Utvecklingsdialog i Västra Nyland

Utvecklingsdialog i Västra Nyland All utveckling kräver dialog! Då dialogen avtar, må det sedan vara en organisation, ett företag eller en familj, upphör samtidigt utvecklingen och ett stadium av förtvining och entropi inträder. Detta gäller också samhällen i stort. Om de orsaker som begränsar dialogen, inte medvetet avskaffas utplånas sammanslutningen, oberoende av betydelse, storlek, ålder eller tidigare historia. En sund dialog bygger alltid på växelverkan mellan olika intressegrupper och kräver alltid utbyte av åsikter och förståelse och acceptans för meningsskiljaktigheter. Det är detta som är grunden för alla fungerande demokratier, med andra ord samhällen där alla medborgargruppers samverkan är önskad. En annan basförutsättning för fortsatt utveckling är en sund ekonomi, det vill säga, att var och en bidrar efter bästa förmåga med sin insats och sitt arbete. Dessa regler gäller också för den 90-åriga republiken Finland. Här har inställningen till företagsamhet först under de två senaste årtiondena blivit något positivare. Men just nu saknar vi i Finland en öppen och riktlinjegivande dialog hur detta land skall utvecklas under de följande tio åren fram till 2017. Den skandinaviska välfärdsmodellen Vi har under de senaste 60 åren, också i Finland, lyckats att bygga en välfärdsmodell som bygger på mycket goda solidariska fördelningsprinciper. Det här är ett mycket värdefullt arbete, vars frukter kan åtnjutas enbart så länge som någon tar på sig rollen som betalare av välfärden! Finland är ett typiskt småföretagarland där 99,8% av våra företag anställer färre än 250 anstälda. Av våra 236.400 företag är 140.000 enmansföretag. Omsättningen i dessa var år 2006 i snitt mindre än medellönen för en metallarbetare. Trots det står småföretagen för en omsättning som är 52% av den totala omsättningen i Finland på 318,5 miljader. Under de senaste tio åren har småföretagen också stått för 80% av nyanställningarna. Detta är ett intressant faktum, eftersom man bl.a. i den Företagarbarometer, som Nylands Företagare tillsammans med Finnvera presenterade den 11.4.2007, konstaterar att den största utmananingen för småföretagarna i Nyland är anställning av den första medarbetaren. Detta faktum blir speciellt intressant om man sätter det i relation till det att ca. 80.000 företagare kommer att sluta och gå i pension inom fem till sju år. År 2025 försvinner 600.000 personer från det finska arbetslivet och enbart 300.000 nya kommer i stället. Vision Västra Nyland 2017 Redan år 1990 efterlyste den välkända strategigurun Michel E. Porter i sin bok The Competitive Advantage of Nations (Nationernas Konkurrenskraft; fri översättning), ett slags nationell strategi för varje land. En strategi, som bygger på den nationella kompetens och styrkor, just det landet besitter och som kunde vara en lösning på hur just det landet Stephan Rantala, Vice ordförande för Nylands Företagare borde utvecklas för att ta sin plats på den globala marknaden. Det är naturligtvis en krävande uppgift att utforma en sådan nationell utvecklingstrategi och engagera alla krafter, som behövs, i en sådan dialog. Däremot borde det inte vara en alltför stor ansträngning att inom en geografisk region se över, vart vi företagarmässigt behöver utvecklas. Utgående från dessa tankar, har nu Nylands Företagare tillsammans med Finnvera och Fennia bjudit in alla Västra Nylands stads- och kommundirektörer tillsammans med de lokala företagare till ett seminarium och en workshop den 18.4.2007 i Ekenäs. Dagens teman är: Hur utveckla regionens företagaraktiviter? Varifrån företagare? Nyinflyttade eller? och Hurudana företag 2017? Det blir väldigt inressant att se hur många som prioriterar denna utvecklingsdialog av företagarverksamheten och visar sitt intesse av att långsiktigt, i samverkan utveckla, sin egen region innan Finland fyller 100 år! 5

Företagsöverlåtelse på tre sätt...sid 8 Många småföretagare närmar sig pensionsåldern. Hur går man bäst tillväga för att hitta en efterträdare? Vi har träffat tre åländska företagare som valt olika vägar för ägarbytet: Bengt Lindfors följde en noggrann strategi och lyckades göra affär snabbt inom branschen. Edgar Enros fick kontakt med köparen via ett slumpmässigt besök, medan det sedan länge stått klart för Ragnar Andersson att verkstaden skulle fortsätta inom familjen. Entreprenörsakademin - företagarnas egen akademi...sid 11 Kontinuitet vid ägarbyte - en kurs där teori mötte praktik...sid 13 En satsning som ger flerfaldigt igen. Det är två generationers omdöme om kursen som den yngre i familjeföretaget gått. Den äldre har fungerat som mentor och aktiv deltagare på hemmaplan. Friskvård på stark frammarsch...sid 16 Idag står friskvården högt i kurs. Det vet Gun och Arne Huhtaoja, som varit företagare i sin bransch i drygt 20 års tid. Deras vardag går ut på att förebygga, åtgärda och hålla åkommor i schack Mässkalendern vår/sommar 2007...sid 19 Företagarna och morgondagen...sid 20 Tid är inte pengar överallt...sid 22 Checker, långa köer, brist på kontanter... Bankvärlden i de latinamerikanska länderna fungerar inte som i Finland. Verkligheten kan möta den godtrogne som en stor, obehaglig överraskning Nya metoder för rörrenovering...sid 24 DaKKI-metoden är en i Finland relativt ny renoveringsmetod för avloppsrör. Metoden gör rörbyten onödiga och sparar mycket pengar jämfört med traditionella metoder. I Sverige har metoden använts i 20.000 lägenheter och i Finland i ungefär 1000. Nya metoder är välkomna eftersom efterfrågan på rörrenoveringar växer snabbare än kapaciteten. Utskärsföretagare träffades på Utö...sid 26 En företagarträff samlade över 20 deltagare på ett soligt och vindstilla Utö i slutet av mars. Syftet var att diskutera samarbete med företagare på Nötö, Aspö, Jurmo och Utö. Resan gav möjlighet att byta åsikter och få kunskap om hur det är att jobba långt från fastlandet.

