Projektrapport för HNS Psykiatri

2011 j Projektrapport för HNS Psykiatri Raija Kontio projektchef Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 28.11.2011

Seija Lahti 28.11.2011

SAMMANDRAG Raija Kontio. Projektrapport för HNS Psykiatri. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. 70 sidor. Helsingfors 28.11.2011. Psykiatrin inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) omfattar de psykiatriska resultatenheterna inom HUCS, Hyvinge, Lojo, Västra Nylands och Borgå sjukvårdsområde. HNS styrelse godkände den 11 oktober 2010 en verksamhetsplan för HNS Psykiatri för åren 2010 2015 (HALL 150/11.10.2010). För verkställandet av denna verksamhetsplan för psykiatrin skapades ett projekt som omfattade hela HNS. Projektets syfte var att säkerställa att planen verkställs i detalj (Tj 137/3.11.2010). I projektet har man beaktat den nya hälso- och sjukvårdslagen (trädde i kraft den 1 maj 2011), planen Mieli och riktlinjerna i HNS nya strategi. I verksamhetsplanen för psykiatrin och projektet för dess verkställande betonades utvecklingen av ett servicesystem där fokus ligger på öppenvård. Ändringarna till projektet genomfördes i nära samarbete med anställda vid kommunerna och organisationerna. Inom projektet har man avvecklat anstaltsbetoningen inom psykiatrin. Antalet vårdplatser har minskats och resurser har överförts till öppenvården. År 2008 hade HNS Psykiatri totalt 900 vårdplatser, år 2010 fanns det 866 vårdplatser (innefattar inte de barnpsykiatriska vårdplatserna). I oktober 2011 hade HNS Psykiatri 749 vårdplatser. I och med projektet har antalet vårdplatser minskat med 117 stycken. Kellokoski sjukhus är från och med den 1 januari 2011 HNS enda psykiatriska rehabiliteringssjukhus, medan sjukhusen tidigare var två till antalet. På grund av den här förändringen minskade antalet vårdplatser på Ekåsens sjukhus inom Västra Nylands sjukvårdsområde betydligt (128 45). Akutpsykiatrisk vård inom HUCS, Jorvs område (Esbo, Grankulla, Kyrkslätt) ges i fortsättningen inom Jorvs område och krävande rehabiliteringspsykiatrisk vård på Kellokoski sjukhus. För att möjliggöra denna förändring har verksamhetsmodellerna för öppenvården utvidgats och gjorts mångsidigare, så att man har utvecklat verksamheten från sedvanligt mottagningsarbete i riktning mot konsultationer och mobilitet samt utvecklat innovativa verksamhetsenheter som ligger i gränsområdet mellan öppenvård och en separat anstaltsorganisation (till exempel arbetsgrupper för effektiverad hemvård). Från Ekåsens sjukhus överfördes 12 tjänster till öppenvården inom det egna sjukvårdsområdet, 27 tjänster till psykiatrin inom HUCS (klinikgrupperna för Jorv och Pejas samt klinikgruppen för ungdomspsykiatri) och sju tjänster till den psykiatriska resultatenheten inom Hyvinge sjukvårdsområde. Förändringsprocessen inom psykiatrin har varit ovanligt omfattande inom HNS. Den har varit krävande för i synnerhet Västra Nylands sjukvårdsområde och dess psykiatriska resultatenhet. I och med att antalet vårdplatser på Ekåsens sjukhus minskade med 83 försvinner totalt 79 tjänster från den psykiatriska resultatenheten och 15 tjänster från verksamheten inom affärsverken. Projektet som helhet, placeringen av personalen och samarbetet har fungerat bra. Inom projektet har man utarbetat klara riktlinjer och skapat praxis som i framtiden kan utnyttjas vid förändringar av motsvarande slag. Personalgruppens sammanfattning och rekommendationer beskrivs på sidan 18. I denna rapport ligger fokus i huvudsak på att skildra reformen i anslutning till rationaliseringen av sjukhustjänsterna inom rehabiliteringspsykiatri i Jorvs område och dess effekter på Västra Nylands, HUCS och Hyvinge sjukvårdsområde. De övriga förändringsprojekten i verksamhetsplanen för psykiatrin 2010 2015 har beskrivits i korthet. Rapporten innehåller ett förslag om den avdelning för svårbehandlade ungdomar och barn som planeras inom HNS-området år 2012 (bilaga 12). Nyckelord: mental hälsa, psykiatri, planen för mentalvårds- och missbruksarbete, mentalvårdstjänster, servicesystem som drivs genom öppenvård, anstaltsbetonat servicesystem, patientcentrerade verksamhetsprocesser och servicekedjor HNS styrelse godkände projektrapporten för psykiatrin den 28 november 2011.

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 2 GENOMFÖRANDET AV UPPGIFTEN... 1 2.1 Expertgrupper inom projektet... 2 2.1.1 HNS styrgrupp... 2 2.1.2 HNS personalgrupp... 2 2.1.3. Övriga expertgrupper... 2 3 STRATEGISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH ALLMÄNNA PRINCIPER I VERKSAMHETSPLANEN FÖR PSYKIATRIN OCH PSYKIATRIPROJEKTET... 3 3.1 Strategiska utgångspunkter... 3 3.2 Allmänna principer för verksamhetsplanen och projektet... 4 3.2.1 Betoning på öppenvård... 4 3.2.2 Sjukhusens roll som stöd för öppenvården... 4 3.2.3 Patientcentrerade verksamhetsprocesser och servicekedjor... 5 3.2.4 Organisering av den centraliserade verksamheten och processerna som samordnas... 5 4 REGIONALA LÖSNINGAR I VERKSAMHETSPLANEN OCH INOM PROJEKTET... 5 4.1 Patient- och processperspektiv... 6 4.1.1 Psykiatrin inom Västra Nylands sjukvårdsområde, Ekåsens sjukhus... 6 4.1.2 Förändring inom psykiatrin i Jorvs område... 8 4.1.3 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Pejas... 10 4.1.4 Psykiatrin inom Hyvinge sjukvårdsområde, Kellokoski sjukhus... 11 4.1.5 Övriga förändringsprojekt inom psykiatrin... 12 4.2 Personalperspektivet... 15 4.2.1 Personalplan för psykiatrin inom Västra Nylands sjukvårdsområde... 15 4.2.2 Affärsverkens planer och anpassningsåtgärder... 16 4.2.3 Sammanfattning och rekommendationer från personalgruppen inom psykiatriprojektet vid HNS... 18 4.3 Ekonomiskt perspektiv... 19 4.3.1 Psykiatrin inom Västra Nylands sjukvårdsområde... 19 4.3.2 Rationalisering av sjukhustjänsterna inom rehabiliteringspsykiatri i Jorvs område... 19 4.3.3 Ekonomiska effekter av psykiatriprojektet inom HNS år 2011... 20 4.3.4 Lokallösningar och -planer för HNS Psykiatri... 21 5 PSYKIATRISK VÅRD AV SVÅRBEHANDLADE UNGDOMAR OCH BARN INOM HNS-OMRÅDET, VAINU-PLANEN... 22 6 SAMMANFATTNING OCH FORTSATTA PLANER... 23 7 KÄLLOR... 26 8 BILAGOR... 27

Helsingfors och Nylands Rapport 1 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 1 INLEDNING Psykiatrin inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) omfattar de psykiatriska resultatenheterna inom HUCS, Hyvinge, Lojo, Västra Nylands och Borgå sjukvårdsområde. Styrelsen för HNS godkände den 11 oktober 2010 en verksamhetsplan för HNS Psykiatri för åren 2010 2015 (HALL 150/11.10.2010). I verksamhetsplanen har man beaktat tidigare utredningar om HNS Psykiatri, varav den senaste är den utredning som MKD, specialistläkare i psykiatri Juhani Aer färdigställde i januari 2009. I planen har man även beaktat förändringar i verksamhetsmiljön och inom HNS Psykiatri efter Aers rapport samt riktlinjerna i Social- och hälsovårdsministeriets plan för mentalvårds- och missbruksarbete (planen Mieli 2009). För verkställandet av verksamhetsplanen för psykiatrin skapades ett projekt som omfattade hela HNS. Projektets syfte var att säkerställa att planen verkställs i detalj (Tj 137/3.11.2010). De centrala målen var att säkerställa att lösningarna i anknytning till personalens ställning genomförs i enlighet med direktiven om samarbete och i samarbetsanda samt att på ett ändamålsenligt sätt stödja planeringen av den framtida användningen av den fastighetshelhet som Ekåsens sjukhus utgör. De konkreta målen i anknytning till personalen var på HNS-nivå att kartlägga de lediga befattningarna och stödja placeringen av personalen i dessa i samarbete med cheferna. Dessutom kartlades utbildningsmöjligheterna, möjligheterna i anknytning till arbetshälsovården och de övriga möjligheterna till omplacering, om förflyttningar från ett sjukvårdsområde till ett annat inte var möjliga. Projektchefen placerades i koncernförvaltningen och arbetade under direktören för den psykiatriska resultatenheten inom HUCS på grund av dennes samordningsansvar. Inom koncernförvaltningen säkerställde man att projektchefen hade tillgång till all aktuell information och stöd från de olika sjukvårdsområdena och koncernförvaltningen. I denna rapport ligger fokus i huvudsak på att skildra reformen i anslutning till rationaliseringen av sjukhustjänsterna inom rehabiliteringspsykiatri i Jorvs område och dess effekter på Västra Nylands, HUCS och Hyvinge sjukvårdsområde. De övriga förändringsprojekten i verksamhetsplanen för psykiatrin 2010 2015 har beskrivits i korthet. Rapporten innehåller ett förslag om den avdelning för svårbehandlade ungdomar och barn som planeras inom HNSområdet år 2012. 2 GENOMFÖRANDET AV UPPGIFTEN Utöver verksamhetsplanen har projektchefen i sitt arbete använt tidigare utredningar, bl.a. Aers utredning (1/2009) och de förslag som de av chefsöverläkaren tillsatta arbetsgrupperna (tot. sju stycken) har lagt fram beträffande en eventuell rationalisering av sjukhustjänsterna inom rehabiliteringspsykiatri i Jorvs område (1/2010). För hanteringen av de olika delområdena inrättades expertgrupper som stöd för projektchefen. Då expertgrupperna sattes samman inkluderades även expertrepresentanter för personalen, olika sjukvårdsområden (i synnerhet Västra Nylands och Hyvinge sjukvårdsområde) och lokallösningarna. Projektchefen har aktivt använt sig av expertgrupperna i sitt arbete. Ärendena behandlades och avgjordes vid de regelbundna möten man kommit överens om. Projektchefen besökte de enheter och träffade de personer som ändringarna gällde. Projektet riktade sig främst mot den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Dessutom berörde det i stor utsträckning även klinikgrupperna för Jorv och Pejas inom HUCS sjukvårdsområde samt den psykiatriska resultatenheten inom Hyvinge sjukvårdsområde. Projektchefen har i sitt arbete även stött igångsättandet av de nygrundade och omorganiserade verksamhetshelheterna i anknytning till

Helsingfors och Nylands Rapport 2 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 reformen av servicesystemet i sjukvårdsområdena. Projektchefen besökte alla sjukvårdsområden för att bekanta sig med dem och diskutera planerna för psykiatrin. 2.1 Expertgrupper inom projektet 2.1.1 HNS styrgrupp HNS styrgrupp hade som uppgift att säkerställa att delområdena i verksamhetsplanen för HNS Psykiatri beaktades och att handleda och stödja projektchefen i hennes uppgift samt avtala om bildandet av de nödvändiga underordnade arbetsgrupperna. Gruppen sammanträdde fyra gånger. Medlemmar: Chefsöverläkare Markku Mäkijärvi (ordförande), Koncernförvaltningen Projektchef för psykiatrin Raija Kontio (föredragande), Koncernförvaltningen Anställningschef Sara Rautiainen, Koncernförvaltningen Direktör för resultatenheten Grigori Joffe, HUCS Psykiatriska resultatenhet Ledande överskötare Taina Ala-Nikkola, HUCS Psykiatriska resultatenhet Sjukvårdsområdets direktör Marianne Gripenberg-Gahmberg, Västra Nylands sjukvårdsområde Psykolog Joachim Johansson, Västra Nylands sjukvårdsområde Sjukvårdsområdets direktör Asko Saari, Hyvinge sjukvårdsområde Verkställande direktör Tuula Karhumäki, HNS-Desiko Personalrepresentanter: Huvudförtroendemännen Ilpo Rimpiläinen, FOSU; Tarja Ekberg, JHL; Mikael Salakka, Tehy (suppleant Eva-Maria Sundström, Tehy) Byråsekreterare Päivi Kupias (sekreterare), HUCS Psykiatriska resultatenhet 2.1.2 HNS personalgrupp HNS personalgrupp styrde och övervakade genomförandet av samarbetsförfarandet. Gruppen klarlade de lediga tjänsterna på HNS-nivå och kartlade dessutom utbildningsmöjligheterna, möjligheterna i anknytning till arbetshälsovården och de övriga möjligheterna till omplacering, om det inte var möjligt med överflyttningar från ett sjukvårdsområde till ett annat. Gruppen sammanträdde sex gånger och följde alla skeden i utarbetandet av personalplanen. Medlemmar: Projektchef för psykiatrin Raija Kontio (ordförande), Koncernförvaltningen Anställningschef Sara Rautiainen, Koncernförvaltningen Ledande överskötare, personalchef Tuula Silvola, Västra Nylands sjukvårdsområde Ledande överskötare, personalchef Liisa Astala, Lojo sjukvårdsområde Personalchef Maari Valli, Hyvinge sjukvårdsområde Chef för avdelningsgruppen, överskötare Hanna-Leena Leinonen, Borgå sjukvårdsområde Ledande överskötare Taina Ala-Nikkola (sekreterare), HUCS Psykiatriska resultatenhet Huvudförtroendeman Eva-Maria Sundström, Tehy Huvudförtroendeman Tarja Ekberg, JHL 2.1.3. Övriga expertgrupper Förändringen inom den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde bearbetades i en planeringsgrupp, där ledningsgruppen för den psykiatriska resultatenheten, representanter för sjukvårdsområdets ledning (sjukvårdsområdets direktör, förvaltningschefen, ekonomichefen, ekonomiplaneraren och den ledande överskötaren, personalchefen) samt

Helsingfors och Nylands Rapport 3 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 representanter för personalen, arbetarskyddet och arbetshälsovården deltog. Planeringsgruppen sammanträdde elva gånger. Resultatenhetens patient-, lokal- och innehållsarbetsgrupper samt de övriga nödvändiga underordnade arbetsgrupperna beredde mötesärenden. I Esbo genomfördes regelbundna samarbetsmöten, där deltagarna bestod av bl.a. mentalvårdsoch missbrukartjänsterna inom primärhälsovården i Esbo, boendeserviceenheten Eedi, klinikgruppen för Jorv inom HUCS psykiatri, den psykiatriska resultatenheten inom Hyvinge sjukvårdsområde och den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Vid dessa möten avtalade man om patientförflyttningarna och patientvården samt om riktlinjerna för vården, arbetsfördelningen och samarbetsformerna. Chefsöverläkaren har med sitt beslut (Jyl 45/2.7.2009) tillsatt en arbetsgrupp för att planera den psykiatriska vården av svårbehandlade ungdomar inom HNS-området. Med i planeringen inbjöds även representanter för barnpsykiatrin. Arbetsgruppen rekommenderade enhälligt att en VAINUavdelning grundas i Kellokoski sjukhus fastighet i Ohkola. VAINU-planen har även beaktats i investeringsplanen för grundrenoveringen av den ifrågavarande fastigheten för åren 2009 2011. Arbetsgruppen återupptog sitt arbete i anknytning till psykiatriprojektet år 2011. Arbetsgruppen fortsatte med den tidigare sammansättningen, dock så att den barnpsykiatriska representationen förstärktes. Arbetsgruppen sammanträdde fyra gånger år 2011. Andra expertgrupper användes efter behov. Till exempel anlitade man de redan befintliga lokalarbetsgrupperna och experterna vid lokal- och investeringsplaneringen. Målet var att så väl som möjligt länka projektet till den normala verksamheten, så att antalet arbetsgrupper och mängden överlappande arbete minimerades. 3 STRATEGISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH ALLMÄNNA PRINCIPER I VERKSAMHETSPLANEN FÖR PSYKIATRIN OCH PSYKIATRIPROJEKTET 3.1 Strategiska utgångspunkter Under de senaste årtiondena har det skett snabba och betydande förändringar inom servicesystemet för psykiatrin och mentalvården. Primärhälsovårdens beredskap att behandla psykiska störningar har ökat, samtidigt som många kommuner har satsat på att ordna serviceboende för patienter som lider av svåra störningar. Den specialiserade sjukvården ses inte längre organisationscentrerat som en separat spetsaktör, utan som en oskiljbar del av den integrerade verksamhetshelhet som bildas tillsammans med partnerna, i första hand basservicen. Inom den specialiserade sjukvården har man infört nya, effektiva behandlingsformer som bygger på vetenskapliga rön. God psykiatrisk vård består numera av kliniska, mänskliga och ekonomiska skäl huvudsakligen av öppenvård. Avdelningsvård tillgriper man numera bara då det är nödvändigt och även då för en så kort tid som möjligt. Vårt lands nationalinkomst och i synnerhet kommunernas ekonomi växer klart långsammare än kostnaderna för hälsovården. På lång sikt blir denna disproportion ohållbar. HNS Psykiatri har klarat sig bra i den landsomfattande ekonomiska jämförelsen. HNS Psykiatri utgör fortfarande en betydande ekonomisk faktor för sina ägarkommuner. I enlighet med koncernens strategi och kommunernas krav har man försökt öka produktiviteten genom att söka ekonomiskt effektiva lösningar, i första hand genom att effektivera HNS Psykiatris egna verksamhetsmodeller och strukturer. Man har sökt fördelar genom att bl.a. centralisera verksamhet, gallra bort överlappningar och effektivera användningen av lokalerna. Den aktuella konjunkturen inom den kommunala ekonomin innebär stramare ramar än tidigare för planeringen inom den psykiatriska

Helsingfors och Nylands Rapport 4 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 resultatenheten. De verksamhetsförändringar som har genomförts och föreslås inom psykiatriprojektet bygger därför på allokering av resurserna, centralisering av utvald verksamhet och prioritering av resultatrika, produktiva och effektiva verksamhetsformer. Den finslipning av de interna processerna och vårdkedjorna som pågår inom psykiatrin kommer att skydda verksamhetsområdet från tryck på att öka resurserna också på de områden där invånarantalet ökar till följd av ett inflyttningsöverskott. 3.2 Allmänna principer för verksamhetsplanen och projektet Inom psykiatriprojektet har man genomfört förändringar i anknytning till de strategiska riktlinjerna med målet att: bilda verksamhetsprocesser och servicekedjor som styrs med betoning på öppenvård, centralisera separat utvalda verksamheter och resurser områdesvis eller regionalt samt utveckla och införa nya verksamhetsformer. De allmänna principerna för förändringarna består i sammanfattning av: 3.2.1 Betoning på öppenvård Öppenvård utgör kärnan i servicehelheten. Genom att effektivera öppenvården kan man i någon mån ytterligare begränsa behovet av sjukhusvård och fokusera denna till den mest nödvändiga akuta eller rehabiliterande avdelningsvården. Öppenvårdskoncentrationerna ökar den tillgängliga personalkompetensen, optimerar användningen av resurserna och medger därmed att man kan ingripa tidigare än i nuläget. Öppenvårdens styrande roll betonas även i allokeringen av resurser, i första hand genom att resurser överförs från anstaltsvården. Verksamhetsmodellerna inom öppenvården utvidgas från sedvanligt mottagningsarbete i riktning mot konsultationer och mobilitet, och man utvecklar innovativa verksamhetsformer och -enheter som ligger i gränsområdet mellan öppenvård och separata anstaltsorganisationer. Informationsteknikens möjligheter utnyttjas. De patientprocesser som beskrivits styr arbetsgruppernas verksamhet, utbildningen av olika yrkesgrupper och yrkesgruppernas fördelning. 3.2.2 Sjukhusens roll som stöd för öppenvården Att minska antalet vårdplatser är inte ett självändamål, utan ett tillräckligt antal vårdplatser, som i huvudsak är regionalt närbelägna, måste garanteras. Den förstärkta öppenvården möjliggör dock ett fungerande system med en mindre sjukhuskapacitet än i nuläget. Det är för närvarande inte möjligt att beräkna det exakta antalet vårdplatser, eftersom beräkningsgrunden innehåller flera okända variabler, men antalet vårdplatser som anges i planen Mieli, 0,6 platser/1 000 invånare, har använts som rättesnöre inom projektet. Fördelningen mellan öppenvård och sjukhusvård och det slutliga antalet vårdplatser som behövs kommer att tas fram stegvis genom försök, förnyelse av praxisen inom öppenvården, omallokering av resurserna, bl.a. genom att stegvis överföra resurser från rehabiliteringssjukhusen till öppenvården på samma sätt som inom projektet, samt genom att stödja kommunerna i utvecklingen av serviceboendet. Nya resurser kommer noggrant att allokeras till verkningsfull och effektiv verksamhet. På så sätt kan vi bevara det välfungerande och högklassiga systemet med mindre resursökningar och färre vårdplatser än vad befolkningsmängden, dess behov och de ökade kraven annars skulle förutsätta. Den centraliserade sjukhusverksamheten består dock av sådan verksamhet där specialkompetensen eller kostnaderna för infrastrukturen förutsätter att man gör avkall på närhetsprincipen. Den sjukhusverksamhet och de vårdplatser som finns i regionen har stor ekonomisk och regionalpolitisk betydelse, vilket innebär utmaningar för utarbetandet av övergripande lösningar.

