Verksamhet och budget

Verksamhet och budget 2016 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2015 10 14 Dnr 2015:57/04

Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Mål för verksamheten... 4 Förutsättningar och verksamhetens finansiering... 7 Finansiella mål... 10 Satsningar och kostnadsminskningar driftbudget 2016... 11 Nämnder... 12 Finansförvaltningen... 12 Kommunstyrelsen... 13 Barn och utbildningsnämnden... 14 Socialnämnden... 16 Kultur och fritidsnämnden... 18 Tekniska nämnden... 19 Miljö och byggnadsnämnden... 20 Kommunfullmäktige... 20 Investeringar... 21 Resultatbudget... 23 Balansbudget... 23 Sammanfattning av beslutspunkter... 24 2

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Budgeten bygger på det finansiella målet om ett överskott om 2 % av skatte och utjämningsintäkterna. För att kunna finansiera det investeringsbehov vi ser framför oss är det viktigt att kommunen redovisar ett överskott i verksamheterna. I budgeten för 2016 kommer det att behövas investeringar inom olika verksamheter. Vi kommer att behöva troligtvis ett till boende för ensamkommande flyktingungdomar. Det är svårt att säga hur många platser men vi måste vara förberedda på att ett nytt boende kommer att behövas. Gagnefs ridklubb behöver ett nytt ridhus för att kunna utveckla sin verksamhet. Ridklubben är kommunens näst största barn och ungdomsförening och är en viktig mötesplats för alla åldrar i Gagnef, vi ser det som en bra satsning och investering för våra ungdomar. Inom skolan ser vi idag att Mockfjärds skolan inte räcker till därför måste vi se över fler lokaler. Inom äldreomsorgen är det demensboendet som ska byggas. Det är ett arbete som har pågått länge men jag hoppas att byggandet påbörjas under 2016. Det är en verksamhet som kommer att kosta mer än de budgeterade investeringspengar som är 92 mnkr på grund av att vi utökar boendeplatser från 40 till 48. Det kommer att göras en satsning på en tjänst som planarkitekt inom miljöbyggnadsnämndens verksamhetsområde. Tjänsten är viktig förutsättning för att vi ska kunna ta fram detaljplaner bland annat för att möjliggöra ett framtid byggande i kommunen. Utmaningar inför 2016 bibehålla och helst öka befolkningen för att klara av att bibehålla den kommunala servicen i hela kommunen, klara av äldreomsorgens utmaningar med platsbrist och budgetöverskridande. Irene Homman Kommunstyrelsen ordförande 3

Mål för verksamheten VÄRDEGRUND / FÖRHÅLLNINGSSÄTT Jag är här för alla människor som bor, verkar i eller besöker Gagnefs kommun. Jag är kommunikativ och möter människor med respekt. Jag är beredd att tänka nytt och försöker se utveckling och förbättring. Vision och Strategiska mål 2016 2018 Vision Gagnef är en attraktiv kommun för boende, företagande och besökare. Genom engagemang och kreativitet skapar vi samhället tillsammans. Strategiska mål Vi ska bli fler! Gagnef har många attraktiva boendemiljöer. Här finns närhet till natur, vatten, vackra vyer, kulturhistoriskt värdefulla miljöer, service och kollektivtrafik. För att möta efterfrågan på byggbar mark ska kommunen erbjuda tomter i olika storlekar och lägen. Vi arbetar vidare med att öka bostadsbyggandet för att möjliggöra för flera människor att bo och leva i Gagnef! Kommunen ska också öka sin attraktivitet genom att utveckla de offentliga miljöerna, såväl gestaltningsmässigt som ur trafiksäkerhetssynpunkt. Hur mäter vi? Antal invånare Antal nyproducerade lägenheter och småhus Vi erbjuder en meningsfull fritid I Gagnefs kommun finns stora möjligheter till en meningsfull fritid! Vi har ett rikt kulturliv där traditioner möter nya idéer och yttringar. Alla ges förutsättningar till att delta i aktiviteter som ger innehåll och mening i livet både i föreningsform och individuellt. I hela kommunen finns många aktiva föreningar med ett brett utbud inom både idrotts och kulturområdet. Föreningarna i kommunen utgör grunden i vår fritidsverksamhet. Stöd till föreningar och arbetet med engagemang, delaktighet och inflytande för unga är prioriterade områden. Hur mäter vi? Medborgarundersökningar och LUPP Antal ideella föreningar i kommunen Antal besökare vid bibliotek och fritidsgårdar 4

Vi är ett tryggt samhälle I Gagnefs kommun känner sig människor trygga. Vi har en låg brottslighet och minskar den ytterligare genom att stödja olika brottsförebyggande initiativ, exempelvis med trygghetsvandringar och grannsamverkan. Vi erbjuder en trygg uppväxt för barn och ungdomar där vi värnar om våra byskolor. Familjens Hus är navet i våra satsningar på förebyggande och tidiga insatser och en prioriterad verksamhet för att bidra till trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Hur mäter vi? Brottsstatistik LUPP Vi erbjuder goda förutsättningar för företagande och sysselsättning Företagen i kommunen hade 2014 den bästa tillväxten i länet! Vi ger företagen i kommunen goda förutsättningar att fortsätta växa! Arbetslösheten i Gagnefs kommun är låg. Förutom att företag och offentlig sektor i kommunen erbjuder en differentierad arbetsmarknad har vi med vårt geografiska läge bra pendlingsmöjligheter. För personer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden erbjuder vi arbetsträning och kompetenshöjande verksamheter. Infrastrukturfrågorna är viktiga! Vi ska ha goda buss och tågförbindelser både inom kommunen och med vår omvärld. Utbyggnad av fiber till våra orter är en framgångsfaktor för såväl företagare som sysselsättning. Hur mäter vi? Antal ungdomar med försörjningsstöd Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd Svenskt näringslivs ranking Nettoökning av antal företag Vi bidrar till ett hållbart samhälle Vi vill bidra till ett hållbart samhälle och satsar bland annat på närproducerade och ekologiska livsmedel i våra verksamheter. Vi ska också bidra till minskade koldioxidutsläpp genom att förbättra kollektivtrafiken, bygga ut gång och cykelvägnätet och arbeta med energieffektiviseringar av såväl verksamheter som bostäder. Vi vill också uppmuntra till minskning av avfall genom återvinning och återanvändning. Hur mäter vi? Andelen ekologiska/krav märkta livsmedel som serveras i verksamheterna Minskning av oljeförbrukning i våra fastigheter Andel miljöklassade bilar i kommunen Antal resande med kollektivtrafiken Vi ger våra barn och ungdomar bra förutsättningar för fortsatta studier och arbete Enligt all forskning är en fullföljd skolgång den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i livet. Det är därför viktigt att vi ger våra barn och unga bra förutsättningar att fullfölja sin skolgång. Skolan ska vara en kreativ mötesplats för att utveckla sina talanger, var och en efter sin förmåga! Vi ska utveckla arbetssätt och arbetsformer i skolan med fokus på elevens egna lärande och arbeta med att öka elevernas inflytande över det egna lärande. Hur mäter vi? Andel elever som uppnår målen i alla ämnen i åk 6 resp åk 9 Alla ungdomar ska komma in på ett nationellt gymnasieprogram Vi ger möjlighet till ett värdigt liv och stärka människors självständighet Verksamheterna inom äldreomsorgen har under flera år fått höga betyg vid de nationella kvalitetsmätningarna. Vi ska arbeta med att bibehålla den höga kvaliteten i verksamheten. Byggnationen av ett nytt demensboende är en prioriterad fråga. 5