Företagsbilen...sid 28-31 Provkörning av stadsjeepen som vill vara mera kombi än terrängbil, nya Honda CR-V Ny fransk skåpbil som vuxit upp och utmanar storsäljarna Granskning av bensinpriserna i Svenskfinland Tuffare Skoda för dåliga vägar Bilnotiser Företagsnyckeln - språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997 Åland...sid 33-35 Nya medlemmar Veteraner bakom nya resebyråer ÅFF på topp inför jubelår Kvinnlig jurist tog Ålands plats Turistföretag valt till Årets företag Full fast inom Åland Form Södra Finland...sid 36-37 Årets Borgåföretagare 2006 Sydspetsens Mässa 2007 Österbotten...sid 38-44 Teknisk utbildning ger stabil grund Låt Gardman designa din trädgård Läroavtal löser framtidens arbetskraftsbrist Kraft att leda Kort från Österbotten Nya medlemmar Chefredaktör: Kurt Häggblad Tfn (06) 356 0811 kurre@osfofo.fi Redaktionssekreterare: Ann-Christin Wik Tfn (06) 356 0813 acwik@osfofo.fi Redaktörer: Jonny Mattsson Tfn (018) 23 277 ombudsman@foretagare.ax Thomas Palmgren Tfn (09) 229 229 58 thomas.palmgren@yrittajat.fi Utgivare: Företagarnas Centraldelegation rf Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa Södra Finlands Företagarförening Ålands Företagareförening och Österbottens Företagarförening Adress: c/o Österbottens Företagarförening Sandögatan 6, 65100 Vasa Pb 289, 65101 Vasa Telefon: (06) 356 0810 Fax: (06) 356 0815 E-mail: foretagsnyckeln@osfofo.fi Prenumerationspris: 30 euro/år Tryckeri: Fram Ab, Vasa ISSN 1455-4607 Utgivningstidtabell år 2007 Nr Utkommer Material 1 v. 8 26.1.07 2 v. 16 30.3.07 3 v. 24 18.5.07 4 v. 39 31.8.07 5 v. 48 2.11.07

Varierande upplägg när företag byter ägare Naturlig övergång, slump eller strategi? Det finländska näringslivet befinner sig mitt i historiens största omvandling. Det är fråga om en så stor process som sker så gradvis att den nästan inte märks. Ändå berörs varje ort och varje bransch. Sedan sekelskiftet har tusentals små och medelstora företag bytt ägare, antingen genom generationsväxling eller via överlåtelse till utomstående. Alla företagare lyckas dock inte hitta en efterträdare när det blir dags att ta pension. I de fallen märks förändringen tydligare, när kunderna plötsligt möts av en stängd dörr. På Åland har ägarskiftet inom småföretagssektorn varit en nästan daglig fråga för näringslivsorganisationerna och via den gemensamma Företagsbörsen har många affärer kommit till stånd. Det finns också många som lyckats lösa ägarbytet på egen hand, medan andra valt att lägga ned. Företagsnyckeln har träffat några företagare som trappat ned efter en lång karriär, men där överlåtelserna skett på olika sätt. Rekordsnabbt avslut efter analys Elgrossisten Bengt Lindfors i Jomala sålde i slutet av förra året sitt företag Ålands Elcenter till svenska el-, verktygs- och VVS-jätten Ahlsell. Han visste att det skulle bli mycket svårt att sälja företaget lokalt och analyserade därför marknaden i närområdet. - Utgångspunkten var att hitta en köpare som hade intresse av Åland. Eftersom Onninen i praktiken var vår enda konkurrent fanns det utrymme för nya aktörer. Elcenter Ab grundades 1979 och har sysselsatt fyra personer vid sidan av ägaren. Bolaget har bedrivit partihandel med elmaterial på Åland och verkat som finländsk importör av ett flertal produkter i branschen. Företaget har på senare år visat god lönsamhet och även byggt upp ett betydande lager. Hälsan satte stopp Ett byte av datasystem orsakade dock mycket problem och även hälsosituationen bidrog till att Lindfors, 60, började tänka över sin framtid. En hjärtinfarkt utomlands i början av 2006 blev signalen som gjorde att han efter sommaren på allvar började gå igenom sin säljstrategi. Han kontaktade jurister för att diskutera olika Text och foto: Jonny Mattsson Tack vare sitt förarbete lyckades Bengt Lindfors hitta en köpare till sitt elgrossistföretag med första försöket. Utan hälsoproblem hade han annars fortsatt minst fem år till. 8

