BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 FINLAND

BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 FINLAND BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 1

Befolkning 5 503 297 2017 Antal jordbruksföretag 54 400 2013 Lantbruksföretag med djur 19 900 2013 Antal ekologiska producenter 4 493 2016 Medelareal 42 Area km 2 338 000 Utnyttjat jordbruksareal 2 273 300 hektar 2015 Avkastning höstvete 4,01 ton 2017 Avkastning raps 1,76 ton 2017 Avkastning korn 3,66 ton 2017 Pris maltkorn 15,19 euro/100 kg 2016 Pris vete 15,14 euro/100 kg 2016 Pris raps 37,10 euro/100 kg 2016 Antal nötkreatur 57 400 2016 Antal köttproducenter 3 070 2013 Antal mjölkkor 275 380 2016 Antal mjölkproducenter 8 500 2013 Antal modersuggor 108 100 2016 Antal grisproducenter 930 2013 Antal tackor 2016 Antal lammproducenter 3 400 2013 Källa: Eurostat databas (http://c.europa.eu/eurostat/data/database) 2 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

Stort intresse för ekologisk produktion Trots att många lantbruk har försvunnit i Finland är landets självförsörjningsgrad fortfarande hög för basvaror som mjölk, brödsäd och kött. Ett annat utmärkande drag för landet är den kraftiga ökningen av ekologiskt odlad areal. Finland är det skogrikaste landet i hela Europa sett per invånare. Skogsarealen utgör hela 80 procent av landets totala areal, vilket motsvarar ungefär 22 miljoner hektar skog. Resterande yta består av sjöar, bebyggelse samt jordbruksmark. Jordbruksmarken uppgår till 2 248 000 hektar, där 1 985 000 hektar utnyttjas för aktiv växtodling. Resterande areal utgörs av träda. Ungefär tio procent av den aktivt odlade arealen utgörs av ekogodkänd areal. Den ekologiska arealen består till största delen av vallodling följt av spannmålsodling. På den konventionellt odlade arealen produceras till största delen spannmål följt av vall. Gemensamt för ekologisk och konventionell odling är att havre och korn är de spannmålssorter som förekommer oftast. Vid årsskiftet 2016/2017 fanns det 50 388 aktiva lantbruksföretag i landet, vilka hade en snittareal på 48 hektar. Typiskt för Finland är att de har haft och fortfarande har en hög självförsörjningsgrad på basvaror som mjölk, brödsäd och kött. Rationaliseringar i lantbruket Strukturrationaliseringen är ständigt pågående inom lantbruket. Sedan 2005 har antalet lantbruksföretag minskat med cirka 1 700 per år. Samtidigt har medelarealen per gård ökat från 31 till 48 hektar. Hos de intervjuade lantbrukarna illustreras omvandlingen främst genom investeringar i mark, byggnader och inventarier men också genom en utökad arrendeareal för att möjliggöra en mer rationell drift. Prissäkring genom terminshandel förekommer i princip inte utan oftast lagrar producenterna in sin spannmål i egna anläggningar och säljer när priset är bättre, alternativt säljer som foder till andra lantbrukare. Nedlagda förädlingsindustrier Sedan 2005 har det skett stora omställningar som påverkat lantbruket i södra Finland. Lokala förädlingsindustrier har lagts ner, vilket gjort att potatis och sockerbetor inte längre odlas i den delen av landet. Att transportera grödorna till Österbotten, där det fortfarande finns förädlingsindustrier, lönar sig inte på grund av avstånden. Detta har lett till en mer enformig växtföljd där det odlas spannmål i flera omgångar. Grödor som används för att bryta av växtföljden är åkerböna och raps. Trots rationaliseringen inom lantbruket förekommer det knappt några maskinsamarbeten. Anledningen är avstånden mellan lantbruksenheterna samt att företagarna har olika BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 3