Helsingfors och Nylands Rapport 5 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 3.2.3 Patientcentrerade verksamhetsprocesser och servicekedjor För att öka den psykiatriska verksamhetens effektivitet, resultat och flexibilitet samt för att beakta patientens individuella behov ordnas verksamheten i form av processer som till sitt innehåll är parallella. Planeringen av dessa processer styrs av en diagnostiskt homogen eller i fråga om vårdbehoven enhetlig patientgrupp. Huvudprocesserna inom psykiatrin består av affektiva störningar, psykoser, akutpsykiatri, ungdomspsykiatri och processer i anknytning till centraliserad verksamhet. De psykiatriska verksamhetsprocesserna planeras tillsammans med de kommunala ägarna för att optimera samarbetet mellan olika aktörer inom servicesystemet. Målet är gemensamt planerade och strukturerade processer och vårdkedjor utan flaskhalsar och med en tydlig ansvarsfördelning och som fungerar trots ändringar i organisationsgränserna och lagstiftningen. Det är viktigt att öka konsultations-, utbildnings- och samordningsstödet till de kommunala samarbetspartnerna inom alla patientgrupper. Den processtyrda verksamheten regleras i fortsättningen patientcentrerat i enlighet med de föränderliga individuella behoven. Ett tidigt ingripande betonas inom alla patientgrupper för att minska prevalensen, vårdsvårigheterna och risken för att sjukdomarna blir kroniska. Att bygga upp en ny produktifiering och ett nytt kontrollsystem som stödjer en genuin utveckling av effektiviteten och produktiviteten och utarbeta nya mätare är centralt. I planeringen av de gemensamma processerna beaktas de olika regionala behoven hos kommunerna inom HNS-området, dock så att man strävar efter en så täckande harmonisering av verksamhetsmodellerna som möjligt inom HNS Psykiatri. 3.2.4 Organisering av den centraliserade verksamheten och processerna som samordnas En del av den psykiatriska verksamheten riktar sig mot sällsynta patientgrupper som kräver specialkompetens, till exempel patienter med ätstörningar, invandrarpatienter och neuropsykiatriska, rättspsykiatriska och missbrukarpsykiatriska patienter. Tjänsterna för dessa grupper koncentreras till kompetenscenter och/eller vid behov erbjuds patienterna anknytande konsultationstjänster utöver de centraliserade mottagnings- och avdelningstjänsterna. En del av den centraliserade verksamheten består av styrning av de processer som ska samordnas, d.v.s. innehållsproduktion och stöd i anknytning till den regionala specialverksamheten, till exempel dubbeldiagnoskompetens. Man måste även kunna svara mot behovet av tjänster hos de psykiatriska patienterna inom den svenska språkminoriteten på deras eget modersmål. 4 REGIONALA LÖSNINGAR I VERKSAMHETSPLANEN OCH INOM PROJEKTET Sjukhusperioderna har blivit kortare och integrerats i öppenvården. En allt mindre del av patienterna behöver långvarig, krävande sjukhusrehabilitering. I Finland har man avvecklat rehabiliteringsavdelningarna vid de stora psykiatriska sjukhusen, och de resurser som har frigjorts har överförts till öppenvården med utmärkta resultat. En förstärkt öppenvård är en ovillkorlig förutsättning för att minska vårdplatserna. Inom HNS Psykiatri har man målmedvetet minskat antalet vårdplatser och allokerat resurser till öppenvården. År 2008 fanns det 900 vårdplatser och år 2010 var antalet vårdplatser 866 (innefattar inte de barnpsykiatriska vårdplatserna). I oktober 2011 hade HNS Psykiatri 749 vårdplatser; till följd av projektet hade antalet vårdplatser alltså minskat med 117 stycken. Minskningar av antalet vårdplatser har redan planerats för åren 2012 2014 (bl.a. inom HUCS ungdomspsykiatri och psykiatrin i Lojo). Vårdplatserna inom psykiatrin i HNS-området år 2011 har beskrivits i bilaga 1.

Helsingfors och Nylands Rapport 6 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 Kellokoski sjukhus är från och med den 1 januari 2011 HNS enda psykiatriska rehabiliteringssjukhus, medan sjukhusen tidigare var två till antalet. På grund av den här förändringen minskade antalet vårdplatser på Ekåsens sjukhus inom Västra Nylands sjukvårdsområde betydligt. Akutpsykiatrisk vård inom HUCS, Jorvs område (Esbo, Grankulla, Kyrkslätt) ges i fortsättningen inom Jorvs område och krävande rehabiliteringspsykiatrisk vård på Kellokoski sjukhus. För att möjliggöra den här förändringen har man inrättat ny verksamhet och överfört resurser från den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde till HUCS Psykiatri (klinikgrupperna för Jorv och Pejas samt klinikgruppen för ungdomspsykiatri) och den psykiatriska resultatenheten inom Hyvinge sjukvårdsområde. 4.1 Patient- och processperspektiv 4.1.1 Psykiatrin inom Västra Nylands sjukvårdsområde, Ekåsens sjukhus Vårdplatserna vid Ekåsens sjukhus i Västra Nylands sjukvårdsområde minskades inom behandlingen och rehabiliteringen av patienter från Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. Antalet vårdplatser vid Ekåsens sjukhus minskades stegvis från 129 till 45 före september 2011. Vuxenpsykiatrin vid Ekåsens sjukhus (30 vårdplatser) betjänar för närvarande Västra Nylands sjukvårdsområde, och i fråga om vården av svenskspråkiga patienter delvis även andra sjukvårdsområden (bl.a. Borgåområdet). Det kalkylmässiga behovet av vårdplatser hos de egna kommunerna i Västra Nylands sjukvårdsområde är cirka 26 vårdplatser (Tabell 1). Detta behov kommer eventuellt att minska som en följd av den allt effektivare verksamheten inom öppenvården. I det här skedet kvarstår cirka fyra vuxenpsykiatriska vårdplatser för behandling och rehabilitering av svenskspråkiga patienter till det övriga HNS-områdets förfogande. De ungdoms- (9 vp) och barnpsykiatriska (6 vp) avdelningarna betjänar det egna området och Lojoområdet samt dessutom HNS i vården av svenskspråkiga patienter. Tabell 1. Patientantal vid Ekåsens sjukhus åren 2007 2010 och det kalkylmässiga behovet inom kommunerna i det egna området år 2012 PATIENTANTAL VID EKÅSENS SJUKHUS ÅREN 2007 2010 SAMT DET KALKYLMÄSSIGA BEHOVET AV VÅRDPLATSER ÅR 2012 Patientantal Kalkylmässigt behov Avdelningspatienter i medeltal av vårdplatser* Differens 2007 2008 2009 2010 2012 2012 2010 Hangö 14,0 11,9 10,0 10,9 5,8 5,1 Ingå 4,6 4,3 1,8 2,0 3,5-1,5 Raseborg 19,6 17,6 23,6 27,4 17,3 10,1 Totalt 38,2 33,9 35,4 40,3 26,6 13,7 *0,6 promille av den totala befolkningsmängden Planen på att minska antalet avdelningar på Ekåsens sjukhus genomfördes stegvis, så att två avdelningar (tot. 32 vp) stängdes före den 31 mars 2011 och följande två avdelningar före den 31 maj 2011 och de sista tio vårdplatserna före den 1 september 2011. Största delen av de patienter som förflyttades var patienter från det egna sjukvårdsområdet. Dessa har organiserats och registrerats lokalt. I tabell 2 beskrivs patientförflyttningarna vid Ekåsens sjukhus i fråga om patienter utanför det egna sjukvårdsområdet (tot. 31) under tiden 1.1 30.6.2011.

Helsingfors och Nylands Rapport 7 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 Tabell 2. Patientförflyttningar vid Ekåsens sjukhus i fråga om patienter utanför det egna sjukvårdsområdet under tiden 1.1 30.6.2011 Hemkommun Patientantal Förflyttning Esbo (23 pat.) 9 5 2 2 2 1 1 1 Kellokoski sjukhus, Tusby Boendeservicen Eedi, Kiloberget Intensifierad boendeservice, Aurorahemmet Akutavdelningen vid Jorvs sjukhus Boendeservicen Carema, Klippsta Esbo stads bäddavdelning Vårdhemmet Solvik Hemmet + hemvården Kyrkslätt (2 pat.) 2 Vårdhemmet Raseborg Borgå (4 pat.) 1 1 1 1 Vårberga sjukhus, Borgå Mejlands sjukhus Vårberga sjukhus Kellokoski sjukhus, Tusby Stödd boendeservice, Borgå Lovisa (1 pat.) 1 Hemmet Sjundeå (1 pat.) 1 Fagernäs sjukhus, Lojo Totalt 31 Samtidigt som man har stängt avdelningar har man utvecklat och stärkt öppenvården inom Västra Nylands sjukvårdsområde genom att överföra de nödvändiga tjänsterna från sjukhuset (tot. tolv tjänster). Verksamheten har planerats i samarbete med kommunerna och de övriga samarbetspartnerna (Mosaikprojektet, Sutjake-arbetsgruppen). Brogruppen (en bro mellan sjukhuset och öppenvården, akutarbetsgruppen) och arbetsgrupperna för den psykogeriatriska, rehabiliteringspsykiatriska och ungdomspsykiatriska öppenvården finns i närheten av avdelningarna vid Ekåsens sjukhus. På så sätt uppnår man betydande synergifördelar, bl.a. i utnyttjandet av personalens kompetens. Sammanfattning av patientförflyttningarna utarbetad av patientarbetsgruppen vid den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde: Sammanfattningsvis konstateras att patienterna från Esbo i huvudsak har överförts till öppenvården och boendeservice enligt kraven i Esbo stads principbeslut. En plats har till slut ordnats för varje patient och patientförflyttningarna har raskt genomförts under våren. I slutet av januari 2011 fanns det 23 patienter från Esbo vid Ekåsens sjukhus, medan cirka 45 50 av de 71 vårdplatserna inom rehabiliteringen användes av Esbo ännu ett år tidigare. Remisserna sinade redan våren 2010. Det officiella beslutet om att sända Esboremisserna till Kellokoski sjukhus fattades vid årsskiftet 2011. Nio patienter från Esbo styrdes till fortsatt vård på sjukhusnivå vid Kellokoski sjukhus. Dessutom förflyttades en långtidsrehabiliteringspatient från Borgå till Kellokoski sjukhus. Från Ekåsens sjukhus sida sett fungerade samarbetet med de mottagande aktörerna smidigt, och patienternas behov beaktades. Patientarbetsgruppen tackar alla som har deltagit för det goda samarbetet. Ett särskilt tack till vårdpersonalen vid rehabiliteringsavdelningarna på Ekåsen för att den bevarade sin tålmodiga och professionella inställning till arbetet ända till slutet av den krävande processen. Riitta-Liisa Kantonen Överläkare, rehabiliteringspsykiatri, 6.5.2011

Helsingfors och Nylands Rapport 8 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 4.1.2 Förändring inom psykiatrin i Jorvs område HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv Jorvs område (Esbo, Grankulla, Kyrkslätt) inom HUCS Psykiatri har i en nationell jämförelse varit mycket effektivt i produktionen av tjänster av god kvalitet. Enligt Kommunförbundets statistik använde Esbo stad år 2008 hela 20 procent mindre medel per invånare på psykiatriska öppenvårdstjänster än det nationella genomsnittet. Anstaltsvården har dock kostat Esboborna endast 8 procent mindre än den nationella nivån. Man har fortfarande relativt sett bundit mer resurser i anstaltsvården än i öppenvården. Den gemensamma målbilden för kommunerna inom HUCS sjukvårdsområde och den psykiatriska resultatenheten inom HUCS är att ändra fördelningsförhållandet till öppenvårdens fördel. En mångsidig öppenvård gör att man kan beakta patienternas individuella behov i större utsträckning än tidigare. Inom Jorvs område har man effektiverat öppenvården genom att förenhetliga verksamhetsformerna och ytterligare öka samarbetet med kommunens social- och hälsovårdsväsen. Klinikgruppen för Jorv ansvarar för den regionala specialiserade sjukvården för befolkningen i området samt, tillsammans med kommunerna, för psykiatrin och mentalvårdsarbetet på basnivån. Kärnan i systemet består av öppenvården, som är fördelad på två stora koncentrationer, Alberga och Mattby. Det finns ett separat verksamhetsställe i Kyrkslätt. Den överlägset största patientgruppen i psykiatriska sjukhus utgörs av patienter som lider av psykoser, i synnerhet schizofreni. Dessa patienter utgör bl.a. den största enskilda patientgruppen bland de s.k. dyra patienterna i huvudstadsregionen. En förskjutning av tyngdpunkten i vården av denna patientgrupp från rehabiliteringssjukhuset till öppenvården och kommunernas boendetjänster har stor ekonomisk och mänsklig betydelse. Ändringarna genomförs enligt överenskommelse i den regionala rehabiliteringspsykiatriska servicekedjan. Man avstod helt från att använda Ekåsens sjukhus för patienter från Jorvs område, och längre anstaltsrehabiliteringsperioder ordnas vid Kellokoski sjukhus. De resurser som frigjordes genom dessa åtgärder användes för att inrätta ny verksamhet och stärka öppenvården. I Jorvs område inrättades en arbetsgrupp för intensifierad öppenvård (Assertive Community Treatment = ACT), och den öppna rehabiliteringsavdelningen omvandlades till en sluten avdelning genom att dess resurser stärktes. Dessutom planerade man att inrätta en arbetsgrupp för dialektisk beteendeterapi (DBT) samt två sjukskötartjänster vid den centraliserade polikliniken i Alberga (främst för Kyrkslätts behov) och två avdelningsläkare för psykosverksamhet. Som en del av rehabiliteringsservicekedjan vid klinikgruppen för psykiatri inom Jorvs område inrättades en arbetsgrupp för intensifierad öppenvård (ACT). Enligt undersökningar har man kunnat minska behovet av anstaltsvård hos patienter som lider av schizofreni och förbättra deras livskvalitet och behandlingsresultat med hjälp av en mobil ACT-grupp som vid behov erbjuder tjänster till och med i patientens hem. Målet är att minska långvarig sjukhusvård och därigenom behovet av vårdplatser i området och skapa en integrerad kedja av rehabiliteringstjänster för patienter med de svåraste symptomen och en allvarlig psykisk sjukdom. Verksamheten riktas till patienter för vilka de vanliga psykiatriska öppenvårdstjänsterna inte är tillräckliga. Målet är att förbättra livskvaliteten för patienter som lider av en allvarlig psykisk sjukdom genom att garantera kontinuerlig vård och tillgång till flexibla individuella tjänster, samtidigt som man undviker onödig sjukhusvård. Med hjälp av ACT-verksamheten utökas samarbetet med kommunerna och den tredje sektorn i behandlingen av den aktuella patientgruppen med beaktande av arbetsfördelningen. ACT-arbetsgruppens målgrupp: en patient med en allvarlig psykisk sjukdom (schizofreni, bipolär sjukdom), som har gjort många behandlingsförsök inom det normala utbudet av vård, inte upplever att han eller hon behöver psykiatrisk vård, håller på att marginaliseras, inte

Helsingfors och Nylands Rapport 9 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 förbinder sig till öppenvård/läkemedelsbehandling, inte söker sig till vård på eget initiativ, har många sjukhusbehandlingar och behöver hjälp och stöd oftare än en gång i veckan. Uppskattningsvis finns det för närvarande 60 80 patienter av detta slag i Jorvs område. Patienterna är patienter inom den specialiserade sjukvården då de kommer till behandling inom ACT-arbetsgruppen. ACT-arbetsgruppen erbjuder vård enligt patientens behov samt flexibla stödåtgärder. Man träffar och hjälper patienten i hans eller hennes hem eller på en annan lämplig plats. Man betonar samarbete med patientens familj och eget nätverk. Man samarbetar även med de sociala myndigheterna, missbrukarenheten, Hyvä Koti, EMF, polisen m.fl. Arbetsgruppen arbetar i morgon- och kvällsskift, på nätterna görs samarbete med avdelning P1 vid Jorv. I arbetsskiften på vardagsmorgnar arbetar 5 6 sjukskötare, på kvällarna är sjukskötarna två till antalet och under veckosluten arbetar två sjukskötare långskift (11.00 21.00). ACT-arbetsgruppen består av åtta sjukskötare och en läkare. ACT-verksamheten utvärderas med hjälp av följande mätare: patientens sjukvårdsanvändning före och efter att behandlingen i ACT-arbetsgruppen inleddes, patientens livskvalitet (mätaren 15D), andra mätare som beskriver patientens hälsotillstånd och handlingsförmåga: Sofas, BDI, Audit, BPRS (mätningar med ½-1 års mellanrum), kundnöjdhet, uppföljning av patientens somatiska tillstånd, prestationer, användning av vårdplatser. En annan patientgrupp av verksamhetsmässig och ekonomisk betydelse är patienter som lider av en emotionellt instabil personlighetsstörning, uppvisar ett upprepat självdestruktivt beteende och förbrukar en avsevärd mängd resurser på akutsjukhusen, inom primärhälsovården och inom jourtjänsterna i den specialiserade sjukvården. För dessa patienter uppnås de bästa och mest kostnadseffektiva behandlingsresultaten med skräddarsydd öppenvård och -rehabilitering inom den specialiserade sjukvården, i första hand med dialektisk beteendeterapp (DBT), som enligt forskningsrön minskar behovet av anstaltsvård. Mentalvårds- och missbrukartjänster i Esbo Eftersom psykiatriprojektet är starkt inriktat på omstruktureringen inom Jorvs område beskrivs i rapporten mentalvårds- och missbrukartjänsterna i Esbo. Den psykiatriska servicehandledningen och serviceboendet fick en central roll i reformen av psykiatrin. Därför beskrivs de i denna rapport med Esbo stad som exempel. Mentalvårds- och missbrukartjänsterna i Esbo har tillsammans med aktörerna inom HNS Psykiatri (HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv, Hyvinge sjukvårdsområde, Västra Nylands sjukvårdsområde) planerat en omorganisering av verksamheten och resurserna för att skapa en intensiv behandlingsmodell för öppenvården och minska långvarig sjukhusvård samt organisera boendetjänster som stödjer rehabilitering i hemkommunen. Målet med Esbo stads mentalvårds- och missbrukarprogram är att fördomsfritt skapa något nytt och utarbeta en vision av en välmående framtid. Avsikten är att främja samtidig behandling av psykiska sjukdomar och missbrukssjukdomar och på så sätt dra upp riktlinjer för effektiva åtgärder i Esbo och huvudstadsregionen. Programmets tyngdpunkter ligger på att främja välbefinnandet på olika sätt, förbättra vården med betoning på öppenvård, rehabiliteringens effekt och tillgången till tjänster samt stimulera samarbetet med aktörer inom den tredje sektorn. Det finns inte alltid någon

Helsingfors och Nylands Rapport 10 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 tydlig skillnad mellan främjande av hälsa, förebyggande verksamhet, hälsorådgivning eller handledning och vård av sjukdomar. Det viktigaste är en riktad åtgärd i rätt tid och att samhällssektorernas verksamhet och påverkan sker i riktning mot samma mål till gagn för individer, familjer, arbetsplatser och personer som ramlat utanför tjänsterna. Bäst resultat får man genom att sikta på hållbar utveckling. Samarbetet med vårdande instanser inom missbruksarbete, boende och psykiatri i huvudstadsregionen håller på att utvecklas. Invånarna i metropolområdet ska få likadan och jämlik service och vård. Den psykiatriska specialiserade sjukvården och primärhälsovården integreras till en vårdhelhet. Gemensamma riktlinjer för vården och samordning av tjänsterna förtydligar vårdlinjerna. I bilaga 2 beskrivs Esbo stads vision för mentalvårds- och missbruksarbetet i Esbo för år 2015 samt dess mål och aktörerna inom den. Psykiatrisk servicehandledning har varit en del av verksamheten inom hälsovårdstjänsterna i Esbo stad sedan år 2005. Inom servicehandledningen har man utvecklat en kundcentrerad verksamhetsmodell som är inriktad på öppenvård (hembesök och olika nätverks- och samarbetsträffar). Avsikten är att förbättra kundens livskvalitet, hjälpa kunden att binda sig till sin behandling och sin medicinering samt att medverka till en förbättring av funktionsförmågan och en minskning av de negativa effekterna av sjukdomen. Samarbetet mellan kunden och servicehandledaren bygger på långvarighet och kontinuitet. En servicehandledare har cirka 10 15 kunder, som han eller hon träffar ungefär en gång i veckan eller varannan vecka. Därtill kan det förekomma kontakt per telefon. Då servicehandledningsrelationen inleds träffas man oftare och i slutskedet av servicehandledningsrelationen sker besöken mer sällan, för att till slut upphöra helt. Servicehandledningen avslutas när de uppsatta målen har uppnåtts. Kunderna består av rehabiliteringsklienter från Esbo. Man kan söka sig till servicehandledningen via sin egen vårdinstans (t.ex. Jorvs psykiatriska poliklinik eller hälsostationen). Med serviceboende avses vård, omvårdnad och omsorg dygnet runt. I tjänsten ingår boende (en egen bostad och gemensamma utrymmen), måltider, personlig vård, omvårdnad och omsorg samt arbete på en arbetsplats eller annan verksamhet. Personaldimensioneringen på enheterna är 0,6 1,1 anställda/vårdplats. I bilaga 3 finns en beskrivning av Esbo stads modell för sändande av psykiatriska patienter till boendeservice. 4.1.3 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Pejas Klinikgruppen för Pejas inom HUCS Psykiatri har nationellt sett en mycket effektiv produktion av tjänster av god kvalitet. Enligt Kommunförbundets statistik använde Vanda stad år 2008 hela 40 procent mindre medel per invånare på psykiatriska öppenvårdstjänster än det nationella genomsnittet. Man har relativt sett bundit mer resurser i anstaltsvården (närmast Kellokoski sjukhus) än i öppenvården. Den gemensamma målbilden för kommunerna inom HUCS sjukvårdsområde och den psykiatriska resultatenheten inom HUCS är att ändra detta förhållande till öppenvårdens fördel. Klinikgruppen för Pejas ansvarar för den regionala specialiserade sjukvården för befolkningen i sitt område samt, tillsammans med kommunerna, för psykiatrin och mentalvårdsarbetet på basnivån. Kärnan i systemet består av öppenvård, som är fördelad på två stora koncentrationer, Dickursby och Myrbacka. Det finns ett separat verksamhetsställe i Kervo. Med beaktande av de nuvarande ekonomiska realiteterna kan en förstärkning av öppenvården uppnås främst genom att man flyttar över allt mer resurser från anstaltsvården till öppenvården. Sjukhusanvändningen inom Pejas område har minskat med 22 platser under de två senaste åren, och trenden är alltjämt densamma. För närvarande håller man dock på att nå kulmen med de nuvarande resurserna för öppenvården, och därför är det nödvändigt att överföra resurser från rehabiliteringssjukhuset till öppenvården.