upplägg, men i efterhand konstaterar han att det var revisorn som han hade mest nytta av. Man ska komma ihåg att jurister också är affärsmän och ofta föreslår omfattande bolagskonstruktioner som ger ett högt arvode. I det här fallet hade köparen inte gått med på det upplägget. De ville sköta det så smidigt som möjligt. Ett samtal räckte Det speciella med affären var att det gick så snabbt: Bengt Lindfors tog den första kontakten till Ahlsell den 25 oktober. Redan 1 december skrevs köpebrevet - och då hade han även hunnit med två veckors semester. Det räckte med en enda kontakt. Det fanns inte så många köparkandidater egentligen. Enbart en elgrossist hade inte varit intresserad eftersom Åland är så litet. Ahlsell var det bästa alternativet med hänsyn till strukturen i branschen. De kan ta in hela sortimentet med både el, vvs och verktyg. Ahlsell är Nordens största handelsföretag i installationsteknikbranschen och omsätter 20 miljarder kronor med 4.000 anställda på 200 orter. Substans och timing Lindfors erkänner att han hade lite tur, men att god planering också gjorde det enkelt för köparen. Elcenter gjorde de facto rekordresultat 2006 och rörelsen kunde säljas vid årsskiftet, rensad från skulder och fordringar. Större företag tittar på lönsamheten och utvecklingsmöjligheterna. Det går inte att sälja löften, påpekar Bengt Lindfors. Hans bolag fortsätter nu som fastighetsägare och hyresvärd, medan köparen bildade ett nytt bolag för driften och tog över personalen. Tidsmässigt var det lyckat eftersom producentansvaret nu ökar branschens skyldigheter och gör det ännu krångligare att vara företagare. Sen tidigare finns skattegränsen som är en ständig plåga för näringslivet. Köpare och säljare möttes av en slump Hos Edgar Enros på Enros Bil & Svarv i Mariehamn gick det lugnare till när han började förbereda sin pensionering. Han hade ingen plan utan var öppen för olika lösningar. Edgar började som varvsarbetare innan han startade eget 1970. I sin firma har han jobbat med olika metallarbeten som svarvning och svetsning. I början gjorde han även en hel del bilreparationer, både rostlagning och annat. Otaliga är exempelvis de mellanaxlar som han bytt knutkors på. Huvuddelen av verksamheten har varit jobb åt andra företag, rederier, grävmaskinsägare och verkstäder. Men han har även haft ett stort antal privatpersoner som kunder. På 1970-talet blev det även en hel del legoarbeten åt industrier som exporterade till Sverige. De första åren jobbade han ensam, men i 15 års tid hade han anställda, oftast en, ibland två. Edgar Enros har också utfört en stor pedagogisk gärning genom att ta emot praktikanter från de åländska skolorna. Totalt har det blivit cirka 200 stycken genom åren. Det har varit in- tressant att ha kontakt med ungdomar. Jag har sedan följt med deras fortsatta bana via tidningarnas familjesidor. Dags för förändring Sommaren 2005 tyckte han att det var dags att börja tänka på refrängen, för som han säger, ett enmansföretag är ju ingenting värt om inte företagaren orkar jobba. Jag började så smått göra upp inventarielistor, utan att ha någon egentlig plan. Tiden gick och jag jobbade på och tänkte att det blir väl kanske att sälja grejerna bit för bit till slut. Men så plötsligt för drygt ett år sedan dök en ung kille upp i verkstaden en fredagseftermiddag. Det var Martin Enlund som bestämt sig för att hälsa på, bara som kollega. Han kommer från Karleby och har bott på Åland sedan 1997. Jag jobbade i samma bransch och hade varit nio år på samma ställe. Jag hade hört talas om Enros många gånger men aldrig varit dit. Då hade jag ännu inga direkta planer på att bli forts. nästa sida Svarven är hjärtat i företaget. Edgar Enros och Martin Enlund diskuterade sig utan press fram till en affär som de båda är nöjda med. 9

företagare, men kände det var dags att byta arbetsplats. Bitarna föll på plats Edgar fick för sig att visa inventarielistorna och berättade att han hade planer på att sälja företaget. Martin gick hem och funderade på en alternativ karriär och lite senare, när Edgar hade satt pris på sina maskiner, började de gå igenom vad som var intressant. Martin valde ut det han ville köpa och vi diskuterade oss fram till ett pris. Sen blev det affär. I augusti förra året öppnades verkstaden på nytt med nya namnet Mariehamns Svarvservice. Jag har två små barn och hade egentligen tänkt vara hemmapappa ett år, men nu har det blivit så att jag är företagare på deltid. Det funkar bra och kunderna kan alltid nå mig på telefon. Eftersom jag bor nära går det bra att åka till verkstaden vid behov. Han har bytt ut en svarv mot en större och ersatt en del andra maskiner, men konstaterar att det vore svårt att starta en verkstad från noll. Det är så otroligt många småverktyg som man inte tänker på men som måste finnas, som borrar och gängtappar och liknande. Här fick jag allt på en gång. Ragnars verkstad stannar i familjen Den mekaniska verkstaden All-Mek startades av Ragnar Andersson i Mariehamn år 1982. Hans bror hade ett företag i Sverige och behövde pålitliga underleverantörer. På den tiden levde många åländska metallföretag på att tillverka komponenter till större företag. Det var långa kontrakt och säker inkomst. Efterhand har dock exporten minskat och idag är det svårt att klara konkurrensen med låglöneländerna. Det skulle kräva stora satsningar på nya snabba maskiner, men då ska de snurra på dygnet runt för att betala sig. Vi har även gjort försök att komma in på den finländska marknaden, men det är svårt. All-Mek har tillverkat massor av olika produkter, men efterhand har man blivit ett av de ledande företagen på motorrenoveringar i landskapet. Många uppdrag gäller amerikanska bilar och V8-motorer. I början hade vi motorarbeten bara som bisyssla, men numera är det merparten av vår verksamhet. Jobben går dock i vågor och vi är så småskaliga att vi måste ha flera ben. Omstrukturering och expansion Sonen Ove kom med 1983 och sedan 1985 har man verkat i egna lokaler. Företaget har drivits som ett öppet bolag, men en omstrukturering planeras som bäst. En utbyggnad av verkstaden behövs för att göra det mera lättjobbat och ger samtidigt utrymme för en hyresgäst. Samtidigt tänker man föra över byggnaden till ett fastighetsbolag. Själva generationsväxlingen är inte genomförd formellt eftersom Ragnar väntat på skattelindringar och sätter sitt hopp till den nya regeringen. Han har fyllt 67 och i praktiken varit pensionär sedan förra hösten, men ryckt in i verkstaden vid behov. Någon brist på sysselsättning har han inte. Förutom att ta hand om huset och stugan så hugger han i skogen. Dessutom har han äntligen fått tid för sitt eget bilprojekt. 10 Längtar inte tillbaka Trots att han hållit ganska låg profil så har kunderna börjat hitta företaget som ligger nära stadens västra utfartsled. Martin Enlund är därför nöjd med sin nya roll. Jag har haft kundkontakter i många år, men det tar ju ett tag att byta rutiner. Nu har dock även större företag hört av sig med jobb. Edgar Enros är också glad att han slutade medan han orkar göra något annat. Han började ta ut sin pension i november förra året och har fullt upp med hus och sommarstuga. Det går ju inte att sluta helt, så jag behöll en svarv för att ha lite hobby och göra nåt litet jobb ibland, säger Edgar som snart fyller 63. Efter 25 år som verkstadsföretagare har Ragnar Andersson gått i pension. Något problem med efterträdaren fanns inte, eftersom sonen Ove varit med länge och nu driver All-Mek vidare.