Våra brukare ska vara delaktiga i planeringen och utformningen av sina insatser och vi ska arbeta med att stärka människors självständighet. Valen i det dagliga livet ska tas av brukaren. Vi ger nyanlända goda förutsättningar till utbildning och arbete. Hur mäter vi? Nöjd Kund Index Vi bedriver vår verksamhet med god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att vi inte ska göra av med mera pengar än vi har. Det innebär också att vi inte har orimligt höga kostnader för verksamheterna utan att de bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt. Hur mäter vi? Budgetföljsamhet 6

Förutsättningar och verksamhetens finansiering Skattesats Budgeten bygger på oförändrad skattesats 22,72 % Skatte och utjämningsintäkter, samt befolkningsutveckling Skatte och utjämningsintäkter Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Skatteintäkter 429 895 448 021 460 590 476 330 Intäkts /kostnadsutjämning 96 386 94 677 94 644 91 673 LSS utjämning 3 925 3 398 3 394 3 392 Fastighetsavgift 22 897 22 758 22 758 22 758 Summa Finansförvaltning 545 253 562 058 574 598 587 369 Förra året visade den framtagna befolkningsprognosen på vikande befolkningssiffror. Vi har valt att inte ta fram någon ny befolkningsprognos under 2015. Skatteutfallet är beroende av befolkningssiffran 1 november året innan budgetåret. 1 november 2014 hade kommunen 9 986 invånare. Detta var den lägste befolkningssiffran kommunen haft de senaste 1½ åren. Befolkningen växte fram till nyår då kommunen hade 10 023 personer. I budgeten har vi räknat med en positiv befolkningsutveckling under 2015 och budget bygger på en befolkningssiffra på 10 035 personer. För följande år räknar vi med en svagt minskande befolkning. SCB har för riket justerat upp befolkningsprognosen för kommande år bland annat som resultat av invandring. Inför budget 2017 bör kommunen ta fram en ny befolkningsprognos. Det finns två faktorer som borde kunna bidra till en positiv befolkningsutveckling: Nybyggnation av lägenheter i östra kommundelen. Alla lägenheter är uthyrda och det borde finnas bostadsmöjlighet för fler i kommunen. Invandring och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vi ser även i vår befolkning resultatet av en ökad invandring. Det var en faktor som inte fanns med i den befolkningsprognos som togs fram 2014 och är ett argument för en uppjusterad befolkningsförväntan. Ekonomiska förutsättningar för planperioden Gagnefs kommun är en relativt liten ekonomisk enhet med begränsade möjligheter att följa den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld. I stort har kommunen valt att förlita sig på den bevakning som genomförs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de intäkts och kostnadsprognoser som SKL presenterar. Dessa prognoser ligger till grund för kommunens budgetförutsättningar. Ökning i % 2014 2015 2016 2017 2018 SKL:s prognos (15:15) Timlönekostnad 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Inflation (SKL) 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Realt skatteunderlag 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 SKL:s Prisindex för kommunal verksamhet (SKL 15:23) Arbetskraftskostnader 2,7 3,1 3,5 3,3 3,3 Prisindex (PKV) 2,3 2,6 3,1 3,0 3,1 Kommunens budget förutsättningar Lönehöjningar 2,6 3,2 2,5 3,4 3,5 Prishöjningar 1,0 1,5 0,0 1,2 1,8 Entreprenader 2,3 2,7 1,5 3,0 3,1 7

