Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman



Relevanta dokument
Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala Monica Björkman

Åldrande och utvecklingsstörning. Gnesta maj 2015 Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Symptom. Stamcellsforskning

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Flatcoated retriever, schäfer, tysk jaktterrier och finsk stövare är några raser som bara har 55 procents chans att leva i tio år.

Intellektuell funktionsnedsättning kan innebära ökad risk för kortare liv på grund av bristande fysisk aktivitet.

Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?

Rekommendation avseende rutiner för hälsokontroll av vuxna personer med utvecklingsstörning

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

KOL och rökavvänjning

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Sjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Viktigt med Vikten i Värmdö

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Äldre tänder behöver mer omsorg

Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, 1

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

HÄLSOUNDERSÖKNING AV xxxterrier. sällskap/familjehund avel utställning lydnad agility spår jakt

Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift -

SCB: Sveriges framtida befolkning

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Vad är CHARGE. syndrom?

Vi kan förebygga cancer

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Utvecklingsstörning 2

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Forum FUB: Hälsa och LSS

Bokning av föreläsningar och kurser

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Skador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchennes muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

1. Har du någon eller några av följande hälsoproblem eller sjukdomar som varat eller kommer vara minst 6 månader?

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Tarmcancer en okänd sjukdom

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?

Specialiserade överviktsmottagningar

Transkript:

Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman

Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen:

Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än 55 år Det betyder att livslängden ökade med mer än 35 år mellan åren 1960 och 1995. Samma förändring i normalbefolkningen var då mellan 7 och 8 år räknat inom EU-området

Förväntad livslängd Maaskant m.fl. 1995 från vårdhem i Nederländerna Ålder Normalbefolkning Downs syndrom Övriga utvecklingsstörda 5 71,9 50,3 (-21,6)( 54,1 (-17,8)( 15 62,1 42,4 (-19,7)( 50,8 (-11,3)( 25 52,4 34,0 (-18,4)( 43,9 ( -8,5) 35 42,7 25,6 (-17,1)( 36,2 ( -6,5) 45 33,2 17,4 (-15,8)( 28,3 ( -4,9) 55 24,3 10,4 (-13,9)( 21,1 ( -3,2) 65 16,3 8,4 ( -7,9) 15,6 ( -0,7)

En studie från USA ger en liknande bild: Aktuell livslängd för hela gruppen av utvecklingsstörda = 66 år Aktuell livslängd för personer med Downs syndrom = 55,8 år.

Ett flertal syndrom som leder till utvecklingsstörning innebär också risk för ett förtidigt åldrande och/eller en förtidig död: Medfödda avvikelser i skelett och muskulatur Missbildningar i inre organ Syndrom med generellt förtidigt åldrande

Livslängden beror på graden av utvecklingsstörning:

Svårt utvecklingsstörda personer och multihandikappade personer dör tidigare än andra människor och tidigare än andra utvecklingsstörda människor. Därför blir andelen gravt utvecklingsstörda i befolkningen sjunkande med åren.

Den ökande livslängden under det senaste århundradet hänger samman med samhällets utveckling framför allt efter andra världskriget. Vi fick från den tidpunkten en hastig förbättring av både sjukvård, bostäder, hygien, motion och vår kost.

När det gäller åldrande utvecklingsstördas sjuklighet så finns det två motstridande åsikter: 1. Det finns studier som visar att de har samma sjukdomar i samma frekvens som andra människor 2. men det finns också studier som visar på en ökad sjuklighet.

I princip kan man påstå att risken för depressioner eller mani, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och ledförslitning är samma som för andra människor medan man ser mer av demens, cp, epilepsi mag- och matstrupssjukdom, psykiska sjukdomar utom de affektiva demens, syn- och hörselproblem kommer tidigare i livet än hos andra människor.

De tre vanligaste dödsorsakerna: hjärt-kärlsjukdom sjukdom i andningsapparaten tumörsjukdom.

Upp till 40 års ålder dör fler av personer med utvecklingsstörning än andra människor men inte vid högre åldrar. Skillnaden i livslängd mellan könen är mindre än i normalbefolkningen. Dödsfall på grund av tumörsjukdom eller olycksfall är mindre vanligt bland de utvecklingsstörda. men ju högre åldrar desto mer liknar dödsorsakerna normalbefolkningens.