Det är en Plymouth Barracuda som jag haft i tio år. Nu har jag slipat karossen och hoppas få den lackad så småningom. Till nästa år ska den vara helt klar. Skruvar även på fritiden Överallt i verkstaden ligger det motorblock och topplock i varierande stadier. Här och var står det axlar och andra bildelar som håller på att renoveras. Ofta handlar det om cylinderborrning, vevaxelslipning eller byte av ventilsäten och lager. Mest är det gamla bilar som folk rustar upp. Bilar är en populär hobby på Åland, säger Ove Andersson, som själv har en Ford Mustang som han kört streetrace med. Förra sommaren var det tre generationer Andersson på jobb i verkstaden. Då jobbade även Oves son Thomas i firman efter examen från yrkesskolan. Nu har han dock valt att pröva på ett jobb utanför familjeföretaget. I framtiden kanske han kommer tillbaka och för traditionen vidare. Det är bra att han får se något annat och förhoppningsvis lär sig något nytt, säger Ove, innan han tar itu med nästa uppdrag och börjar ställa in svarven. Hela familjen är företagare Ragnars fru Britt-Marie har också varit egen företagare och drivit frisersalong, men tog pension vid årsskiftet. Hon lämnade över rörelsen till - just det - dottern Åsa, som nu fortsätter Eks Salongen med en anställd. Trots det påpekar Ragnar att de inte har påverkat sina barn i den riktningen. De har själva valt sin yrkesbana, men det är ju roligt att de vill fortsätta med våra företag. Familjen Andersson verkar alltså trivas med företagarrollen och jobbar bra tillsammans. Förmodligen finns All-Mek kvar om ytterligare 25 år. Entreprenörsakademin - företagarnas egen akademi Det viktiga har varit att jag fått jobba med mitt eget företag under programmets gång. Att jag gett mig själv tid att fundera på företagets framtid och på affärsplanen. Konkret nytta helt enkelt! - Stephan Rantala, Pro Active Entreprenörsakademin är ett företagsutvecklingsprogram som pågår i Åbo under åren 2006-2007. Programmet arrangeras av Fortbildningscentralen och Företagsekonomiska vid Åbo Akademi. Med i det drygt ettåriga programmet är 16 företag från Åboland och Nyland. Företagare på skolbänk - denna gång med sitt företag som case Stämningen är på topp under en av de sista utbildningsdagarna inom Entreprenörsakademin. Ivriga företagare är Text: Satu Laitila och Anne Lindgren Foto: Satu Laitila samlade kring de runda borden för att diskutera kundhantering och brandets betydelse för företaget. Försäljningsarbetets utmaningar debatteras livligt under föreläsningen. Under kaffepausen konstaterar Maj-Len Holmberg, Coachning Wings, vikten i att få träffa andra företagare i en avslappnad miljö. Mats Prost, Massmuzik, tillägger att föreläsningarna har varit viktiga, inte bara med tanke på att få knyta kontakter med andra företagare, utan också för att märka att det är samma problem man stöter på i affärsverksamheten - stora som små. Företagarna träffas på utbildningsdagarna i Entreprenörsakademin en gång i månaden. forts. nästa sida Stephan Rantala och Maj-Len Holberg, deltagare i Entreprenörsakademin 11

12 Företaget utvecklas under handledningsklinikerna Under företagsanalysen och individuella handledningstillfällena har företagen synas från alla håll och kanter. Stephan Rantala tycker att handlingsklinikerna gett honom mer än han hade förväntat sig: att tvingas reflektera över sin verksamhet och att inse att varje del av affärsplanen är lika viktiga, har varit av stor nytta. De andra deltagarna håller med. Företaget är en helhet och även om man helst av allt skulle syssla med det man är bra på, så krävs produktutveckling och försäljning lika mycket som kundhanteringen och en god administration. Företagarna poängterar också hur viktigt det är att man under programmet jobbat med sina egna företag. Handledningen har bl.a. handlat om ändring av bolagsform, generationsskifte, utveckling av ett nytt styrprogram, omorganisering av verksamhet och lansering av nya produkter/tjänster. Den konkreta nyttan har fått alla 16 företagare att hållas med i det ettåriga programmet. Förutom programmets handledare konsult Ulf Forsman och professor Malin Brännback har också experthandledare anlitats vid behov. Det har t.ex. varit fråga om jurister, styrsystemsexperter och redovisare som gett råd om specifika problem i affärsutvecklingen. Vem lämpar sig programmet för? Programmet är för den som vill få hjälp med att utveckla sin affärsverksamhet. Henrik Granholm, Norcolour, konstaterar att projektet lämpar sig för företagare som vill få redskap för det egna arbetet samt att få perspektiv på verksamheten. Här skapas nya nätverk och ny kunskap! Nya program planeras nu för Österbotten och Åland. Entreprenörsakademin i ett nötskal I det skräddarsydda helhetspaketet ingår: En företagsanalys 10-15 utbildningsdagar 4 individuella handledningskliniker på ditt företag Deltagarna i det pågående programmet representerar företag från bl.a. livsmedels-, konsult-, trädgårds- musik- och byggnadsbranschen. Storleken på förtagen varierar från enmansföretag till företag med ett trettiotal anställda. Programmet har beviljats EU-finansiering. Deltagaravgiften har varit 570 euro. Den pågående Entreprenörsakademin avslutas i maj 2007 och nya program planeras från och med år 2007-2008 för Österbotten och Åland. Kontaktpersoner: Satu Laitila, tfn: (02) 215 4543, e-post: satu.laitila@abo.fi Anne Lindgren, tfn. (02) 215 4658 e-post: anne.lindgren@abo.fi Svenska regeringen lyssnar på småföretagarna Sveriges borgerliga regering känner ett hårt tryck från näringslivet att göra vardagen lättare. Näringsminister Maud Olofsson (c) har tagit hjälp av småföretagarna för att hitta nya regelförenklingar. Under mars månad kunde företagare lämna förslag till näringsdepartementet via nätet och över 500 olika initiativ registrerades. De flesta gäller skatteområdet, där företagarna vill ha flexiblare momsregler och en översyn av fåmansbolagsbeskattningen. Även slopat revisionstvång för mindre företag efterlyses, liksom minskat sjuklöneansvar och en flexiblare arbetsrätt som gör det lättare att anställa. Många företagare vill också minska tidsödande uppgifter som planer av olika slag. Maud Olofsson är positiv till olika regler för små och stora företag och förslagen ska nu utvärderas. Även olika myndigheter ska se över sina rutiner och arbetet mynnar ut i en handlingsplan som publiceras i maj. (SvD/Näringsliv) Ishockeykändis blir krögare i Hangö Den legendariska restaurangen HSF i Östra hamnen i Hangö får ny krögare i vår. En av delägarna i bolaget Levin Ravintolakatu Oy som tar över driften är Teemu Selänne. Segelföreningens restaurang från 1938 renoveras inför öppningen som planeras till 1 maj. Förutom takterassen kommer man att öppna en terrass i gatuplanet. En ny restaurang med kafé och delikatessaffär öppnas även i Hangö Färgs gamla tegelmagasin. Den ska drivas av Henrik Poulsen som i fjol startade restaurangen Henri x. Dessutom kommer Hangö att få en hotellbåt. Bakom det projektet står förre tennisstjärnan Leo Palin. (Kauppalehti Presso)

