Kvalitetsbokslut 2013

Transkript

1 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ambulanssjukvården Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation... 5 Faktaruta... 7 Tillgänglighet... 7 Medicinska resultat... 8 Patientsäkerhetsresultat Patienterfarenheter Förbättringsarbete Forskning och utbildning Aktiviteter Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

3 Inledning Sörmlands befolkning skall kunna känna sig trygga när ambulanssjukvården anländer till dem inom rimlig tid. Det är målet som all personal strävar efter. Ambulanssjukvården utvecklas snabbt och har blivit allt mer avancerad. Idag finns möjligheter att starta behandling i hemmet som leder till att patienten kan färdas till sjukhus utan blåljus. Vid en del tillfällen ges även behandling på plats som gör att patienten mår så bra att han/hon vill och kan kvarstanna i hemmet. Vårdkedjor byggs successivt tillsammans med övriga verksamheter i landstinget som kommer patienten tillgodo. Det ger kortare tid till behandling och förbättrade medicinska resultat. Det är ett av målen att fortsätta utvecklingen kring vårdkedjor. Ambulanssjukvården är en verksamhet som berör de flesta i samhället. Personalen som arbetar är professionella och hängivna sin arbetsuppgift. Stora krav ställs på kompetens samt att hantera all teknisk utrustning som tillkommit under det senaste året. För att få ett ledningssystem som säkrar kvalitet kopplas mål till aktiviteter som i sin tur har samröre med våra rutiner och instruktioner. Utvärdering och uppföljning sker ständigt i syfte att förbättra och utveckla. På detta strukturerade sätt har verksamheten utvecklats och kan idag uppvisa ett av Sveriges bästa resultat gällande antalet överlevande vid hjärtstopp utanför sjukhus per invånare. En kedja där larmcentral, ambulans, räddningstjänst och sjukhus arbetar tillsammans. Verksamhetens uppdrag Ambulanssjukvården ska snabbt förmedla avancerad akut medicinsk vård till sjuka och skadade utanför sjukhus, samt svara för att sjuka och skadade på bästa sätt tas om hand. Det kan i vissa fall handla om att sjuksköterskan i ambulanssjukvården bedömer och behandlar patienten och att patienten kan kvarstanna i hemmet eller hänvisas, hjälpas till rätt vårdnivå. I merparten av ärendena handlar det om bedömning/behandling och där transport sker till sjukvårdsinrättning. Ambulanssjukvården ombesörjer även akuta och planerade transporter mellan länets sjukvårdsinrättningar, samt till och från regionvård där det finns ett övervakning- eller ett vårdbehov under transporten. Samverkan finns med länets Räddningstjänster genom upprättat IVPA-avtal (i väntan på ambulans). Vid misstänkt hjärtstopp larmas både ambulans och räddningstjänst till platsen för att optimera tiden till behandling. Samverkan finns med länets blåljusaktörer samt larmcentraler vid händelse där en person har avsikt om att ta sitt liv. Målsättningen är att avbryta självmordshandlingen och hindra fortsatt skada samt att vid behov få personen under vård. I samband med sjukvårdens skyldighet att planera beredskapen inför olyckor och katastrofsituationer av olika slag, utgör ambulanssjukvården ledning på skadeplats och är länken mellan ledningen på skadeplats och akutsjukhusen. Verksamheten har i uppdrag att medverka i Regional katastrofkommitté samt genom delegering från verksamhetschefen i de tre lokala katastrofkommittéerna. Verksamheten ansvarar för sjukvårdsgrupper. Dessa består av sjuksköterskor av Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

