Presentation på Höstservice 2008



Relevanta dokument
Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

H E L S I N G F O R S

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

REKOMMENDATION OM FÖREBYGGANDE AV MISSBRUKSPROBLEM, HANTERING AV MISSBRUKSFRÅGOR OCH VÅRDHÄNVISNING PÅ ARBETSPLATSER

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet

Motverka missbruksproblem!

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Självutvärdering för verksamhetssättet för aktivt stöd

Folkhälsa. Maria Danielsson

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi

TIDIGT INGRIPANDE VID ÅBO AKADEMI En handbok för chefer och medarbetare Personalservice

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika

Statsrådets principbeslut

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

alkohol- och drogpolitiskt program

Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Riktlinje alkohol, droger och spel om pengar

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Välbefinnande i arbetet kortutbildning deltagarnas erfarenheter och förbättringsförslag. Katri Wänninen Veritas Pensionsförsäkring 2014

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet.

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Vi utökar bara mängden verkningsfull förebyggande verksamhet!

Arbetshälsovården i avtalsbrandkårer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

Alkohol- och drogpolicy

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Forskning & utveckling Blentarp Tobias Sahlin Martina Malmström Tommy Flärd Catarina Malmström

Alkohol- och drogpolicy

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel

UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Du har ansvar för arbetsmiljön

En utvecklingsmodell för arbetsplatskompetensen på mångkulturella arbetsplatser

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

Försvarshögskolans studentkår Box 27805, Stockholm

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Nationell baskurs

Alna. Dilemma Alna modell

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

1. Nya rekommendationsavtal och rekommendationer

Serviceproducenternas årsrapportering datainsamlingsblankett

Arbetarskyddets verksamhetsprogram. Godkänt av samkommunstyrelsen / 64

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppdaterad FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

HANDLINGSPLAN AVSEENDE ALKOHOL OCH DROGER Rev

Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Avsiktsförklaring DROGSAM

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Alkohol och Drogmissbruk

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 64 Reviderat , 202

ABB Suomessa. Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen

Alkohol- och drogpolicy

Drogpolitiskt program

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Transkript:

Rusmedel Behöver Hanken ett rusmedelsprogram? Presentation på Höstservice 2008 1

Disposition för presentation» Vilka är rusmedlena?» Alkohol och hälsa» Varför använder man rusmedel?» Rusmedel och arbetslivet (företagskultur)» Rusmedel och hälsa» Rusmedel en privatsak?» Alkohol, rusmedlet framom andra» Alkohol och arbetslivet (företagskultur)» Storkonsumtion» Rusmedelsberoende» Självtest alkoholbruk» Rusmedelsprogram» Rusmedelsprogrammets syfte, innehåll och målsättning» Länkar» Diskussion Vilka är rusmedlena?»de vanligaste rusmedlena i Finland är alkohol, tobak, mediciner som påverkar det centrala nervsystemet, lösningsmedel, cannabis, amfetamin och opiater. 2

Varför använder man rusmedel?»rusmedlen är ämnen som intas för att man ska känna välbefinnande eller berusning Rusmedel och arbetslivet (företagskultur)» Varje arbetsplats har sin egen kultur vad gäller rusmedel» Ofta är det så att man ser olika på de skilda rusmedlena (armetjänstgöring var tidigare en inkörsport till tobaksrökning)» Man kan ha en kortsiktig inställning (man kan till och med belöna arbetstagare med alkohol, antingen som present eller så att man ordnar blöta tillställningar)» Man väljer att inte se då problemena hopar sig 3

Rusmedel och hälsa» Typiskt för rusmedel är att det är svårt att påvisa en negativ inverkan på hälsan då man använder rusmedlet i låga doser och med låg frekvens» Man hävdar till och med att rusmedel i låga doser kan ha gynnsamma hälsoeffekter (rödvinet beträffande hjärt- och kärlsjukdomar). Man fokuserar då endast på en faktor, och glömmer tio andra.» Det finns stora ekonomiska intressen att bevaka för den industri som tillverkar rusmedel (tobaksrättegångarna är ett utmärkt exempel på dethär). Rusmedel en privatsak?» Användningen av rusmedel anses i regel vara en privatsak» Användningen av illegala rusmedel är i viss mån också en allmän fråga, men då inskränker man sig vanligen till myndighetsingripanden» Tyvärr är verkligheten ändå sådan att då nyttoeffekterna av rusmedelsanvändningen för en individ börjar försvinna, och användandet börjar närma sig gränsen för beroende, påverkas individens hela sociala omgivning 4

Alkohol, rusmedlet framom andra» Alkohol, är rusmedlet framom andra i Finland, på grund av att det används av så många.» Nykteristerna utgör endast 12% av befolkningen i arbetsför ålder» På 40 år har konsumtionen av alkohol dubblerats, och så har det också gått med antalet våldsbrott, alkoholrelaterade sjukdomar och rattfylleri.» Alkoholdödligheten har fyrdubblats på samma tid.» Andelen nykterister har halverats på samma tid, hela minskningen har skett i gruppen kvinnor. Alkohol och arbetslivet (företagskultur)» Varje arbetsplats har sin egen kultur då det gäller alkohol. l Det kan också finnas vad man kan kalla subkulturer» Det typiska är alltså egentligen att det inte finns någon typisk kultur, eftersom man inte vill eller kan formulera sig klart. Formaliteterna saknas.» Därför tar det onödigt lång tid innan man reagerar på indikatorer för att en medarbetare har svårigheter att hålla sig inom måttlighetens gräns. 5