Kontinuitet vid ägarbyte - en kurs där teori mötte praktik En satsning som ger flerfaldigt igen. Det är två generationers omdöme om kursen som den yngre i familjeföretaget gått. Den äldre har fungerat som mentor och aktiv deltagare på hemmaplan. Björn Kjerulf är verkställande direktör, Peik Kjerulf är transportchef i familjeföretaget Oy Vaasa Ekopress Ab. Företaget är specialiserat på sekretesservice. Verksamheten innefattar såväl förstörande av dokument som datasekretessfrågor. Just nu sitter de båda på en mängd nya kunskaper, som Peik skaffat grunderna till på skolbänken. Kursens syfte var att rusta företag med optimala kunskaper inför ett ägarbyte. En generationsväxling går inte ut på att överta ett knippe aktier. Och det finns mycket man helt enkelt måste kunna för att axla ansvaret för ett företag, säger Peik Kjerulf, som förutom kunskaperna även erövrat yrkesexamen för företagare. Insikten om att företaget är en helhet, bestående av ekonomi, juridik, administration och praktiskt arbete, fick honom att anmäla sitt intresse för kursen. Att den ordnades i Österbotten var en avgörande faktor för deltagandet. Resultat: effektivare verksamhet Den mest påtagliga nyttan av kursen syns där den ska: i företagets verksamhet. Kursen rustade oss för att handha den egna ekonomin. Genom att använda nyckeltal kan vi numera göra viktiga analyser på ett effektivt sätt. Den process som började under kursen kommer att fortsätta, och nyckeltalen tänker Peik Kjerulf använda sig av kontinuerligt. Analyserna forts. nästa sida Peik Kjerulfs målsättning är en effektivare logistik. Resultaten syns redan. Här visar han hur dokument ser ut efter företagets hantering. 13

är ingenting som stannar mellan två pärmar på kontoret. De används direkt i verksamheten. Och de gav Peik insikter som behövs i utvecklingen. Jag siktade in mig på att utveckla logistiken. Rent praktiskt blev mitt mål att effektivera våra körrutter. Vi kör ihop kärl med dokument som ska förstöras, och arbetsfältet omfattar hela gamla Vasa län. Området delar vi i fyra distrikt. Det gäller att få fulla lass på så liten bränsleåtgång som möjligt, men att samtidigt serva kunderna enligt deras önskemål. Han påpekar att en högre omsättning inte är liktydig med högre lönsamhet. Han vet också att stora investeringar inte automatiskt betalar sig. Det gäller att kunna kalkylera och värdera nyttan, med andra ord. Det är nämligen så, att det inte är bara den kursgångna som lärt sig mycket nytt. Det har även företagets grundare, den erfarne mentorn. Det här borde jag ha fått lära mig redan för 15 år sedan, säger han. Bådas insats har varit nödvändig under kursens gång. Tillsammans har de studerat rapporter och följt upp dem, analyserat, planerat- och diskuterat. Ibland med stora bokstäver, men med ömsesidig respekt för den andras kunskaper. Kan välja köptjänster Ekonomi och juridik är två stora kunskapspaket som kursen lotsat in deltagarna i. Som företagare behöver vi inte vara fullfjädrade jurister själv, men vi behöver veta vad vi ska fråga efter och vart vi kan vända oss, säger Peik Kjerulf. Och det är tjänster som får kosta. Att försöka spara genom att anlita en mindre kunnig person för specialtjänster slår tillbaka, fyller Björn Kjerulf i. Båda är inne på samma linje: de vill ha de kunnigaste juristerna för att förbereda generationsväxlingen i företaget, och de vill ha de mest nitiska och kunniga revisorerna som går att få. En revisor ska vara noggrann i sin granskning. Revisorn är ingen ovän till företagaren. Tvärtom. Här finns hjälp och råd att få, säger Peik Kjerulf. Samverkan mellan generationerna Under ett och ett halvt år har Peik Kjerulf insupit kunskaper i allt det som omger ett ägarbyte i ett företag. Samtidigt har han blivit rustad för att själv axla ansvaret framöver. Det mesta kursarbetet har han ändå gjort på hemmaplan. Nej, inte bara han, utan han och fadern, i tätt samarbete mitt i företagets verklighet. Kursen har varit en ständigt pågående process. Den stora fördelen är att vi hela tiden arbetat med det egna företagets siffror. Det uppskattar denna praktiker, som i vardagen gör allt från att skicka iväg chaufförer, själv hantera förstörandet av dokument, träffa kunder - som är det bästa han vet - och numera även administrera. Företagets grundare, fadern Björn Kjerulf, värdesätter kursens upplägg och de kunskaper den gett till företaget. Under den här kursen har praktiken mött teorin. Jag erkänner att jag var lite skeptisk till att börja med, men man får inte vara sämre än att man kan erkänna sina fel, säger han och skrattar glatt åt sig själv. Företagets minutiösa sekretess syns tydligt. Här får ingen komma in, allra minst med kamera, utom när hela utrymmet är helt tomt på dokument. Bandet leder till en förstörare. 14

