Kvalitetsbokslut 2012

Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ambulanssjukvården Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens... 4 Verksamhetens uppdrag... 6 Tillgänglighet... 7 Medicinska resultat... 8 Patientsäkerhetsresultat... 9 Patienterfarenheter... 10 Måluppfyllelse... 11 Ekonomi... 11 Aktiviteter 2013... 11 Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 2(11)

Inledning Sörmlands befolkning skall kunna känna sig trygga när ambulanssjukvården anländer till dem inom rimlig tid. Det är målet som all personal strävar efter. Ambulanssjukvården utvecklas snabbt och har blivit allt mer avancerad. Idag finns möjligheter att starta behandling i hemmet som leder till att patienten kan färdas till sjukhus utan blåljus. Vid en del tillfällen ges även behandling på plats som gör att patienten mår så bra att han/hon vill kvarstanna i hemmet. Vårdkedjor byggs successivt tillsammans med övriga verksamheter i landstinget som kommer patienten tillgodo. Det ger kortare tid till behandling och förbättrade medicinska resultat. Det är ett av målen att fortsätta utvecklingen kring vårdkedjor. Ambulanssjukvården är en verksamhet som berör de flesta i samhället. Personalen som arbetar är professionella och hängivna sin arbetsuppgift. Stora krav ställs på kompetens samt att hantera all teknisk utrustning som tillkommit under det senaste året. För att få ett ledningssystem som säkrar kvalitet kopplas mål till aktiviteter som i sin tur har samröre med våra rutiner och instruktioner. Utvärdering och uppföljning sker ständigt i syfte att förbättra och utveckla. På detta strukturerade sätt har verksamheten utvecklats och kan idag uppvisa ett av Sveriges bästa resultat gällande antalet överlevande vid hjärtstopp utanför sjukhus per 100 000 invånare. En kedja där larmcentral, ambulans, räddningstjänst och sjukhus arbetar tillsammans. Faktaruta Fakta Utfall 2012 Omsättning Antal anställda Antal ambulanstransporter 107 mnkr 128 st 34 000st Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 3(11)

Organisation / Kompetens Ambulanssjukvården drivs i landstingets regi och utgör ett för landstinget gemensamt länsövergripande verksamhetsområde. Verksamheten är förlagd till fem ambulansstationer med placering i Eskilstuna och Strängnäs (norra länsdelen), Katrineholm och Flen (västra länsdelen) samt Nyköping (södra länsdelen). Varje länsdel utgör en organisatorisk och funktionell enhet under ledning av en enhetschef. Norra länsdelen: har en personalstyrka på 38,75 fast anställda samt 7,25 st. pool. Det finns även en sektionsledare 0,5 tjänst, då denna länsdel har större personalstyrka samt en dubbelt så stor länspool jämfört med de övriga länsdelarna. Här är även verksamhetens kvalitetsutvecklare organisatoriskt placerad. Länsdelen har två stationer en i Eskilstuna tre dygnsambulanser och en dagbil måndag-fredag, samt stationen i Strängnäs med en dygnsbil och en dagbil måndag-söndag. Södra länsdelen: Nyköping har en personalstyrka på 31 medarbetare på det fasta schemat och 4 medarbetare i pool. Nyköping bemannar två dygnsambulanser och en dagbil måndag-fredag. Ambulansstationen i Nyköping ansvarar även för bemanning av en dygnsambulans vid sattelitstation i Vagnhärad, samt en dagambulans med placering vid vårdcentralen i Gnesta. Verksamhetens medicin tekniske ingenjör har i Nyköping lokaler anpassade till verksamhetens behov. Här är även verksamhetens klinikadministratör organisatoriskt placerad. Västra länsdelen: Har två stationer placerade i Katrineholm och Flen. Här finns 29 på fast schema och fem st. i poolen. Resursmässigt finns det i Katrineholm två Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 4(11)