4 ambulansbesättningar samt utsedd läkare. Rutiner har skapats av EKKB (enheten för kris och katastrofberedskap). Kännetecken Verksamheten ska kännetecknas av: God tillgänglighet och hög beredskap dygnet runt Personal med adekvat kompetens Funktionsanpassade ambulansfordon med ändamålsenlig medicinteknisk utrustning. Aktivt kvalitetsarbete för att främja god patientsäkerhet. God arbetsmiljö Ambulanssjukvården har under senare år förändrats såväl i Sverige som internationellt. Ambulanssjukvård är att betrakta som en vårdform som ibland innebär avancerad högteknologisk behandling och därför i avseende på patientsäkerhet kan bedömas tillhöra en högriskspecialitet. Verksamheten innehåller många akuta och oplanerade avancerade åtgärder av livsavgörande karaktär på ibland svårtillgängliga platser. Stor förmåga att snabbt göra bedömningar och fatta adekvata beslut ställer krav på personalens kompetens och förmåga till samarbete i stressade arbetssituationer. Verksamheten arbetar med avancerad teknisk utrustning och läkemedelshantering. Kontaktytan mot andra funktioner i samhället såsom räddningstjänst och polis, men även mot andra sjukvårdsverksamheter kräver breda kunskaper utanför den egna verksamheten. Goda dokumenterade och kända rutiner för behandling, läkemedelshantering, skötsel och användning av teknisk apparatur, organisation och ansvarsfördelning i ett teamarbete är därför en nödvändighet. Allt fler medicinska behandlingsmetoder har införts i det dagliga arbetet. Kompetens och tillgänglighet är väsentliga begrepp för en väl fungerande ambulanssjukvård. Patientens medicinska behov måste säkerställas och allmänhetens förväntningar och krav tillgodoses. Detta ställer krav både på medicinsk kompetens och ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

5 Organisation Ambulanssjukvården drivs i landstingets regi och utgör ett för landstinget gemensamt länsövergripande verksamhetsområde. Verksamheten är förlagd till fem huvudstationer samt tre satellitstationer. Placering av huvudstationer är i Eskilstuna och Strängnäs (norra länsdelen), Katrineholm och Flen (västra länsdelen) samt Nyköping (södra länsdelen). Varje länsdel utgör en organisatorisk och funktionell enhet under ledning av en enhetschef. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

6 Placering av ambulanser i länet Totalt finns 16 ambulanser vardagar dagtid, 12 ambulanser dagtid helger och 10 ambulanser nätter och helgnätter. Med natt avses tiden mellan I ambulanserna arbetar två personalkategorier - ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor. I nuläget är förhållandet 35 % ambulanssjukvårdare och 65 % sjuksköterskor. Basenheten leds av en verksamhetschef med det övergripande ansvaret för samordning av verksamheten, ekonomi och personal vid de fem ambulansstationerna. Det medicinska ledningsansvaret innehas av en ambulansöverläkare som är länsövergripande. Verksamheten har till sitt stöd en medicinteknisk ingenjör, klinikadministratör, samt en verksamhetsutvecklare. Ambulanssjukvården har en ACIB (Ambulanschef i Beredskap) dygnet runt, 365 dagar om året. ACIB är en del av den katastrofberedskap som finns i Landstinget Sörmland. ACIB har ett nära samarbete med Landstinget TIB (Tjänsteman i Beredskap). ACIB tar emot förvarningslarm som gäller allvarlig händelse dvs. där 3 eller flera personer är drabbade eller en händelse som kan utvecklas till att 3 eller flera personer drabbas. Det blir därför en uppgift för ACIB att vara en del i att lösa dessa händelser samt de händelser som kan utveckla sig med ett stort skadeutfall, såsom brand i bostadshus, bombhot etc. och ha ett nära samarbete gällande planeringsarbetet med sjukvårdsledare på skadeplats samt med TIB. Ambulanssjukvård pågår dygnet runt, året runt. När belastningen blir hög och när sjukskrivning sker finns oftast ingen personal kvar på stationerna, som kan ringa in ny personal. Det blir därför en uppgift för ACIB att lösa detta. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

7 Faktaruta Fakta Utfall 2013 Omsättning Antal anställda Antal ambulanstransporter 114 mnkr 130 st st Tillgänglighet Tillgänglighet för Ambulanssjukvården är att nå den hjälpsökande inom rimlig tid. Under 2013 utnyttjades 41 % av ambulanstimmarna de övriga fanns för beredskap, samt för att under beredskap kunna genomföra en del av de utbildningar som krävs för att upprätthålla kompetens. Nyttjandegraden är dock olika under dygnets 24 timmar. Vid en större olycka kan ett stort antal resurser krävas under en kort tidsrymd. En samverkan finns upparbetad mellan landstingen och resurser kan lånas vid dessa tillfällen kom första ambulansen fram till patienten vid prio 1 uppdrag inom 15 minuter vid 82 % av uppdragen i Sörmland, vilket innebar att målet som motsvarar 80 % uppnåddes. Dock ses det att vid vissa tillfällen och platser att det behöver förstärkas. Därför har ett budgettillskott på 10 miljoner beviljats under 2014 till ambulanssjukvården. Tillskottet skall användas för att stärka upp den södra länsdelen samt att införa ett projekt med en s.k singelresponder, vilket är ett enmansbemannat utryckningsfordon som kan vara snabbt på plats och inleda bedömning och behandling. Singelresponder verkar i ett avgränsat geografiskt område. Sjuksköterskan i singelresponder fordonet kommer även samverka med primärvård, närvård och kommunal hälso- och sjukvård i området. Projektgrupp startar arbetet med planering, riskanalys m.m. under första kvartalet En tvåbårsambulans kommer att upphandlas för att underlätta länets transporter mellan såväl länets sjukhus som till och från regionsvård. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