Flerårig process En generationsväxling görs inte i en handvändning. Tanken hos Ekopress är att den yngre ska ta över, men inte i hastigheten. Jag vet att jag nu lugnt skulle kunna överlåta det hela på Peik, och att företaget skulle vara i trygga händer. Men en generationsväxling är ingen enkel process, och vi har tänkt oss en femårig övergångsperiod. Björn Kjerulf vet däremot alltför väl att allt inte går som man tänkt. Själv drabbades han av en tumör i ryggmärgskanalen, och har i fem års tid varit rullstolsburen. Tack och lov hade jag förberett mig och Peik så pass, att jag i liggande ställning kunde säga exakt i vilken mapp någonting fanns. Sjukdomen var en väckarklocka. Jag insåg att jag måste börja tänka mera långsiktigt, säger Peik Kjerulf. Idag arbetar de jämsides, och litar på varandra. Jag erkänner att Peik i 80 procent av fallen har rätt, när vi har olika åsikter. Men i frågor gällande ekonomiska strukturer litar han på mig. Björn Kjerulf konstaterar att alla är barn av sin tid, och att det gäller för alla att kunna acceptera förändringar och anpassa sig för att dra nytta av dem. Precis. Som företagare ska vi se möjligheter, inte problem, säger Peik Kjerulf. Text och foto: Anne Manner Kärlen som företaget levererar och hämtar hos kunderna går att låsa. Efterfrågan på sekretesservice ökar, och kraven är ovillkorliga, berättar Peik Kjerulf. Stig Eriksson på Institutet för ledarskap har fungerat som ledare för kursen Kontinuitet vid ägarbyte. Meningen med kursen var att rusta företagen för en generationsväxling. Arbetet under kursens gång har byggt på en samverkan mellan den överlåtande och den övertagande parten i företaget. Inför ett byte av ägare är det bland annat viktigt att locka fram de kunskaper som finns mellan öronen på den äldre generationen, och överföra dem till den yngre i företaget. Österbottens Företagarförening har fungerat som samarbetspartner. Men initiativet har tagits på riksnivå, och basen för det är ett klart behov hos företagarna. Det hela har sin början i ett projekt administrerat av läroavtalsbyrån i Jyväskylä. Kursen i Österbotten har haft elva deltagare från vitt skilda branscher. Deltagarna har träffats ett 20-tal dagar, under en eller ett par dagar åt gången. Kursen har pågått i ett och ett halvt års tid. Annonsera i Företagsnyckeln! Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten 50 x 60 mm är 50 euro! Tryckfärgen är svartvit och vi förutsätter färdigt annonsmaterial. Deadline för nästa nummer är 18.5.2007 Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn 356 0810, acwik@osfofo.fi 15

Friskvård på stark frammarsch Förebygga, åtgärda och hålla åkommor i schack. Det går Gun och Arne Huhtaojas vardag ut på. De driver företaget Malax Fysio. Idag står friskvården högt i kurs. Det vet Gun och Arne Huhtaoja, som varit företagare i sin bransch i drygt 20 års tid. Hon är konditionsskötare, han fysioterapeut. Hon har dessutom examen i medicinsk fotvård, han har kompletterat sin utbildning och kan även titulera sig hjärtfysioterapeut. Text och foto: Anne Manner Sammantaget betyder det att kunderna servas från knopp till tå. Hit kommer personer med remiss från läkare, likaväl som personer med lättare åkommor. En del kommer i förebyggande syfte. Nacke, axlar och rygg Under årens lopp har inställningen till olika behandlingar förändras radikalt. Om en person tidigare berättade att han eller hon fick behandling, var reaktionen är du så dålig?. Idag är den istället jag borde också gå, berättar Arne Huhtaoja och visar med en vridning på nacke och axel hur allmänheten visualiserar dagens standardåkomma. Det handlar verkligen mycket om nacke, axlar och rygg inom den fysikaliska behandlingen. Det är inte bara datoranvändningen som sätter sina spår, även om den är en allt vanligare orsak till problem. Gun och Arne Huhtaoja har under sina 20 år som företagare sett en radikal förändring. Idag är både behandling och träning någonting för alla och envar, utan dramatik. 16

Växthusodlarna är en grupp som också löper risk att få bekymmer. Däremot minskar hjälpbehovet hos jordbrukarna i takt med att traktorerna utvecklas. Tidigare upplevde vi en tydlig rusning om höstarna, när jordbrukarna suttit och vridit på huvudet i traktorn, säger Gun Huhtaoja. Fysikalisk vård innefattar en hel del, och massage är bara en bit av helheten, även om det är den formen som många i första hand tänker på i sammanhanget. Och visst gör den susen i många fall när smärtan och stelheten är ett faktum, men också i förebyggande syfte. Rätt och lagom Inställningen till träning har också ändrat. Pensionärerna är idag den mest ökande gruppen i Malax Fysios träningssalar. Blotta tanken på muskeltränande pensionärer skulle ha varit befängd för ett tiotal år sedan. Träningssalen i Malax heter Kroppsverkstaden, medan företagets sal i Korsnäs bär namnet Hälsosmedjan. Namnen säger vad det handlar om, säger företagarna, som inte vill krångla till det här med träning. Rådet de ger är att träna rätt och lagom. Paret poängterar att träningen måste vara rolig, annars tryter orken. Ingen av dem förespråkar petiga träningsprogram och stenhård disciplin. Det händer till och med att de får agera bromskloss. Personer som går in för en total förändring av livsstilen riskerar att tappa sugen, om det blir för mycket av det goda på en gång, säger Arne Huhtaoja. En alltför radikal förändring kan till och med göra en människa sjuk, säger Gun Huhtaoja. Från lätt träning till svettbad Träningssalarna används för ett stort antal kurser. För tillfället hålls 21 kurser per vecka i Malax och 13 i Korsnäs. De finns av tre grader: lättare träning för axel- nack- och ryggbesvär, vanlig cirkelträning och hårdare träning. Musiken är en viktig del av träningen. Den anpassar vi enligt deltagarkategori. De flesta kurserna leder företagarna själva, med viss hjälp av ena dottern, men en del ordnas i Medborgarinstitutets regi. Någon större rusning syns inte numera i nyårslöftenas anda. Många har blivit försiktiga med att avge sådana löften. Och samtidigt har intresset för fortlöpande friskvård ökat. forts. nästa sida Arne Huhtaoja visar hur nacke, axlar och rygg hålls i trim. Starka magmuskler betyder mycket för bland annat hållningen, berättar Gun Huhtaoja. 17