produktionsinriktningar vilket kräver olika typer av maskiner. Antalet mjölkbönder minskar Mjölkproducenterna står för ungefär 15 procent av lantbruksföretagen och även inom denna gren har rationaliseringen varit tydlig. 1995 fanns det över 32 000 mjölkbönder i Finland. 2015 hade antalet minskat till knappt 8 000. Medelbesättningen ligger i dag på 38 kor med en genomsnittsavkastning på 9 542 kilo mjölk per ko och år. Snittersättningen för mejerimjölk under 2016 låg på 33,6 cent där producenterna sedan erhöll en efterlikvid på 0,4 cent per kilo. Valio, Finlands största mejeriföretag, har en annorlunda ersättningsmodell jämfört med andra konkurrerande mejerier i Europa. Istället för att låta mjölkpulverpriset styra avräkningspriset ut till producent utgår Valio från vilket pris man förhandlat fram med handlare och grossister. Efter att priset mot grossist är fastslaget fastställs ersättningen till producenten. Ekoodlingen ökar Samtidigt som det skett en kraftig rationalisering har omställningen till ekologisk odling ökat rejält i hela Finland. Den ekologiskt godkända arealen har ökat med nästan 65 000 hektar sedan 2005, en ökning med 68 procent. På grund av landets nordliga läge används redan nu minimalt med bekämpningsmedel och antibiotika i växtodling och djurhållning, vilket gör att landet lämpar sig väl för ekoodling. Detta är något både lantbrukarna och konsumenterna är väldigt stolta över. Lantbrukarna ser stora möjligheter till förbättrade vinstmarginaler inom segmentet lokalproducerade ekologiska premiumvaror. Konsumenter föredrar i många fall inhemskt producerade produkter. Trots ökad ekoareal har dock marknaden för ekoprodukter inte nått sin fulla potential än. En av orsakerna tros vara att finska matskandaler i princip är obefintliga, och att konsumenterna därför har ett högt förtroende för inhemska konventionellt producerade produkter. Oro över stödberoendet Viljan att automatisera och investera för att frigöra tid är tydlig hos de yngre lantbrukarna. Sedan 2005 hade samtliga tillfrågade investerat miljonbelopp i spannmålstorkar, halmpannor, spannmålssilos och stallar. Trots detta finns en oro kring stödpolitiken. Lantbruket i Finland är precis som i andra länder stödberoende och stöden kan utgöra upp till 45 procent av omsättningen i företaget. Trots oron finns det ändå en optimism ibland lantbrukarna. Samtliga tillfrågade planerade att utveckla och investera ytterligare i sina verksamheter inom de närmaste tio åren. Men samtidigt som optimismen är påfallande vid diskussioner rörande utveckling och investeringar finns det ett tydligt orosmoment gällande kommande generationens lantbrukare. Många yngre saknar intresse för att överta lantbruksverksamheter vilket skapar en del oro i branschen. Nöjda med rådgivningen Rådgivningen som erbjuds lantbrukarna anses hålla hög standard. Lantbrukarna är väldigt nöjda med den rådgivning de köper, främst produktionsrådgivning som foderstatsoptimering och växtplans- och 4 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

