2 Skuggbildning/reflexer Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande. Detta är tydligast när solen står lågt och skuggorna når långt. Skuggorna blir mer diffusa på längre avstånd. Skuggorna faller mestadels inom gränserna för bullerskyddsavståndet. Under soliga dagar kan de upplevas som störande om man befinner sig på skuggsidan av verken. Enligt Boverkets Handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar (Boverket 2003) är en etablering i allmänhet möjlig vid en teoretiskt maximal skuggtid på 30 timmar per år och högst 30 min/dag. Skugganalyser för har gjorts för nollalternativet och Alternativ A med dataprogrammet WindPRO/Shadow. (Se karta 5:7 och 5:7). Beräkningen har gjorts utifrån ett antagande om värsta tänkbara skuggförhållanden: Solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång. Inga träd, byggnader, höjder eller föremål skymmer siktlinjen till vindkraftverken. Vindriktningen följer solen så att kraftverken hela tiden ger maximal skugga. Vindkraftverken är alltid igång. Skuggberäkningarna visar att inga närmaste byggnad, i Granbergets by (C), i detta värsta fall (utan den skog som idag skymmer) får ca 43 timmars teoretisk skuggtid per år, med 34 minuter under maxdygnet. Närmaste fritidsbostad norr om Killingsanden (D) får i beräkningarna (utan skymmande skog) 37 timmars teoretisk skuggtid per år eller med högst 32 minuter under maxdygnet. I skogsterräng är verken emellertid betydligt mindre synliga och skuggtiderna blir betydligt kortare. Detta tillsammans med det stora avståndet till skuggmottagarna gör att påverkan bedöms ligga väl inom det som kan accepteras. Med alternativ B skulle skuggtiderna bli längre för Granbergets by. Planerade skyddsåtgärder avseende skuggor och reflexer Berörda verk kan stängas av under de minuter de annars skulle ge besvärande solskuggor. Verk 4 skulle exempelvis kunna stängas av några minuter efter kl 8 soliga morgnar i februari- och november, för att undvika skuggbildning i Granbergets by. Rotorbladen är antireflexbehandlade för att minimera risken för störande reflexer. Kvarvarande konsekvenser Den närmast liggande bebyggelsen kommer att med god marginal klara de riktvärden som finns. Kvarvarande konsekvenser består i huvudsak av skuggbildning för de personer som rör sig i terrängen.