Valdemarsviks Sparbank ÅRSREDOVISNING 2014
Grafisk produktion: Mediahavet AB Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB Omslagsbild: Företagsrådgivare Ulrica Lindberg Karlsson på Valdemarsviks Sparbank med sin familj. Baksidan: Privatrådgivare Marie Djerf på Valdemarsviks Sparbank. Foto: Fotograf Gunilla Lundström/Mediahavet AB.
Stämman hålls 5 maj kl 18.30 i Folkets Hus, Gusum
Innehållsförteckning VD-ord...5 Förvaltningsberättelse...6 Fem år i sammandrag... 9 Förslag till disposition av bankens vinst... 10 Resultaträkning... 11 Balansräkning, Rapport över förändringar i eget kapital... 12 Kassaflödesanalys... 13 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper... 14 Kapitaltäckning... 37 Styrelsens underskrifter... 40 Revisionsberättelse... 41 Bankens huvudmän, styrelse m.fl.... 42 Företagsstyrning... 43 Bankens personal... 44
Har vi något berättigande? Vad betyder egentligen Sparbanksidén 2015 i Valdemarsvik? Sparbanksidén föddes ju i Skottland för mer än 200 år sedan. En spirande politisk frihet spred sig då i Europa men fortfarande var de stora massorna mer eller mindre livegna i sin fattigdom, bundna av missväxt och krig. Kyrkoherde Duncan såg en möjlighet att bidra genom att ge den enkla människan möjlighet att spara av det hen kunde avvara, för att på så vis bygga sin framtid. Dagens Valdemarsvik upplever varken missväxt, krig eller den fattigdom som präglade 1800-talets Skottland. Allting har utvecklats och blivit bättre - men Sparbanksidén har fortfarande sitt säte på torget i Valdemarsvik. Är vi bara en relik som överlevt eller fyller vi någon funktion idag? Jag tänker ofta på den frågan och jag tror att vi alla i banken, huvudmännen och styrelsen verkligen ska hålla den levande. Valdemarsviks Sparbank ska aldrig bli en överlevande relik. De utmaningar som kyrkoherde Duncan såg, finns idag också - men i andra skepnader. Kanske är utmaningarna till och med ännu större idag när vi inte ens har byteshandeln kvar utan allting handlar om pengar. Den som inte har pengar har väldigt svårt att bygga en framtid på egna villkor. Därför är vår ekonomiska rådgivning, våra sparkonton och våra väl genomtänkta lånemöjligheter grundstenarna i Sparbankens berättigande. Till skillnad från affärsbanker har vi inga aktieägare som ska ha en del av bankens vinst. Vi kan istället hålla en så hög sparränta och låg utlåningsränta som möjligt. När det blir pengar över, kan vi använda dem till att utveckla bygden ur ett kollektivt perspektiv. Vi ser dagligen många nöjda kunder som har lyckats spara till insatsen för ett bolån eller kan räkna hem en leasing av en ny skogsmaskin. Detta är den ekonomiska frihet som berättigar Sparbanksidén i Valdemarsvik 2015. Vi kan också glädja oss åt att vi återigen gör ett överskott som vi kan investera i bygdens framtid. Vi gör det genom att stimulera till nyföretagande och innovativa satsningar i form av Tokiga idéer. Vi gör det för att öka inflyttningen och stärka befolkningsutvecklingen genom att Ropa Valdemarsvik utanför bygden. Vi gör det genom att ständigt påminna oss själva om att vi lever i Härliga Valdemarsvik vilket lägger grunden för en positiv framtidstro och ökad självkänsla: Vi är de som valde rätt plats. Valdemarsviks Sparbank bygger en relation till bygden och dess medborgare genom att vara på rätt plats i rätt tid: Sparbankstorget år 2015. vd Håkan Eriksson Valdemarsviks Sparbank 5
Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 110:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Verksamheten bedrivs från kontoren i Valdemarsvik och Gusum. Sparbankens utveckling Balansomslutning Bankens balansomslutning uppgår till 1 707 Mkr (1 584 Mkr), vilket är en ökning med 7,8 %. Medelomslutningen, dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, ökade med 146 Mkr till 1 591 Mkr (1 445 Mkr). Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året med 98 Mkr (169 Mkr) till 1 463 Mkr. Det är en mycket glädjande ökning. Kundernas behållning på Valdemarsvikskontot uppgår till 290 Mkr eller 20 % av den totala inlåningen. Förmedlat sparande i Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 851 Mkr, en ökning med 73 Mkr. under året. Utlåning Bankens utlåning till allmänheten i egen balansräkning ökade med 187 Mkr (83,5 Mkr) till 1 331 Mkr. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgick vid årsskiftet till 983 Mkr, en ökning med 18 Mkr (33 Mkr) under året. Tillsammans med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB uppgår utlåningen till 2 326 Mkr, vilket innebär att bankens utlåning ökat med 204 Mkr (113 Mkr) eller 9,6 % under året. Aktier i Swedbank AB Sparbanken har 272 090 aktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 53,1 Mkr (49,2 Mkr.) Värdet av aktieinnehavet överstiger det nedskrivna anskaffningsvärdet med 40,5 Mkr. Aktierna är redovisade till marknadsvärdet. Banken har tagit emot utdelning med 2 748 tkr (2 694 tkr) från Swedbank AB. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 4 970 Mkr (4 540 Mkr), vilket är en ökning med 9,5 % jämfört med föregående år. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 188 601 Mkr (171 608 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 90,4 Mkr (80,4 Mkr), vilket innebär en kärnprimärkapitalkvot på 15,2% (E/T). Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 18,5 Mkr, vilket är en minskning med 2,2 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 21,4 Mkr. Det är en ökning med 2,2 Mkr sedan förra året. Förändringen beror främst på ökade kostnader på grund av ökad personaltäthet från 17 till 20 anställda samtidigt som att intäkterna legat i samma nivå som året innan. Vidare har banken kunnat återvinna tidigare gjorda kredit reserveringar. Räntenettot för år 2014 har ökat med 0,9 Mkr, på grund av en bra volymtillväxt trots kraftigt sjunkande räntor och minskade räntemarginaler. Bankens provisionsnetto har ökat med 0,6 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från förmedling av krediter till Swedbank Hypotek AB men även förmedling av fonder och försäkringar har ökat något. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 23 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 20, varav 12 kvinnor och 8 män. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. 6 2
Prognos 2015 År 2014 kännetecknades av mycket god volymtillväxt för in- och utlåningen. För 2015 förväntar vi oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkningen. Räntenettot förväntas sjunka något under året på grund av lägre räntemarginaler. Även provisionsnettot budgeteras att sjunka under året. Bankens omkostnader beräknas att öka under 2015 då styrelsen beslutat att investera i utökad personal, lokaler och fastighet. Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli lägre 2015 än 2014. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att identifiera, mäta, kontrollera och internt rapportera bankens risker samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har samarbete skett med Svenska Elviria AB gällande Riskkontrollfunktionen samt med Tjustbygdens Sparbank om tjänsten Compliance Officer. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Banken har en funktion för kontroll och uppföljning av kredithanteringen s.k. kreditkontroller. Kreditkontrollerns uppgift är att kontrollera att kredithanteringen sker enligt bankens kreditpolicy och kreditinstruktioner. Rapport till styrelsen skall lämnas kvartalsvis om utvecklingen av kreditriskerna och statusen på kredithanteringen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. För att säkra sig i mot ränterisken i den fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. 3 7
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att skaffa betalningsmedel ökar avsevärt. Risken för att finansiella instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion och därmed leder till förlust för banken, inräknas också i begreppet likviditetsrisk. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser som har någon inverkan på bankens normala verksamhet finns att rapportera efter räkenskapsårets slut. 8 4
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 4 970 4 540 4 151 3 823 3 660 Förändring under året, % 9,5 9,4 8,6 4,5 8,8 Kapital Soliditet 13,5 13,2 12,9 12,7 13,7 Kärnprimärkapitalrelation (ej år 2-5) 16,7 E/T E/T E/T E/T Primärkapitalrelation 16,7 16,1 15,6 19,6 19,6 Total Kapitalrelation (ej år 2-5) 16,7 E/T E/T E/T E/T Resultat Placeringsmarginal 2,2 2,4 2,8 3,0 2,5 Rörelseintäkter/affärsvolym 1,1 1,2 1,3 1,3 1,1 Rörelseresultat/affärsvolym 0,5 0,4 0,4 0,4 0,2 Räntabilitet på eget kapital 7,6 7,7 6,3 7,0 4,5 Avkastning på totala tillgångar 1,07 1,11 0,66 0,97 0,58 K/I-tal före kreditförluster 0,65 0,60 0,63 0,67 0,76 K/I-tal efter kreditförluster 0,60 0,63 0,72 0,69 0,77 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 34 56 56 65 69 Andel osäkra fordringar 1,7 1,4 1,4 0,8 0,6 Kreditförlustnivå - 0,1 0,5 0,1 - Övriga uppgifter Medelantal anställda 20 17 20 20 20 Antal kontor 2 2 2 2 2 Definitioner Affärsvolym ultimo Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet Beskattat eget kapital + 78,0% från 2013 och tidigare år 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kärnprimärkapitalrelation Kapitalbas i % av riskexponeringsbelopp Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Total Kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital Avkastning på totala tillgångar Nettovinst i relation till genomsnittlig balansomslutning K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier 5 9