Det är osäkerhet omkring lönehöjningar för 2016 då det är sifferlösa avtal på många avtalsområden. Utifrån den låga inflation som har varit de senaste åren finns en förväntan om en mer försiktig löneutveckling nästa år. Budget är lagt efter en löneutveckling 2016 på 2,5 %. När det gäller prishöjningar har dessa varit lägre de senaste åren. SKL prognostiserar en inflation för 2014 2015 på 0,6 %. I budgetarna samma år har verksamheterna fått kompensation med totalt 2,5 %, vilket är 1,9 % mer än faktisk utfall. Därför läggs ingen inflationskompensation för 2016, trots att SKL förutspår en inflation på 1,4 %. Även för 2017 föreslås en nedjustering av inflationskompensationen i budgetförutsättningarna. Budget för inflationskompensation för entreprenader bygger på en sammanvägning av löneutveckling och inflationsförväntningar. I entreprenader beräknas 70 % av kostnaden vara personalkostnader medan resten följer den vanliga inflationsutvecklingen. Därför läggs en kompensation på 70 % av den förväntade lönekostnadshöjningen. Ingen kompensation ges för inflation inom ramen för entreprenader. SKL:s prognoser kommer vid ett antal tillfällen under året. Budgetförutsättningarna fastställs tidigt i processen utifrån januariprognosen. Vid stora prognosförändringar kan budgetförutsättningarna behöva ändras vilket inte har varit fallet under denna budgetprocess. Budget lönehöjningar Budget för lönehöjningar har beräknats som en sammanhållen summa. Den del av lönehöjningarna som avser kompensation för en högre lönenivå under årets första tre månader har fördelats ut i nämndernas ramar. Nämnderna ska budgetera sina personalkostnader utifrån den lönenivå som gäller hösten 2015. Den del av ramen som avser lönehöjningar som resultat av lönerörelsen 2016 har budgeterats inom kommunledningens verksamhetsområde. Denna budget kommer att fördelas ut på nämnderna när de verkliga kostnaderna är kända. Kapitalkostnader I årets budget har ramen för kapitalkostnader lagts ut på de enskilda nämnderna. Tidigare har kapitalkostnader budgeterats centralt under kommunstyrelsen. Detta gör att jämförelserna med 2015 års budget för de enskilda nämnderna haltar. Budgeten bygger på beräkning av kapitalkostnader för redan genomförda investeringar 2015 05 30, beräkningar av tillkommande kapitalkostnader 2016 för ytterligare investeringar som genomförs under 2015, samt kapitalkostnader som kommer tillkomma som resultat av investeringsbudgeten 2016. Kapitalkostnaderna består av internräntor och avskrivningar. Internräntan för 2016 är satt till 2,4 % i enlighet med SKL:s cirkulär 14:59. Internräntor och avskrivningar för investeringar aktiverade fram till 2015 08 31 är budgeterade enligt beräkningar utifrån anläggningsreskontran. För investeringar som kommer att aktiveras under resten av 2015, hela 2016 samt 2017 och 2018 är kapitalkostnaderna beräknade utifrån investeringsbudget och tidigare fattade investeringsbeslut samt utifrån ett uppskattat datum för när investeringen kommer att aktiveras. Dessa tillkommande kapitalkostnader har budgeterats centralt under varje nämnd. 8

Upplåning och låneskuld Låneskuldsutveckling (mnkr) Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Låneskuld vid årets början 436,5 444,1 463,2 531,0 Årets överskott 1,3 11,2 11,5 11,7 Årets investeringar 31,7 54,1 105,0 14,0 Årets avskrivningar 22,8 23,8 25,7 29,1 Lånebehov 7,6 19,1 67,8 26,8 Låneskuld vid årets slut 444,1 463,2 531,0 504,2 Del av skuld som avser dotterbolag 273,8 273,8 273,8 273,8 Del av skuld som avser kommun 170,3 189,4 257,2 230,4 Tabellen visar hur låneskulden kommer att utvecklas enligt de förutsättningar som är kända. För 2015 utgår vi från senast kända prognos, samt att investeringsbudgeten för året används fullt ut. För budgetåren utgår vi från att den lagda budgeten följs. Investeringarna bygger på investeringsbudget 2016 samt de strategiska investeringsbeslut som fattats tidigare (se avsnittet om investeringar). Tabellen tar inte hänsyn till eventuella lånebehov i dotterbolagen 2016 2018. Tabellen visar att låneskulden kommer att öka varje år fram till och med 2017 då vi förutsatt att ett nytt äldreboende kommer att byggas. Under förutsättningen att inga ytterligare stora investeringar beslutas kommer låneskulden sedan börja sjunka. Beslut om låneram fattas genom ett särskilt beslut Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern i enlighet med kommunens Finanspolicy reviderad per 2014 03 10. Ett separat beslut om denna låneram kommer att tas i anslutning till budgetbeslutet. I budgeten 2015 initierades en process för att jämna ut marginalerna för utlåning till dotterbolagen över två år. Målsättningen var att åstadkomma en utjämning utan att detta belastar kommunens ekonomi i större utsträckning. I ett andra steg höjs marginalen 2016 mot Gagnefsbostäder från 0,3 till 0,4 % medans marginalen mot Gagnefs Teknik AB sänks från 0,6 till 0,4 %. I och med detta får bolagen samma räntemarginal mot kommunen 0,4 %. Detta innebär att Gagnefsbostäders lånekostnader ökar med ca 200 tkr år 2016, Gagnefs Teknik AB får sänkta kostnader med ca 166 tkr för samma år. Beslutet om räntesatsen tas i samband med beslutet om ramar för in och utlåning. Räntemarginal dotterbolag % 2014 2015 2016 Gagnefsbostäder AB 0,20 0,30 0,40 Gagnefs teknik AB 1,00 0,60 0,40 Överskottskrav och effektiviseringsbehov 2017 och 2018 Budgeten bygger på att det finansiella målet om ett överskott som motsvarar 2 % överskott av skatte och utjämningsintäkterna ska nås varje år. För 2017 och 2018 har kostnadsbehovet räknats utifrån oförändrad verksamhet från 2016. Kostnadshöjningar har räknats utifrån budgetförutsättningarna i tabellen ovan. Skatte och utjämningsintäkter har räknats utifrån SKL:s senaste skatteprognos (SKL 15:23) med något minskande befolkning jämfört med 2016. Om en balanserad budget ska nås dessa år behövs besparingar på ytterligare 4,4 mnkr år 2017 och 13,9 mnkr år 2018. I nämndernas ramar för dessa år har detta besparingsbehov fördelats utifrån nämndernas totala ramar exklusive kapitalkostnader. Det innebär ett effektiviseringskrav på 0,8 % år 2017 och 2,5 % år 2018. 9

Finansiella mål Hösten 2015 kommer ett förslag till ekonomisk långtidsplan behandlas politisk. I anslutning till detta kommer kommunens Riktlinjer för god ekonomisk hushållning revideras. I riktlinjerna framgår kommunens långsiktiga finansiella mål. Dessa kan komma att revideras med utgångspunkt i den ekonomiska långtidsplanen. De finansiella delmålen för budgetåret beslutas som en del av kommunens budgetbeslut. Långsiktiga finansiella mål Kommunen ska varje år uppnå ett överskott på 2 % räknat som andel av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning inklusive eventuell balanskravsutjämning. Kommunen ska uppnå positivt eget kapital inklusive pensionsförpliktelser senast 2024. Kommunkoncernens låneskuld per invånare får inte överstiga 60 tkr under perioden fram till 2024 och ska vara under 45 tkr per invånare år 2024. Kommunkoncernens soliditet exklusive pensionsförpliktelser får inte understiga 20 % under perioden fram till 2024 och ska vara över 27 % år 2024. Finansiella delmål för 2016 Kommunen ska uppnå ett överskott på 2 % i enlighet med det långsiktiga finansiella målet. Kommunkoncernens låneskuld får inte överstiga 60 tkr per invånare vid årets slut. Kommunkoncernens soliditet får inte understiga 20 % vid årets slut. (Soliditetsmålet följs endast upp vid årsbokslut) 10