Alkohol och hälsa» Även då det gäller alkohol är det svårt att påvisa negativa hälsoeffekter dåk konsumtionen är måttlig, och frekvensen låg. Sannolikt beror dethär på att alkoholkonsumtion i små doser och med låg frekvens, inte har märkbar inverkan på hälsan.» Tyvärr är sedan listan på negativa hälsoeffekter nästan olidligt lång då man talar om ett användande som närmar sig gränsen för beroende. Storkonsumtion av alkohol» Man använder sig av ett begrepp storkonsumtion av alkohol, som är ett etablerat sätt att klassificera konsumenter.» I Finland är definitionen följande:» Storkonsument av alkohol anses man vara då man fortlöpande som:» man» på en gång intar 7 restaurangportioner alkohol eller mer per vecka» eller intar mer än 24 restaurangportioner alkohol per vecka» kvinna» på en gång intar 5 restaurangportioner alkohol eller mer per vecka» eller intar mer än 16 restaurangportioner alkohol per vecka 6

Storkonsumtion av alkohol» Vid epidemiologiska studier har man kunnat konstatera att då man öveskrider dessa gränser är risken för att erhålla alkoholskador märkbart stor (huomattavan suuri)» Man räknar med att antalet storkonsumenter av alkohol i Finland är ungefär en halv miljon människor.» Det utgör 10% av befolkningen, och 85% av dessa är i arbetslivet.» Enligt statistisken hör var femte man och var tionde kvinna i arbetsför ålder till denhär gruppen. Rusmedelsberoende» Rusmedelsberoende är en långvarig sjukdom. Typiskt för missbrukare är oförmåga att reglera intaget av ämnet, kroppens ökade förmåga att tåla ämnet samt avvänjningssymtom då man slutar användningen.» Man anser att risken ik för att bliberoende av alkohol ökar med konsumtionens mängd och konsumtionstillfällenas intensitet. 7

Självtest alkoholbruk» På adressen www.paihdelinkki.fi/testa/audit kan man göra en test som kallas Audit. Frågorna gäller de senast avverkade 12 månaderna. Ifall resultatet blir mer än 8 poäng har riskerna med bruket av alkohol ökat. Man får en rekommendation då man trycker på knappen Ge respons. Testet är utvecklat av WHO för att individen skall känna igen riskerna med att använda alkohol. l» Det finns också ett annat mer utförligt test på adressen www.paihdelinkki.fi/testa/dryckesvanor Rusmedelsprogram» Vem tar initiativet?» Vem som helst inom arbetsgemenskapen kan ta initiativet.» Beslut om att göra ett rusmedelsprogram är ett beslut som styr verksamheten på arbetsplatsen och tas av arbetsgivaren.» Ett fastställt rusmedelsprogram understryker att det är en del av arbetsgemenskapens ledningsrutiner och personalstrategi. 8

Rusmedelsprogram» Vad är ett rusmedelsprogram?» Arbetsplatsens rusmedelsprogram är ett dokument där man beskriver målsättningar, spelregler, fakta, åtgärder och ansvarsfördelning för organisationens förebyggande rusvård och vårdanvisning (hoitoonohjaus).» Målsättningen kan vara att arbetslivet är rusmedelsfritt.» Det är obligatoriskt på de arbetsplatser där man gör drogtester. Rusmedelsprogrammets syfte Rusmedelsprogrammet skall finnas till som ett hjälpmedel för att effektivt styra: de förebyggande åtgärderna förfaringssätten vid hanteringen av rusmedelsproblem 9

Rusmdedelsprogrammets innehåll: I rusmedelsprogram ingår vanligtvis följande förhållningsregler: 1. Förebyggande åtgärder Information till personalen om rusmedelsfrågor Identifiering av rusmedelsproblem Eventuella restriktioner om rusmedel på arbetsplatsen Rusmdedelsprogrammets innehåll: 2. Ingripande åtgärder då problem har identifierats Inofficiella diskussioner med personen som har rusmedelsproblem, initiativ kan tas av medarbetare eller närmaste chef s.k. tidigt ingripande Officiella diskussioner (protokollförda) med arbetsgivaren, förtroendeman och/eller representant för arbetarskyddet samt arbetshälsovården 10

Rusmedelsprogrammets innehåll: 3. Vård- samt rehabiliteringshänvisningar Anvisningar om hur personen på eget initiativ kan vända sig till arbetshälsovården för att få hjälp Anvisningar om hur arbetsgivaren hänvisar personen till vård Uppföljning av rehabilitering Rusmedelsprogrammets innehåll: 4. Anställningsförhållandet i samband med rusmedelsmissbruk Regler om avlöning under missbruksperioden samt under vård- och rehabiliteringsperiod 5. Ansvarsfördelning Kolleger, förmän, ledningen, arbetarskyddet, förtroendemän, arbetshälsovård Rusmedelsprogrammet utgör oftast en del av arbetarskyddsplanen 11

Rusmedelsprogrammets målsättningar:» Ett styrande hjälpmedel samtidigt som det utgör ett ledningsinstrument» Leder till snabba åtgärder för att hantera situationer som uppkommit som en följd av rusmedelsmissbruk. Länkar» www.huugo.fi/index.php» www.tipatontammikuu.fi/» www.stakes.fi/tilastot/tilastotiedotteet/2008/paihde/fickstati stik2008.pdf» www.paihdelinkki.fi/informationssnuttar» www.ktl.fi/portal/svenska/halsoteman/levnadsvanor_och_ha lsa/alkohol,_droger_och_andra_rusmedel/» http://neuvoa-antavat.stakes.fi/nr/rdonlyres/7055b96c- 2CDE-4367-A1E3-AC5661484871/0/Laakarilehti_2001.pdf» www.espoo.fi/default.asp?path=1,28,29,37412,37474,58314 12

Diskussion Tack för oss! Malin Wikstedt, arbetarskyddsombud Fred Olin, arbetarskyddschef 13