Aarne Schildt, Bosgård. odlingsrådgivning. Foderindustrin har dessutom börjat arbeta med att paketera foderrådgivning i foderpriset. Företagarna drivs av möjligheten att påverka sin egen verksamhet och är stolta över att producera inhemska, högkvalitativa produkter. Givetvis drivs de också av att nå ett bra resultat. Somliga har även satt upp målsättningar inom olika produktionsgrenar för att få till extra motivationsfaktorer. Klimatförändringarna oroar 2017 har varit ett tufft år för lantbrukarna i landet. Växtperioden för grödorna förlängdes med en till två månader på grund av det kalla vädret och grödorna mognade långsammare än ett normalår. Tröskningen försköts till oktober. Nylands Svenska Lantbrukssällskap, en rådgivningsförening inom lantbruket, uppskattar att 10 20 procent av den totala arealen inte skördades under 2017. Normala år är grödorna ofta redo att tröskas i september men fortfarande i november fanns det otröskad spannmål kvar på många håll. Trots att lantbrukarna är specialiserade inom olika grenar upplevs ändå hoten vara liknande mellan produktionsgrenarna. Vanliga frågeställningar gäller ovissheten kring stödpolitiken och hur den kommer att utvecklas i framtiden. Det framkommer även många funderingar kring hur framtida klimatförändringar kommer att påverka förutsättningarna för lantbruket. Utöver detta anar lantbrukarna ett hot från marknaden då både kött- och mjölkkonsumtionen sjunker. I framtiden vill lantbruksnäringen gärna se att den offentliga sektorn upphandlar inhemsk mat till skolor och omsorg. Hittills har upphandlingarna varit alltför prisorienterade, anser man. Aarne Schildt, ekoköttbonde På gården Bosgård driver Aarne Schildt ekologisk nötköttsproduktion. Han har 350 renrasiga Charolais, varav 130 dikor, som går på 160 hektar naturbete. På sina 413 hektar åker odlar han vall, åkerböna, havre och råg som främst används som foder till djuren. Försäljningen av naturbeteskött bedrivs i BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 5

Djurstall på Bosgård. egen regi antingen i den egna gårdsbutiken eller genom ett eget köttstyckeri i Helsingfors. Köttet är en premiumprodukt som prissätts 15 procent över butikspris på ekologiskt kött. På Bosgård hålls även en del konferenser och bröllop. Omsättningen ligger idag på 1,3 miljoner euro, cirka 12,6 miljoner kronor. Aarne upplever att det ligger i tiden att bedriva ekologisk produktion i Finland. Marknaden har börjat få upp ögonen för ekologiska produkter och han är övertygad om att detta bara är början. Nu i höst har han dessutom växlat upp produktionen för att möta en ökad efterfrågan, och har som mål att han ska sälja 25 000 kilo styckat kött om året genom sina egna distributionskanaler. Aarne vill i framtiden behålla samma koncept som han har nu och fortsätta att utveckla turismen. Det ska vara som en helgutflykt att komma ut till gården med de naturstigar som finns i området samt tillgången till gårdsbutiken. Det viktigaste i hela företaget är att ha välmående djur. Utan djuren är vi ingenting, allt vi gör relaterar till det, säger Aarne. Han ser gärna att antalet djur ökar i framtiden. Beroende på hur marknaden ser ut inom de närmaste tio åren har Aarne även funderingar på att investera i en biogasanläggning. Bosgård Ekologisk produktion 130 dikor Charolairas 330 hektar skog, 413 hektar åker, 168 hektar naturbete Erbjuder bröllops- och konferens - möjligheter men också turism i form av gårdsbutik och naturstigar Omsätter 1 300 000E 6 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

Erik Oljemark, växtodlare Erik driver gården Pedersgård som har funnits i familjen sedan farfars far köpte den 1916. Fokus ligger på växtodling. På de 258 hektaren odlas i första hand spannmål, där vete är huvudgröda, som växlas med raps och åkerböna. 2017 bärgade Erik en rekordskörd på vetet, 5,5 ton per hektar. Dock kunde han inte skörda allt på grund av den regniga och kalla hösten. Förutom växtodling har Erik även uthyrning av stugor och båtplatser samt driver en liten bokföringsbyrå. Uthyrningen utgör cirka 30 procent av den totala omsättningen. Erik driver lantbruket tillsammans med sin son och de anlitar inga externa förare eller maskiner. De har arbetat en del med att optimera växtodlingen för att minimera antalet överfarter, och under ett par års tid har de direktsått alla grödor. Detta har gjort att Erik har sparat arbetstimmar, både själv och på sina maskiner, vilket i sin tur har minimerat kostnaden för olika reparationer. Erik är väldigt mån om den inhemska produktionen, och även han menar att marknaden nu börjar svänga över och intressera sig för inhemska ekologiska produkter. Just nu är han inte villig att ställa om sin produktion men framöver ser han det som ett sätt att nå en bättre lönsamhet. Erik drivs av att hålla ett bra resultat vilket går hand i hand med hans ambition att producera så bra och högkvalitativa grödor som möjligt. Han anser att man hela tiden måste försöka utveckla driften på olika sätt. Erik Oljemark visar runt på gården. Står man bara på stället hamnar man efter, säger han. Inom de närmaste 10 åren hoppas Erik att generationsskiftet har genomförts. Tanken är att sonen ska ta över driften på gården. Pedersgård 258 hektar odlat Direktsår alla grödor Hyr ut stugor och båtplatser Skördar 2017 Höstvete 5,5 ton/hektar Maltkorn 6 ton/hektar Raps 2,5 ton/hektar BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 7