Satsningar och kostnadsminskningar driftbudget 2016 Satsningar och kostnadsminskningar per nämnd (tkr) Kommunstyrelsen Generellt effektiviseringskrav 1 215 Ny nämndsorganisation 400 815 Barn och utbildningsnämnden Generellt effektiviseringskrav 3 910 Extra anslagökad internhyra 300 Volym Förskole /grundskoleklass 700 Volym grundsärskola 420 Volym gymnasiesärskola 330 Gymnasieskolan 2 000 IM språk 1 400 820 Socialnämnden Generellt effektiviseringskrav 3 603 Köp av platser 750 Rosengårdens utökning 4 600 Solgården 6 900 Förväntad minskad hemtjänst 2 000 extern placering LSS 600 Ökning personlig assistens 600 Ökning kosttransporter 500 Kontaktperson/ledsagare och avlastning 400 6:e semesterveckan 2 200 Överskott integration 1 400 Drift gruppboende LSS. 680 10 227 Kultur och fritidsnämnden Generellt effektiviseringskrav 176 Utökat drift /investeringsbidrag 150 26 Tekniska nämnden Generellt effektiviseringskrav 1 194 Badplatser i kommunen 200 Driftskostnader beredskap 140 Avdrag engångsbelopp 2015 Gamla Bron Björbo 450 1 304 Miljö och byggnadsnämnden Generellt effektiviseringskrav 68 Planerartjänst 600 532 Total 7 794 11

Nämnder Budget och anslag Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftsanslag nämnder (tkr) Kommunstyrelse 93 806 80 098 91 983 105 413 Barn och utbildningsnämnden 233 861 238 034 237 832 235 554 Socialnämnden 184 857 197 804 196 922 194 395 Kultur och fritidsnämnden 14 445 14 686 14 714 14 665 Tekniska nämnden 13 052 14 361 16 852 20 382 Miljö och byggnadsnämnden 2 849 3 450 3 405 3 341 Kommunfullmäktige 2 020 2 044 2 067 2 089 Summa driftsanslag nämnder 518 786 550 477 563 775 575 841 Finansförvaltningen 529 692 561 719 575 266 587 588 Budgeterat resultat 10 906 11 242 11 491 11 747 Investeringsanslag (tkr) Kommunstyrelse 14 700 3 700 Barn och utbildningsnämnden 2 975 Socialnämnden 500 Kultur och fritidsnämnden 250 Tekniska nämnden 15 000 Miljö och byggnadsnämnden Kommunfullmäktige Plan investeringsanslag 2017 2018 14 000 14 000 Summa investeringsbudget 14 700 22 425 14 000 14 000 Finansförvaltningen Finansförvaltningen Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Sammanfattning (tkr) Verksamhetens kostnader 11 869 10 564 8 529 9 604 Skatteintäkter 429 895 448 021 460 590 476 330 Utjämning och generella st 92 462 91 279 91 251 88 282 Kommunal fastighetsavgift 22 897 22 758 22 758 22 758 Finansiella intäkter 7 103 6 723 6 633 6 891 Finansiella kostnader 10 799 8 246 10 356 10 668 Internräntor 11 748 12 920 13 598 Summa Finansförvaltning 529 689 561 719 575 267 587 587 12

Kommunstyrelsen Nämndens uppdrag Kommunstyrelsens ansvarar för kommunens centrala förvaltning. I förvaltningen ingår personalavdelningen, ekonomiavdelningen och kommunikationsavdelningen. Styrelsen ansvarar för de flesta verksamheter som bedrivs av externa parter och i samarbete med andra kommuner. Kommunstyrelse Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftsanslag (tkr) 93 806 80 098 91 983 105 413 Investeringsanslag (tkr) 14 700 3 700 0 0 Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Budgeten bygger på förra årets verksamhet och uppräknade kostnader. Kommunstyrelsen har ett effektiviseringskrav på 1 215 tkr. Effektiviseringskravet fördelas ut på de olika verksamheterna. RDM Ramförändringar Trafikfrågor Turism IT Nämndsorganisation Personal Investeringar Utvecklingsmedel Kapitalkostnader Kostnaderna för kommunens räddningstjänst i Räddningstjänsten DalaMitt (RDM) beräknas öka med 225 tkr. I budget 2016 2018 har ramen för kapitalkostnader flyttats från kommunstyrelsen till. respektive nämnd. I budgetramen 2015 ingick endast avskrivningar, inte internräntor. Det nya trafikavtalet gäller från och med halvårsskiftet. Kostnadsutfallet är i dagsläget väldigt osäkert. Ersättningen till Visit södra Dalarna ökar med 145 tkr. Ersättningens utveckling har varit knuten till KPI och eftersom inflationen varit mycket låg de senaste åren har ersättningen inte ökat i takt med löner och andra kostnader. Verksamheten effektiviserar inköp av IT materiel och tjänster med 150 tkr. Den nya nämndsorganisationen infördes den 1 april 2015. Helårseffekten av det blir att kostnaden ökar 400 tkr 2016. Ökningen 2016 har fördelats till alla nämnder. Som ett led i effektiviseringen minskas budgeten för den fackliga verksamheten med 150 tkr. Kommunledningens investeringsmedel går främst till fiberutbyggnad och inköp av kopiatorer. Inom kommunledningens driftbudget finns 2 mnkr avsatta till detta. I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 3 344 tkr. För 2017 och 2018 är beloppen respektive 2851 tkr och 2818 tkr. 13