Helsingfors och Nylands Rapport 11 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 Inom Pejas område effektiveras öppenvårdsverksamheten genom att man förstärker arbetsgruppen för effektiverad hemvård samt genom att man inrättar en arbetsgrupp för dialektisk beteendeterapi (tot. 6 anställda.) Genom att satsa på vården av psykospatienter (i synnerhet schizofrenipatienter) och patienter som lider av instabil personlighetsstörning och som uppvisar upprepat självdestruktivt beteende kan man ytterligare minska användningen av Kellokoski sjukhus med åtta vårdplatser, i tillägg till den tidigare minskningen på 22 platser. Med hjälp av ACT- och DBT-verksamheten minskas användningen av Kellokoski sjukhus inom Pejas område och platserna frigörs för användning av patienter inom Jorvs område. Vanda har redan erfarenhet av nyttan med en ACT-grupp, med hjälp av vilken man har kunnat minska användningen av Kellokoski sjukhus. Klinikgruppen för Pejas har även ansvarat för konsultationen av boendeservicepatienter. När schizofrenipatienter som bor i servicehem överförs till den specialiserade sjukvården minskar skedena då sjukdomen förvärras (eftersom medicineringen/vårdansvaret åligger den specialiserade sjukvården, som känner patienten väl) och förbättrar patientgenomströmningen i kedjan för boendeservice. Man försöker så aktivt som möjligt rehabilitera patienterna till självständigt boende. På det här sättet kan den specialiserade sjukvården producera besparingar för ägarkommunerna också med en ganska liten satsning. De inplanerade förändringarna leder till att avdelningsplatserna för Pejas (50 vårdplatser) med det nuvarande befolkningsunderlaget räcker till både akutverksamhet och närrehabilitering av utvalda patienter med hjälp av den förstärkta öppenvården. Då behöver man inte bygga en ny rehabiliteringsavdelning i anslutning till Pejas. Tjänsterna vid Kellokoski sjukhus räcker till för att komplettera tjänsterna vid Pejas. 4.1.4 Psykiatrin inom Hyvinge sjukvårdsområde, Kellokoski sjukhus Kellokoski sjukhus är från och med den 1 januari 2011 HNS enda psykiatriska rehabiliteringssjukhus (krävande och mer långvarig anstaltsrehabilitering). Hemarbetsgruppen inom ansvarsområdet psykoser utökades med två sjukskötare för att underlätta och påskynda utskrivningen av patienter från Kellokoski sjukhus till Jorv-, Pejas- och Helsingforsområdet. Rehabiliteringsavdelning 5 utökades dessutom med fyra vårdplatser och två sjukskötare. Därmed har man kunnat undvika att grunda den nya avdelning som ursprungligen planerades. Dessutom förstärktes aktivitetsrehabiliteringen med tre anställda. Kompetenscentret för rättspsykiatrin och vården av svårbehandlade patienter inom hela HNS har redan tidigare koncentrerats till Kellokoski sjukhus. Hösten 2009 överfördes bl.a. sinnesundersökningsverksamheten från HUCS Psykiatricentrum till Kellokoski. I fortsättningen förkortar den obligatoriska öppenvården de rättspsykiatriska patienternas sjukhusvård och kräver att resurser överförs från sjukhuset till öppenvården. Till exempel måste den rättspsykiatriska polikliniken i Helsingfors förstärkas. Det finns planer på att koncentrera svårbehandlade barn och ungdomar inom HNS till den nya avdelning som ska inrättas vid Kellokoski från och med den 1 september 2012. I fortsättningen är det även möjligt att koncentrera mer långvarig anstaltsrehabiliteringsverksamhet för patienter med dubbeldiagnos till Kellokoski. De patienter som överförs från Jorvs område till Kellokoski sjukhus är i huvudsak patienter med schizofreni/psykos. Vissa patienter med affektiva störningar kan också vårdas vid Kellokoski sjukhus genom patientspecifika beslut. Antalet vårdplatser (tot. 33 siffran är riktgivande) fördelas på följande sätt: tio rättspsykiatriska patienter (tidigare överenskommelse), fyra svårbehandlade patienter (tidigare överenskommelse), sju långtidspatienter, överförs från Ekåsen (plan 2011),

Helsingfors och Nylands Rapport 12 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 tolv växlande patienter som snabbt behöver få en rehabiliteringsplats (plan 2011). Inom psykiatrin i Hyvinge sjukvårdsområdehar reformen av öppenvården genomförts. Avvecklingen av betoningen på sjukhusvård har fortsatt inom ungdomspsykiatrin, bland annat genom fusion av två avdelningar den 1 januari 2011 och genom successiv överflyttning av resurser till öppenvården. Till följd av den intensifierade öppenvårdsverksamheten har de egna kommunerna inom Hyvingeområdet minskat användningen av sjukhuset. Pejasområdet och Helsingfors har som överenskommet minskat användningen av Kellokoski sjukhus och i tilltagande utsträckning placerat rehabiliteringsklienterna inom boendeservice. På motsvarande sätt räcker avdelningsplatserna för patienter inom Jorvs område till, så att det totala antalet vårdplatser endast ökats med fyra vårdplatser. Den områdesvisa och kommunvisa användningen av Kellokoski sjukhus beskrivs i bilaga 4. 4.1.5 Övriga förändringsprojekt inom psykiatrin Nedan beskrivs de övriga förändringsprojekten i anknytning till verksamhetsplanen för psykiatrin 2010 2015. Dessa projekt har skötts som normalt chefsarbete. Projekt i anknytning till den tertiära verksamheten och annan verksamhet som centraliseras till HUCS Den centraliserade, s.k. tertiära, verksamheten inom HUCS-området och profilerna för de samordnade processerna inom hela området tillspetsas för att bättre betjäna det övriga psykiatriska servicesystemet: - Tillgången till kompetent svenskspråkig personal begränsar antalet svenskspråkiga serviceenheter som kan upprätthållas även inom HNS-området. För att kunna bevara också den svenskspråkiga, regionala serviceberedskapen och säkerställa kvaliteten på denna centraliseras en del av denna servicehelhet också i fortsättningen. Den specialiserade sjukvården för svenskspråkiga vuxna patienter fortsätter som centraliserad verksamhet inom HNS, men har omorganiserats. Den öppna avdelningen inom Helsingforsområdet vid HUCS har omvandlats till en blandformsenhet med slutna vårdplatser (tolv vårdplatser) samt i viss mån öppenvårdsverksamhet som ligger i gränsområdet. Detta kompetenscentrum betjänar de svenskspråkiga patienternas behov inom både HUCS- och HNSområdet. Det tillhandahåller tjänster på modersmålet för i synnerhet patienter som befinner sig i ett tidigt skede av en svår psykiatrisk sjukdom. Urvalet av tjänster omfattar bl.a. tidig rehabilitering, nätverksarbete, mobilt arbete samt behandlingsmetoder och kompetens inom avdelningsvård av en första psykos. - Det centraliserade svenskspråkiga kompetenscentret: a. gör behandlingarna för de svenskspråkiga patienterna, den yrkesmässiga undervisningsverksamheten och undervisningsverksamheten på universitetet mångsidigare, b. stärker ytterligare öppenvården för svenskspråkiga patienter och bidrar tillsammans med experterna vid Jorv till att göra öppenvårdstjänsterna mångsidigare, c. stärker de övriga centraliserade tjänsterna inom HUCS-området, till exempel den svenskspråkiga beredskapen inom neuropsykiatri, missbrukarpsykiatri och ätstörningar med hjälp av bl.a. videokonsultationer, d. minskar bristen på slutna vårdplatser vid Jorvenheterna, e. stödjer anpassningen till svenskspråkiga rehabiliteringspatienter vid Ekåsens sjukhus.

Helsingfors och Nylands Rapport 13 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 - Två finskspråkiga avdelningar (en öppen och en sluten avdelning) slogs samman till en psykiatrisk avdelning för krävande undersökningar som en del av effektiveringen av de vuxenpsykiatriska verksamhetsprocesserna inom klinikgruppen för Helsingfors och anpassningen av helheten till kommunernas minskade servicebeställning. Antalet vuxenpsykiatriska vårdplatser inom klinikgruppen för Helsingfors minskades och avdelningsutrymmen vid Psykiatricentrum frigjordes för att ta emot hela den äldrepsykiatriska sjukhusvården inom Jorvs område. - Den centraliserade missbrukarpsykiatrin utvecklar och genomför konsultationer i missbrukarpsykiatriska frågor på den specialiserade nivån inom hela HNS Psykiatri. Dessutom har enheten beredskap att undersöka och vårda svåra, alkoholberoende psykiatriska patienter, då kommunerna delvis överför bedömningarna av substitutionsvården för opioidberoende personer till sin basservice. Riktlinjerna i den nya hälso- och sjukvårdslagen torde leda till att missbrukarvården omorganiseras. Missbrukarpsykiatrin inom HUCS kan utveckla och samordna undersökningsverksamheten och vården i anknytning till svåra patienter med dubbeldiagnos i samarbete med hela nätverket av mentalvårds- och missbrukartjänster. - Utarbetandet av svåra och krävande psykiatriska bedömningar av arbetsförmågan utvecklas så att det motsvarar behoven hos aktörer utanför samkommunen, till exempel försäkringsinrättningar och arbetsgivare. - Tillgången till neuropsykiatriska undersökningar och konsultationer förbättras genom allokering av interna resurser och ingående av serviceavtal med externa finansiärer, bl.a. angående ordnandet av utvecklingsstörningspsykiatriska konsultationer för samkommunen ETEVA. - Inom utvecklingen av de psykiatriska tjänsterna för invandrare och den s.k. transkulturella psykiatrin utnyttjas alltjämt centraliserade servicelösningar. För närvarande har asylsökande och turister som behöver akut psykiatrisk vård behandlats vid HUCS. Den övriga servicen som riktas till invandrare är i framtiden närmast konsultativ. Ungdoms- och barnpsykiatrin HUCS fortsätter att upprätthålla det ungdoms- och barnpsykiatriska servicesystemet i hela huvudstadsregionen. Inom ungdomspsykiatrin har man avstått från lokalerna på Aurora sjukhus och Linnankoskigatan och centraliserat verksamheten till Psykiatricentrum och Ulfåsa samt kunnat minska antalet vårdplatser. På så sätt stärks vårdkedjan för ätstörningsproblem, samtidigt som man delvis kan frångå köptjänster. Avdelningstjänsternas produktivitet ökar, öppenvården har ökat och servicesystemet har blivit mångsidigare. En byggplan för Pejasavdelningen ingick ännu i verksamhetsplanen för psykiatrin 2010 2015, men man har kunnat frångå denna, eftersom verksamheten är inriktad på den allt starkare öppenvården. Inom psykiatriprojektet stärktes öppenvården inom ungdomspsykiatrin vid HUCS med tre anställda som placerades inom Pejas område. Man håller på att i tillämpliga delar integrera den ungdomspsykiatriska verksamheten i de vuxenpsykiatriska processerna, bl.a. i fråga om psykossjukdomar, affektiva störningar, den neuropsykiatriska verksamheten, ätstörningar och de svenskspråkiga tjänsterna. Målet är att uppnå verksamhetsmässiga och ekonomiska synergifördelar. Integreringen av öppenvården i kommunernas verksamhet fortsätter, bl.a. genom utveckling av gränsområdestjänsterna inom öppenvården. Överföringen av svenskspråkiga ungdomar från Folkhälsan till en egen tjänst vid

Helsingfors och Nylands Rapport 14 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 HUCS har genomförts. Inom ungdomspsykiatrin vid HUCS pågår som bäst en omfattande reform, där resurser i allt större omfattning överförs från anstalten till öppenvården. Antalet vårdplatser inom ungdomspsykiatrin vid HUCS minskar med 25 platser fram till år 2013 (82 vårdplatser 57 vårdplatser). De resurser som överförs från sjukhuset används för att utvidga serviceutbudet inom öppenvården och göra det mångsidigare. En avdelning för svårbehandlade ungdomar och barn inom HNS planeras vid Kellokoski år 2012. Äldrepsykiatrin Äldrepsykiatrin står inför särskilda utmaningar på grund av att befolkningen åldras. Äldrepsykiatrin undersöker och behandlar psykiatriska problem som anknyter till ålderdomen i allmänhet psykiatriska störningar som börjar efter 64 års ålder och som har ett centralt samband med problematik som rör ålderdomen, t.ex. demens. Verksamhetsformen är mobil och starkt konsultationsbetonad, och man strävar efter att undersöka och vårda patienten i första hand i den miljö där han eller hon bor (hemma, på ett vårdhem osv.). Verksamhet av detta slag har minskat anstaltsvården inom den specialiserade sjukvården inom t.ex. Hyvinge sjukvårdsområde samt i anknytning till det aktuella projektet inom Jorvs område och Västra Nylands sjukvårdsområde. Även inom äldrepsykiatrin har man successivt överfört resurser från sjukhuset till öppenvården. De äldrepsykiatriska resurserna inom den psykiatriska resultatenheten vid HUCS ska användas centraliserat för undersökning och vård av särskilt svårbehandlade eller diagnostiskt sett besvärliga problem som specifikt har fastställts utgöra psykiatriska störningar i ålderdomen. Äldrepsykiatrin inom huvudstadsregionen ska fortsättningsvis utgöra en enhetlig regional aktör som med lämpliga lösningar och konsultationer som har skräddarsytts för området stödjer de områden där kompetensen inte är tillräcklig. Överföringen av den äldrepsykiatriska avdelningen vid Aurorahemmet, som ligger i Jorv, till Psykiatricentrum har genomförts. Lösningen möjliggör successiv verksamhetsprofilering och synergi hos de äldrepsykiatriska avdelningarna inom HUCS. Helsingfors stad Samarbetet mellan HUCS Psykiatri och psykiatrin vid Helsingfors stads hälsovårdscentral bygger på ett separat arbetsfördelningsavtal med Helsingfors. Avtalet revideras årligen och innebär i nuläget att HUCS som stöd för den vuxenpsykiatri som Helsingfors stad själv ordnar framför allt producerar s.k. tertiära (centraliserade) tjänster med motsvarande graderingsmodell som för de andra kommunerna inom HUCS-området. Att den ökande integrationen av inbördes tjänster inom Helsingfors stads social- och hälsovårdstjänster lyckas är en kritisk faktor också med tanke på planeringen av sjukhuskapaciteten inom HNS. HUCS och psykiatrin inom Helsingfors stad är överens om att en förstärkning av öppenvården inom rehabiliteringspsykiatrin och en aktivare inriktning på konsultationer och aktivering i anknytning till rehabiliteringshem, vårdhem och andra former av stött boende skulle kunna påskynda patientgenomströmningen på dessa platser och minska överlång placering av patienterna på psykiatriska sjukhus. Våren 2011 ökade Helsingfors stad antalet platser på stött boende för psykiatriska rehabiliteringsklienter, vilket har påskyndat utskrivningen av patienter från i synnerhet Kellokoski sjukhus. Lojo sjukvårdsområde Fagernäs sjukhus stängs. I anslutning till Lojo sjukhus byggs lokaler för sjukhusavdelningar (50 vårdplatser i stället för de nuvarande 64 vårdplatserna) samt för den förstärkta öppenvården, dit de resurser som frigörs från sjukhusverksamheten överförs. Borgå sjukvårdsområde Saneringen av lokalerna vid Vårberga sjukhus bör genomföras. Ett av de alternativ man funderar på i planen är att placera sjukhuskoncentrationen och i tillämpliga delar öppenvårdskoncentrationen i samma byggnad.

Helsingfors och Nylands Rapport 15 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 4.2 Personalperspektivet 4.2.1 Personalplan för psykiatrin inom Västra Nylands sjukvårdsområde Planeringen av personalresurserna för psykiatrin inom Västra Nylands sjukvårdsområde utgick ifrån hur mycket resurser sjukhusavdelningarna behöver. Vid planeringen följde man de nationella rekommendationerna och medeltalen för både antalet vårdplatser och personalresurserna. Därefter planerades resurserna för enheterna inom öppenvården. I fråga om dessa användes inga nationella rekommendationer. Nästa steg var att inleda utarbetandet av en personalplan. Ett personligt samtal med varje anställd genomfördes inom chefslinjen i februari mars 2011. De anställda ombads framföra tre önskemål beträffande arbetsplatsen i prioriteringsordning. Samtidigt kartlades personalens arbetserfarenhet, påbyggnadsutbildningar och fortbildning, språkkunskap och boendekommun samt längden på den nuvarande arbetsresan och framtidsplanerna beträffande arbete och studier. Bilaga 5 innehåller uppgifter om tjänsterna vid den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde. I bilaga 6 beskrivs vårdpersonalen vid Ekåsens sjukhus och inom öppenvården från och med den 1 september 2011. En ansökningsomgång som omfattade hela HNS anordnades för de lediga tjänsterna som avdelningsskötare och biträdande avdelningsskötare. En gemensam ansökningsomgång anordnades för alla lediga tjänster som avdelningsskötare (HUCS 3, Hyvinge sjukvårdsområde 1, Lojo sjukvårdsområde 1, Västra Nylands sjukvårdsområde 2, Borgå sjukvårdsområde 1; tot. 9) och biträdande avdelningsskötare (HUCS 2, Hyvinge sjukvårdsområde 4, Västra Nylands sjukvårdsområde 3; tot. 9) inom HNS Psykiatri samt för tjänsten som projektkoordinator (Västra Nylands sjukvårdsområde 1) (ansökningstid 21.3 4.4.2011). Av dessa tjänster tillsattes 18 platser av 19 genom denna ansökningsomgång. Därefter anordnades en intern ansökningsomgång inom Västra Nylands sjukvårdsområde för de lediga platserna för skötare och sekreterare. Kriterierna för dessa tjänster var: formell behörighet, deltagande i fortbildning, mångsidig kompetens, samarbetsförmåga. I fråga om personer som arbetar inom öppenvården betonades förmåga till teamarbete och självständigt arbete. Beträffande öppenvården lades stor vikt på viljan att arbeta inom öppenvården, samtidigt som man är medveten om inkomstbortfallet. Inom öppenvården betonades dessutom språkkunskaperna; goda kunskaper i de båda inhemska språken (språkkunskapsklass 2/2a). I september 2011 fördes samarbetsförhandlingar med de arbetstagare som inte hade fått den tjänst som de i första eller andra hand hade sökt (tre personer) samt de personer som med fasta tjänster blev fasta vikarier (sju personer). Dessutom fördes samarbetsförhandlingar med de personer vars titel ändrades och/eller lön påverkades, till exempel genom att en tjänst som avdelningsskötare ändrades till en tjänst som sjukskötare. Samarbetsförhandlingar genomfördes med totalt 14 anställda. Personalplanen för den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde utarbetades för åren 2011 2014 med beaktande av de pensioneringar som äger rum under dessa år (bilaga 5). I och med att antalet vårdplatser på Ekåsens sjukhus minskar försvinner totalt 79 tjänster från den psykiatriska resultatenheten före år 2014. Av personalen inom psykiatrin arbetar största delen också i fortsättningen på Ekåsens sjukhus eller inom öppenvården i området. Tolv nya tjänster överfördes till öppenvården inom området. Endast sju arbetstagare från den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde överfördes till en annan enhet inom HNS-området. Totalt 18 anställda överfördes i Raseborgs stads tjänst. Överföringen av

Helsingfors och Nylands Rapport 16 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 personal från den psykiatriska resultatenheten till tjänster utanför Västra Nylands sjukvårdsområde beskrivs i bilaga 7. Som lösningar på HNS-nivån drog man redan innan projektet inleddes upp riktlinjer, enligt vilka ett direktiv om tillstånd att tillsätta en ledig tjänst utfärdas i anslutning till projektet. Detta direktiv gällde från och med november 2010, och syftet var att förutse den kommande situationen och möjliggöra alternativa placeringar för personalen. Direktivet om tillstånd att tillsätta en ledig tjänst slopades för andra än mentalvårdare den 26 april 2011. Även för mentalvårdarnas del slopades direktivet från och med den 1 oktober 2011. Listorna över lediga tjänster och långa vikariat publicerades i realtid på HNS och Västra Nylands sjukvårdsområdes Intranätssidor. Antalet lediga tjänster inom HNS Psykiatri varierade mellan 100 och 137 under året. Under hela projektet/förändringsprocessen har det varit viktigt att sörja för de anställdas motivation och ork samt för ett gott arbetsklimat. Tillsammans med arbetshälsovården, arbetarskyddet och cheferna har man planerat och arrangerat stödåtgärder som genomförts individuellt och i grupp enligt behov. Ett regionalt samarbetsmöte ordnades tillsammans med Raseborgs stad, Nylands omställningsskyddsenhet, arbets- och näringsbyrån i Raseborg och HNS den 11 februari 2011. Under mötet planerades innehållet i det första informationsmötet för personalen. Ett omfattande informationsmöte om situationen för Ekåsens sjukhus ordnades för personalen den 8 mars 2011 och den 11 oktober 2011. Man har försökt informera personalen om planerna i realtid. Till exempel publicerades promemoriorna från planeringsgruppens möten på intranätet under mötesdagen eller dagen därpå. År 2011 har totalt 34 tjänster överförts från Västra Nylands sjukvårdsdistrikt i anslutning till psykiatriprojektet. Av dessa överfördes 27 tjänster till HUCS sjukvårdsområde (Jorv, ACT-gruppen: 9, DBT-gruppen: 3, avdelning P1: 2, polikliniken för affektiva störningar i Alberga: 2, psykospolikliniken: 2, totalt 18 tjänster; Pejas: ACT- och DBT-grupperna, totalt 6 tjänster; ungdomspsykiatrin 3 tjänster) och 7 tjänster till Kellokoski sjukhus och öppenvården inom Hyvinge sjukvårdsområde. Överföringen av tjänsterna beskrivs i bilaga 8. 4.2.2 Affärsverkens planer och anpassningsåtgärder År 2010 fanns det totalt 162 anställda vid affärsverken inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Av dessa betjänade en tredjedel den psykiatriska resultatenheten. Det största affärsverket var HNS- Desiko med 62 tjänster. De flesta affärsverken har anpassat sin verksamhet till förändringen inom psykiatrin i realtid. Inom projektet har man tillämpat samma linje på personalen vid affärsverken som på de övriga anställda inom HNS: HNS har erbjudit arbete åt alla som arbetar vid HNS affärsverk. Affärsverkens lokala chefer har kunnat delta i de planeringsmöten för psykiatrin som ordnats varannan vecka och i informationsmötena vid Ekåsens sjukhus. Affärsverkens serviceavtal och behoven inom Västra Nylands sjukvårdsområde, inklusive psykiatrins behov, har behandlats vid affärsverksmötena inom Västra Nylands sjukvårdsdistrikt under ledning av förvaltningsdirektören. Verksamheten vid affärsverken utgjorde en stor utmaning inom psykiatriprojektet, eftersom verksamheten skars ner kraftigt mitt under året och allt inte kunde planeras på förhand i avtalen och budgeten. Hanteringen av helheten var utmanande eftersom psykiatriprojektet hade omfattande effekter. Verksamheten vid affärsverken skars ned med totalt 15 tjänster vid Ekåsens sjukhus i anknytning till förändringarna inom psykiatrin.