I princip samma sjukdomar som hos andra äldre men med helt andra relativa frekvenser. Enligt en holländsk studie från 1997 är det vanligt med begränsad rörlighet, andningsproblem, artriter och hjärtsjukdomar liksom demens. En amerikansk studie har visat att det är vanligare med urininkontinens, immobilitet, dövhet, artrit, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdomar. Man har också funnit ökad förekomst av sköldkörtelsjukdom, icke-ischemiska hjärtsjukdomar och syn- och hörselskador.

Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa upp sina symtom Personalens förmåga att avläsa den utvecklingsstördes signaler Sjukvårdspersonalens kännedom om personen och samspel med omvårdnadspersonalen.

Enligt WHO är ett av vår tids fem största hälsoproblem hos äldre deras medicinering. Detta gäller i högsta grad också äldre utvecklingsstörda personer. Både psykofarmaka och läkemedel mot kroppsliga sjukdomar kan vara förklaring till dramatiska psykotiska symtom och beteendestörningar hos utvecklingsstörda lika väl som hos personer med demens eller vid djupa depressioner.

Ofta förekommer störningar I den motoriska rörligheten Som kan leda till kronisk förstoppning, bristande lungfunktion urininkontinens.

Epilepsi hos äldre personer med utvecklingsstörning: Förekomsten i hela gruppen är 17 % efter 50 års ålder. Epilepsi vid Downs syndrom har i 40 % av fallen debuterat efter 40 års ålder

I normalbefolkningen som drabbas av Alzheimers demens får 10 % dessutom epilepsi I gruppen dementa med Downs syndrom drabbas ända upp till 80 %.

Fetma Ett exempel på nödvändigheten av ett livstids-perspektiv. Fetma uppkommer vid en obalans mellan intag och förbrukning av energi. Den utvecklingsstörda personen kan ha för vana att äta för mycket av sociala skäl, man har alltid gett barnet extra mat och godis. Å andra sidan är många utvecklingsstörda föga aktiva, dels de som har motoriska svårigheter men också därför att de inte så lätt kommer med i t ex idrottsklubbar. Detta innebär att de grundläggande orsakerna till fetma är desamma som för andra människor men dessutom tillkommer i dessa fall personens funktionshinder och det sociala svaret på funktionshindret.

Också ett livstidsperspektiv Tänderna Numera lever ju utvecklingsstörda mycket längre än förr och det innebär att problem med tänderna får en annan betydelse än förr. Både periodontit och caries är vanligare bland personer med utvecklingsstörning vilket beror på en rad faktorer: medfödda avvikelser, oförmåga att själv vårda sina tänder och beroendet av personal för fungerannde tandvård.

Prasher och Janicki, 2002: Ofta förbisedda eller illa behandlade fysiska tillstånd hos utvecklingsstörda personer Litteraturgenomgång Synskada Hörselskada Fetma Tandpatologi Polyfarmaci, otillräcklig kontroll över läkemedel Epilepsi Osteoporos Refluxesofagit Helicobacter pylori Förstoppning och ileus Aterosklerotisk hjärtsjukdom Infektioner (ex B-hepatit)

I planeringen är det avgörande att man tänker på personernas levnadsbakgrund, hur mycket annorlunda samhället var när de nu äldre utvecklingsstörda personerna var barn och när de växte upp. Hur förklarar vi ett beteende i dag, en anpassning, klagan, fungerande och hälsoproblem mot den bakgrunden?

Man kan konstatera att de äldre utvecklingsstörda är så kallade healthy survivors, friska överlevare, t ex vid Downs syndrom kunde man förr inte operera barnen som hade svårare hjärtfel. Nu får de barnen genom tidiga operationer både längre överlevnad och högre livskvalitet.

Ungdomarna och de unga vuxna med utvecklingsstörning är i dag en ganska annorlunda grupp jämfört med de äldre.

Det kanske inte är viktigt för personen med utvecklingsstörning att förstå att han eller hon efter hand blir äldre men man frågar sig ändå hur olika utvecklingsstörda personer upplever sina åldersförändringar. Hur märker och förstår man att man blir skrynklig i skinnet, att man ser sämre eller hör sämre eller kanske att man har värk i kroppen? Förstår personen att detta är naturliga kroppsliga förändringar och kan han eller hon förmedla sådana upplevelser till omvärlden?