8 Redovisning av antal uppdrag, beläggning etc per månad totalt i länet Medicinska resultat Medicinska resultat Under många år har ambulanssjukvården arbetat aktivt med utbildning kring hjärtlungräddning. Sedan flera år tillbaka finns även en samverkan med länets alla räddningstjänster. Vid ett larm om misstänkt hjärtstopp larmas ambulans och räddningstjänst i syfte att få en personal på plats som kan utföra hjärt- lungräddning samt att ge strömstötar med en hjärtstartare vid behov. Svenska HLR rådet redovisar en sammanställning av resultatet gällande hjärtstopp utanför sjukhus. Den rapport som redovisades 2013 placerade Sörmland i topp. Här fanns då flest antal överlevare räknat på antal invånare samt på en 7:e plats i riket gällande överlevnad i procent räknat på inrapporterade fall. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

9 Processen kring stroke är en kedja som vid den optimala handläggningen innebär att den drabbade strokepatienten eller dennes anhörige snabbt larmar 112. Operatören på larmcentralen bedömer och larmar ut prio1 d.v.s. en akut utryckning. Ambulansen anländer till den drabbade. Personalen arbetar enligt uppgjorda riktlinjer och tar kontakt med läkare Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

10 för att eventuellt starta trycksänkande behandling redan i hemmet. Transport till sjukhus sker skyndsamt och vid ankomst går ambulansen direkt till röntgen, där personal väntar för att omedelbart starta undersökning. Nu finns möjlighet till snabb handläggning och behandling vilket leder till patientnytta. Under 2014 kommer ett projekt starta på Kullbergska sjukhuset där strokepatienter som inte kan få en propplösande behandling kan i vissa fall transporteras direkt upp till avdelning för vidare handläggning och hamna på rätt vårdnivå. Rutiner för patienter med konstaterad akut hjärtinfarkt finns sedan många år och är en framgångsrik process där patienten redan från hemmet behandlas av ambulanspersonal och där det i förekommande fall med akut hjärtinfarkt tas direkt kontakt med HIA avdelning på Mälarsjukhuset för dirigering till PCI-lab för "ballongsprängning av tilltäppt kranskärl". I dessa förekommande fall är det alltid en "bakjoursläkare" som tar beslut om behandling samt ordinerar läkemedel till ambulanssjuksköterskan. Ambulanssjukvården har uppdaterade riktlinjer, framtagna av Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan-SLAS, gällande bedömning/behandling där patient kvarstannar på hämtplats. Verksamheten följer upp frekvens av patienter där "bedömning och/eller behandling där patient kvarstannat på hämtplats". Ambulanssjukvårdens överläkare bedömer sedan utifrån sjuksköterskans dokumentation av dessa patienter och kontrollerar att bedömningen att patienten kvarstannar skett på ett patientsäkert sätt. Frekvens av Patient medföljde ej- bedömd och/eller behandlad på plats 2013 Höftkedjeprocessen som startades för flera år sedan är nu etablerad samt framgångsrik. Ambulanssjukvården ansvarar för patienten in på röntgen, kvarstannar vid undersökningen Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