Jesse Mårtensson berättar om sin produktion. Jesse Mårtensson, mjölkproducent På Grefnäsgård är Jesse Mårtensson fjärde generationens lantbrukare. Han driver konventionell mjölkproduktion tillsammans med sina föräldrar och har 130 stycken kor (inklusive sinkor). Medelproduktionen är 10 000 kilo mjölk per ko och år. 2011 byggdes lösdriftsstallet och då utökade man besättningen från 48 till 130 kor. I samband med detta investerade man i två mjölkningsrobotar. Idag omsätter gården 700 000 euro, cirka 6,8 miljoner kronor. Då är EU-stöden på 230 000 euro inräknade. Jesse bedriver växtodling på 154 hektar, varav 95 hektar är ägd areal och resterande arrenderad. Han odlar mest vall (timotej, rajgräs, ängssvingel) där han oftast tar tre skördar varje säsong. För att bryta av vallen odlar han spannmål och åkerböna. Inom mjölkproduktionen har han ett tydligt måltal att förhålla sig till: Det ska finnas mellan 1,6 och 2,4 liter mjölk i ledningen varje minut. 8 BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018

Jesse menar att han har vissa fördelar av att bedriva lantbruk i Finland. Dels är konsumenterna väldigt måna om att köpa inhemska varor, dels gynnas han av det nordliga klimatet då djursjukdomar hämmas av kylan. Jesse har sedan en tid tillbaka funderat på ekologisk mjölkproduktion och ser det som en möjlighet att i framtiden ställa om, men först måste marknaden växa. Om tio år siktar Jesse på att ha tre robotar på gården för att kunna effektivisera produktionen. Han tror på att automatisera det som går, vilket skapar utrymme för att disponera tiden på annat sätt. Grefnäsgård Mjölkproducent med 130 Srb-kor och två robotar 80 hektar vall 35 hektar åkerböna 35 hektar spannmål Medelproduktion 10 000 kilo mjölk/ko och år BONDEN I TIO EU-LÄNDER 2018 9

Allt innehåll i denna LRF Konsult, skribenterna och angivna fotografer. Bilderna har tagits av våra utsända lantbruksekonomer, med undantag av dessa: Polenbilder (Torbjörn Esping/Agris Media) Tyskland (Mikael Gianuzzi/Agris Media) Ungernbilder (Henrik Dammberg/Agris Media) Frankrikebilder (Anna Trenning-Himmelsbach) Danmarkbilder (Fredrik Thunberg/Agris Media) Belgienbilder (Jonatan Jacobsson/Agris Media) Storbritannien en av bilderna (Härje Rolfsson/Agris Media) Irland (Härje Rolfsson/Agris Media) Projektledare: Hanna Andersson, LRF Konsult Redigering: Agris Media Grafisk form: Sjö & Berg, Stockholm Tryck: Ljungbergs, Klippan, januari 2018 Upplaga: 1 000 ex, ISBN nr: 978-91-980762-1-9 Pris 100 kr inkl moms