Helsingfors och Nylands Rapport 17 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 HNS-Logistik: lager Lagerverksamheten vid Ekåsens sjukhus har varit relativt liten och de verksamhetsmässiga förändringarna kommer inte att påverka personalbehovet, utan alla de fem arbetstagarna kommer att fortsätta som förut. Öppnandet av den nya Raseborgsavdelningen i Ekåsens lokaler innebar mer arbete också för lagerpersonalen. HNS-Logistik: transportcentralen Förändringarna påverkade transportcentralens verksamhet på ett sådant sätt att personalen vid Ekåsens sjukhus minskades (med två tjänster). Vid HNS-Logistik inleddes genast planer på ett samarbete med Lojo sjukvårdsområde, som sysselsatte alla arbetstagare som överfördes från Ekåsen. Tack vare detta samarbete kunde alla arbetsplatser bevaras. Samarbetsutredningarna inleddes före semestrarna, och på hösten var det dags för en nystart. I fortsättningen utreds samarbetet med Raseborgs stad. Arbetsplatserna kommer att bevaras, och förändringarna kommer att gälla ändringar av arbetsuppgifterna närmast för servicemännen. HNS-Desiko Av affärsverken gällde reformen av psykiatrin främst de anställda vid HNS-Desiko, eftersom de 62 tjänsterna minskades till 53. Vid reformen av psykiatrin försvann nio tjänster som lokalvårdare. Tre tjänster drogs in inom området lite tidigare med anledning av att förlossningsverksamheten lades ned. Ingen sades upp, anställda har gett sig av frivilligt. Desiko strävar efter att aktivera arbetsrotationen från Ekåsen till Västra Nylands sjukhus. För Desiko har lokalbytena medfört utmaningar; sjukvårdsområdet och affärsverken har genomfört ändringar i fråga om lokalerna. Trots de stora nedskärningarna lyckades Desiko se till att situationen förblev stabil och anpassa sin verksamhet i realtid, i takt med de förändringar som kunden genomförde. HNS-Servis De tjänster som personaltjänsterna vid HNS-Servis tillhandahåller utifrån storleken på personalen (bl.a. HR-system och stöd) justerades automatiskt och utan dröjsmål i enlighet med personalförändringarna inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Också de prestationsbaserade tjänsterna förändrades på månadsnivå i enlighet med det verkliga antalet prestationer (bl.a. antalet inkomstspecifikationer) eller på beställningsbasis (bl.a. deltagande i utbildningar, antalet platsannonser). Den debitering som bygger på personarbetsinsatsen inom anställningstjänsterna (personalsekreterarnas arbetsinsats) kom man föregripande överens om från början av april, varvid den personarbetsbaserade faktureringen i Västra Nyland har minskat från 1,6 månadsverken till 1,3 månadsverken. För HNS-Servis ger de verksamhetsmässiga förändringarna inom psykiatrin hittills inte upphov till betydande förändringar, utan avdelningssekreterarena och textbehandlarna arbetar tills vidare i sjukvårdsområdets tjänst. Arkivet förvaltas endast av HNS- Servis, medan verksamheten sköts av personer som är anställda av sjukvårdsområdet. HNS-Ravioli De kraftigaste nedskärningarna i verksamheten sågs i HNS-Raviolis verksamhet. Vissa kostnader, till exempel hyror och transporter, förblir desamma oberoende av antalet kunder. Antalet kunder minskade betydligt till följd av förändringarna, och verksamheten är möjlig endast med stöd av Raviolis övriga enheter. Verksamheten gick med förlust (en förlust på 200 000 euro år 2011) och personalnedskärningar genomfördes i en omfattning av totalt fyra tjänster. En anställd överfördes till Lojo, och inga moderskaps-, sjuk- eller semestervikarier anställdes. Ravioli förhandlade med Raseborgs stad om måltidstjänsten. Planen är att slå samman matsalen som upprätthålls av Ravioli och kantinverksamheten inom den psykiatriska resultatenheten 2011 2012.

Helsingfors och Nylands Rapport 18 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 4.2.3 Sammanfattning och rekommendationer från personalgruppen inom psykiatriprojektet vid HNS Projektet som helhet och personalplaceringarna har enligt medlemmarna i personalgruppen och den respons som medlemmarna har fått från personalen gått bättre än förväntat. Informationen till personalen har varit samstämmig och i linje med projektmålen. Samarbetet i gruppen har fungerat bra. Förändringsprocessen inom psykiatrin har varit ovanligt omfattande inom HNS. Förändringen inom förlossningsverksamheten i Västra Nylands sjukvårdsområde gav vissa erfarenheter som man kunde utnyttja. Det fanns inga färdiga verksamhetsmodeller eller direktiv att tillgå, utan de har skapats under projektets gång. Vid eventuella motsvarande situationer framöver bör man fundera på huruvida det vore skäl att ända från början utse den myndighet som förordnas för området till personalgruppen, i anknytning till vårdpersonalen således chefen för avdelningsgruppen, överskötaren. Inom det här projektet bjöd personalgruppen in personen i fråga som expertmedlem. Informationsförmedlingen innehöll ibland missförstånd på grund av det snabba tidsschemat. Dessa missförstånd tvingades man gå igenom med personalen. Vid så här stora förändringar förekommer även inofficiell informationsförmedling utöver den officiella informationen, vilket gör situationen svårhanterlig för cheferna. Inom projektet har man utarbetat klara riktlinjer och skapat praxis som i framtiden kan utnyttjas vid förändringar av motsvarande slag. Personalgruppens rekommendationer: 1. Ett tydligt gemensamt mål och delmål. 2. En tidtabell för hela projektet och dess delmål. 3. En fungerande projektorganisation och ledningsengagemang på alla nivåer. 4. Ändamålsenliga expertgrupper, vars roll och uppgifter har försetts med tydliga definitioner och tidtabeller samt fungerande mötespraxis (föredragningslista, promemoria, förberedelser inför mötet, med andra ord man kommer inte till mötet med tomma händer ). 5. Inom expertgrupperna skapar man gemensamt en trygg och förtroendefull atmosfär, eftersom man tvingas behandla och fatta beslut om också svåra frågor. 6. Projektchefen ska ha substantiell kunskap och projektkompetens samt en positiv inställning till förändringen. Detta har betydelse för de ovannämnda punkterna (punkterna 1 5), men gruppen utför arbetet tillsammans. 7. Vid en stor förändring kan det rekommenderas att projektledningen kommer från en enhet utanför objektet för förändringen, så att man utöver det sakkunniga angreppssättet även kan behandla känslor objektivt och behärskat. Det väsentliga är dock att personalen vid den enhet som är föremål för förändringen genomför förändringarna, binder sig till den nya situationen och förankrar den i den dagliga verksamheten. 8. Det är viktigt att man under hela projektet och förändringsprocessen sörjer för de anställdas motivation och ork samt för ett gott arbetsklimat. Arbetshälsovården, arbetarskyddet, cheferna och personalrepresentanterna ska tillsammans planera och arrangera stödåtgärder som genomförs individuellt och i grupp enligt behov. 9. Det är viktigt att personalen informeras i realtid och att samarbetet med medierna löper smidigt. 10. Cheferna ska vara anträffbara för personalen under kritiska perioder, bl.a. spridning av semesterplaneringen. 11. Utbildning och träning för nya arbetsuppgifter, ökning av färdigheterna i att sköta förändringarna och de framtida uppgifterna (information, möjlighet att delta i planeringen av den nya verksamheten, handledning). 12. Direktiv på HNS-nivå förtydligar och förenhetligar praxisen (inom projektet t.ex. HNSrekryteringsförbud under en viss tid inom vissa yrkesgrupper, ett förfarande med tillstånd att tillsätta en tjänst, HNS-ansökan, intern ansökan inom sjukvårdsområdet).

Helsingfors och Nylands Rapport 19 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 4.3 Ekonomiskt perspektiv 4.3.1 Psykiatrin inom Västra Nylands sjukvårdsområde Ekåsens sjukhus har stor ekonomisk och social betydelse för sjukvårdsområdet och Raseborgs stad. Efter dimensioneringen av sjukhuset frigjordes en grupp anställda och tomma lokaler uppkom. Detta utgör i övergångsskedet en utmaning för kommunerna, sjukvårdsområdet, HNS Psykiatri och samkommunen. Koncernförvaltningen för HNS har tagit på sig ansvaret för hyran för de tomma lokalerna (tot. 195 000 euro år 2011), men inte de övriga kostnaderna (t.ex. de partiella personalkostnaderna). Den samtidiga reformen av den egna specialiserade sjukvården inom området i syfte att öka betoningen på öppenvården medför enligt kalkylerna betydande ekonomiska fördelar för åtminstone en del av kommunerna inom Västra Nylands sjukvårdsområde, på lång sikt också bl.a. för Raseborgs stad. I bilaga 9 beskrivs kostnadsutvecklingen för den specialiserade sjukvården inom psykiatri i kommunerna inom Västra Nylands sjukvårdsområde om resurser överförs från sjukhuset till den centraliserade öppenvården. 4.3.2 Rationalisering av sjukhustjänsterna inom rehabiliteringspsykiatri i Jorvs område År 2010 gjordes en ekonomisk beräkning i anknytning till förändringarna beträffande sjukhustjänsterna inom rehabiliteringspsykiatri i Jorvs område, enligt vilken den kalkylmässiga nettonytta som presenterades på årsnivå uppgick till 1 miljon euro (presentation nedan). Av de cirka 35 patienterna från Esbo vid Ekåsens sjukhus överförs cirka hälften till Eedi i Kiloberget och hälften till Kellokoski sjukhus. Den ekonomiska nyttan uppstår genom att HNS faktura till Esbo minskar. Denna nytta täcker Esbos kostnader för Eedi i Kiloberget och en del blir besparingar. Kostnadsförändring: Esbos faktura för Ekåsen minskar på årsnivå 35 pat. x 365 dygn x 330 euro = ca 4,2 miljoner euro om året Kostnader som försvinner 4,2 miljoner euro/år. Nya kostnader för Esbo: Kilobergets debiteringar 16 pat. x 365 dygn x 126 euro = ca 740 000 euro Kellokoskis debiteringar 13 pat. x 365 dygn x 240 euro = 1,14 miljoner euro + 4 pat. x 365 dygn x 320 euro = 460 000 euro + 2 pat. x 365 dygn x 360 euro = 260 000 euro, TOTALT ca 1,86 miljoner euro Ökning av öppenvården inom HUCS 3 600 besök x 180 euro = 650 000 euro Nya kostnader totalt: ca 3,2 miljoner euro/år Kalkylmässig sammanfattning (årsnivå): Kostnader som försvinner 4,4 miljoner euro Nya kostnader 3,2 miljoner euro Nettonytta 1,0 miljoner euro Den eftersträvade rationaliseringsnyttan på 1 miljon euro för sjukhustjänsterna inom rehabiliteringspsykiatrin i Jorvs område har uppnåtts (närmare information i punkt 4.3.3 och bilagorna 10 11).

Helsingfors och Nylands Rapport 20 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 4.3.3 Ekonomiska effekter av psykiatriprojektet inom HNS år 2011 De förändringar som psykiatriprojektet inom HNS ger upphov till är så stora att man gjorde en ändring i budgeten för år 2011. Dessa budgetändringar bereddes under HNS-koncernens ledning i april maj. Förslagen behandlades under mötena för sjukvårdsområdenas nämnder, i HNSstyrelsen den 30 maj 2011 och beslutet fattades i fullmäktige för HNS den 15 juni 2011. De beslutade förändringarna trädde i kraft från och med den 1 september 2011. Förändringarna inom psykiatrin gällde tre sjukvårdsområden inom HNS och deras medlemskommuner. Det var inte möjligt att beakta de ekonomiska effekterna av dessa förändringar i budgeten för år 2011, eftersom planerna inte hade slutförts. Därför gjordes en budgetändring för år 2011 gällande Västra Nylands, HUCS och Hyvinge sjukvårdsområde samt Vanda, Helsingfors och Esbo. Kommunerna har satsat på att organisera serviceboende för patienter som lider av svåra störningar. Kommunerna skriver ut sina patienter i ett tidigare skede och överför dem till enheterna för serviceboende. Därför minskades serviceplanen i budgeten med 876 000 euro för Helsingfors (byggde på ett löfte om att Helsingfors inte kommer att göra ännu större överskridanden inom inköpen av psykiatriska sjukhustjänster), 795 000 euro för Esbo och 350 000 euro för Vanda. Med dessa medel har kommunerna köpt platser vid serviceboenden för sina rehabiliteringsklienter. De budgetändringar som förändringarna inom psykiatrin har orsakat år 2011 har beskrivits i bilaga 10. Esbo stads faktura för Ekåsens och Kellokoski sjukhus uppgick till totalt 6,0 miljoner euro år 2008, 6,2 miljoner euro år 2009 och 6,1 miljoner euro år 2010. Fram till slutet av september år 2011 hade man ackumulerat fakturering till ett värde av 3,3 miljoner euro, och uppskattningen för resten av året är att fakturorna för hela året kommer att underskrida 4,5 miljoner euro. Totalt 795 000 euro har överförts till stadens egna köpta tjänster. Då får man ett jämförbart tal på cirka 5,3 miljoner euro. Det kan konstateras att Esbo stads besparingar inom vården av den här patientgruppen år 2011 kommer att uppgå till cirka 0,8 miljoner euro (6,1 miljoner euro 5,3 miljoner euro) jämfört med året innan. För Vanda stads del har den minskade användningen av Kellokoski sjukhus fortsatt planenligt år 2011. Under jämförelseåren uppgick faktureringen till 6,4 miljoner euro (2008); 6,3 miljoner euro (2009) och 5,3 miljoner euro (2010). Före slutet av september 2011 uppgick den ackumulerade faktureringen till 3,0 miljoner euro, och prognosen för hela året var cirka 4,0 miljoner euro. Då man lägger till den ökade satsningen på öppenvården (0,5 miljoner euro) och stadens egna boendetjänster (0,35 miljoner euro) till denna summa blir den totala kostnaden cirka 4,9 miljoner euro. Slutsatsen är att Vanda stad redan detta år kommer att få en tilläggsnytta på cirka 0,4 miljoner euro till följd av reformerna. För Helsingfors stads del kommer kostnaderna för användningen av Kellokoski sjukhus att vara cirka 5,2 miljoner euro år 2011. Denna siffra kan jämföras med 5,7 miljoner euro i fjol. Sålunda uppstår besparingar på cirka 0,5 miljoner euro för staden. Räkenskapsperiodens resultat uppvisar en förlust för Västra Nylands sjukvårdsområde (2 564 000 euro). Förändringen inom psykiatrin har ekonomiskt sett varit mycket utmanande för både sjukvårdsområdet och affärsverken. Intäkterna har minskat betydligt, och man har inte omedelbart lyckats anpassa sig till denna situation på utgiftssidan. I början av nästa år behöver man utvärdera kostnadsstrukturen och antalet prestationer inom den psykiatriska verksamheten i området, för att säkerställa att man kan skapa balans mellan dessa på lång sikt.

Helsingfors och Nylands Rapport 21 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 De ekonomiska effekterna av psykiatriprojektet inom HNS under perioden 1 9/2011 beskrivs i bilaga 11. 4.3.4 Lokallösningar och -planer för HNS Psykiatri Verksamhetsplanen för psykiatrin betonar i större utsträckning än tidigare utvecklingen av öppenvården och de förändringar i vårdprocessen som denna möjliggör och som redan i nuläget minskar behovet av sjukhuskapacitet. I fortsättningen måste lokalerna planeras så att de motsvarar den här utvecklingen. Inom HNS används nu bl.a. stora, psykiatriska sjukhusbyggnader som delvis är i dåligt skick och som måste grundrenoveras eller byggas om. Vissa byggnader måste man sluta använda helt och hållet. På motsvarande sätt ökar behovet av lokaler inom öppenvården. Det optimala kan anses vara ett alternativ där den psykiatriska sjukhusverksamheten och öppenvården finns i samma byggnad, varvid man kan uppnå betydande synergifördelar. Det är också eftersträvansvärt att psykiatrin finns i samma byggnad som somatiken och på vissa ställen primärhälsovården. Detta är dock inte alltid möjligt, och inte heller absolut nödvändigt. I verksamhetsplanen för psykiatrin 2010 2015 har man presenterat byggnadsinvesteringar som är betydligt rimligare och mer kostnadseffektiva än tidigare (bl.a. Seppo Tuomolas utredning år 2005 och Juhani Aers utredning år 2009). En del av dessa har också blivit överflödiga redan under det här projektet. HUCS Psykiatri Inom ungdomspsykiatrin pågår en omfattande reform, där betoningen på anstaltsvård minskar och resurser överförs till öppenvården. Detta ökar lokalbehovet inom öppenvården, men frigör på motsvarande sätt avdelningslokaler för annat bruk. Man planerar att renovera de lokaler som blir lediga vid Stengårds sjukhus (1 600 m²), som ägs av Helsingfors stad, till två äldrepsykiatriska avdelningar och en gemensam missbrukarenhet för vuxna och ungdomar vid Psykiatricentrum. På grund av ägarnas planer får man först endast tillgång till en avdelning (900 m²) vid Stengårds sjukhus. Dit flyttas en äldrepsykiatrisk avdelning, vilket medför att lokalen blir ledig för en ungdomspsykiatrisk avdelning. Beträffande planeringen av den missbrukarpsykiatriska enheten kan man troligtvis gå vidare om cirka två år, då lokalerna för den andra avdelningen (800 m²) vid Stengårds sjukhus blir lediga i och med att Helsingfors stad inte längre använder dem. På motsvarande sätt har man frångått planerna på att bygga barn- och ungdomspsykiatriska avdelningar inom Pejas. Dessa byggplaner ingick ännu i planen för psykiatrin och HNS investeringsprogram för åren 2011 2012 (värde på investeringskostnaderna 8,96 miljoner euro). Hyvinge sjukvårdsområde Vid Kellokoski sjukhus pågår en grundrenovering av fastigheten i Ohkola (investeringsprogrammet 2010 2013, investeringens värde 9,6 miljoner euro). Lokalerna grundrenoveras för ungdomspsykiatrin (bl.a. svårbehandlade ungdomar och barn inom HNS, VAINU-avdelningen har beaktats i planerna) och delvis även för rehabiliteringspsykiatrins behov. I investeringsprogrammet (år 2014, plats 4) finns ett förslag om grundrenovering av Keskitalo (8,2 miljoner euro) för rehabiliteringspsykiatrins behov. Eftersom öppenvårdsverksamheten ökar togs en ny lokal för öppenvården i bruk för den centraliserade ungdomspsykiatriska polikliniken för Träskända- Mäntsälä-Tusby på Myllytie i Träskända från och med den 1 november 2011. Lojo sjukvårdsområde Nedläggningen av Fagernäs sjukhus och investeringen i de psykiatriska avdelningar och öppenvårdslokaler som byggs i anslutning till Lojo sjukhus (psykiatrins andel 14,4 miljoner euro) finns med redan i investeringsprogrammet för åren 2010 2014. Psykiatrin i Lojo flyttar till nya lokaler 12/2014.

Helsingfors och Nylands Rapport 22 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 Västra Nylands sjukvårdsområde I lokalplanen beaktas planerna på kort (1 5 år) och lång sikt (5 10 år). Nu har man valt det mest ändamålsenliga och ekonomiska av de olika lokalalternativen, vilket innebär att den vuxenpsykiatriska verksamheten centraliserades till huvudbyggnaden vid Ekåsens sjukhus. I samma byggnad finns även Raseborgs äldrepsykiatriska enheter. Ungdoms- och barnpsykiatrin samt sjukhusskolan blir kvar på samma platser som förut. Den långsiktiga investeringsplanen bearbetas som bäst tillsammans med Raseborgs stad. I denna plan finns somatiken och psykiatrin samt primärhälsovården inom Västra Nylands sjukvårdsområde alla inom området för Västra Nylands sjukhus. Detta är det bästa alternativet för alla parter, och förhoppningen är att det ska kunna verkställas så snabbt som möjligt. Borgå sjukvårdsområde Lokalerna vid Vårberga sjukhus är i dåligt skick, och verksamheten är utspridd i olika byggnader. Utgångspunkten för planen är att all vårdavdelningsverksamhet (akutavdelningen, rehabiliteringsavdelningarna och den psykiatriska jouren, 40 vårdplatser) ska finnas i samma fastighet, nära somatiken. I planen bör man beakta att öppenvårdsverksamheten i tillämpliga delar ska placeras i anslutning till Vårberga sjukhus. Exempel på sådan verksamhet är rehabiliteringspolikliniken och ergoterapin. 5 PSYKIATRISK VÅRD AV SVÅRBEHANDLADE UNGDOMAR OCH BARN INOM HNS- OMRÅDET, VAINU-PLANEN Inom ungdomspsykiatrin är svårbehandlade ungdomar patienter vars psykiska störningar, till exempel beteendestörningar, psykotiska störningar eller omfattande droganvändning, är förknippade med svår aggressivitet eller självdestruktivitet. Ungdomar av det här slaget kan inte vårdas på vanliga avdelningar, utan de behöver avdelningsvård med goda resurser på specialiserad nivå. Sådan vård har hittills bara kunnat fås vid enheterna för särskilt svårbehandlade ungdomar (EVA) på Niuvanniemi sjukhus i Kuopio och på Pitkäniemi sjukhus i Tammerfors, där man kontinuerligt vårdar i medeltal sex ungdomar och två barn under 13 år från HNS-området. Vården är dyr, kötiderna långa och avståndet förlänger vårdtiden och försvårar ungdomarnas kontakter med sina anhöriga och nätverk. Den arbetsgrupp som chefsöverläkaren tillsatte den 2 juli 2009 föreslog utifrån sin utredning att vården av svårbehandlade ungdomar och barn på verksamhetsmässiga och ekonomiska grunder ska överföras till HNS-området. (Förslag 19.3.2010, behandlades i HNS-styrelsen 11.10.2010.) De verksamhetsmässiga motiveringarna är vård av svårbehandlade ungdomar och barn närmare hemmet, kortare vårdperioder, ett minskat antal platser, förmånligare vårddygnsavgifter, förstärkning av öppenvården samt synergifördelar som anknyter till placering av VAINUavdelningen i anslutning till andra ungdomspsykiatriska avdelningar inom HNS. Arbetsgruppen lägger fram VAINU-planen främst som ett kostnadsneutralt förslag. Den lilla ekonomiska rationaliseringsnyttan efter att de tjänster som behövs för den nya verksamheten (VAINU-avdelningen och förstärkningen av den ungdomspsykiatriska öppenvården) har inrättats är 23 159 euro/år. En VAINU-avdelning med sex platser för svårbehandlade ungdomar och barn inrättas i Kellokoski sjukhus fastighet i Ohkola efter saneringen den 1 september 2012. VAINU-planen innefattar även utveckling av den ungdomspsykiatriska öppenvården. Den intensifierade öppenvården gör att de ungdomspsykiatriska anstaltsplatserna inom HNS-området kan minskas med totalt åtta vårdplatser. Man lyckades tidigarelägga den sammanslagning och profilering av två avdelningar