Barn och utbildningsnämnden Nämndens uppdrag Barn och utbildningsnämden ansvarar och driver kommunens förskole och grundskoleverksamhet, samt kommunens kostenhet. Nämnden ansvarar även för gymnasieskoleverksamhet som köps av andra kommuner och friskolor. Barn och utbildningsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftsanslag (tkr) 233 861 238 034 237 832 235 554 Investeringsanslag (tkr) 0 2 975 0 0 Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Nämndens budget bygger på i huvudsak prognoser för antalet barn i förskola och fritidshem, elevutveckling i grundskola, särskola och gymnasiet. Prognoserna utgör grund för den resursfördelning som görs utifrån fastställda nyckeltal för respektive verksamhet. Utöver den generella resursfördelningen fördelas riktade resurser till barn och elever med särskilda behov. Nämnden får ett effektiviseringskrav på 3,9 mnkr. Efter genomförd effektivisering föreslås ramen öka med 3,1 mnkr. Förskolan Under våren 2015 har kommunens förskolor och pedagogisk omsorg haft 483 inskrivna barn i snitt. Ungefär 30 barn var inskrivna på fristående verksamheter. Det var 24 barn som hade vårdnadsbidrag i juni 2015. Prognosen av antalet barn för 2016 visar på en viss minskning jämfört med 2015. Prognosen fram till 2020 är dock stabil och några större förändringar avseende antalet barn i kommunen går inte att se. Det kan vara rörelser inom kommunen som gör att det något år kan bli brist på platser i ett område. Från hösten 2015 har kommunen två nya förskoleavdelningar. Detta innebär samtidigt en ökad internhyra 2016 med 300 tkr. Förskolan Skogen har avvecklats. En minskad efterfrågan på plats av pedagogisk omsorg har gjort att kommunen har varslat tre dagbarnvårdare om uppsägning (en i Kyrkbyn, en i Djurås och en i Bäsna). Grundskolan Prognosen för 2016 av antalet elever i kommunen visar på en minskning med 19 elever. Detta innebär en reduktion utifrån nyckeltalet med 1,5 tjänster. Fritidsverksamheten visar inga förändringar. 2015/ 2016 har regeringen avsatt 2,0 mdkr för att höja utbildningens kvalitet i de lägre årskurserna. Gagnefs kommun kan söka bidrag på ca 2,0 mnkr. Obligatorisk grundsärskola Gymnasieskola Antalet elever kommer att öka med ca 1 2 elever. För närvarande är det 15 elever inskrivna vid särskolan Skeppet. I förvaltningens behovsanalys föreslogs en utökning av befintlig bemanning med 1,0 assistenttjänst. Med ovanstående föreslagna budgetramar kommer utökningen inte kunna genomföras. 360 elever går på nationella program i andra kommuner 2015. Det närmsta åren visar prognosen på ett stabilt elevunderlag. Däremot har prisnivån ökat betydligt samt att fler elever väljer yrkesprogram. Dessa ligger i snitt 27 % högre än högskoleförberedande program. Förvaltningens budget ligger 2015 på 39,0 mnkr. Prognosen visar på ett minus på ca 3,0 mnkr. Inför 2016 har vi räknat med en 2 % ökning av priserna vilket gör att budgeten behöver förstärkas med 5,0 mnkr. I budgetförslaget ökas ramen för gymnasieskolan med 2,0 mkr. 14

IM språk har 30 elever inskrivna januari 2015. Hösten 2014 hade kommunen 20 elever inskrivna. Förvaltningen räknar med varje elev som skrivs in på IM språk kommer behöva studera i ca tre år för att bli behörig till ett nationellt program. Monteliusgården kan ta emot 15 flyktingbarn årligen, Attendo hemmet kan ta emot 10 barn och sedan har kommunen familjehem som kan ta emot uppskattningsvis fem barn. Det innebär att ca 30 barn årligen har behov av skolgång. Våren 2016 räknas med att antalet inskrivna elever på IM språk ökar kraftigt. Kommunen kommer att öka sitt mottagande vilket kan komma resultera i en fördubbling av antagningen på IM språk/förberedelseklass. För att klara det ökade mottagandet saknas ca 1,4 mnkr vilket budgetberedningen har prioriterat. I det är eventuella ökade personalkostnader i skolköket samt extraordinära lokalkostnader inte inräknat. Särgymnasium Vuxenutbildning Musik och dansskolan Kostenheten 2016 blir det färre elever på särgymnasiet. Vi räknar med ett genomsnitt med 7 elever. Några av dessa elever har ett omfattande behov av särskilt stöd vilket gör att kostnaderna inte kommer att minska. Förvaltningen har under ett antal år fått statsbidrag för den yrkesinriktad gymnasiala vuxenutbildningen. Bidraget finansierar 2,0 tjänster inom omvårdnadsutbildningen. 2015 sänktes det statliga anslaget för yrkesvux och detta innebär att intäkterna för verksamheten blir lägre. Även i framtiden vill kommunen kunna erbjuda vård och omsorgsutbildningen och behöver ta fram en plan för en kommunal finansiering. Om inte ytterligare statliga bidrag utges eller verksamheten kan finansieras på annat sätt till exempel genom ökade intäkter krävs det en förstärkning av budgeten med ca 1,0 mnkr av kommunala medel. Verksamheten får en minskad budgetram på 500 tkr med anledning av de ovannämnda effektiviseringskraven. Transportkostnaden för att leverera livsmedel från distributionscentralen i Borlänge till kommunens kök kommer på grund av ett nytt transportavtal att öka med ca 730 tkr/år. Den största kostnadsökningen är transporten till för /skolköken på ca 615 tkr. Resterande beloppet (115 tkr) avser köket på Tjärnsjögården. Antalet elever inom IM som äter lunch i skolmatsalen ökar och det medför att det 2016 måste ske en ökning av bemanningen. Investeringar Kapitalkostnader Kostens förslag avseende investeringar ligger på 975 tkr. De övriga verksamheter i förvaltningen räknar med sammanlagt 500 tkr för satsningar på utemiljön, 1 500 tkr för möbler/ inventarier samt 2 000 tkr för investeringar på fastigheter. Investeringsbehovet i Djuråsskolan är betydligt större då det finns stort eftersatt underhåll på fastigheten. I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 2 797 tkr. För 2017 och 2018 är beloppen respektive 2 664 tkr och 2 452 tkr. 15