Resultat- och balansräkning 2012 2011 2010 Resultaträkning Räntenetto 34 963 34 048 36 300 33 494 25 026 Provisioner, netto 14 519 13 903 13 012 12 081 11 415 Nettoresultat av finansiella transaktioner 9 585 664 362 448 Övriga intäkter 3 294 3 179 1 849 1 212 985 Summa intäkter 52 785 51 715 51 825 47 149 37 874 Allmänna administrationskostnader -29 670-26 077-28 150-27 065-24 776 1) Övriga kostnader -4 610-4 909-4 602-4 411-3 962 Kreditförluster 2 856-1 591-4 737-1 003-433 Summa kostnader -31 424-32 577-37 489-32 479-29 171 Värdeförändring på finansiella tillgångar - - - - -15 031 Rörelseresultat 21 361 19 138 14 336 14 670 8 703 Bokslutsdispositioner 104 6-2 961 39-126 Skatter -4 472-3 836-2 707-3 672-2 646 Årets resultat 16 993 15 308 8 668 11 037 5 931 Balansräkning Kassa 2 177 3 474 6 585 4 943 6 608 Utlåning till kreditinstitut 208 103 274 851 173 241 207 411 115 041 Utlåning till allmänheten 1 330 511 1 144 190 1 060 688 946 823 925 708 Räntebärande värdepapper 101 356 101 592 101 185 49 951 2 657 Aktier och andelar 53 668 49 795 35 129 24 916 25 806 Materiella tillgångar 4 006 3 833 4 710 5 872 6 216 Övriga tillgångar 6 747 5 949 5 449 5 006 7 819 Summa tillgångar 1 706 568 1 583 684 1 386 987 1 244 922 1 089 855 Skulder till kreditinstitut - - - - - Inlåning från allmänheten 1 462 885 1 364 177 1 194 534 1 076 721 934 282 Övriga skulder 12 912 9 570 12 532 10 187 6 386 Summa skulder 1 475 797 1 373 747 1 207 066 1 086 908 940 668 Obeskattade reserver 3 698 3 802 3 808 847 886 Eget kapital 227 073 206 135 176 113 157 167 148 301 Summa skulder och eget kapital 1 706 568 1 583 684 1 386 987 1 244 922 1 089 855 1) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition av årets resultat Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2014 utgör 16 933 216,45 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2014 169 034 042,75 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med 16 933 216,45 kr Reservfonden uppgår härefter till 185 967 259,20 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 16,7 (föregåendes års kärnprimärkapitalrelation E/T ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 188 601 tkr (158 915) och slutligt minimikapitalkrav till 90 653tkr (80 374 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 32 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 10 6
Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2014 2013 Ränteintäkter 46 644 47 973 Räntekostnader -11 681-13 925 Räntenetto 4 34 963 34 048 Erhållna utdelningar 5 2 770 2 718 Provisionsintäkter 6 16 700 16 310 Provisionskostnader 7-2 181-2 407 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 9 585 Övriga rörelseintäkter 9 524 461 Summa rörelseintäkter 52 785 51 715 Allmänna administrationskostnader 10-29 670-26 077 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-927 -1 093 Övriga rörelsekostnader 11-3 683-3 816 Summa kostnader före kreditförluster -34 280-30 986 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 18 505 20 729 12 2 856-1 591 21 361 19 138 13 104 6 14-4 472-3 836 16 993 15 308 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2014 2013 Årets resultat 16 993 15 308 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 3 945 14 714 Årets övrigt totalresultat 3 945 14 714 Årets totalresultat 20 938 30 022 7 11
Balansräkning Per den 31 december Tillgångar tkr Not 2014 2013 Kassa 2 177 3 474 Utlåning till kreditinstitut 15 208 103 274 851 Utlåning till allmänheten 16 1 330 511 1 144 190 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 101 356 101 592 Aktier och andelar 18 53 668 49 795 Materiella tillgångar 19 4 006 3 833 - Inventarier 1 860 1 510 - Byggnader och mark 2 146 2 323 Aktuell skattefordran 605 5 Övriga tillgångar 20 272 144 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 5 870 5 800 Summa tillgångar 1 706 568 1 583 684 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 - - Inlåning från allmänheten 23 1 462 885 1 364 177 Övriga skulder 24 7 586 4 691 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5 326 4 879 Summa skulder 1 475 797 1 373 747 Obeskattade reserver 26 3 698 3 802 Eget kapital Reservfond 169 034 153 726 Fond för verkligt värde 27 41 046 37 101 Årets resultat 16 993 15 308 Summa eget kapital 227 073 206 135 Summa skulder och eget kapital 1 706 568 1 583 684 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier 28 18 188 29 602 Åtaganden 29 98 040 83 632 Ställda panter inga inga Rapport över förändringar i eget kapital 2013 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Tkr IB eget kapital 2013-01-01 145 058 22 387 8 668 176 113 Årets resultat 15 308 15 308 Årets övrigt totalresultat 14 714 14 714 Årets totalresultat 14 714 15 308 30 022 Vinstdisposition 8 668-8 668 UB eget kapital 2013-12-31 153 726 37 101 15 308 206 135 2014 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Tkr IB eget kapital 2014-01-01 153 726 37 101 15 308 206 135 Årets resultat 16 993 16 993 Årets övrigt totalresultat 3 945 3 945 Årets totalresultat 0 3 945 16 993 20 938 Vinstdisposition 15 308-15 308 UB eget kapital 2014-12-31 169 034 41 046 16 993 227 073 8 12