Helsingfors och Nylands Rapport 23 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 (avdelningarna 14 och 16) inom ungdomspsykiatrin i Hyvinge sjukvårdsområde som ingick i den ursprungliga planen för VAINU-avdelningen redan under det här projektet, och den genomfördes från och med den 1 januari 2011. Samtidigt överfördes resurser till öppenvården inom Hyvinge sjukvårdsområde och man sparade fem tjänster i väntan på öppnandet av VAINU-avdelningen den 1 september 2012. Fem tjänster (två sjukskötare, en specialistläkare, en avdelningsöverläkare, en neuropsykolog) inrättas inom den ungdomspsykiatriska öppenvården vid HUCS i anslutning till VAINU-planen. VAINU-planen presenteras i bilaga 12. 6 SAMMANFATTNING OCH FORTSATTA PLANER Målet med projektet var att genomföra riktlinjerna i verksamhetsplanen för psykiatrin 2010 2015, vilket man lyckades med i fråga om de konkreta åtgärderna i det första skedet. Ändringarna genomfördes i nära samarbete med personalen inom kommunerna och organisationerna. Inom projektet har man beaktat den nya hälso- och sjukvårdslagen (trädde i kraft den 1 maj 2011), planen Mieli och riktlinjerna i den nya HNS-strategin. I verksamhetsplanen för psykiatrin och projektet för dess verkställande betonades utvecklingen av ett servicesystem där fokus ligger på öppenvården, och denna utveckling fortsätter inom alla sjukvårdsområden. Därtill skärps och försvåras sjukhusavdelningarnas profil och kräver en separat, intensiv utveckling av verksamheten, bl.a. minskad användning av tvång (målet i planen Mieli är en minskning med 40 procent jämfört med nuläget). Förstärkning av kundens ställning i servicesystemet, betoning på förebyggande av psykiska problem och missbruksproblem, beaktande av barn och familjer samt uppbyggnad av servicekedjorna tillsammans med kommunerna utgör centrala utmaningar också i fortsättningen. I fortsättningen sker verkställandet av de strategiska riktlinjerna för psykiatrin i form av normalt chefsarbete inom ramarna och tidtabellen för budgeten. Inom projektet har man frångått betoningen på anstaltsvård inom psykiatrin, minskat antalet vårdplatser och överfört resurser till öppenvården. För att möjliggöra denna förändring har verksamhetsmodellerna för öppenvården utvidgats och gjorts mångsidigare, så att verksamheten har utvecklats från sedvanligt mottagningsarbete i riktning mot konsultationer och mobilitet, och man har utvecklat innovativa verksamhetsenheter som ligger i gränsområdet mellan öppenvård och en separat anstaltsorganisation (till exempel arbetsgrupper för effektiverad hemvård). Patientgruppsspecifika strukturer och verksamhetsmodeller samt ett mångsidigare serviceutbud har gjort att man bättre kan beakta patienternas individuella behov. Vårdperioderna inom den psykiatriska sjukvården har förkortats. Samtidigt har dock långvarig användning av tjänsterna i anstaltsform ökat inom boendeservicen. I fortsättningen måste man därför beakta att ett stort antal psykiatriska rehabiliteringsklienter har överförts/i allt större utsträckning överförs till boendeservice och behöver flexibelt stöd av den specialiserade psykiatriska öppenvården. Ur ekonomiskt perspektiv måste man beakta att den nya verksamhetsmodellen, där betoningen ligger på öppenvården, inte genast medför besparingar för kommunerna det tar tid för verksamheten att rota sig och för aktörerna att bygga upp de bästa samarbetsformerna. Det är också viktigt att komma ihåg att inte först göra nedskärningar i den nya psykiatriska verksamheten under besparingspress. Man bör undvika att upprepa de misstag som gjordes på 1990-talet, då antalet psykiatriska vårdplatser minskades betydligt, utan att man satsade på att öka resurserna inom öppenvården. Den sjukhusbetonade vårdmodellen har medfört inkomster för sjukvårdsområdet, och det är inte lätt att avstå från dessa då ekonomin stramas åt alltmer. Ur totalekonomisk synvinkel var denna utveckling dock skadlig. Den öppenvårdsbetonade modellen kan, oberoende av kommunernas positiva kostnadsutveckling, till och med medföra en förlust för

Helsingfors och Nylands Rapport 24 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 sjukvårdsdistrikten i det inledande skedet. Detta beror ofta på att produktifieringen och prissättningen inom den psykiatriska öppenvården släpar efter, vilket kräver en grundläggande reform av dessa. Denna har inom HNS Psykiatri inletts i samarbete med de övriga sjukvårdsdistriken, THL och HNS IT-tjänster. I det här skedet är det fortfarande svårt att bedöma rationaliseringsnyttan av projektet som helhet och ur olika sjukvårdsområdens perspektiv. I rapporten presenteras preliminära siffror, men man måste beakta att största delen av den nya verksamheten inleddes först från och med den 1 september 2011. Förändringsprocessen inom psykiatrin har varit ovanligt omfattande inom HNS. Den har varit krävande för i synnerhet Västra Nylands sjukvårdsområde och dess psykiatriska resultatenhet. I och med att antalet vårdplatser på Ekåsens sjukhus minskade med 83 försvinner totalt 79 tjänster från den psykiatriska resultatenheten och 15 tjänster från verksamheten inom affärsverken. Projektet som helhet och placeringen av personalen har gått bättre än förväntat. Samarbetet har fungerat bra. Inom projektet har man utarbetat klara riktlinjer och skapat praxis som i framtiden kan utnyttjas vid förändringar av motsvarande slag. Det har förekommit ganska få problem inom projektet, trots att patient- och personalöverföringarna genomfördes med en snäv tidtabell. Detta var möjligt tack vare hela personalens flexibla, aktiva och kreativa insats i förändringsprocessen. Att man genomförde förändringar över de administrativa gränserna för organisationerna har inneburit utmaningar inom beslutsfattandet, till exempel beträffande överföringen av tjänster från Västra Nylands sjukvårdsområde till det övriga HNS. Inom det övriga HNS har man inrättat 34 tjänster, med stöd av vilka den nya verksamheten inleddes. Många enheter har omprofilerats. Detta innebär utbildningsmässiga utmaningar för de anställda och medför påfrestningar för chefsarbetet. Vid reformen av HNS Psykiatri behövs jämförbar information om mentalvårdstjänsterna och ordnandet av dessa, om finansieringsmodellerna, personaldimensioneringen och vårdpraxisen/vårdkedjorna; det behövs nationell och internationell benchmarkingverksamhet. I planeringsarbetet inför psykiatriprojektet stötte man ofta på den realiteten att det inte finns någon forskningsinformation om hur ny öppenvårdsverksamhet borde ordnas och på vilket sätt resurser borde ställas till förfogande för verksamheten (en s.k. best case-modell). THL och HNS har därför inlett projektet REFINEMENT, där man undersöker vilken effekt finansieringsmodellerna för mentalvårdstjänsterna har på tjänsternas kvalitet. Inom projektet kartläggs mentalvårds- och missbrukartjänsterna, resurserna och finansieringsmodellerna samt patienternas behandlings- och rehabiliteringsvägar. Ur HNS Psykiatris perspektiv är projektet en naturlig fortsättning på psykiatriprojektet samt på riktlinjerna i HNS strategi (punkt 8.13) och verksamhetsplanen för psykiatrin. REFINEMENT-projektet presenteras i bilaga 13.

Helsingfors och Nylands Rapport 25 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 Projektchefens slutord Jag vill framföra mitt varma tack till de personer och expert-/samarbetsgrupper med vilka jag har kunnat ha ett fruktbart och intressant samarbete under projektet. För mig har detta varit en givande studieresa som pågått hela året inom hela det breda fält som HNS Psykiatri utgör och de utmaningar som finns inom detta fält. Under projektet fick jag starkt erfara att psykiatrins och mentalvårdsarbetets framtid till stor del beror på hur vi vill bygga upp den tillsammans för våra patienters och hela befolkningens bästa. Framtiden är inte endast det som morgondagen för med sig. Framtiden beror till stor del också på hur vi vill bygga upp den tillsammans. Positiva föreställningar om framtiden styr i stor utsträckning vår egen verksamhet. Varje människa har rätt och möjlighet till en egen dröm. Det är dock endast gemensamma drömmar som bygger upp framtiden på ett sätt som blir historia. (Professor Jouko Lönnqvist om mentalvårds- och missbruksarbetets framtid, 2011) Raija Kontio 18.10.2011 Förberedelser inför midsommarfesten vid Ekåsens sjukhus 2011 Foto: Therese Björklöf

Helsingfors och Nylands Rapport 26 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 7 KÄLLOR Ailasmaa R. 2009. Kuntien sosiaali- ja terveyspalvelujen henkilöstö 2008. Institutet för hälsa och välfärd. Statistikrapport 23/2009. Becker T. & Kilian R. 2006. Psychiatric services for people with severe mental illness across Western Europe: what can be generalized from current knowledge about differences in provision, costs and outcomes of mental health care? Acta Psychiatrica Scandinavia 429, 9 16. Burns T. 2010. The rise and fall of assertive community treatment? International Review of Psychiatry 22(2), 130 137. Harjajärvi M., Pirkola S. & Wahlbeck K. 2006. Aikuisten mielenterveyspalvelut muutoksessa. Stakes. Finlands kommunförbund. ACTA Nr 187. Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin alueen psykiatrisen terveydenhuollon järjestäminen. Selvitysmiehen raportti 2005, Seppo Tuomola. HUS Psykiatria 2009 2025, selvitysmiehen raportti 10.1.2009, Juhani Aer, Helipress Oy. Verksamhetsplan för HNS Psykiatri 2010 2015, Grigori Joffe, godkänd av HNS-styrelsen 11.10.2010. HNS Strategi för åren 2012 2016, godkänd av HNS-fullmäktige 19.10.2011. Joffe G., Kontio R. & Wahlbeck K. 2011. HUS-REFINEMENT: Research on financing systems effects on the quality of mental health care. Hospital District of Helsinki and Uusimaa. Research plan 3.9.2011. Funktionsdugligheten för lagstiftningen som styr mentalvårdstjänsterna. Statens revisionsverks effektivitetsrevisionsberättelser 194/2009. ISBN 978-952-499-107-0 (PDF). Moring J., Martins A., Partanen A., Bergman V., Nordling E. & Nevalainen V. (red.), Kansallinen mielenterveys- ja päihdesuunnitelma 2009-2015. Toimeenpanosta käytäntöön 2010. Institutet för hälsa och välfärd 6/2011, Juvenes Print, Tammerfors. OECD. 2008. Mental Health in OECD Countries. The OECD Policy Brief. http://www.oecd.org/dataoecd/6/48/41686440.pdf. Partanen A., Moring J., Nording E. & Bergman V. (red.). Kansallinen mielenterveys- ja päihdesuunnitelma 2009-2015. Suunnitelmasta toimeenpanoon vuonna 2009. Institutet för hälsa och välfärd 16/2010, Yliopistopaino, Helsingfors. Pirkola S., Sund R., Sailas E. & Wahlbeck K. 2009. Community mental-health services and suicide rates in Finland: a nationwide small-area analysis. Lancet, Jan 10:373(9658), 99 100 Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 (Finlex), http://www.finlex.fi/fi/laki/smur/2010/20101326 Wahlbeck K. 2011. Performance of Finnish mental health services: registered-based comparative pathway analyses of quality of care, effectiveness, cost-effectiveness and outcomes (MERTTU 2). National Institute for Health and Welfare (THL), Department of Mental Health and Substance Abuse Services. Research plan 3.10.11. Wahlbeck K. & Pirkola S. 2008. Onko jo aika sulkea psykiatriset sairaalat? I boken: Ashorn U. & Lehto J. (red.). Tutkijapuheenvuoroja terveydenhuollosta. Helsingfors, Stakes.

Helsingfors och Nylands Rapport 27 sjukvårdsdistrikt 28.11.2011 8 BILAGOR Bilaga 1: Psykiatriska vårdplatser inom HNS-området 17.10.2011 Bilaga 2: Vision 2015, mål och aktörer inom mentalvårds- och missbruksarbetet i Esbo stad Bilaga 3: Sändande av psykiatriska patienter till boendeservice, Esbomodellen Bilaga 4: Vårddagar vid Kellokoski sjukhus områdesvis och kommunvis per månad år 2011 Bilaga 5: Uppgifter om tjänsterna vid den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde Bilaga 6: Vårdpersonal vid Ekåsens sjukhus och inom öppenvården från och med den 1 september 2011 Bilaga 7: Överföring av personal från den psykiatriska resultatenheten till tjänster utanför Västra Nylands sjukvårdsområde 1.9.2010 30.9.2011 Bilaga 8: Överföring av tjänster från Västra Nylands sjukvårdsområde till andra sjukvårdsområden Bilaga 9: Behovskartläggning för psykiatrin, Hangö, Ingå, Raseborg Bilaga 10: HNS Fullmäktiges protokoll 15.6.2011 9, ändring av budgeten för år 2011 Bilaga 11: HNS Psykiatris fakturering av HUCS-kommunerna åren 2008 2011 Bilaga 12: Psykiatrisk vård av svårbehandlade ungdomar och barn inom HNS-området, VAINUplanen Bilaga 13: Meddelande om REFINEMENT-projektet

Bilaga 1 Psykiatriska vårdplatser inom HNS-området 17.10.2011 Psykiatriska vårdplatser inom HNS-området 2011 Vuxenpsykiatri HUCS Hfors HUCS Jorv HUCS Pejas Hyvinge VN svo Lojo Borgå Hfors stad HNS tot. Totalt Avd. 8 sve 12 Avd. P4 ak s 15 Avd. 1 reh 16 Avd. 9 ak v 18 Avd. 2 reh 12 Avd. 5 reh 16 Avd. 3 reh 21 Avd. 4 reh 16 Avd. 24 reh 20 Avd. 10 rätts 18 Avd. 20 rätts 18 Avd. 30 rätts 17 (2 obs. Totalt 74 57 50 213 30 49 40 308 513 821 Äldrepsykiatri HUCS Hfors HUCS Jorv HUCS Pejas Hyvinge VNKS Lojo Borgå Hfors stad HNS tot. Totalt Avd. 2 18 J äldr 12 Avd. P4 20 Avd. 21 Avd. 3 18 neur. Avd. 22 18 Totalt 36 12 20 35 0 15 0 118 118 Ungdomspsykiatri HUCS Hfors HUCS Jorv HUCS Pejas Hyvinge VNKS Lojo Borgå Hfors stad HNS tot. Totalt Avd. U1 7 Avd. PN2 8 Avd. 18 9 Kunttari 5 Miilu 4 Avd. 17 10 Avd. B1 10 Avd. B2 8 Kipinä 8 Avd. B3 8 Totalt 54 20 8 27 9 0 0 0 118 118 Barnpsykiatri HUCS Hfors (1 HUCS Jorv HUCS Pejas Hyvinge VNKS Lojo Borgå Hfors stad HNS tot. Totalt L17 6 A20 6 A31 6 A23 2 Totalt 30 10 6 0 6 0 0 0 52 52 Alla 194 0 99 0 84 0 275 0 45 0 64 0 40 308 801 1109 (1 HUCS Barnpsykiatri 50 vp + 5 dagplatser, inkluderar Jorv Pejas (2 Helsingfors 308 inkluderar vuxen- och äldrepsykiatri resultatenhetens chef Grigori Joffe / informatör Jukka Peltola Avd. 4 ät 12 Avd. P1 ak v 12 Avd. P1 ak 20 Avd. 8 ak 18 ak avd. 15 Avd. 1 ak s 15 Avd. 22 reh 20 Avd. 6 missb 16 Avd. P2 ak v 15 Avd. P2 ak 20 Avd. 9 ak 18 reh avd. 15 Avd. 2 reh s 19 Avd. 23 ak 20 Avd. 7 rätts 16 Avd. P3 ak s 15 Avd. P3 10 Avd. 12 ak 19 Avd. 4 15 Kalliom rätts 4 17 0 Avd. 3 äldr 15 0 Avd. U2 8 Avd. PN1 8 Avd. P7 8 Avd. 15 8 1 avd. 9 0 0 L16 ak 6 J1 10 P6 6 0 1 avd. 6 0 0 L 19 neur psyk 4 Alla exkl. barnpsyk. (+175 inom HNS) 749

Bilaga 2 Vision 2015, mål och aktörer inom mentalvårds- och missbruksarbetet i Esbo stad VISION 2015, MÅL OCH AKTÖRER INOM MENTAL VÅRDS- OCH MISSBRUKARPROGRAMMET KOMMUNINVÅNAR E SERVICEPRODUCENTER ETT ENHETLIGT SERVICESYSTEM ORGANISATIONS- OCH FRIVILLIGARBETE Social- och hälsovårdsväsendet Undervisningsväsendet Lätt tillträd EN NORMAL TRYGG BARNDOM stärning av foräldraskapet tidigt ingripande stöd och rehabilitering SENIORÅR FYLLDA AV LIV sociala kontakter och deltagande tidigt indentifiering och bahandling av problem långtidsvård som ger gemenskap och smak på livet SPECIALISERAD SJUKVÅRD VISION 2015 Klart före i Esbo - välbefinnande genom samverkan Professionell utvärdering FRISK UTVECKLING HOS EN UNG PERSON fostran till en välmående vuxen rusmedelsanvändning tillåts inte bland minderåriga tidig identifiering och tjänster enligt principen om låg tröskel Planmâssig vård ETT MENINGSFULLT VUXENLIV psykisk hälsa och drogfrihet främjas god basservice och fungerande vårdkedjor utvecling av effektiva missbrukartjänster och effektiv omsorgsservice REGIONALA GRUPPER FÖR VÄLBEFINNANDE Figur 1. Vision 2015, mål och aktörer inom mentalvårds- och missbruksarbetet

Bilaga 3 2 (1) 20.12.2010 SÄNDANDE AV PSYKIATRISKA PATIENTER TILL BOENDESERVICE, ESBOMODELLEN Esbo stad köper psykiatriska boendetjänster som inkluderar dygnetruntservice när patientens behov av den specialiserade sjukvården har upphört, men klienten fortfarande behöver vård och omsorg och inte klarar sig i sitt eget hem med hjälp av öppenvårdstjänsterna. Esbo stad köper boendetjänster till de psykiatriska patienterna av flera olika serviceproducenter. Boendet och tjänsterna vid en boendeenhet stödjer självständigheten och garanterar tillräcklig rehabilitering och omsorg. En person som bor på en boendeenhet omfattas av samma offentliga socialoch hälsovårdstjänster som en person som bor hemma. Den boendes hemort är fortsättningsvis Esbo. Esbo stad anvisar patienten till en enhet för psykiatrisk boendeservice utifrån behovet av hjälp och stöd. För detta ändamål behövs en läkarremiss, där patientens behov av stöd och vård bedöms. Remisserna behandlas vid enheten för mentalvårds- och missbrukartjänster, och den remitterande instansen kontaktas omedelbart efter att en lämplig plats har hittats. STÖTT BOENDE Valda serviceproducenter: Aspa Service Ab, Palvelukoti Tikankolo Oy, Pihlajakoti Oy, Palvelukoti Länsituuli Oy Behov rehabiliteringsklienten behöver stöd och handledning för att kunna bo självständigt i en stödbostad Boende - rehabiliteringsklienten bor i en stödbostad som ordnas av serviceproducenten och flyttar till ett mer självständigt boende när han eller hon har gjort sådana framsteg i rehabiliteringen att ett mer självständigt boende är möjligt - boendet i stödbostaden är tillfälligt till sin natur - en punkt i rehabiliteringsplanen för en rehabiliteringsklient som bor i en stödbostad är att skaffa en lämplig bostad, vilket i princip sker i samarbete med kommunens bostadsväsen Tjänster - boende i en stödbostad är förknippat med intensiv rehabilitering, där målet är att hjälpa rehabiliteringsklienten att fungera så självständigt som möjligt i det normala livet och skapa kontakt med de lokala tjänsterna i det framtida bostadsområdet - rehabiliteringsklienten uppmuntras att öva på dagliga aktiviteter, använda tjänster utanför hemmet och hitta möjligheter till stimulerande fritidsverksamhet - klienten styrs i mån av möjlighet till arbetslivet eller studier - målet är att knyta ett fungerande servicenätverk till det tryggade boendet Personal - socialhandledare, sjukskötare, mentalvårdare eller närvårdare som har specialiserat sig på mentalvårds- och missbruksarbete

Bilaga 3 3 (1) 20.12.2010 SERVICEBOENDE Valda serviceproducenter: Palvelukoti Tikankolo Oy, Palvelukoti Länsituuli Oy, Kirkkonummen Palvelukoti Solvik Oy, Pihlajakoti Oy Behov - rehabiliteringsklienten behöver intensiv och långsiktig rehabilitering på grund av sina psykiska problem samt intensiv träning i självständighet och boende Boende - gemensamt boende i en gruppbostad eller, beroende på rehabiliteringsmetoderna, även vanligt serviceboende i en självständig bostad - personal finns på plats dagtid - telefonjour dygnet runt Tjänster - tyngdpunkten i verksamheten ligger på mångsidig rehabilitering och stärkning av klientens funktionsförmåga och sociala relationer - rehabiliteringsklienten har möjlighet att delta i dagverksamhet - rehabiliteringsklienten får handledning i att klara sig med sin sjukdom och skaffa den handlingsförmåga som behövs - träningen är inriktad på färdigheter som stödjer självständigt boende, till exempel matlagning, städning och tvätt - rehabiliteringsklienten får handledning i att fatta självständiga beslut, sköta sin ekonomi och sina övriga ärenden samt även i övrigt uträtta ärenden utanför boendeserviceenheten Personal - den ansvariga anställda har utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen på minst yrkeshögskole- eller institutnivå - den övriga personalen har närvårdar- eller mentalvårdarexamen - personaldimensioneringen är 0,3 INTENSIFIERAT SERVICEBOENDE Valda serviceproducenter: Esperi Care Oy, Esbo diakonistiftelse Behov: - en svårt funktionshindrad rehabiliteringsklient behöver ständig vård och omsorg samt stöd dygnet runt Boende: - gemensamt boende i gruppbostad - personal finns på plats dygnet runt Tjänster: - rehabiliteringsklienten assisteras i dagliga sysslor, till exempel i skötseln av den personliga hygienen, matlagningen, städningen och tvätten samt i läkemedelsbehandling enligt läkarens ordination - rehabiliteringsklienten får handledning i att öva upp det självständiga beslutsfattandet, skötseln av sin ekonomi och sina övriga ärenden, utövandet av meningsfulla fritidssysselsättningar och skötseln av de mänskliga relationerna - rehabiliteringsklienten stöds till ett ansvarsfullt liv som beaktar andra i närmiljön och samhället - läkartjänster och hälsovårdstjänster ordnas vid behov - man säkerställer att klienten får de förmåner som tillkommer honom eller henne Personal - den ansvariga anställda har utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen på minst yrkeshögskole- eller institutnivå - den övriga personalen har minst närvårdar- eller mentalvårdarexamen - av personalen har 1/3 avlagt en utbildning på högskole- eller institutnivå och 2/3 en utbildning på andra stadiet - personalen består, beroende på rehabiliteringsklienternas behov, av minst 0,4 0,8 anställda per rehabiliteringsklient

Bilaga 4 Vårddagar vid Kellokoski sjukhus områdesvis och kommunvis per månad år 2011 3.11.2011 byråsekreterare Seija Lahti

Uppgifter om tjänsterna vid den psykiatriska resultatenheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde Bilaga 5 17.10.2011 Raija Kontio/SL YRKESBETECKNING LÄKARE tjänster 1/2011 1/2011 psyk.anv. plan 2014 personantal 2.5.2011 pension 2011 2014 överläkare 5 4,5 5 4,5 0 bitr. överläkare 2 2 1,5 2 0 specialistläkare 1 1 1 1 0 avd.läkare 2 2 2 2 0 ST-läkare 4 4 2 0 0 TOTALT 14 13,5 12 9,5 0 SPECIALARBETARE psykolog 10 7 6 6 2 neuropsykolog 1 1 1 1 1 socialarbetare 11 6 5 6 3 TOTALT 22 14 12 13 6 VÅRDPERSONAL avd.gruppchef 1 1 1 1 0 avd.skötare 8 7 4 6 1 bitr. avd.skötare 7 6 3 4 1 sjukskötare 67 53 48 48 3 mentalvårdare 1) 60 51 19 40 2)9 primärskötare 1 1 0 0 0 medikalvaktm. 2 2 2 1 0 TOTALT 146 121 77 100 5 SEKRETERARE avd.sekr.+kans.sköt. 10 9 10 8 1 TOTALT 10 9 10 8 1 AKT.REHABILITERING ergoterap. 4,5 4 4 4 0 sysselsättn.ledare 9 7 3 6,65 2 rörelseterapeut 3 2 2 2 0 frisör 1 1 0 1 1 kantinarb. 1 1 0 1 1 TOTALT 18,5 15 9 14,65 4 TJÄNSTER INOM SOMATIKEN fysioterapeut 0 2 2 2 0 konditionsskötare 0 1 1 1 0 TOTALT 0 3 3 3 0 TOTALT 210,5 175,5 123 148,15 16 1) Från och med den 1 september 2011 placerades sju mentalvårdare i långtidsvikariat med sin egen anställning. Motsvarande minskning gjordes i vikariaten/vikariatanslagen. 2) Nio mentalvårdare går i pension åren 2011 2013. 3) Under perioden 1.6.2011 31.5.2013 arbetar projektsamordnaren/avdelningsskötaren med expertuppgifter. Tjänster 1/2011: 210,5 tjänster, 202 tjänster avsedda för psykiatrin. Av dessa använde psykiatrin 175,5 tjänster i januari 2011, medan 26,5 tjänster sparades.