Ökande intresse bland företag Företag och privatpersoner hittar också till salarna. Större företag köper tid i salen, medan småföretagare och privatpersoner samlar ihop sig i grupper och tränar samtidigt. Dessutom finns möjlighet för enskilda personer att träna. Men kvällstiderna är mestadels upptagna av kurser, så de som vill träna själv bör ha möjlighet att göra det dagtid, säger Gun Huhtaoja. Inom en och samma grupp finns ofta personer med vitt skilda behov av träning. Det håller paret i minnet. I salarna finns maskiner för träning sittande, stående, liggande, gående och cyklande. Personer som är på fötterna i sitt arbete kan med fördel träna sittande i salens maskiner. Den som sitter hela dagarna kan gärna också träna lite extra i exempelvis konditionscyklarna. Träning upprätthåller hälsa Att bota en redan uppkommen åkomma genom träning brukar inte fungera. Däremot kan det räcka med massage några gånger för att mjuka upp exempelvis nack- och axelpartiet. Därefter går det ofta att slippa återkommande bekymmer med hjälp av träning. Gun Huhtaoja har hört många kursdeltagare säga att de märker en klar försämring om de låter bli träningen under ett par veckors tid. Paret kommer inte med några pekpinnar till dem som inte vill eller kan ta sig tid att träna. Det går inte att träna om det känns motigt. Vi har kunder som kommer på massage med jämna mellanrum och håller sig i skick på det sättet. År 2000 utökades verksamheten med Kroppsverkstaden. Hälsosmedjan är ett par år gammal. Idén med träningssal föddes ur ett behov. Vi rekommenderade våra kunder att röra sig, men hade ingenting att erbjuda dem. Men som vanligt var vi före vår tid - det fanns nämligen inga ekonomiska bidrag för den här sortens utveckling då, lika lite som det fanns för vår företagsstart år 1986, säger Arne Huhtaoja. Goda idéer kan dock inte vänta på byråkratin, så Kroppsverkstaden blev verklighet, trots att den ekonomiska satsningen pressade företagarna att arbeta ännu hårdare. Tanken var att skaffa användarvänliga maskiner som tilltalar den breda allmänheten. En orsak var att vi inte ville ha maskiner som för oväsen. Våra maskiner fungerar med luft- eller oljetryck, och belastningen kan därför finjusteras enligt den tränandes behov. Maskinerna visar heller inte belastningen i kilogram. Specialkurserna för hjärtopererade startade 1989. Före Kroppsverkstadens och Hälsosmedjans existens hölls kurserna vid hälsocentralen. Deltagarantalet har stadigt ökat sen starten. Fötterna - grunden vi står på Medicinsk fotvård kom med i verksamheten år 1997. En orsak till utvecklingen är att vi själva behöver varierande arbeten för att orka, säger Gun Huhtaoja. Fotvård handlar om allt från felställningar till liktornar, sprickor och vårtor. Företaget gör också lättare inlägg för hjälpbehövande fötter. Rygg- eller knäproblem beror ibland på fel fotställning. Och en ständigt återkommande liktorn tyder på en felbelastning. Liktornar uppkommer av ett inre eller yttre tryck. Fotbesvär finns hos alla åldersgrupper. Ofta upptäcks bekymren i samband med hälsoundersökningar vid skolstarten. Unga och medelålders fötter är ännu formbara. Äldre fötter kan få hjälp genom avlastning. Till sin hjälp har företagarna en utbildad massör, Jens Fröding, anställd. Numera kan de ta sig kortare semestrar för att ladda sina batterier. Ville erbjuda mångsidighet Malax Fysio erbjöd ursprungligen fysikalisk vård, och båda företagarna hade andra jobb vid sidan av. Efter några år satsade de helt på sitt företag. Rådet att träna rätt och lagom möter de träningssugna så fort de ser dörren till Kroppsverkstaden. 18