dygnsambulanser och i Flen en dygnsbil samt en dagbil måndag-fredag. Katrineholm ansvarar för en sattelitstation där en dagambulans är placerad hos Räddningstjänsten i Vingåker. Ambulanssjukvården är en del av de kompetenspooler som finns i Landstinget Sörmland. På Mälarsjukhusets akutmottagning finns 4 stycken sjuksköterskor som delar sin tjänstgöring mellan akutmottagningen och ambulanssjukvården. I södra länsdelen finns en sjuksköterska som delar sin tjänstgöring mellan VPE och ambulanssjukvården. Det finns ytterligare en sjuksköterska i södra länsdelen som delar sin tjänstgöring mellan IVA, akutmottagningen samt ambulanssjukvården. Placering av ambulanser i länet Totalt finns 16 ambulanser vardagar dagtid, 12 ambulanser dagtid helger och 10 ambulanser nätter och helgnätter. Med natt avses tiden mellan 18.00-08.00. I ambulanserna arbetar två personalkategorier - ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor. I nuläget är förhållandet 35 % sjukvårdare och 65 % sjuksköterskor. Basenheten leds av en verksamhetschef med det övergripande ansvaret för samordning av verksamheten, ekonomi och personal vid de fem ambulansstationerna. Det medicinska ledningsansvaret innehas av en ambulansöverläkare som är länsövergripande och innehar ett uppdrag motsvarande 0,75 tjänst. Verksamheten har till sitt stöd en medicinteknisk ingenjör, klinikadministratör, samt en kvalitetsutvecklare. Ambulanssjukvården har en ACIB (Ambulanschef i Beredskap) dygnet runt, 365 dagar om året. ACIB är en del av den katastrofberedskap som finns i Landstinget Sörmland. ACIB har ett nära samarbete med Landstinget TIB (Tjänsteman i Beredskap). ACIB tar emot förvarningslarm som gäller allvarlig händelse dvs. där 3 eller flera personer är drabbade eller en händelse som kan utvecklas till att 3 eller flera personer drabbas. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 5(11)

Det blir därför en uppgift för ACIB att vara en del i att lösa dessa händelser samt de händelser som kan utveckla sig med ett stort skadeutfall, såsom brand i bostadshus, bombhot etc. och ha ett nära samarbete gällande planeringsarbetet med sjukvårdsledare på skadeplats samt med TIB. Ambulanssjukvård pågår dygnet runt, året runt. När belastningen blir hög och när sjukskrivning sker finns oftast ingen personal kvar på stationerna, som kan ringa in ny personal. Det blir därför en uppgift för ACIB att lösa detta. Verksamhetens uppdrag Tillsammans med larmcentralen utgör ambulanssjukvården den första länken i samhällets akutsjukvård. Verksamheten styrs i mycket stor utsträckning av inkomna larm via samhällets gemensamma larmnummer 112. Med ledning av inhämtad information från den hjälpsökande eller dennes ombud bedömer larmoperatören angelägenhetsgraden för den medicinska insatsen och verkställer utalarmering av ambulansfordon efter prioritering enligt Medicinskt Beslutstöd. Övriga beställningar och dirigering av ambulansfordon utförs i enlighet med ambulanssjukvårdens direktiv av Sjukvårdens Larmcentral. De åtagande som gäller för Sjukvårdens Larmcentral och Landstinget Sörmland regleras i avtal mellan ambulanssjukvården och MedHelp. Ambulansverksamheten ska snabbt förmedla avancerad akut medicinsk vård till sjuka och skadade utanför sjukhus, samt svara för att sjuka och skadade på bästa sätt transporteras till sjukvårdsinrättning. Ambulanssjukvården ombesörjer även akuta och planerade transporter mellan länets sjukvårdsinrättningar, samt till och från regionvård. Samverkan finns med länets Räddningstjänster genom upprättat IVPA-avtal (i väntan på ambulans). Vid misstänkt hjärtstopp larmas både ambulans och räddningstjänst till platsen för att optimera tiden till behandling. I samband med sjukvårdens skyldighet att planera beredskapen inför olyckor och katastrofsituationer av olika slag utgör ambulanssjukvården ledning på skadeplats och är länken mellan ledningen på skadeplats och akutsjukhusen. Verksamheten har i uppdrag att medverka i Regional katastrofkommitté samt genom delegering från verksamhetschefen i de tre lokala katastrofkommittéerna. Verksamheten ansvarar för sjukvårdsgrupper. Dessa består av en ambulansbesättning samt utsedd läkare. Rutiner har skapats av EKKB (enheten för kris och katastrofberedskap). Kännetecken Verksamheten ska kännetecknas av: God tillgänglighet och hög beredskap dygnet runt Personal med adekvat kompetens Funktionsanpassade ambulansfordon med ändamålsenlig medicinteknisk utrustning. Aktivt kvalitetsarbete för att främja god patientsäkerhet. God arbetsmiljö Ambulanssjukvården har under senare år förändrats såväl i Sverige som internationellt. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 6(11)