Bilaga 6 Vårdpersonal vid Ekåsens sjukhus och inom öppenvården från och med den 1 september 2011 Akutpsykiatri (15 vårdplatser) Avdelningen broarbetsgruppen = akutpolikliniken Tidsbeställningspolikliniken Rehabiliteringspsykiatrin (15 vårdplatser) Avdelningen Rehabiliteringspolikliniken Äldrepsykiatrin äldrepsykiatriska polikliniken Ungdomspsykiatrin (9 vårdplatser) Avdelningen Jourpolikliniken Tidsbeställningspolikliniken + 1 projektsamordnare/as (2 år) Barnpsykiatrin (6 vårdplatser) 1 as + 1 bas + 17 s = 19 skötare (15 ss + 4 mv) 3 sjukskötare 2 sjukskötare 1 as + 1 bas + 15 s = 17 skötare (12 ss + 5 mv) 3 skötare (2 ss + 1 mv) 3 sjukskötare 1 as + 1 bas + 14 s = 16 skötare (12 ss + 4 mv) 2 skötare (1 ss + 1 mv) 2 sjukskötare tot. 17 tjänster 22.2.2011 resultatchef Henno Ligi, avdelningsgruppchef Johanna Onnismaa, projektchef Raija Kontio/SL

Bilaga 7 Överföring av personal från den psykiatriska resultatenheten till tjänster utanför Västra Nylands sjukvårdsområde 1.9.2010 30.9.2011 Personantal Förflyttning Avdelningsskötare 1 Folkhälsan 1 Kyrkslätt Sjukskötare 1 HNS, Borgå sjukvårdsområde 4 Raseborg 2 Folkhälsan 1 Hangö 1 Kyrkslätts församling 2 Pension 1 Åland 1 Förening 2 Den privata sektorn Mentalvårdare 1 HNS, Lojo sjukvårdsområde 13 Raseborg 4 Pension 2 Kårkulla (3:e sektorn) 1 Norge 1 Folkhälsan 1 Ingen uppgift Primärskötare 1 Raseborg Medikalvaktmästare 1 Pension Sysselsättningsledare 3 Pension 1 Kårkulla (3:e sektorn) 1 HNS, Lojo sjukvårdsområde Rörelseterapeut 1 Folkhälsan Läkare 1 HNS, HUCS sjukvårdsområde Ergoterapeut 1 HNS, Hyvinge sjukvårdsområde Sekreterare 1 Förening 1 HNS barnpsyk. svenska polikliniken Psykolog 1 HNS, HUCS sjukvårdsområde TOTALT 53 avdelningsgruppens chef Johanna Onnismaa / projektchef Raija Kontio

Bilaga 8 17.10.2011/Raija Kontio & Seija Lahti ÖVERFÖRING AV TJÄNSTER FRÅN VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE TILL ANDRA SJUKVÅRDSOMRÅDEN Fr.o.m. 1.3.11 Till kostnadsstället Ansvarsenhet Yrkesbeteckning Tjänsterna har tagits i bruk 170-1730-2202 170-1730-2201 170-175011-5236 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv, avdelningsgrupp 1, 2:a avdelningsgruppens gemensamma HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv, avdelningsgrupp 2, akutpsykiatriska avdelningen P1, Jorv HUCS Psykiatri, ungdomspsykiatriska kliniken, Pejas, UPSY Pejaskliniken 8 sjukskötare, 1 specialistläkare 2 sjukskötare 1.6.2011 1 socialarbetare, 1 specialistläkare 4 ss 29.8.2011, 3 ss 1.6.2011, 1 ss 9.7.2011, 1 specialistläkare 1.6.2011 1 soc.arb.1.8.2011, 1 specialistläkare 11.5.2011 170-175020-5233 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för ungdomspsykiatri, avdelningsgrupp 4, UPSY polikliniken och konc.arbetsgruppen, Pejas 1 sjukskötare Ledig Tjänsteändring 4 s.k. pooltjänster för sjukskötare blev normala sjukskötartjänster. Beslut av sjukvårdsområdets direktör Jorma Lauharanta 14.4.2011, 43. Tjänsteändring 2 ST-läkartjänster blev specialistläkartjänster. HUCS-nämnden 29.3.2011, 23. Fr.o.m. 1.6.11 Till kostnadsstället Ansvarsenhet Yrkesbeteckning Tjänsten tagits i bruk 671-6702-1209 Hyvinge sjukvårdsområde 671-6702-1222 Psykiatriska resultatenheten, avdelningsgruppen för psykoser, psykiatriska hemarbetsgruppen Psykiatriska resultatenheten, avdelningsgruppen för psykoser, avdelning 5 2 sjukskötare 1 ss 1.6.2011, 1 ss 15.8.11 1 sjukskötare 1 ss 6.6.11 170-1740-5223 HUCS, Östra rehabiliteringspkl, Dickursby *2 sjukskötare 2 ss 1.8.11 170-1740-5228 HUCS, Östra polikliniken för affektiva störningar, Dickursby *1 sjukskötare 1 ss 1.8.11 170-1740-5214 HUCS, Akutpsykiatriska pkl, Pejas *2 sjukskötare 1 ss 1.6.2011, 1 ss 12.9.2011 *Fem mentalvårdartjänster har dragits in och fem sjukskötartjänster har inrättats, koncernens verkställande direktör Aki Linden 28.4.2011 68. Fr.o.m. 1.9.2011 till kostnadsstället ansvarsenhet yrkesbeteckning tjänsten tagits i bruk 671-6702-1430 Hyvinge sjukvårdsområde Psykiatriska resultatenheten, avdelningsgruppen för psykoser, aktivitetsrehabiliteringen ergoterapeut 1 ergoterapeut 1.9.2011 671-6702-1428 Hyvinge sjukvårdsområde Psykiatriska resultatenheten, avdelningsgruppen för psykoser, aktivitetsrehabiliteringen rehabiliteringsledare 1 rehab.ledare 5.9.2011 671-6702-1425 671-6702-1222 Psykiatriska resultatenheten, avdelningsgruppen för psykoser, aktivitetsrehabiliteringen Psykiatriska resultatenheten, avdelningsgruppen för psykoser, avdelning 5 ledare 1 ledare 12.9.2011 sjukskötare 1 ss 1.10.2011 170-1730-2223 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv, Alberga pkl arbetsgrupp 2 sjukskötare 1 ss öppen 170-1730-2225 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv, pkl i Esbo centrum, arbetsgrupp 3 sjukskötare 1 ss öppen 170-1730-2221 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv, pkl i Esbo centrum, arbetsgrupp 3 sjukskötare 1 ss öppen 170-1730-2220 170-1730-2215 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv, pkl i Esbo centrum, arbetsgrupp 2 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Jorv, Öppenvårdskliniken 2 sjukskötare 1 ss öppen, 1 ss 1.11.2011 2 avdelningsläkare Lediga 170-1740-5238 HUCS Psykiatri, klinikgruppen för Pejas, Psykoskliniken avdelningsläkare Ledig 1) En tjänst som sysselsättningsledare omvandlad till en tjänst som ergoterapeut, koncernens verkställande direktör Aki Linden 15.6.2011 95. 2) En tjänst som sysselsättningsledare omvandlad till en tjänst som rehabiliteringsledare, koncernens verkställande direktör Aki Linden 15.6.2011 95. 3) En tjänst som sysselsättningsledare omvandlad till en tjänst som ledare, koncernens verkställande direktör Aki Linden 15.6.2011 95. 4) 6 tjänster som mentalvårdare omvandlad till en tjänst som sjukskötare, koncernens verkställande direktör Aki Linden 15.6.2011 95. 5) Tre nya tjänster som avdelningsläkare inrättats, nämnden för HUCS sjukvårdsområde 14.6.2011 48.

Bilaga 9 Behovskartlaggning för psykiatrin, Hango, Ingå, Raseborg BEHOVSKARTLÄGGNING FÖR PSYKIATRIN HANGÖ Alternativ öppenvårdskostnad 215 Invånarantal 9 700 167 700 Kalk. vårdavdelningsplatser 6 Kalk. vd/år 2 124 Alternativ 24/7-kostnad Kalkylmässigt totalt Genomsnittligt kalk. pris 390 160 Kalk. årlig totalkostnad vd (euro) 828 477 1 825 292 000 euro 1 288 177 euro FÖRVERKLIGADE KOSTNADER (VNS) 2007 2008 2009 1-6 2010 teur teur teur teur Vårddygn 1 873 1 776 1 495 773 Besök 268 222 211 109 Rättspsykiatri (från annat håll) 79 81 65 26 Totalt 2 221 2 086 1 774 910 Sparpotential/år 485 823 euro FÖRVERKLIGAT ANTAL 2007 2008 2009 1-6 2010 st. st. st. st. Vårddygn 5 125 4 352 3 658 1 977 Besök 1 138 880 769 420 Rättspsykiatri (från annat håll) 337 341 204 98 Patientplatser i medeltal på avdelningarna 14,0 11,9 10,0 10,9 BEHOVSKARTLÄGGNING FÖR PSYKIATRIN INGÅ Alternativ öppenvårdskostnad 215 Invånarantal 5 800 0 Kalk. vårdavdelningsplatser 3 Kalk. vd/år 1 270 Alternativ 24/7-kostnad Kalkylmässigt totalt Genomsnittligt kalk. pris 390 160 Kalk. årlig totalkostnad vd (euro) 495 378 0 0 euro 495 378 euro FÖRVERKLIGADE KOSTNADER (VNS) 2007 2008 2009 1-6 2010 teur teur teur teur Vårddygn 570 569 250 140 Besök 265 207 145 102 Rättspsykiatri (från annat håll) 6 3 50 22 Totalt 842 786 448 266 Sparpotential/år -47 378 euro FÖRVERKLIGAT ANTAL 2007 2008 2009 1-6 2010 st. st. st. st. Vårddygn 1 663 1 573 649 359 Besök 1 288 931 667 437 Rättspsykiatri (från annat håll) 74 46 110 92 Patientplatser i medeltal på avdelningarna 4,6 4,3 1,8 2,0

Bilaga 9 BEHOVSKARTLÄGGNING FÖR PSYKIATRIN Raseborg Alternativ öppenvårdskostnad Invånarantal 28 800 215 Kalk. vårdavdelningsplatser 17 335 400 Kalk. vd/år 6 307 Alternativ 24/7-kostnad Kalkylmässigt totalt Genomsnittligt kalk. pris 390 160 Kalk. årlig totalkostnad vd (euro) 2 459 808 3 650 584 000 euro 3 379 208 euro FÖRVERKLIGADE KOSTNADER (VNS) 2007 2008 2009 1-6 2010 teur teur teur teur Vårddygn 2 636 2 527 3 355 1 866 Besök 1 303 1 250 1 250 662 Rättspsykiatri (från annat håll) 193 230 190 114 Totalt 4 133 4 014 4 798 2 644 Sparpotential/år 1 418 792 euro FÖRVERKLIGAT ANTAL 2007 2008 2009 1-6 2010 st. st. st. st. Vårddygn 7 138 6 442 8 605 4 958 Besök 6 618 5 848 5 671 2 843 Rättspsykiatri (från annat håll) 898 1 280 552 463 Patientplatser i medeltal på avdelningarna 19,6 17,6 23,6 27,4 TOTALA KOSTNADER FÖR KOMMUNERNA 2007 2010 SAMT KALKYLMÄSSIG TOTALKOSTNAD 2012 I tusental euro: Kalkylmässiga Totala kostnader kostnader** 2007 2008 2009 1-6 2010 2012 2012-2009 2012-E2010 Hangö 2 221,0 2 086,0 1 774,0 910,0 1 288,2 485,8 531,8 Ingå 842,0 786,0 448,0 266,0 495,4-47,4 36,6 Raseborg 4 133,0 4 014,0 4 798,0 2 644,0 3 379,2 1 418,8 1 908,8 Totalt 7 196,0 6 886,0 7 020,0 3 820,0 5 162,8 1 857,2 2 477,2 **För Hangö och Raseborgs del överförs en del av patienterna till öppenvården och/eller stött boende. ekonomichef Niklas Grönlund HUCS Psykiatriska resultatenhet år 2010

Bilaga 10

Bilaga 10

Bilaga 10

Bilaga 10 KEDJAN AV REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR PSYKOSPATIENTER KALKYL FÖR BUDGETÄNDRINGEN Antal Vårddygn/år Patienter som överförs till 24/7 överv. boende, Esbo 16 5 840 Patienter som överförs till Kellokoski, Esbo 12 3 066 Patienter som behöver permanent institutionsvård, Esbo 6 2 337 Totalt 34 11 243 HUCS Hyvinge svo Västra Nylands svo VD priser 420 H320/360 350 Besökspriser 180 H130/250 Koncernförv altningen HNS tot. Nytta Esbo Nytta Helsingfo rs Nytta Vanda Nytta medlemskom muner tot. VD förändring/år, Helsingfors -2 433 VD förändring/år, Vanda -1 094 Inkomstförändring *) 1 279 200 634 675-4 167 050 0-2 253 000 795 000 876 000 350 000 2 021 000 Utgiftsförändring för serviceproducenten 585 607 475 000-1 603 000 195 000-347 393 Förändring av resultatet 693 593 159 675-2 564 050-195 000-1 905 607 Förändring av övriga kostnader 0 100 000-631 000-531 000 Totalt 585 607 475 000-1 603 000-542 393 Obs! I kalkylen har man endast beaktat effekten av budgetändringen för den övergripande planen för psykiatrin. I 2011 års budget för Västra Nyland beaktades 32 tjänster föregripande (cirka 1,3 miljoner euro). *) Minskningen av Västra Nylands klientavgiftsinkomster 232 000 euro. VD förändring/år, Esbo 2 920 5 403-11 243-2 920 Besöksförändring/år, Esbo 5 160 787 5 947 Tjänsteförändring inom personalen st. 15 15-41 -11 Tjänsteförändring i euro/år 585 607 260 000-777 000 68 607 Hyresförändring 0 115 000-195 000-80 000

Bilaga 11 HNS PSYKIATRIS FAKTURERING AV HUCS-KOMMUNERNA ÅREN 2008 2011 Siffrorna anges i tusen euro. 2008 2008 2008 2008 2008 2009 2009 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2010 2010 1-9 2011 1-9 2011 1-9 2011 1-9 2011 1-9 2011 KOMMUN Ekåsen Kellokoski HUCS Staten Totalt Ekåsen Kellokoski HUCS Staten Totalt Ekåsen Kellokoski HUCS Staten Totalt Ekåsen Kellokoski HUCS Staten Totalt Espo 4 810 1 214 22 481 1 512 30 017 5 044 1 153 23 102 1 988 31 287 4 161 1 895 21 290 1 850 29 196 633 2 634 17 899 1 476 22 642 Grankulla 59 0 489 0 548 133 0 431 0 564 11 0 641 0 652 3 117 446 0 566 Kyrkslätt 446 158 3 108 0 3 712 469 232 2 709 0 3 410 402 248 2 637 0 3 287 94 176 1 835 0 2 105 Jorvs område tot. 5 315 1 372 26 078 1 512 34 277 5 646 1 385 26 242 1 988 35 261 4 574 2 143 24 568 1 850 33 135 730 2 927 20 180 1 476 25 313 Vanda 178 6 367 18 146 1 511 26 202 173 6 283 18 936 1 312 26 704 32 5 285 19 386 1 416 26 119 0 3 018 14 272 924 18 214 Kervo 2 1 432 2 886 510 4 830 9 1 477 3 151 519 5 156 8 1 197 3 467 346 5 018 4 915 2 898 168 3 985 Pejas område tot. 180 7 799 21 032 2 021 31 032 182 7 760 22 087 1 831 31 860 40 6 482 22 853 1 762 31 137 4 3 933 17 170 1 092 22 199 Helsingfors 219 3 537 27 959 7 361 39 076 98 3 684 29 081 7 018 39 881 61 5 731 29 370 7 757 42 919 172 3 945 21 363 5 792 31 272 HUCS-kommunerna totalt 5 714 12 708 75 069 10 894 104 385 5 926 12 829 77 410 10 837 107 002 4 675 14 356 76 791 11 369 107 191 906 10 805 58 713 8 360 78 784 1. Av tabellen framgår att Esbo stads faktura för Ekåsen och Kellokoski har varit 6,0 miljoner euro (2008), 6,2 miljoner euro (2009) och 6,1 miljoner euro (2010). Före slutet av september i år uppgick den ackumulerade faktureringen till 3,3 miljoner euro, och uppskattningen för resten av året är att fakturan för hela året kommer att underskrida 4,5 miljoner euro. Då de medel som överförts till stadens egna boendetjänster, 0,8 miljoner euro (795 000 euro), läggs till fakturan får man en jämförbar siffra på cirka 5,3 miljoner euro. Sålunda kan det konstateras att Esbo stad redan i år kommer att spara cirka 0,8 miljoner euro (6,1 miljoner euro 5,3 miljoner euro) jämfört med i fjol inom vården av den här patientgruppen. 2. För Vanda stads del har den minskade användningen av Kellokoski fortsatt som planerat i år. Under jämförelseåren har faktureringen varit 6,4 miljoner euro (2008), 6,3 miljoner euro (2009) och 5,3 miljoner euro (2010). Före slutet av september år uppgick faktureringen till 3,0 miljoner euro och prognosen för hela året är cirka 4,0 miljoner euro. Till denna summa tillkommer tilläggssatsningen på öppenvården, cirka 0,5 miljoner euro, och tilläggssatsningen på stadens egen boendeservice, 0,35 miljoner euro. Den totala kostnaden kommer att sluta på cirka 4,9 miljoner euro. Slutsatsen är att Vanda stad redan detta år kommer att få en tilläggsnytta på cirka 0,4 miljoner euro till följd av ändringarna. 3. För Helsingfors stads del kommer användningen av Kellokoski att kosta cirka 5,2 miljoner euro i år. Denna siffra kan jämföras med 5,7 miljoner euro i fjol. Staden sparar således cirka 0,5 miljoner euro. 4. 4. Faktureringen för den psykiatriska verksamheten inom Lojo och Borgå sjukvårdsområden har lämnats utanför granskningen, eftersom summorna är så små att de inte har någon inverkan på detta. Till exempel är Esbo stads sammanlagda kostnad för denna verksamhet endast 18 000 euro i år. Källa 2011: Hus Total Källa 2008-2010: JOTI Uppdaterad 14.10.2011, Niklas Grönlund

Bilaga 12 Vaikeahoitoisten nuorten ja lasten psykiatrinen hoito Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin (HUS) alueella sekä HYKS ja Hyvinkään sairaanhoitoalueiden (HySHA) nuorisopsykiatrian uudelleenjärjestelyt Psykiatrisk vård av svårbehandlade ungdomar och barn inom HNS-området VAINU-planen Vaikeahoitoisten 19.3.2010 nuorten ja lasten psykiatrinen hoito Uppdatering: 17.10.2011 HUS-alueella VAINU - suunnitelma Psykiatrisk vård av svårbehandlade ungdomar 19.3.2010 och barn inom området för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Päivitys: 17.10.2011 (HNS) samt omorganiseringen av ungdomspsykiatrin inom HUCS och Hyvinge sjukvårdsområde Työryhmä: 2011 Grigori Joffe tulosyksikön johtaja, HYKS-psykiatria, työryhmän puheenjohtaja (v.2009-2010) Asko Saari Hyvinkään sairaanhoitoalueen johtaja, Mauri Marttunen professori, Helsingin yliopisto, yksikön päällikkö THL Nina Lindberg klinikkaryhmän johtaja, ylilääkäri, HYKS-psykiatria, nuorisopsykiatria Pekka Närhi ylilääkäri, HYKS-psykiatria/Peijas, nuorisopsykiatria Leena Repokari direktör ylilääkäri, för Hyvinge sjukvårdsområde, Klinikkaryhmän johtaja, HYKS Naisten ja lastentautien tulosyksikkö professor, Helsingfors universitet, enhetschef THL Kari Lappi chef för ylilääkäri, klinikgruppen, HYKS överläkare, Lastenpsykiatria, HUCS Psykiatri, ungdomspsykiatri tehostetun avohoidon ja osastohoidon klinikka överläkare, (25.3.2011 HUCS Psykiatri/Pejas, alkaen) ungdomspsykiatri Kirsi Kettunen vastuualuejohtaja, ylilääkäri, HySHA, psykiatrian tulosyksikkö, nuorisopsykiatria resultatenhet Marjo Kollanen överläkare, osastoryhmän HUCS Barnpsykiatri, päällikkö, kliniken för intensifierad ylihoitaja, öppenvård HySHA, och avdelningsvård psykiatrian tulosyksikkö, (fr.o.m. nuorisopsykiatria 25.3.2011) Risto Vataja ungdomspsykiatri tulosyksikön johtaja, HySHA, psykiatrian tulosyksikkö Raija Kontio psykiatrian projektijohtaja, HUS konsernihallinto; tulosyksikön varajohtaja ungdomspsykiatri HySHA, psykiatrian tulosyksikkö, työryhmän puheenjohtaja (v.2011) chef för resultatenheten, Hyvinge sjukvårdsområde, psykiatriska resultatenheten Seija Lahti toimistosihteeri, HySHA, psykiatrian tulosyksikkö, työryhmän sihteeri (v. 2011) Arbetsgrupp: Grigori Joffe chef för resultatenheten, HUCS Psykiatri, ordförande för arbetsgruppen (åren 2009 2010) Asko Saari Mauri Marttunen Nina Lindberg Pekka Närhi Leena Repokari överläkare, chef för klinikgruppen, HUCS Gynekologiska och barnmedicinska Kari Lappi Kirsi Kettunen chef för ansvarsområdet, överläkare, Hyvinge sjukvårdsområde, psykiatriska resultatenheten, Marjo Kollanen chef för avdelningsgruppen, överläkare, Hyvinge sjukvårdsområde, psykiatriska resultatenheten, Risto Vataja Raija Kontio projektchef för psykiatrin, HNS koncernförvaltning; ställföreträdande chef för resultatenheten, Hyvinge sjukvårdsområde, psykiatriska resultatenheten, ordförande för arbetsgruppen (år 2011) Seija Lahti byråsekreterare, Hyvinge sjukvårdsområde, psykiatriska resultatenheten, arbetsgruppens sekreterare (år 2011)