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december 2014-12-31 2013-12-31 tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 21 361 19 138 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -236-408 Avskrivningar (+) 927 1 093 Kreditförluster (+) -2 763 1 854 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 411 41 Betald inkomstskatt (-) -4 472-3 836 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 15 228 17 882 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) -183 560-85 355 Ökning av inlåning från allmänheten (+) 98 708 169 643 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -798-500 Förändring av övriga skulder (+/-) 3 341-2 962 Kassaflöde från den löpande verksamheten -67 081 98 708 Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+) 72 47 Avyttring av materiella tillgångar (+) 65 130 Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 100-386 Kassaflöde från investeringsverksamheten -963-209 Årets kassaflöde -68 044 98 499 Likvida medel vid årets början 278 324 179 825 Likvida medel vid årets slut 210 280 278 324 tkr 2014-12-31 2013-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 2 177 3 474 Utlåning till kreditinstitut 208 103 274 850 Summa 210 280 278 324 9 13
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Valdemarsviks Sparbank 525002-3982 som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 5 maj 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella tillgångar som kan säljas redovisas aktier i Swedbank AB. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Banken har gjort bedömningen att nya och ändrade standarder ej har någon väsentlig påverkan på bankens finansiella rapporter för denna gällande period. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtids tillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som banken förväntas få. Utöver dessa bedöms inte övriga nyheter påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt paket av förändringar. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss ) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkerhetsredovisning. IFSR 9 träder ikraft 1/1 2018 och tidigare tillämpling av tillåten givet att EU antar standarden, vilket man planerar att göra under 2015. 10 14
De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. Fair Value Option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. Banken ser idag inte att de nya reglerna kan väsentlig komma att påverka bankens resultat och balansräkning. De övriga förändringarna som IASB:s normgivning och som EU godkänt eller förväntas att godkänna, men som ännu inte trätt i kraft avser följande: - IFSR 9 Finansiella instrument - IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers - Ändrad IAS 16 och IAS 38: Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisation - Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter: Equtiy Method in Separate Financial Statements - IFRIC 21 Avgifter - Årliga förbättringar av IFRS (2010-2012), (2011-2013), (2012-14) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländska valutan räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. - För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt - Kostnad för insättningsgaranti - Kostnad för stabilitetsavgift Utdelning från aktier redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. 11 15
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. 12 16
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som innehas till förfall Investeringar som innehas till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 13 17
Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkerhetsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 474 tkr (547 tkr). 14 18
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. 15 19
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inventarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år. I samband med övergången till förändrade redovisningsprinciper, har banken gjort en beräkning av effekter av fullständig tillämpning av komponentavskrivning av bankens fastighet. Då resultatet endast påverkas marginellt av förändrad avskrivning, har banken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75 2,5 %. Det överensstämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pensionsåtagande mot en tidigare VD i banken. Denna avsättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandets storlek istället för att tillämpa IAS19 Ersättning till anställda. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 16 20