Ambulanssjukvård är att betrakta som en vårdform som ibland innebär avancerad högteknologisk behandling och därför i avseende på patientsäkerhet kan bedömas tillhöra en högriskspecialitet. Verksamheten innehåller många akuta och oplanerade avancerade åtgärder av livsavgörande karaktär på ibland svårtillgängliga platser. Stor förmåga att snabbt göra bedömningar och fatta adekvata beslut ställer krav på personalens kompetens och förmåga till samarbete i stressade arbetssituationer. Verksamheten arbetar med avancerad teknisk utrustning och läkemedelshantering. Kontaktytan mot andra funktioner i samhället såsom räddningstjänst och polis, men även mot andra sjukvårdsverksamheter kräver breda kunskaper utanför den egna verksamheten. Goda dokumenterade och kända rutiner för behandling, läkemedelshantering, skötsel och användning av teknisk apparatur, organisation och ansvarsfördelning i ett teamarbete är därför en nödvändighet. Allt fler medicinska behandlingsmetoder har införts i det dagliga arbetet. Kompetens och tillgänglighet är väsentliga begrepp för en väl fungerande ambulanssjukvård. Patientens medicinska behov måste säkerställas och allmänhetens förväntningar och krav tillgodoses. Detta ställer krav både på medicinsk kompetens och ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete. Tillgänglighet Tillgänglighet för Ambulanssjukvården är att nå den hjälpsökande inom rimlig tid. Under 2012 utnyttjades 41 % av ambulanstimmarna de övriga fanns för beredskap samt för att under beredskap kunna genomföra en del av de utbildningar som krävs för att upprätthålla kompetens. Detta utnyttjande är dock olika under dygnets 24 timmar. Vid en större olycka kan ett stort antal resurser krävas under en kort tidsrymd. En samverkan finns upparbetad mellan landstingen och resurser kan lånas vid dessa tillfällen. 2012 kom ambulansen fram till patienten vid prio 1 uppdrag inom 15 minuter vid 81 % av uppdragen i Sörmland, vilket innebar att målet som motsvarar 80 % uppnåddes. Redovisning av antal uppdrag, beläggning etc per månad totalt i länet 2012. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 7(11)

Medicinska resultat Medicinska resultat Under många år har ambulanssjukvården arbetat aktivt med utbildning kring hjärtlungräddning. Sedan några år tillbaka finns även en samverkan med länets alla räddningstjänster. Vid ett larm om misstänkt hjärtstopp larmas ambulans och räddningstjänst i syfte att få en personal på plats som kan utföra hjärt- lungräddning samt att ge strömstötar med en hjärtstartare vid behov. Svenska HLR rådet redovisar en sammanställning av resultatet gällande hjärtstopp utanför sjukhus. Den rapport som redovisades 2011 placerade Sörmland i topp. Här fanns då flest antal överlevare räknat på antal 100 000 invånare. Då rapporten från Svenska HLR rådet för 2012 i skrivandes stund ej redovisats så har vi inga säkerställda resultat, dock tyder sammanställningen av Ambulanssjukvården Sörmlands medicinskt ansvariga läkare på ett liknande resultat som under 2010-2011. Processen kring stroke är en kedja som vid den optimala handläggningen innebär att den drabbade strokepatienten eller dennes anhörige snabbt larmar 112. Sjuksköterskan på larmcentralen bedömer och larmar ut prio1 d.v.s. en akut utryckning. Ambulansen anländer till den drabbade - arbetar enligt uppgjorda riktlinjer och tar kontakt med läkare för att eventuellt starta trycksänkande behandling redan i hemmet. Transport till sjukhus sker skyndsamt och vid ankomst går ambulansen direkt till röntgen, där personal väntar för att omedelbart starta undersökning. Nu finns möjlighet till snabb handläggning och behandling vilket leder till patientnytta. Ambulanssjukvården är en länsövergripande verksamhet och har samma rutin gentemot alla våra 3 somatiska sjukhus i länet gällande processen kring den akut drabbade patienten med stroke. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 8(11)