Bilaga 12 Innehållsförteckning 1 Sammandrag... 1 2 Bakgrund... 2 3 Ordnande av ungdomspsykiatrisk sjukhusvård i sjukvårdsområdena inom HNS... 3 4 Hur många vårdplatser behöver HNS-området för sina svårbehandlade ungdomar och barn?... 4 4.1 Vårdkedja för särskilt svårbehandlade ungdomar i åldern 13 17 år... 4 4.2 Beskrivning av VAINU-vårdkedjan beträffande barnpsykiatri... 5 5 Diagnostisk utvärdering, utvärderingar av patientens farlighet/svårigheten att behandla patienten... 5 6 Grundläggande uppgift för avdelningen för svårbehandlade ungdomar och barn (VAINU-avdelningen) vid HNS... 6 7 Inrättande av VAINU-avdelningen i fastigheten i Ohkola... 8 8 Personal på VAINU-avdelningen... 8 8.1 Förändringarna inom den ungdomspsykiatriska öppenvården inom Hyvinge sjukvårdsområde och HUCS som en del av VAINU-planen... 11 9 Vårddygn och vårddygnspris... 11 10 Fördelar med att grunda VAINU-avdelningen... 11

Bilaga 12 1 SAMMANDRAG Inom ungdomspsykiatrin är svårbehandlade ungdomar patienter vars psykiska störningar, till exempel beteendestörningar, psykotiska störningar eller omfattande droganvändning, är förknippade med svår aggressivitet eller självdestruktivitet. Ungdomar av det här slaget kan inte vårdas på vanliga avdelningar, utan de behöver avdelningsvård med goda resurser på specialiserad nivå. Sådan vård har hittills bara kunnat fås vid enheterna för särskilt svårbehandlade ungdomar (EVA) på Niuvanniemi sjukhus i Kuopio och på Pitkäniemi sjukhus i Tammerfors, där man kontinuerligt vårdar i medeltal sex ungdomar och två barn under 13 år från HNS-området. Vården är dyr, kötiderna långa och avståndet förlänger vården och försvårar ungdomarnas kontakter med sina anhöriga och nätverk. Den arbetsgrupp som chefsöverläkaren tillsatte den 2 juli 2009 föreslår utifrån sin utredning att vården av svårbehandlade ungdomar på verksamhetsmässiga och ekonomiska grunder ska överföras till HNS-området. (Förslag 19.3.2010, behandlades i HNS styrelse 11.10.2010.) De verksamhetsmässiga motiveringarna är vård av svårbehandlade ungdomar och barn närmare hemmet, kortare vårdperioder, ett minskat antal platser, förmånligare vårddygnsavgifter, förstärkning av öppenvården samt synergifördelar som anknyter till placering av VAINUavdelningen i anslutning till andra ungdomspsykiatriska avdelningar inom HNS. Arbetsgruppen lägger fram VAINU-planen närmast som ett kostnadsneutralt förslag. Den lilla ekonomiska rationaliseringsnyttan efter att de tjänster som behövs för den nya verksamheten (VAINU-avdelningen och förstärkningen av den ungdomspsykiatriska öppenvården) har inrättats uppgår till 23 159 euro/år. En VAINU-avdelning med sex platser för svårbehandlade ungdomar och barn grundas i Kellokoski sjukhus fastighet i Ohkola efter saneringen den 1 september 2012. I VAINU-planen ingår även utveckling av den ungdomspsykiatriska öppenvården. Den intensifierade öppenvården gör att de ungdomspsykiatriska institutionsplatserna inom HNS-området kan minskas med totalt åtta vårdplatser. Man lyckades tidigarelägga den sammanslagning och profilering av två avdelningar (avdelningarna 14 och 16) inom ungdomspsykiatrin i Hyvinge sjukvårdsområde som ingick i den ursprungliga planen för VAINU-avdelningen redan under det här projektet, och den genomfördes från och med den 1 januari 2011. Samtidigt överfördes resurser till öppenvården inom Hyvinge sjukvårdsområde och man sparade fem tjänster i väntan på öppnandet av VAINU-avdelningen den 1 september 2012. Fem tjänster (2 sjukskötare, en specialistläkare, en avdelningsöverläkare, en neuropsykolog) inrättas inom den ungdomspsykiatriska öppenvården vid HUCS i anslutning till VAINU-planen. 1

Bilaga 12 2 BAKGRUND Till de psykiska störningar bland barn och ungdomar som är förknippade med en förhöjd risk för våldsamt beteende mot antingen den unga själv eller andra hör i synnerhet beteendestörningar, neuropsykiatriska problem (ADHD, autism), störningar orsakade av missbruk, psykoser och allvarlig depression. Våldsamhet eller självdestruktivitet kräver ofta samtidiga interventioner av hälsovården, barnskyddet, straffrätten och ungdomspsykiatrin. Gränsen mot barndomen är flytande, och även barn under 10 13 år kan ha svårbehandlade psykiatriska symptom på det ovannämnda sättet. Den svåraste formen av störning i den sexuella preferensen eller parafili, som vanligtvis börjar i ungdomen, är pedofili. Att undersöka och behandla en ung person som har gjort sig skyldig till pedofili på en traditionell ungdomspsykiatrisk avdelning är mycket svårt. Den allvarligaste formen av våld mot en annan person är brott mot liv eller försök till brott mot liv. I Finland begås årligen cirka 6 9 brott mot liv av ungdomar. Som en del av den straffrättsliga utredningen får merparten av ungdomarna genomgå en sinnesundersökning som kräver både ungdomspsykiatrisk och rättspsykiatrisk specialkompetens. Inom den ungdomspsykiatriska specialiserade sjukvården kan aggressivt beteende dämpas genom både modern, utvecklad psykofarmakologi och olika psykosociala rehabiliteringsformer (t.ex. grupper för aggressionshantering). Detta kräver dock specialkompetens, som inte finns vid de traditionella ungdomspsykiatriska avdelningarna. Vid exempelvis beslut om omhändertagande behöver man ibland genomföra en utvärdering av en ung persons risk för våldsamt beteende på en ungdomspsykiatrisk avdelning som stöd för barnskyddet inom socialväsendet. Genom ett beslut av social- och hälsovårdsministeriet inrättades EVA-enheter med tolv platser för vård av svårbehandlade ungdomar vid Pitkäniemi sjukhus i Tammerfors år 2003 och vid Niuvanniemi sjukhus i Kuopio år 2004. Det finns således totalt 24 vårdplatser för hela Finland. På de platser som HNS-området köper vid de ovannämnda enheterna vårdas kontinuerligt i medeltal sex ungdomar (tabell 1). Tabell 1. Ungdomspsykiatrins köp av tjänster från EVA-enheterna i Tammerfors och Kuopio 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-8/ 2011 totalt, 408 485 549 011 676 707 1 263 706 1 356 000 1 405 000 1 309 000 695 000 Vårddygn 628 832 1 010 1 858 1 904 1 940 1 718 834 Tabell 2. Barnpsykiatrins köp av tjänster från EVA-enheterna i Tammerfors och Kuopio 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-8/ 2011 totalt, 0 0 0 76 000 235 000 506 000 415 000 315 000 Vårddygn 0 0 0 107 304 611 505 393 Utöver de ungdomspsykiatriska tjänsterna har man i medeltal vårdat två barn under 13 år på avdelningarna för svårbehandlade ungdomar i Tammerfors och Kuopio. Behandlingarna är vanligtvis i genomsnitt ett år långa. Vården av svårbehandlade ungdomar och barn utanför HNS-området är dyr, och år 2010 köptes sjukhustjänster för totalt 1,7 miljoner euro av 2

Bilaga 12 enheter för svårbehandlade ungdomar och barn utanför HNS-området. Behandlingarna drar ut på tiden på grund av avståndet, och det är svårt att inkludera familjen och nätverken i behandlingen. På de vanliga ungdomspsykiatriska avdelningarna finns dessutom svårbehandlade ungdomar som vårdas inom HNS-området och vars vård helt klart blir lidande på grund av att det inte finns någon avdelning som är bättre lämpad för ändamålet. Behovet av en egen avdelning för svårbehandlade ungdomar lades fram inom ungdomspsykiatrin vid HNS år 2006. Utredningsmannen för HNS Psykiatri, Juhani Aer, föreslår i sin rapport (10.1.2009) att en egen avdelning för svårbehandlade ungdomar ska inrättas i anslutning till den ungdomspsykiatriska enheten vid Kellokoski sjukhus. Chefsöverläkare Juha Tuominen har genom sitt beslut ( 45) den 2 juli 2009 tillsatt en arbetsgrupp (G. Joffe ordf., Asko Saari, Mauri Marttunen, Nina Lindgren, Pekka Närhi, Kirsi Kettunen, Marjo Kollanen, Risto Vataja, Raija Kontio) som fick i uppgift att planera den psykiatriska vården av svårbehandlade ungdomar inom HNS-området. Dessutom inbjöds chefen för klinikgruppen för barnpsykiatri Leena Repokari. Arbetsgruppen rekommenderade enhälligt att en VAINU-avdelning grundas i Kellokoski sjukhus fastighet i Ohkola. VAINU-planen har även beaktats i investeringsplanen för grundrenoveringen av den ifrågavarande fastigheten för åren 2009 2011. Arbetsgruppen återupptog sitt arbete i anknytning till psykiatriprojektet år 2011. VAINU-förslaget (utarbetat 19.3.2010), som behandlades i HNS-styrelsen den 11 oktober 2010, har uppdaterats och vidarebearbetats. Arbetsgruppen fortsatte med samma sammansättning som förut. Barnpsykiatrin representeras sedan den 25 mars 2011 av överläkare Kari Lappi. 3 ORDNANDE AV UNGDOMSPSYKIATRISK SJUKHUSVÅRD I SJUKVÅRDSOMRÅDENA INOM HNS Tidigare fanns det 35 vårdplatser på fyra vårdavdelningar inom det ungdomspsykiatriska ansvarsområdet vid den psykiatriska resultatenheten inom HNS Hyvinge sjukvårdsområde. Avdelningarna finns i sjukhusfastigheten i Ohkola. År 2009 hade avdelningarna profilerats så att en av avdelningarna fungerade som mottagningsavdelning, två som undersöknings- och vårdavdelningar och en som rehabiliteringsavdelning. Från och med den 1 januari 2011 skedde en förändring, så att det nu finns 27 vårdplatser och 3 avdelningar (en mottagningsavdelning, en undersöknings- och vårdavdelning och en rehabiliteringsavdelning). Inom HUCS sjukvårdsområde finns åtta vårdplatser på en ungdomspsykiatrisk avdelning vid Pejaskliniken. Avdelningen finns i fastigheten Klondyke i Kervo. Avdelningen är sårbar på grund av sin avskildhet, och man kan inte vårda svårbehandlade ungdomar där. Av den här orsaken kommer verksamheten på avdelningen att upphöra i slutet av år 2011. Samtidigt har man frångått annexinvesteringarna i Pejas (kostnadsuppskattning 9 miljoner euro). De personalresurser som frigörs från den ungdomspsykiatriska avdelningen i Pejas används för att effektivera öppenvården och delvis även för att förbättra akutberedskapen vid de övriga vårdavdelningarna inom HUCSområdet. Enligt de uppdaterade beräkningarna räcker vårdplatserna vid de övriga sjukhusen inom HUCS-området till för akutvård av de ungdomspsykiatriska patienterna inom Pejasområdet. Beträffande den rehabiliterande sjukhusvården finns det i det här skedet ett behov av ytterligare 2 3 vårdplatser vid Kellokoski. I fortsättningen är HUCS-områdets behov av rehabiliterande avdelningsplatser vid Kellokoski förknippat med den pågående planeringen av ungdomspsykiatriska rehabiliteringsenheten inom HUCS-området. Borgå och Lojo sjukvårdsområde har inga egna ungdomspsykiatriska avdelningsvårdplatser. Ungdomar i behov av avdelningsvård inom Borgå sjukvårdsområde anvisas i första hand till vård vid Kellokoski sjukhus. Svenskspråkiga ungdomar anvisas till Ekåsens sjukhus och ungdomar inom Lojo sjukvårdsområde anvisas primärt till Ekåsens sjukhus. Ungdomar inom Västra Nylands sjukvårdsområde behandlas vid Ekåsens sjukhus. 3

Bilaga 12 Inom Hyvinge sjukvårdsområde har det funnits en stor mängd sjukhusplatser i förhållande till befolkningsunderlaget. Därför har man vid Kellokoski sjukhus kunnat vårda ungdomar från de övriga HNS-kommunerna, som Vanda-, Kervo-, Lojo- och Borgåområdet, i ett antal som på årsnivå motsvarar ungefär en avdelning. På grund av detta genomfördes en förändring där två avdelningar fusionerades till en redan från och med den 1 januari 2011. 4 HUR MÅNGA VÅRDPLATSER BEHÖVER HNS-OMRÅDET FÖR SINA SVÅRBEHANDLADE UNGDOMAR OCH BARN? Under de senaste åren har i medeltal sex svårbehandlade ungdomar från HNS-området fått kontinuerlig vård vid EVA-enheterna utanför HNS-området. Dessutom har (barnpsykiatriska) patienter under 13 år fått vård i en omfattning motsvarande två vårdplatser, vilket innebär att det nuvarande behovet är cirka åtta vårdplatser. Antalet ungdomsinvånare i Helsingfors håller på att minska, medan det ökar i kranskommunerna. Då ungdomspsykiatrin inom HNS utvecklas kan man å andra sidan vårda mer svårbehandlade patienter än förr också på de vanliga ungdomspsykiatriska undersöknings- och vårdavdelningarna. Att ungdomarna placeras närmare sin hemkommun möjliggör kortare vårdperioder på sjukhus. Patienterna överförs till en vanlig ungdomspsykiatrisk avdelning eller till en annan enhet för fortsatt vård så snart de inte längre är svårbehandlade. Därför skulle HNS behöva sex vårdplatser inom sitt område för att garantera att man i praktiken kan vårda alla svårbehandlade ungdomar och barn under 13 år i området inom det egna sjukvårdsdistriktet. Då VAINU-avdelningen inleder sin verksamhet anvisas inga patienter längre till EVA-enheter utanför HNS, med undantag av några sällsynta fall, varvid betalningsförbindelsen beviljas av överläkaren för ungdomspsykiatrin eller barnpsykiatrin inom ett av sjukvårdsområdena inom HNS (kliniskt beslut) och av chefen för resultatenheten inom sjukvårdsområdet (administrativt beslut)*. 4.1 Vårdkedja för särskilt svårbehandlade ungdomar i åldern 13 17 år VAINU-enheten för särskilt svårbehandlade ungdomar betjänar hela HNS-området. Patientens behov av att överföras till kretsen av tjänster vid specialenheten utvärderas på en sluten avdelning inom patientens sjukvårdsområde eller, om sjukvårdsområdet i fråga inte har egna ungdomspsykiatriska avdelningar (Borgå sjukvårdsområde, Lojo sjukvårdsområde), på den enhet från vilken den aktuella tjänsten köps (inom Borgå sjukvårdsområde på den ungdomspsykiatriska avdelningen vid Kellokoski, inom Lojo sjukvårdsområde på den ungdomspsykiatriska avdelningen vid Ekåsen). För att patienten ska kunna överföras behövs ett utlåtande av överläkaren inom det aktuella sjukvårdsområdet eller av den läkare på seniornivå som ansvarar för processen. Mellanutvärderingen av patientens journal fungerar som skriftlig remiss. När den unga överförs till enheten och under behandlingen samarbetar de anställda inom ungdomspsykiatrin i den ungas eget sjukvårdsområde, familjen och vid behov barnskyddet inom socialväsendet i den ungas bostadsområde aktivt med patienten och personalen vid enheten och deltar i uppbyggnaden av vårdplanen och uppföljningen av genomförandet av denna samt i utarbetandet av de fortsatta planerna. Patienten skrivs ut från specialenheten då hans eller hennes tillstånd tillåter att han eller hon vårdas på en sluten avdelning som tilldelats resurser på normalt sätt. Patienten kan träna på att stegvis överföras från VAINU-enheten till en s.k. vanlig sluten avdelning. Då kan man i praktiken utvärdera huruvida patientens psykiska tillstånd tillåter att han eller hon vårdas på avdelningen i fråga och upptäcka vilka faktorer som kan förhindra att patienten överförs just då. Under träningen får patienten stöd av personalen på VAINU-enheten. 4

Bilaga 12 Vårdperioder vid de nationella enheterna för särskilt svårbehandlade ungdomar utanför HNS köps endast i vissa särskilda situationer*. Överläkarna i ungdomspsykiatri inom HNS-området och de seniorläkare som ansvarar för processen utvärderar samarbetet och processernas funktion vid ett gemensamt möte en gång i halvåret. Till detta möte inbjuds även överläkaren i ungdomspsykiatri vid Kellokoski sjukhus. 4.2 Beskrivning av VAINU-vårdkedjan beträffande barnpsykiatri Inom barnpsykiatrin har det under årens lopp funnits ett sporadiskt behov av specialvård för särskilt våldsamma barn (8 12 år). Inom denna specialvård behövs bättre resurser och större kompetens inom behandling av dessa problem än vad som finns vid en normal barnpsykiatrisk avdelning. En del av dessa barn har under perioder vårdats på de ungdomspsykiatriska avdelningarna inom HUCS, och en del har behövt en betalningsförbindelse till Tammerfors och EVA-avdelningen vid Niuvanniemi sjukhus. Under de två senaste åren har användningen av ungdomsavdelningarna inom HUCS varit sporadisk och ofta förknippad med akutsituationer. I Tammerfors och Kuopio har 1 2 barn vårdats samtidigt. EVA-behandlingarna har varit långa. Största delen av dessa barn har anvisats dit från de egna avdelningarna, och en del från barnhem via den barnpsykiatriska akutavdelningen inom HUCS. Inom barnpsykiatrin har det hittills förekommit så få svårbehandlade barn att det har ansetts så dyrt att utrusta en enhet med spännbältesutrustning och ökade personalresurser att det har blivit billigare med betalningsförbindelser. Behovet av VAINU-avdelningen inom HNS utvärderas på den egna avdelningen, närmast på akutavdelningen L16. Ibland, i särskilt svåra fall, kan barnet akut bli intagen på akutavdelningen för ungdomar, där man upptäcker att den fortsatta vården inte kan genomföras på de egna avdelningarna, utan man behöver VAINU-avdelningens hjälp. Det närmare interna samarbetet inom HNS som VAINU-avdelningen möjliggör mellan den remitterande avdelningen och specialavdelningen påverkar även de egna avdelningarnas praxis och effektiverar förmågan att agera i förhållande till dessa barn. I den nuvarande situationen har avståndet och det lösa samarbetet mellan EVA-avdelningarna och HUCS förlängt vårdtiderna, och vården av dessa barn har därigenom externaliserats till de avdelningar som är specialiserade på den. 5 DIAGNOSTISK UTVÄRDERING, UTVÄRDERINGAR AV PATIENTENS FARLIGHET/SVÅRIGHETEN ATT BEHANDLA PATIENTEN Den remitterande avdelningen strävar efter att genomföra följande grundläggande undersökningar innan remissen skrivs: grundläggande laboratorieprover inklusive kromosomundersökning, MRI/CT av hjärnan, primär diagnostik, SAVRY (strukturerad utvärdering av våldsrisken hos ungdomar), START (Short Term Assessment of Risk and Treatability utvärdering av en psykiatrisk patients våldsrisk på kort sikt), BVC (utvärdering av risken för våld på avdelningen), tydlig dokumentation av vårdsvårigheten: antalet isoleringar, antalet fasthållanden, självdestruktiva handlingar, hotelser om självdestruktivitet situationer och datum, minst ett dokumenterat behandlingsförsök med läkemedel. Om möjligt, undersökningar som utförts av en psykolog. VAINU: kromosomundersökning och laboratorieprover, om de inte har gjorts på den remitterande avdelningen, MRI/CT-undersökning, om den inte har gjorts på den remitterande avdelningen, undersökningar av en psykolog/neuropsykolog, SAVRY, START, BVC, PCL-YV (psykopatiska drag hos ungdomar), Kiddie-Sads, Euro-ADAD (rusmedel), 5

Bilaga 12 BDI-21 (depression), BAI (ångest), SIPS (psykossymptom), MDQ (symptom på bipolaritet), ADES (dissociationssymptom), undersökningsblanketter för de vanligaste läkemedelsbiverkningarna (fylls i automatiskt för alla inte först efter att symptomen har uppkommit). Statistisk uppföljning av fasttaganden/isoleringar 24 h/dygn (såsom EVA och analys). Möjlighet att konsultera neuropsykiatriska polikliniken vid HUCS, neuropsykiatriska kompetenscentret inom barnpsykiatrin vid HUCS (autism, Aspergers syndrom, ADHD, omfattande utvecklingsstörningar). Konsultationer med en pediatriker/invärtesläkare och barnneurolog/neurolog. Särskilda drag inom vården: På VAINU har man kunskaper i farmakologi: klozapin, litium, valproat. Arbetssättet inom vårdarbetet är kognitiv-behavioristiskt och funktionellt. Inom familjearbetet kan man använda bitar av arbetsmetoden MDFT (multidimensional family therapy). ART (aggression replacement therapy)-grupper. 6 GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT FÖR AVDELNINGEN FÖR SVÅRBEHANDLADE UNGDOMAR OCH BARN (VAINU-AVDELNINGEN) VID HNS Undersöknings- och behandlingsmetoder, vårdideologi, planering av utbildning för personalen VAINU-avdelningens grundläggande uppgift är att undersöka och vårda svårbehandlade ungdomar och barn inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Huvudvikten inom den grundläggande uppgiften ligger på undersökning och så intensiv och kortvarig vård som möjligt på en avdelning för svårbehandlade ungdomar, så att den genomsnittliga vårdtiden är sex månader. Den period en ung person/ett barn tillbringar på VAINU-avdelningen börjar med en åtta veckor lång undersökningsperiod. Undersökningsperioden motsvarar behoven, är individuell och familje- och nätverkscentrerad. Under undersökningsperioden används strukturerade intervju- och utvärderingsmetoder som genom forskning har konstaterats vara tillförlitliga att använda på ungdomar och barn. Utöver de undersökningar som har gjorts vid den remitterande enheten genomgår varje ung person/barn bl.a. den symptomdiagnostiska intervjun Kiddie-Sads-PL (intervju för barn och ungdomar i skolåldern om affektiva störningar och schizofreni; aktuella och livslånga symptom) samt intervjun EuroADAD, som handlar om rusmedelsanvändning. För screening av neuropsykiatriska störningar används frågeformulär som är lämpliga för detta ändamål och som är avsedda för den unga själv, föräldrarna och vårdpersonalen. De utvärderingar som upprepas månadsvis omfattar START (Short Term Assessment of Risk and Treatibility, bedömning av våldsrisken på kort sikt), BPRS (Brief Psychiatric Rating Scale), BDI (depressionssymptom; den ungas egen bedömning), BAI (ångestsymptom; den ungas egen bedömning), SSI (bedömning av självdestruktiviteten, görs av den anställda som har hand om den unga) och C-GAS, som är en bedömning av funktionsförmågan. Utöver de biologiska undersökningarna (laboratorieprover enligt behov, inklusive kromosomundersökningar; MR/CT samt EEG-undersökning) genomgår varje ung person en undersökning av en psykolog och vid behov en neuropsykolog och vid behov, om situationen så kräver, konsulteras en pediatriker/invärtesläkare eller en barnneurolog/neurolog. 6