Mässkalendern vår/sommar 2007 Här är sommarsäsongens inledande mässprogram för industri, service och handel i Europa. En mer komplett och uppdaterad kalender med länkar till alla viktiga mässor hittar Du på Ålands Företagareförenings hemsida: www.foretagare.ax/masskalendern. 25-26.4 Easyfairs Plastteknik Sverige/Danmark (underlev.) Malmömässan 1-3.5 IWEX (vatten-, avloppsteknik, kommunalteknik) NEC, Birmingham 5-8.5 Tuttofood (livsmedel, drycker, pizza, bageriteknik) Milanomässan 5-10.5 IFFA (köttförädlingsteknik, maskiner, förpackningar) Frankfurtmässan 7-11.5 Elfack/Elkraft (elteknik, energiåterv., belysning) Svenska Mässan, Göteborg 8-10.5 European Coatings (färg/lack/lim/tätning/byggkemi) Nürnbergmässan 8-10.5 GRAFIVAK (grafisk teknik, tryckerimaskiner, IT) RAI, Amsterdam 8-11.5 Control (mätteknik, analys, testning, kvalitetssäkring) Sinsheimmässan 9-10.5 Easyfairs Transport & Logistiek Ahoy, Rotterdam 9-12.5 Interzum (läder-/tygmaskiner, material, möbeltillv.) Kölnmässan 10-12.5 Däckexpo 2007 (nya däck, maskiner, utr., service) Elmia, Jönköping 10-13.5 Copenhagen Furniture Fair (möbler, heminredning) Bella Center, Köpenhamn 14-18.5 LIGNA+ Hannover (skogsbruk, sågverk, träförädl.) Hannovermässan 15-16.5 Nordic Game 2007 (elektronisk underhålln., spelutv.) Malmömässan 15-18.5 Total Processing & Packaging (process-/förp.teknik) NEC, Birmingham 16-17.5 Liftex 2007 (hissar, rulltrappor, service) ExCel, London 17-20.5 Elmia Game (jakt, fiske, friluftsliv, jakthundar) Elmia, Jönköping 18-20.5 PESCA ((fiske, fiskeriutrustning, fiskförädling) Mässkvarteret, Ancona 21-24.5 Mobility & City Transport (kollektivtrafik, säkerhet) Mässcentrum, Helsingfors 21-24.5 IFSEC & FIRE EXPO (brandskydd, räddningsteknik) NEC, Birmingham 22-23.5 Logistik & Transport (sjöfart, flygfrakt, vägtransport) Svenska Mässan, Göteborg 22-23.5 World of Private Labels (livsmedel, dagligvaror) RAI, Amsterdam 22-24.5 Marketing Services (reklam/events/skyltning/tjänster) Frankfurtmässan 22-24.5 Sensor + Test + PCIM (automation, mätningsteknik) Nürnbergmässan 22-26.5 Chelsea Flower Show (blomsterodling, floristik) Royal Hosital, Chelsea 23-24.5 Plastics Innovations (ny teknik, material, design) Ricoh Arena, Coventry 23-25.5 Electronics & Automation (reglerteknik, elektronik) Kungliga Mässan, Utrecht 23-27.5 AUTOPROMOTEC (bilverkstadsteknik, däck) Bolognamässan 24.5 Industrimässan i Gnosjö (nätverk, underleverantörer) Gnosjö 24-26.5 Fishing + Workboats (fiskeriteknik, fisk, båtar) SECC, Glasgow 29-31.5 Polfish (fiskeriteknik, fiskförädling, fiskprodukter) Oliviahallen, Gdansk 29.5-1.6 Plastpol (plast, gummi, maskiner, återvinning) Mässcentrum, Kielce 30.5-2.6 Carrara Marmotec (marmor, granit, stenförädling) Carraramässan 31.5-2.6 Maskin Expo (entreprenad-, grönytemaskiner) Barkarby, Stockholm 31.5-2.6 SkogsElmia Baltic (skogsbruk, avverkning, sågning) Elmia, Jönköping 5-6.6 Bar Industry Trade Show (barteknik, drycker) Olympia, London 5-7.6 PulPaper 2007 (pappers-, kartongind., underlev.) Mässcentrum, Helsingfors 5-7.6 Industrial Maintenance (service, fast.teknik, renhålln) Ahoy, Rotterdam 5-7.6 Retail Solutions (detaljhandel/snabbmat/kassasystem) NEC, Birmingham 6-9.6 StoneTec (natursten, förädling, maskiner) Nürnbergmässan 12-14.6 TechTextil (teknisk textil, garn, fiber, maskiner) Frankfurtmässan 12-15.6 Nor-Shipping (skeppsbyggnad, fartygs-/hamnteknik) Norges Varemesse, Lilleström 12-16.6 GIFA-Newcast-Metec (metallurgi, gjutteknik) Düsseldorfmässan 13-16.6 BlechExpo (plåtteknik, svetsning, ytbehandling) Neue Messe, Stuttgart 17-19.6 REMATEC (bilverkstad, reservdelar, återvinning) RAI, Amsterdam 19-21.6 ShowTec (konsert-/event-/studioutr, AV, säkerhet) Berlinmässan 20-22.6 Eltec (elinstallation, fastighetsteknik, belysning) Nürnbergmässan 19

Företagarna och morgondagen Trepartsförhandlingar, arbetskraft och samarbetslagen debatterades vid ett näringslivsseminarium ordnat av Kust-Österbottens Företagare. Småföretagen ökar i stadig takt. Under de senaste tre åren har 20 000 nya småföretag startats i Finland, och det totala antalet är nu uppe i 140 000. Trots det är vi, Företagarna i Finland, utestängda från trepartsförhandlingarna. Det betyder att de små och medelstora företagens röst inte hörs vid förhandlingar som i allra högsta grad berör dem. Det säger Eero Lehti, ordförande för Företagarna i Finland (FiF), och Text och foto: Anne Manner därmed en ledargestalt för 94 000 små och medelstora företag. Han talade för ett 70-tal åhörare vid ett näringslivsseminarium i Korsholm, ordnat av Kust-Österbottens Företagare. Han konstaterar att de små och medelstora företagen är en sysselsättningsfaktor att räkna med. Det är här nya arbetsplatser i huvudsak skapas. Det är Näringslivscentralen (EK) som sitter vid förhandlingsbordet tillsammans med representanter för staten och facket. Leif Fagernäs, direktör för EK anser att företagarnas intressen därmed är tillvaratagna. EK kan ses som de större företagens organisation. Företagarna i Finland sitter med i förberedande arbetsgrupper. I och med det tillvaratas FiF:s intressen, menar Fagernäs. Samarbetslagen försvårar Åsikterna om samarbetslagen, som numera även gäller företag med fler än 20 anställda, går också isär. Eero Lehti påpekar att den försvårar läget för företagen och medför högre kostnader. Arbetsmarknaden är redan från tidigare stelbent, och lagen leder till att företagen blir mer försiktiga med att öka personalen. Lagen ger de anställda bland annat utökad förhandlingsrätt samt rätt till Lasse Gästgivars fungerade som debattledare. Till vänster om honom Caj-Erik Karp och Eero Lehti, till höger Leif Fagernäs och Kaj Tuominen. 2 0