Socialnämnden Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för kommunens särskilda boenden, anhörigstöd, hemtjänst, hemsjukvård, individ och familjeomsorg, Familjens hus, LSS verksamhet, biståndsbedömning, integration samt arbete och utveckling. Socialnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftsanslag (tkr) 184 857 197 804 196 922 194 395 Investeringsanslag (tkr) 0 500 0 0 Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Verksamheten kommer inte hålla den ekonomiska ramen 2015. Inför året fick verksamheten krav på kostnadsminskningar på 593 tkr inom LSS verksamheten, 2,3 mnkr centralt inom äldreomsorgen, samt ett krav riktat mot hemtjänsten på 944 tkr. Omstruktureringen av äldreomsorgen medför ökade kostnader. Färre platser på särskilt boende innebär ökat tryck på korttidsplatserna. En effekt av detta är att kostnader för utskrivningsklara som ligger kvar på sjukhus förväntas överstiga budget med 1 400 tkr år 2015. Under 2016 kommer den kostnaden att minska då Solgården förhoppningsvis kommer i drift under andra kvartalet. På grund av platsbristen kommer verksamheten att få hantera ett antal viten för ej verkställda beslut som kommer att påverka resultatet under 2015 2017. LSS verksamhetens prognos för 2015 visar ett underskott på 2,2 mnkr på grund av att verksamheten räknat för lågt på kostnaderna för dygnsvård samt att kostnaden för externa placeringar ej är budgeterad. Budget 2016 innebär ett effektiviseringskrav på 3,6 mnkr. Verksamheten arbetar med förbättringsåtgärder för att möta kravet. Budgetförslaget ger ökade resurser med 13,8 mnkr till Socialförvaltningen. Befolkningsutveckling Särskilda boenden samt externa placeringar Boendestruktur Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet personer i åldern 65 år och äldre med 100 personer fram till planperiodens slut år 2018. Befolkningsökningen kommer sannolikt att innebära volymökningar för äldreomsorgens verksamheter. En ökning inom hemtjänsten har under 2015 påvisats. Utvecklingen inom särskilda boendeformer går mot att de som flyttar in är allt äldre och har omfattande vårdbehov. Det gör att vården är mer omfattande och ställer krav på högre kompetens gällande medicinska insatser och palliativ vård vilket ökar kravet på stabil bemanning. Verksamheten har svårigheter att klara personalbudgeten under 2015 och ett arbete med att balansera den inför 2016 påbörjades under våren 2015. Sedan Gagnefsgården stängdes har platserna inom särskilt boende varit för få och kön till dem lång och kostsam. Satsningen på Solgården gör att kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade, externa placeringar och viten kommer att minska under 2016. Behovet av bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under en lång tid framöver. Det kommer att vara omöjligt att lösa behovet enbart genom en enda insats. Det behövs många olika åtgärder, samverkan och nytänkande, både i nyproduktion och i det befintliga bostadsbestånden. Avgörande är att det planeras för mellanboendeformer/ trygghetsboenden som inte kräver biståndsbedömning i syfte att minska behovet av särskilda boenden. 16

Hemtjänst LSS Kostnader Integration Sjätte semesterveckan Kosttransporter Investeringar Hemtjänsten ska ge personer med olika funktionshinder möjligheten att klara sin livsföring i det egna boendet. Hemtjänstinsatser ges i hela kommunen dygnet runt. Hemtjänst samt trygghetslarm har ökat. Hemtjänsten har en betydande ökning av volym under första halvåret 2015 och den beror på för få särskilda boendeplatser och ett ökade behov inom äldreomsorgen. Inom hemtjänsten pågår ett effektiviseringsarbete i syfte att utnyttja de samlade personalresurserna bättre. Målsättningen är att effektivisera hemtjänsttimmen för att minska kostnaderna för varje utförd timme. Från hösten 2015 finns nytt avtal för trygghetslarm vilket initialt kan generera ökade kostnader. 2016 förväntas dock kostnaden klaras inom befintlig budget Ökning av personlig assistans samt kostnadsökning av kontaktperson, ledsagare, extern placering och avlastning har genererat en utökning i budget med 1 000 tkr. Det budgeterade överskottet för Integration bedöms kunna infrias. Dock är enheten i den situationen att ett nytt HVB hem skall startas och det blir troligast under 2016. Uppstarts kostnader kan påverka överskottet. Utökning av budgeten med 2,2 mnkr för att täcka upp den sjätte semesterveckan i äldreomsorgen och LSS verksamheten. Kostnaderna för att transportera maten från köket till äldreboendena har ökat och budgeten för 2016 har ökat med 500 tkr. Uppstart av Solgården samt för normalt slitage och behov av nyanskaffning i övriga Socialförvaltningen så uppgår det totala behovet av investeringar under 2016 till 500 tkr. Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 1 223 tkr. För 2017 och 2018 är beloppen respektive 1192 tkr och 1194 tkr. 17

Kultur och fritidsnämnden Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för kommunens bibliotek och allmänkulturverksamhet, kommunens fritidsgårdar och fritidsverksamheten samt för kommunens samarbete med frivillig och kulturorganisationer. Kultur och fritidsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftsanslag (tkr) 14 445 14 686 14 714 14 665 Investeringsanslag (tkr) 0 250 0 0 Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Biblioteken Kultur Fortbildning/ administration Fritid Nämnden förväntas hålla sin budget 2015 och effektiviseringskravet för 2016 uppgår till 176 tkr. Budgetramen har efter effektivisering ökats med 150 tkr. Under 2016 är förhoppningen att ett nytt avtal för biblioteksdatasystem är på plats. Målet är att minska kostnaderna med ca 25 tkr med bibehållen prestanda. Ökade anslag 100 tkr för driftsbidrag till föreningar. Kulturföreningarnas anläggningar har ett eftersatt behov när det gäller underhåll. En utökning av driftsbidraget gör det möjligt för föreningarna att åtgärda smärre renoveringsbehov löpande. Sänkta anslag för utbildningar och kompetensutveckling för att klara effektiviseringskravet. Utökat investeringsbidrag till föreningar, 50 tkr för kultur och fritid, för att svara upp mot föreningarnas behov. Verksamheten utreder en eventuell investering i nytt ridhus i Mockfjärd Fritidsgårdar Investeringar För att klara effektiviseringskravet kommer sommarkollaverksamheten att ses över och vissa neddragningar kommer att göras för arrangemang och inköp. Verksamheten söker även sponsorer för arrangemang. Ny belysning i elljusspår på grund av lagkrav på belysning kostar 200 tkr. Verksamheten kommer också att investera i en portabel hörslinga för inom och utomhusbruk för 50 tkr. Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 221 tkr. För 2017 och 2018 är beloppen respektive 260 tkr och 306 tkr. 18