Bilaga 12 En utvärdering av utvecklingen i ungdomen är central: en utvärdering av huruvida utvecklingen är åldersenlig/osäker eller avvikande ingår i den ungdomspsykiatriska bedömningen. Vid familjeträffarna under undersökningsperioden används den blankett för familjeintervjuer som har utvecklats inom Hyvinge sjukvårdsområde och som används för insamling av bakgrundsinformation om den unga/barnet. I undersökningsperioden ingår en första nätverksträff med anställda inom barnskyddet (stöd för uppfostran, hobbyverksamhet, stödpersoner och - familjer, vid behov åtgärder inom vård utom hemmet). Den unga deltar i undervisningen vid sjukhusskolan Kalliomaan sairaalakoulu (grundskola) så snart hans eller hennes tillstånd tillåter. I skolan genomförs en utvärdering av skolgångsförmågan, och man funderar på vilken läroanstalt den unga ska gå i efter perioden på avdelningen. Under undersökningsperioden genomförs en mellanutvärdering efter fyra veckor. I den deltar den unga, föräldrarna, nätverket och anställda från den remitterande enheten. Den vårdförhandling som ordnas i slutet på undersökningsperioden kan även ordnas vid den remitterande enheten. Under vårdförhandlingen besvaras följande frågor: 1. VAD BEHANDLAS? 2. MÅLET MED BEHANDLINGEN? Vårdperioden varar i högst fyra månader efter den åtta veckor långa undersökningsperioden, så att den genomsnittliga vårdtiden på VAINU-avdelningen är sex månader. De centrala metoderna inom vårdarbetet består av ett kognitivt och funktionellt arbetssätt; ART (aggression replacement therapy)-terapi i grupp för barn/ungdomar; grupper för sociala färdigheter, verksamhetsgrupper och kreativa grupper; upplevelsepedagogik och de bitar av metoden MDFT (multidimensionell familjeterapi) som används inom familjearbetet. Kunskaper i psykofarmakologi för barn och ungdomar och kontrollerad användning av till exempel klozapin- och litiummedicinering intar en central ställning i vården. På VAINU-avdelningen följs läkemedelsbiverkningarna hos varje barn/ungdom upp på ett strukturerat sätt. Eftersom aggressionshantering utgör ett särskilt problem för många ungdomar som genomgår en undersöknings- och vårdperiod använder man på VAINU-avdelningen utöver lagenlig observation av begränsningar dessutom en metod för terapeutisk hantering av aggression. Detta innebär skriftlig evaluering av aggressionssituationer och utnyttjande av informationen i hela arbetsgruppen i syfte att förstå barnets eller den ungas beteende, debriefing med både den unga och vårdgruppen i anslutning till aggressionssituationer samt utveckling av vårdarbetet så att man kan förebygga aggressioner. Utöver det krävande patientmaterialet utgör även de korta, intensiva vårdperioderna, familje- och nätverkscentreringen och samarbetet med de remitterande instanserna en särskild utmaning för vårdpersonalens professionalitet. Utöver gemenskapen på den ungdomspsykiatriska avdelningen och egenvårdarparet/vårdgruppsarbetet bör man komma ihåg att vården av barnet eller den unga fortsätter på den remitterande avdelningen. Barnen och ungdomarna ska överföras från VAINUavdelningen till den remitterande avdelningen genom åtföljning, och den unga kan erbjudas övningsperioder på den remitterande avdelningen, så att personalen på VAINU-avdelningen deltar i träningen, vilket förutsätter att avdelningspersonalen är mobil och flexibel samt har samarbetsförmåga. Vårdideologin för VAINU-avdelningen är att erbjuda intensiva och strukturerade undersökningsoch vårdperioder i en trygg och terapeutisk miljö, i slutet av vilka den unga (barnet) kan återvända till den remitterande enheten. Utöver ett aktivt samarbete genomförs även terapeutiskt arbete tillsammans med hemavdelningen, den ungas familj och nätverket. Utbildning för personalen: - utbildning i den kognitiva arbetsmetoden, - utbildning i de strukturerade intervju- och utvärderingsmetoderna, 7

Bilaga 12 - utbildning i terapeutisk hantering av aggression (teori + träning innan avdelningen öppnas; praktik då avdelningen öppnats), - utbildning i behandlingar i gruppform för ungdomar (ART), - utbildning i familjearbete (intensiv, dialog, handledning av föräldrarna; MDFT), - beteendestörning, störning orsakad av missbruk i barndomen/ungdomen; självdestruktivitet och affektiva störningar i barndomen/ungdomen; schizofreni som bryter ut i barndomen och ungdomen; neuropsykiatriska störningar i barndomen och ungdomen: undersökning och vård. 7 INRÄTTANDE AV VAINU-AVDELNINGEN I FASTIGHETEN I OHKOLA VAINU-avdelningen, som ska grundas i Kellokoski sjukhus fastighet i Ohkola är avsedd för svårbehandlade ungdomar i åldern 13 17 år inom HNS-området. Vid behov kan vård även erbjudas för barnpsykiatriska patienter under 13 år med exceptionellt svåra symptom. Avdelningens särskilda behov har beaktats i grundrenoveringsplanen för fastigheten i Ohkola för åren 2009 2011 (skede I). VAINU-avdelningen planeras på andra våningen i Ohkola (bild 1). Vid lokalplaneringen fästs särskild uppmärksamhet vid säkerheten, konstruktionernas hållbarhet och det sätt på vilket man kan lämna lokalerna för att vistas utomhus på ett säkert sätt och med beaktande av de etiska aspekterna. VAINU-avdelningen är belägen på andra våningen i sjukhusfastigheten i Ohkola (bruttoarea 683,4 m 2, bruksarea 444,7 m 2 ): På samma våning finns de skol-, ergoterapi- och kontorsutrymmen som avdelningen behöver. Avdelningen stödjer sig verksamhetsmässigt och för att eftersträva synergifördelar starkast på den ungdomspsykiatriska avdelningen ovanför. De totala kostnaderna för investeringsprojektet i anknytning till Ohkola är 9,4 miljoner euro (6 miljoner euro i skede I och 3,4 miljoner euro i skede II). VAINU-avdelningens (renovering av halva våningen, sex vårdplatser) andel av projektet har uppskattats uppgå till 1 miljon euro. Renoveringen av Ohkola slutförs för VAINU-avdelningens del sommaren 2012, vilket innebär att verksamheten i de nya lokalerna kan inledas den 1 september 2012. Bild 1. Den framtida situationen i Kellokoski sjukhus fastighet i Ohkola Vån. 5 Ansvarsområdet Psykoser (avdelning 1) Ansvarsområdet Psykoser (avdelning 1) Vån. 4 Ungdomspsykiatrisk avdelning, avd. 15 Kontorsutrymme Vån. 3 Ungdomspsykiatrisk avdelning, avd. 17 Ungdomspsykiatrisk avdelning, avd. 18 Vån. 2 VAINU-avdelningen Skola, ergoterapi, kontorsutrymme Vån. 1 Skola Skola Källare 8 PERSONAL PÅ VAINU-AVDELNINGEN Enligt internationella rekommendationer och erfarenheterna vid EVA-enheterna i Tammerfors och Niuvanniemi förutsätter intensiv, funktionell och trygg vård att avdelningen har starka resurser 8

Bilaga 12 (dimensionering av vårdpersonalen: tre skötare per vårdplats). Av samma orsaker har storleken på avdelningen begränsats till sex platser. Följande nya tjänster föreslås för VAINU-avdelningen: åtta sjukskötare, fyra mentalvårdare, två medikalvaktmästare, en avdelningssekreterare, en socialarbetare, en psykolog och en ergoterapeut (totalt 18 tjänster) (tabell 4). Personalen är jämförbar med personalen vid de övriga EVA-enheterna i landet, då man beaktar antalet vårdplatser (tabell 5). Från ungdomspsykiatrin vid Kellokoski sjukhus frigörs en avdelningsskötare, en biträdande avdelningsskötare, två sjukvårdare, tre mentalvårdare, en ungdomsledare och en läkare, och dessa resurser överförs till VAINU-avdelningen. En tjänst som avdelningsläkare omvandlas till en tjänst som avdelningsöverläkare. Kostnaderna för de nya tjänsterna är 562 654 euro/år, medan de totala personalkostnaderna är 1 102 296 euro/år. 9

Bilaga 12 Tabell 4. Personal på VAINU-avdelningen (totalt 27 tjänster) Förklaring Avdelningsskötare 1 Tjänsten överförs från Kellokoski Biträdande avdelningsskötare 1 Tjänsten överförs från Kellokoski Sjukskötare 10 Två tjänster överförs från Kellokoski, åtta nya tjänster inrättas Mentalvårdare 7 Tre tjänster överförs från Kellokoski, fyra nya tjänster inrättas Ungdomsledare 1 Överförs från Kellokoski Psykolog 1 Tjänsten inrättas Ergoterapeut 1 Tjänsten inrättas Socialarbetare 1 Tjänsterna inrättas Avdelningsöverläkare 1 En tjänst som avdelningsläkare omvandlas Medikalvaktmästare 2 Tjänsterna inrättas Avdelningssekreterare 1 Tjänsten inrättas TOTALT 27 Tabell 5. Jämförelse av personalstrukturen vid VAINU-avdelningen och EVA-avdelningarna i Tammerfors och Niuvanniemi Kellokoski Nya Tammerfors Kuopio VAINU befintliga EVA EVA 6 vp 12 vp 12 vp 1 Avdelningsskötare 1 1 1 1 Biträdande avdelningsskötare 1 1 1 2 8 Sjukskötare 10 23 12 3 4 Mentalvårdare 7 10 24 1 Ungdomsledare 1 1-1 Psykolog 1 1 1 1 Ergoterapeut 1 1 1 1 Socialarbetare 1 1 1 *1 Avdelningsöverläkare 1 - - Avdelningsläkare 2 2 2 Medikalvaktmästare 2 - - 1 Avdelningssekreterare 1 1 1 9 18 27 42 44 En tjänst som avdelningsläkare omvandlas till en tjänst som avdelningsöverläkare den 1 mars 2011 10

Bilaga 12 8.1 Förändringarna inom den ungdomspsykiatriska öppenvården inom Hyvinge sjukvårdsområde och HUCS som en del av VAINU-planen Att antalet sjukhusplatser minskas för att göra plats för VAINU-avdelningen förutsätter en väsentlig förstärkning av den ungdomspsykiatriska öppenvården inom Hyvinge sjukvårdsområde och HUCS, så att sjukhusplatserna räcker till. Detta genomförs genom att vårdpersonalens tjänster vid en avdelning överförs till öppenvården på följande sätt: fem sjukskötare och en mentalvårdare placeras i en ny, mobil krisarbetsgrupp, en sjukskötare placeras vid ungdomspolikliniken i Hyvinge, en sjukskötare vid JMT-polikliniken och en sjukskötare vid dagrehabiliteringsenheten i anslutning till JMT-polikliniken. Genomfördes den 1 januari 2011. en as, en bas, två sjukskötare, tre mentalvårdare, en ungdomsledare till VAINU den 1 september 2012. År 2011 sparas fem tjänster och tre tjänster används inom ungdomspsykiatrin. De nya tjänster som inrättas inom ungdomspsykiatrin vid HUCS omfattar två sjukskötare, en specialistläkare, en avdelningsöverläkare och en neuropsykolog. Tjänsterna tas i bruk den 1 september 2012. 9 VÅRDDYGN OCH VÅRDDYGNSPRIS Vårddygnspriset för vanlig ungdomspsykiatrisk avdelningsvård vid Kellokoski sjukhus är 590 euro, medan priset vid Ekåsen är 690 euro, priset för ungdomspsykiatrin inom HUCS är 625 euro och priset för barnpsykiatrin inom HUCS är 810 euro. Vårddygnspriset för VAINU-avdelningen kommer att vara 790 euro. Priserna är lägre än vid EVA i Tammerfors (830 euro) och EVA i Kuopio (898 euro, +2 procent år 2012). Avdelningen producerar cirka 2 000 vårddagar varje år. (Bilaga 1.) 10 FÖRDELAR MED ATT GRUNDA VAINU-AVDELNINGEN Hanteringen av vårdkedjan är i allmänhet effektivare då vården genomförs inom det egna sjukvårdsområdet. Närheten förväntas förkorta perioderna av sjukhusvård och påskynda ordnandet av fortsatt vård. Det blir lättare för ungdomarna och barnen att hålla kontakt med sina anhöriga och nätverk, vilket kan ha stor betydelse för patienterna, men även för hur framgångsrik vården är. Väntetiderna till EVA-enheterna är ofta långa, och vårdgarantin förverkligas inte alltid i fråga om svårbehandlade patienter. Man skulle troligtvis kunna hålla fast vid vårdgarantin i större utsträckning om vårdplatser ordnades inom HNS-området. En VAINU-avdelning med sex platser grundas i Kellokoski sjukhus fastighet i Ohkola efter saneringen den 1 september 2012. I VAINU-planen ingår även utveckling av den ungdomspsykiatriska öppenvården. Den intensifierade öppenvården gör att de ungdomspsykiatriska institutionsplatserna inom HNS-området kan minskas med totalt åtta vårdplatser. Man lyckades tidigarelägga den sammanslagning och profilering av två avdelningar (avdelningarna 14 och 16) inom ungdomspsykiatrin i Hyvinge sjukvårdsområde som ingick i den ursprungliga planen för VAINU-avdelningen redan under det här projektet. Detta genomfördes från och med den 1 januari 2011. Samtidigt överfördes resurser till öppenvården inom Hyvinge sjukvårdsområde och man sparade fem tjänster i väntan på öppnandet av VAINU-avdelningen den 1 september 2012. Fem tjänster (två sjukskötare, en specialistläkare, en avdelningsöverläkare, en neuropsykolog) inrättas inom den ungdomspsykiatriska öppenvården vid HUCS i anslutning till VAINU-planen. VAINU-avdelningen är en unik utbildningsplats, som framhäver Kellokoski sjukhus roll som utbildningssjukhus och upprätthåller det regionala kunnandet inom vård av svårbehandlade 11

Bilaga 12 ungdomar. VAINU-avdelningen kommer att vara föremål för ett intensivt samarbete med universitetet i både utbildning och forskning. 12

Bilaga 12 Litteratur: Ebeling et al.: Nuorten käytöshäiriöiden arviointi ja hoito. Duodecim 2004; 120: 33 42. Kaltiala-Heino et al.: Nuorten mielenterveyden häiriöt ja väkivaltainen käyttäytyminen. Suomen Lääkärilehti 2008; 49: 4321 4329. Kaltiala-Heino et al.: Nuorten väkivaltaisuuden riskin arviointi. Suomen Lääkärilehti 2011; 8: 643 650. Kaltiala-Heino et al.: Vaativien kiihtymystilanteiden evaluointi ja aggressionhallinnan parantaminen psykiatrisella osastolla. Suomen Lääkärilehti 2004; 42: 4017 4021 Marttunen et al.: Hyötyykö käytöshäiriöinen nuori nuorisopsykiatrisesta osastohoidosta? Duodecim 2004; 120: 43 9 13

Bilaga 12

Bilaga 12 Fr.o.m. HNS medellöner 31.5.2011 1.9 Nya Överförs från Totalt Budg. /år/tjänst pers. Nya euro annat håll euro/år 2012 Avdelningsskötare 42 053 0 1 42 053 42 053 14 018 Biträdande avdelningsskötare 36 788 0 1 36 788 36 788 12 263 Sjukskötare 32 168 8 257 345 2 64 336 321 681 107 227 Ungdomsledare 28 964 0 1 28 964 28 964 9 655 Mentalvårdare 27 913 4 111 653 3 83 740 195 392 65 131 Psykolog 41 005 1 41 005 0 41 005 13 668 Ergoterapeut 31 704 1 31 704 0 31 704 10 568 Socialarbetare 36 970 1 36 970 0 36 970 12 323 Avdelningsläkare 66 770 0 0 0 0 Avdelningsöverläkare 84 987 0 1 84 987 84 987 28 329 Medikalvaktmästare 28 097 2 56 194 0 56 194 18 731 Avdelningssekreterare 27 784 1 27 784 0 27 784 9 261 18 562 654 9 340 868 903 521 301 174 + socialskyddsavgifter 22 % 198 775 66 258 personalkostnader 1 102 296 367 432

Bilaga 12 Förstärkning av öppenvården inom HUCS ungdomspsykiatri Förändringens effekt på personalen HNS medellöner 31.5.2011 år 2012 (fr.o.m. 1.9.2012) år 2013 Personal /år/tjänst nya personer nya euro/år avdelningsöverläkare 84 987 1 84 987 28 329 84 987 specialistläkare 65 282 1 65 282 21 761 65 282 neuropsykolog 42 642 1 42 642 14 214 42 642 sjukskötare (2 st.) 32 168 2 64 336 21 445 64 336 Totalt 5 257 247 85 749 257 247 Socialskyddsavgifter 22 % 56 594 18 865 56 594 Lön + socialskyddsavgifter 313 841 104 614 313 841 Förändringens effekt på verksamhetskostnaderna Kostnadstyp år 2012 år 2013 Personalkostnader 104 614 313 841 Material och förnödenheter 1 000 3 000 Köp av tjänster, nya 3 333 10 000 Lokalhyror 3 333 10 000 Totalt 112 280 336 841 Ändringens effekt på antalet prestationer och verksamhetsintäkterna Personal Produkt Pris 2011 Antal Intäkter tot. Antal 2012 Eur 2012 avdelningsöverläkare UPSY övrigt 200 300 60 000 100 20 000 besök specialistläkare UPSY övrigt 200 500 100 000 170 34 000 besök neuropsykolog UPSY övrigt 200 300 60 000 100 20 000 besök sjukskötare (2 st.) UPSY övrigt 200 800 160 000 270 54 000 besök Totalt 1 900 380 000 640 128 000 17.10.2011 Planeringschef Petri Moisio, Hyvinge sjukvårdsområde

Bilaga 13 18.10.2011 Meddelande om REFINEMENT-projektet, Effekten av mentalvårdstjänsternas finansieringsmodeller på tjänsternas kvalitet, som genomförs som samarbete mellan Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) REFINEMENT-projektet (REsearch on FINancial systems Effects on the quality of MENTal health care), som delfinansieras av EU:s sjunde ramprogram för forskning, undersöker vilken effekt finansieringsmodellerna för mentalvårdstjänsterna har på tjänsternas kvalitet. Projektet strävar efter att identifiera ekonomiska incentiv som stödjer kvaliteten på mentalvårdstjänsterna. England, Spanien, Italien, Österrike, Norge, Frankrike, Rumänien, Finland och Estland deltar i EU-projektet. Definition av målgruppen Personer över 18 år som har en psykisk störning (d.v.s. diagnosgrupp F, exklusive F0 = demens, F7 = utvecklingsstörning och F8 F9 = barnpsykiatri) som har diagnosticerats inom den specialiserade sjukvården (inom en tjänst som produceras av sjukvårdsdistriktet eller kommunerna). Definition av mentalvårdstjänster Projektet omfattar hela spektrumet av mentalvårdstjänster och inkluderar mentalvårdstjänster som produceras inom såväl hälso- och sjukvården som socialservicen, inklusive missbrukartjänster. Användning av den somatiska hälso- och sjukvården, inklusive primärhälsovården, ingår också i området för undersökningen. Däremot ingår inte tjänster för utvecklingsstörda eller specialtjänster för personer under 18 år och äldre människor. På grund av problem med att få tillgång till informationen kommer man troligtvis inte att kunna inkludera användningen av arbetshälsovården i undersökningen. Forskningsområde Undersökningen genomförs i samarbete med HNS Psykiatri och THL:s basserviceprojekt i Helsingfors, Esbo, Vanda och Kouvola. Som en del av utvecklingsarbetet inom HNS Psykiatri strävar man efter att utvidga forskningsområdet till att omfatta hela HNS-distriktet. På så sätt har alla kommuner inom HNS-distriktet möjlighet att delta i projektet. Genomförande Inom forskningsområdena kartläggs mentalvårdstjänsterna och finansieringsmodellerna med en mätare som har utvecklats för projektet (och som bygger på mätaren DESDE-LTC). Mätaren inkluderar även personaldimensionering. Beträffande de tjänster som finns inom HNS-distriktet ansvarar HNS Psykiatri för kartläggningen av mentalvårdstjänsterna. Detta arbete utförs från och med den 31 oktober 2011 av projektsamordnare Marjut Vastamäki.

Bilaga 13 Kommuninvånarnas vård-/rehabiliteringskedjor kartläggs utifrån registerinformation (THL:s Hilmo, kommunernas register, HNS uppgifter). Kostnaderna för varje individuell kedja beräknas. THL ansvarar för hämtandet av uppgifter ur registren och skapandet av databasen. För att utvärdera hur resultatrik verksamheten är genomförs en länkning till registret över dödsorsaker och Pensionsskyddscentralens och FPA:s register på individnivå. THL ansvarar för länkningen. Enheterna i projektområdet kan jämföras med varandra med hjälp av den insamlade informationen. Inom projektet genomförs även internationell benchmarking mellan områdena i deltagarländerna. Kvaliteten på vården fastställs med lämpliga kvalitetskriterier. Projektadministration En operativ projektgrupp (forskningsgrupp) har grundats för projektet av representanter för Avdelningen för psykisk hälsa och missbrukarvården vid THL samt HNS Psykiatri (THL: Kristian Wahlbeck/projektchef, Jutta Järvelin, Jan Klavus, Unto Häkkinen; HNS: Grigori Joffe/projektchef, Raija Kontio, Sami Pirkola, Petri Näätänen, Niklas Grönlund, Eila Sailas, Risto Vataja). Gruppen är öppen och nya forskare tas gärna emot. En mer omfattande styrgrupp som representerar intressentgrupperna utses dessutom för projektet i slutet av året. Inom HNS Psykiatri fungerar Raija Kontio som kontaktperson för projektet, medan kontaktpersonen på Avdelningen för psykisk hälsa och missbrukarvården vid THL är Kristian Wahlbeck. Sjukvårdsområdena och kommunerna inom HNS kan anmäla sin vilja att delta i projektet till Raija Kontio under hösten. Tidsschema Sjukvårdsområdena och kommunerna informeras och forskningstillstånden säkerställs hösten 2011. Databasen byggs upp åren 2011 2012. Analyserna genomförs år 2013. Målet är att beskriva sambandet mellan finansieringsmodellerna och vårdens kvalitet/resultat. Mer information om projektet lämnas av: Kristian Wahlbeck Raija Kontio Forskningsprofessor, MD Projektchef inom psykiatrin, HvD THL HNS Koncernförvaltning tfn 0400 659101 tfn 040 7682627 kristian.wahlbeck@thl.fi raija.kontio@hus.fi