Rutiner för patienter med konstaterad akut hjärtinfarkt finns sedan många år och är en framgångsrik process där patienten redan från hemmet behandlas av ambulanspersonal och där det i förekommande fall med akut hjärtinfarkt tas direkt kontakt med HIA avdelning på Mälarsjukhuset för dirigering till PCI-lab för "ballongsprängning av tilltäppt kranskärl". I dessa förekommande fall är det alltid en "bakjours läkare" som tar beslut om behandling samt ordinerar läkemedel till ambulanssjuksköterskan. Höftkedjeprocessen som startades för två år sedan är nu etablerad samt framgångsrik. Ambulanssjukvården ansvarar för patienten in på röntgen, kvarstannar vid undersökningen och går sedan till vårdavdelning med den höftskadade patienten där avrapportering sker. Ambulanssjukvården Sörmland deltar i NYSAM- "Nyckeltal i Samverkan" där förberedelser skett under ett par år och där man under 2013 kommer att publicera resultatet från dessa mätningar. Under 2012 har förberedelser för samverkan med ambulanssjukvården Västmanland pågått gällande utbildning av ambulanspersonal för att ha ett strukturerat sätt att ta hand om det sjuka barnet samt om prehospital förlossning. Utbildningen är en konceptutbildning som heter PEPP- "Pediatric Education for Prehospital Professionals". Första utbildningen genomförs under början av 2013. Patientsäkerhetsresultat Patientsäkerhetsresultat När larmet inkommer till 112 finns behov av akut hjälp. Ambulansen larmas ut av Sjukvårdens larmcentral som under intervju samtidigt larmar ut enheten. Under framkörningen kan råd ges till den hjälpsökande. Som stöd har sjuksköterskan på larmcentralen ett Medicinskt Beslutstöd. Informationen som inhämtas vid samtalet förmedlas ut till ambulansen via krypterad kommunikation. Rakel som är vårt nya kommunikationssystem har ökat sekretesskyddet vid utlarmning. En riskanalys genomfördes på det medicinska beslutsstödet innan sommaren i samverkan med två andra landsting. Vid framkomsten startar ambulansteamet ett strukturerat omhändertagande med stöd av den utbildning (AMLS - Advanced Medical Life Support) som nu 100% av all fast personal genomgått. Det har varit ett långsiktigt mål som verksamheten arbetat efter. De symptom som framkommer behandlas med stöd av de nationella behandlingsriktlinjerna. Triagering (RETTS) sker med stöd av ambulansdatajournalen. Symptom samt patientens andningsfrekvens, puls, blodtryck, medvetandegrad bedöms och rapporteras in till akutmottagningen digitalt. Akuten kan i realtid följa vad som sker samt se vilken tid som ambulansen bedöms anlända. Systemet kan sända samt ta emot meddelanden och kommunikationen är på så sätt säkrad vid en eventuell ordination från läkare. Framme vid sjukhuset rapporteras patienten över via en strukturerad rapport enligt SBAR (Situation, Bedömning, Aktuellt, Resurs). Mottagande sjuksköterska skall signera i ambulansen handdator. Processen är säkrad att ansvaret nu är överlämnat. Överflyttningar mellan sjukhus sker dagligen i verksamheten och tillhör verksamhetens uppdrag. Våra sjukhus i länet har olika utbud vilket innebär att transporter sker mellan Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 9(11)

Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett samt Kullbergska sjukhuset. När specialistvård krävs är det till Uppsala och Stockholm vi vänder oss i första hand. Om Sörmlands medborgare råkar ut för sjukdom utanför landstinget och behöver förflyttas till något av våra sjukhus så utför vi transporten inom 25 mils radie. För längre transporter anlitas ambulansflyg eller ambulanshelikopter. Detta av hänsyn tagen till patienten i syfte att undvika långa transporttider på en ambulansbår. Vid transporter mellan sjukhus skall all medicinsk appartur som krävs under transporten förflyttas från vårdenheten till ambulansen. För att lösa det på ett patientsäkert sätt har verksamheten införskaffat en transportplattform - EASY-trans. Utbildning har skett för den prehospitala personalen likväl som den hospitala. Som ett led i att förbättra och ge ett stöd till larmcentral och den beställande enheten finns en beställarblankett framtagen. Här framgår vilka frågor som bör vara besvarade innan ambulans beställs. En ordinationsblankett fylls i av avsändande läkare inför transporten. ELLSA utbildningar som är interaktiva e-kurser genomför ambulanssjukvården i hög grad. De påkallade utbildningar gällande dataintrång samt sekretess har ambulanssjukvården i skrivandes stund nära en 100 % följsamhet till. Vilket innebär att patienterna skall kunna känna sig trygga med att ambulanspersonal vet vilka lagar och regler som gäller för dessa områden. Ambulanssjukvårdens kvalitetsutvecklare är drivande med att utforma ELLSA utbildningar vilket medför att ambulanspersonal är uppdaterade på medicinskt teknisk apparatur etc, vilket ger en trygghet hos personalen att man kan sin utrustning, vilket torde komma patienten till del. Riskanalys samt händelseanalys där ambulanssjukvården medverkat: Händelseanalyser som genomförts där ambulanssjukvården varit delaktig är dels ett fall gällande ett perforerat ulcus där det bl.a. framkommit att patient som ej träffat specialistläkare på Kullbergska sjukhuset kan behöva komma att prioriteras upp gällande behandling och transport. Rutin gällande omprioritering är skriven och delgiven berörda parter. Händelseanalys är även genomförd av patient med hjärtinfarkt som avlider i ambulans och där patient sökt flera gånger i primärvård samt på akutmottagning och besvär tolkats som dyspepsi/reflux besvär. Inga förändrade åtgärder som gäller ambulanssjukvården framkom, då ambulanssjukvården redan sänder EKG till akutmottagningar samt vid tolkning av EKG apparat i ambulanssjukvården som ger " *** akut myokardinfarkt***" så sänds EKG till HIA på Mälarsjukhuset. Riskanalys gällande sjuka barn samt neonataltransporter från Nyköpings Lasarett har ambulanssjukvården varit delaktiga i för att fastslå vad det gäller ambulanssjukvårdens rutiner och riktlinjer gällande denna patientkategori. Patienterfarenheter Verksamheten har deltagit i den nationella patientenkäten under november 2012. Dock har resultatet inte återkopplats till verksamheten i skrivandes stund. Återkoppling är planerad till slutet mars 2013. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 10(11)

Måluppfyllelse Ekonomi Verksamheten har fortsatt med att kostnadseffektivisera genom gemensamma förrådsbeställningar över länet. En ny gasleverantör tillkom under september 2012 det har medfört avsevärt lägre fakturor för ambulanssjukvården vad det gäller i första hand medicinsk syrgas men även av medicinsk luft. Fordonsstrategin är en del av en långsiktig planering mål att sänka kostnaderna. Under 2012 så krockade en ambulans och skrotades samt dyra reparationer på en äldre ambulans som snart skulle avvecklas medförde att akutinvesteringar genomfördes där en del av 2013 års beställning av ambulansfordon genomfördes i slutet av 2012. På personalsidan arbetade de tre länsdelarna tillsammans för att nå en effektiv planering och reducering av mertid. Dock har ambulanssjukvården under slutet av 2012 inte samma tillgång till timanställda då ett flertal täck vakanser som uppstått i länet samt några vikarier fått tjänster i de kompetenspooler som finns i Landstinget Sörmland. Ambulanssjukvården har ingått avtal med D-datas IT-jour gällande ett jouravtal för ambulansdatajournalen- Paratus. Tidigare har inte detta funnits och vid vissa tillfällen har ambulansjournalen legat nere under nattetid samt helg. Detta problem är nu undanröjt och rutin gällande kontakt med IT-jour finns och handhas av ACIB- (Ambulanschef i Beredskap) Ambulanssjukvårdens resultat slutade med ett knappt överskott efter nettoavvikelser samt besparingspost som klarades av. Aktiviteter 2013 Aktiviteter Nationell patient enkät Individuell feedback och journalgranskning till sjuksköterskan i ambulanssjukvård i syfte att skapa ett bättre resultat för patienten Arbetsgrupper vårdprocesser PEPP-utbildning Ambulans med transportkapacitet för > än 1 patient. Samverkan Femklöver - SLAS NYSAM Miljöledningsrutiner Eco driving Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 11(11)