Tekniska nämnden Nämndens uppdrag Tekniska nämnden förvaltar kommunens fastigheter samt ansvarar för gatu, trafik, mark, beredskap, handikapps och säkerhetsfrågor i kommunen. Tekniska nämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftsanslag (tkr) 13 052 14 361 16 852 20 382 Investeringsanslag (tkr) 0 15 000 0 0 Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Nämnden förväntas inte klara budget 2015, främst på grund av vattenskador. Inför 2015 fick fastighetsavdelningen en utökning av ramen med 1,5 mnkr, som uteslutande används till underhåll på Djuråsskolan. Dessa medel ligger kvar i ramen till 2016. Nämnden har ett effektiviseringskrav på 1 194 tkr att hantera. Fastighet För att klara av effektiviseringskravet kommer den planerade underhållspotten om 2 mnkr att dras ner med 114 tkr. Driften av panncentralen i Mockfjärd kommer att göras i igen regi, det blir en liten besparing då pannskötartjänsterna utökas med 0,5 till 2,0 tjänst. Fastighetschefen kommer att ersättas av en byggnadsingenjör. Då dennes tid kan kostnadsföras på investeringsprojekt tros konsultkostnaderna kunna hållas nere, både i investeringar och i driften. En del i årets effektiviseringsåtgärder är att hitta en lösning för Fd Boro huset, idag genererar byggnaden ett underskott på ca 400 tkr. Verksamheten har ambitionen, bland annat med hjälp av underhållsplaner, att styra om det akuta felavhjälpande på fastigheterna till ett mer planerat underhåll. Vaktmästeriet Det nya avtalet med Gagnefsbostäder har möjliggjort att verksamheten har kunnat nyanställa en fastighetsskötare. Kostnaden för beredskap har ökat de senaste åren och förstärks till 2016 med 140 tkr. Gata och Mark Investeringar Inför året ska ett nytt avtal om skötsel av badplatser tagits fram. Budgeten för detta har förstärkts med 200 tkr. Vidare arbetar verksamheten med att öka intäkterna för gräsklippning. I och med att nämnden ansvarar för alla kommunens fastigheter, ligger huvuddelen av investeringsbudgeten här med totalt 15 mnkr. Vägen vid Mockfjärdsskolan är planerad till 4 mnkr. Nybyggnation av Ridhus beräknas kosta 6 mnkr. Övriga investeringar berör bland annat utbyte av inbrottslarm, vägbelysning och förebyggande åtgärder för säkerhetssamordnaren. Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 28 526 tkr. För 2017 och 2018 är beloppen respektive 31 510 tkr och 35 889 tkr. 19

Miljö och byggnadsnämnden Nämndens uppdrag Miljö och byggnadsnämndens uppgift är att verka för att människor och miljö skyddas från ohälsa och skadlig miljöpåverkan. Nämnden ansvarar också för den fysiska planeringen i kommunen liksom tillsyn över byggnadsverksamheten. Nämnden är en myndighetsnämnd som har att övervaka att plan och bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagen med flera lagstiftningar efterföljs. Miljö och byggnadsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftsanslag (tkr) 2 849 3 450 3 405 3 341 Investeringsanslag (tkr) 0 0 0 0 Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Verksamheten förväntas klara budget 2015. Nämnden har krav på effektiviseringar på 68 tkr. Efter den genomförda effektiviseringen ökas ramen med 600 tkr. Plan och bygg Ramökningen kommer att användas till att nyanställa en planarkitekt. Den nuvarande kombinerade tjänsten som plan och bygglovsingenjör kan då renodlas till huvudsakligen bygglovsärenden och tillsyn enligt plan och bygglagen. Med en ny tjänst, planarkitekt, kan kommunens planarbete effektiviseras då mera sammanhängande tid kan läggas på själva planarbetet. Detta är en förutsättning för att kommunen ska kunna möta behovet av framtida attraktiva tomter. Miljö och Livsmedel Som en följd av effektiviseringen kommer de avsatta medlen för inköp av biologkompetens inte kunna nyttjas. Följden blir att arbetet med LIS planer får stå tillbaka. Arbetet med strandskyddsdispenser blir fördröjt och övrig plan och bygglovshantering kommer att påverkas. Hållbar utveckling Kapitalkostnader Verksamheten avsätter medel till Naturvårdsfonden och delar varje år ut ett miljöpris. I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 38 tkr. För 2017 och 2018 är beloppen respektive 22 tkr och 22 tkr. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftsanslag (tkr) 2 020 2 044 2 067 2 089 Investeringsanslag (tkr) 0 Inom kommunfullmäktiges verksamhet finns även budget för revisionen, valnämnden och överförmyndaren. 20

Investeringar Investeringsbudget 2016 Budget 2016 Kommunstyrelsen IT Administration Hårdvaruinvesteringar IT 1 000 Bredbandsstrategi fiberutbyggnad 2 400 Ekonomi Kopiatorer 300 Summa kommunledning 3 700 Barn och utbildningsnämnden Investeringar Kosten 975 Möbler och inventarier 1 500 Utomhusmiljö och lekredskap 500 Summa BoU 2 975 Socialförvaltningen Inventarier 500 Summa Socialnämnden 500 Kultur och fritidsnämnden Hörslinga för utomhus och inomhusbruk 50 Ny belysning eljusspår 200 Summa Kultur och fritidsnämnden 250 Tekniska nämnden Investeringar Fastighet Ny väg vid Mockfjärdsskolan 4 000 Utbyte av nuvarande inbrottslarmanläggningar i flera objekt 750 Ny utrustning på skolornas och förskolornas lekplatser efter besiktn. 200 Utbyte av maskiner inom lokalvården 150 Myndighets och lagkrav 500 Ombyggnationer 2 000 Summa investeringar Fastighet 7 600 Strategiska fastighetsinvesteringar Nybyggnation Ridhus 6 000 Summa strategiska fastighetsinvesteringar 6 000 Investeringar Gata och mark Vägbelysning 500 Inköp av mark för exploatering 500 Kommunala lekplatser 100 Summa investeringar Gata och mark 1 100 Beredskap, försäkring, brand och säkerhet Översvämning, förebyggande åtgärder, dammar, vallar och pumpar 300 Summa investering Beredskap, försäkring, brand och säkerhet 300 Summa Tekniska nämnden 15 000 Summa verksamhetsinvesteringar 16 425 Summa strategiska investeringar 6 000 Summa Totalt 22 425 21

Tidigare år har vi lagt investeringsbudget för kommande år och med en plan för de två följande åren. I år pågår arbete med en ekonomisk långtidsplan för kommunen där investeringsplanering är en viktig beståndsdel. I denna plan kommer det att läggas förutsättningar för investeringsbudgeten för kommande år. Därför ingår ingen detaljerad plan för verksamhetsinvesteringar 2017 2018, dock 14 mnkr avsatt vardera året. Utgångspunkten för den långsiktiga budgetplaneringen är en uppdelning mellan strategiska investeringar och verksamhetinvesteringar Strategiska investeringar: Verksamhetsinvesteringar: Investeringar som innebär nybyggnation eller genomgripande upprustning av kommunens fastigheter (och vägar). Investeringar i inventarier, IT system och bredband, bilar och maskiner, samt mindre riktade upprustningar av komponenter i enskilda fastigheter. Förutsättningen för budgeten har varit att verksamhetsinvesteringarna ska ha en ram på 14 mnkr. Budgetförslaget för 2016 är mer expansivt än detta. Dock ingår inköp av mark för exploatering. Detta är investeringar som inte bör innebära avskrivningskostnader för kommunen. Exklusive dessa är verksamhetsinvesteringarna på 15 925 tkr. Strategiska investeringar (tkr) Budget 2016 Byggår Klart Investeringar som ingår i beslut om budget 2016 Ridhus Mockfjärd 6 000 2 016 2 017 Investeringar som beslutats tidigare och beräknas slutföras 2016 Gruppbostad på Näset (KF 2015 06 11 115) 14 000 2 016 2 017 Ombyggn.av Gagnefsgården till Solgården (KF 2015 03 05 28) 10 000 2 016 2 017 Tidigare beslutade slutförs efter 2016 Byggnation demensboende 92 000 2 017 2 018 För tre större investeringar räknar vi med att de genomförs under 2016 och tas i anspråk i början av 2017. När det gäller byggnation av demensboende är det tveksamt om bygget kommer att genomföras på den plats och det sätt som beslutet förutsätter. I budgeten har vi utgått från att byggarbetet genomförs under 2017 och att boendet tas i anspråk under 2018. Kapitalkostnader för de projekt som är budgeterat under 2016 är budgeterat under förutsättning att projekten genomförs under 2016. Avskrivningarna är beräknat utifrån förutsättningen att de tas i anspråk mitt i året (juli månad) vilket bör vara ett korrekt medelvärde. För de strategiska investeringarna har kapitalkostnaderna beräknats utifrån de byggår och klardatum som finns i tabellen. Kapitalkostnader för alla byggprojekt är del av tekniska nämndens ram. 22

Resultatbudget Resultatbudget (tkr) Utfall 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan2017 Plan2018 Verksamhetens intäkter 83 388 69 639 70 475 71 743 Verksamhetens kostnader 573 265 594 532 604 278 614 507 Avskrivningar 22 449 24 400 25 580 29 082 Verksamhetens nettokostnader 512 326 537 801 549 293 559 383 571 846 Skatteintäkter 411 482 428 818 448 021 460 590 476 330 Generella statsbidrag och utjämning 113 015 111 855 114 037 114 009 111 040 Finansiella intäkter 7 442 6 879 6 723 6 633 6 891 Finansiella kostnader 9 987 8 470 8 246 10 356 10 668 Årets resultat 9 626 1 281 11 241 11 492 11 747 Resultatmått 2 % av skatter o bidrag 10 490 10 813 11 241 11 492 11 747 Balansbudget Balansbudget (tkr) Utfall 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Tillgångar Anläggningstillgångar 659 695 674 703 705 028 784 363 768 261 Omsättningstillgångar 57 470 59 662 59 671 59 671 59 671 Summa tillgångar 717 165 734 365 764 699 844 034 827 932 Eget kapital och skulder Eget kapital 182 523 189 934 201 175 212 667 224 414 Därav årets resultat 9 626 7 411 11 241 11 492 11 747 Avsättningar 2 577 2 366 2 366 2 366 2 366 Långfristiga skulder 436 527 446 527 465 620 533 463 505 614 Kortfristiga skulder 95 539 95 539 95 539 95 539 95 539 Summa eget kapital o skulder 717 165 734 365 764 699 844 034 827 932 23

Sammanfattning av beslutspunkter Förslag till kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige 1. Fastställa Verksamhet och budget 2016 2018 som kommunens budgetdokument för perioden. 2. Fastställa de resultat och balansbudgetar som ingår i dokumentet som kommunens budget för perioden. 3. Fastställa skattesats för 2016 till 22,72%. 4. Fastställa de ekonomiska anslag och ramar för kommunens nämnder som föreslås i Verksamhet och budget 2016 2018 till totalt 550 477 tkr kronor år 2016 enligt följande fördelning Anslag (tkr) Budget 2015 Kommunstyrelse 80 098 Barn och utbildningsnämnden 238 034 Socialnämnden 197 804 Kultur och fritidsnämnden 14 686 Tekniska nämnden 14 361 Miljö och byggnadsnämnden 3 450 Kommunfullmäktige 2 044 S:a Anslag 550 477 5. I kommunstyrelsens ram ingår ett anslag på 7 058 tkr som avser lönehöjningar som blir effekt av lönerörelsen under 2016 för personal i kommunens alla verksamheter. Denna ram får fördelas till övriga nämnder i enlighet med lönerörelsens utfall utan ytterligare beslut i kommunfullmäktige. 6. Fastställa ett anslag till investeringar år 2016 på 21 425 tkr enligt följande fördelning Investeringsanslag (tkr) Budget 2015 Kommunstyrelse 3 700 Barn och utbildningsnämnden 2 975 Socialnämnden 500 Kultur och fritidsnämnden 250 Tekniska nämnden 15 000 Miljö och byggnadsnämnden 0 Kommunfullmäktige 0 S:a Anslag 22 425 7. Fastställa de finansiella delmål 2016 som finns föreslagna i budgetförslaget Verksamhet och budget 2016 2018. 8. Fastställa de mål för verksamheten: Värdegrund/förhållningssätt samt Vision och Strategiska mål 2016 2018 l som finns föreslagna i budgetförslaget Verksamhet och budget 2016 2018. 24