11 och går sedan till vårdavdelning med den höftskadade patienten där avrapportering sker. Ambulanssjukvården Sörmland deltar i NYSAM- "Nyckeltal i Samverkan" där förberedelser skett under ett par år och där man under 2013 publicerat resultatet från dessa mätningar. Under 2012 har förberedelser för samverkan med ambulanssjukvården Västmanland pågått gällande utbildning av ambulanspersonal för att ha ett strukturerat sätt att ta hand om det sjuka barnet samt om prehospital förlossning. Utbildningen är en konceptutbildning som heter PEPP- "Pediatric Education for Prehospital Professionals". Första utbildningen genomförs under början av Patientsäkerhetsresultat Patientsäkerhetsresultat 2013 Under 2013 har varje länsdel arbetat hårt med att uppfylla följsamhet till klädregler samt basala hygienrutiner. Enhetscheferna har lagt stor vikt vid att uppmärksamma klädregler och informera om vikten av frånvaro av ringar, klockor etc. Under vårens mätning av klädregler var följsamheten 100% i länet. Höstens mätningar visar på 100% följsamhet till klädregeler i 2 länsdelar och den 3.e har mätningen varit inkomplett och därför har inget resultat kunnat delges. Riskanalys där ambulanssjukvården medverkat: En riskanalys gällande "Förkortad strokekedja för "stabila" patienter KSK" har ambulanssjukvården deltagit i och varit delaktig i framtagande av åtgärder/rutin som skall användas. Ambulanssjukvården har även varit med vid riskanalys gällande byte av larmcentral som genomfördes under slutet av november. Patienterfarenheter Nationell patientenkät 2012 Ambulanssjukvården deltog i den nationella patientenkäten under november Återkoppling av resultat till verksamheten genomfördes i april Svarsfrekvens för ambulanssjukvården Sörmland var 53,6%. Generellt har ambulanssjukvården Sörmland ett högre värde gällande samtliga indikatorer. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

12 Patientnämndsärenden 2013 Till ambulanssjukvården har det under 2013 inkommit 9 stycken ärenden från patientnämnden. Samtliga har besvarats. Ett av fallen har föranlett till ett förtydligande av instruktion i ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjers allmänna del, avseende förflyttning av patient. I något av ärendena har anhörig till patient ringt för att diskutera svaret och få ett förtydligande av svaret. Den anhörige har varit mycket nöjd med att få tala och få en återkoppling om sina funderingar relaterat till sänt svar. Förbättringsarbete Projekt tillsammans med Trosa Vårdcentral Ambulanssjukvården har varit drivande gällande förbättringsarbete som avser ett ökat samarbete med primärvården. Ett projekt pågår i södra länsdelen mellan ambulanssjukvården och Trosa vårdcentral. Vid tillfällen där ambulanssjukvården är hos patient och där patient bedömts av ambulanssjuksköterska, att ej behöva komma i omedelbar vård på akutmottagning så finns en stående "akuttid" på VC Trosa kl.09:30. Ambulanssjuksköterskan lämnar personuppgifter, kontaktorsak m.m. på telefonsvarare hos VC Trosa. Sjuksköterska på VC Trosa har tillgång till journal skriven av ambulanssjukvården. Om patient uteblir kontaktar sjuksköterska på VC Trosa patienten för att höra om patients status och om det är aktuellt att komma till Vårdcentralen. Hänvisning/bokning av tid sker under Vårdcentralen Trosas stängning kl Vinster är att patient hamnar på rätt vårdnivå. De patienter som inte behöver åka in till akutmottagningen får ett omhändertagande i hemmet och en tid för kontakt med vårdcentral morgonen efter. Projektet utvärderas med hjälp av utvecklingsenheten. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

13 Kontakt med primärvårdens samordningssjuksköterska västra länsdelen Kontakt med primärvårdens samordningssjuksköterska tas i de fall där ambulanssjuksköterskan bedömer/behandlar och patienten kvarstannar i hemmet eller hänvisas till annan vårdnivå. Ambulansteamet genomför en Geriatrisk riskprofil. Vid > 3 poäng bedöms patienten som en geriatrisk riskpatient. Patienten erbjuds att ambulanspersonalen tar kontakt med samordningssköterskan så hon kan ringa upp patienten för att få en vårdkontakt. Ambulanssjuksköterskan tar reda på vilken vårdcentral patienten är listad. Kontakt tas med aktuell vårdcentralens samordningssköterska och uppgifter lämnas avseende patients identitet och aktuellt telefonnummer till patienten. Patienten informeras att samordningssköterskan kommer att ringa upp vid tillfälle. Ambulansjournalen finns att tillgå i System Cross under övriga källor Den geriatrisk riskprofil för personer 75 år och äldre i Sörmland består av: Fem eller fler läkemedel (1 poäng) Ensamboende eller ingen tillgänglig anhörigvårdare (1 poäng) Svårigheter att gå eller förflytta sig/har nyligen fallit (1 poäng) Varit inlagd på sjukhus inom de senaste 3 månaderna (1 poäng) Kognitiv svikt, desorienterad, dement konfusion/förvirring (2 poäng) Vinsten för patienten är att hamna på rätt vårdnivå och att undvika onödiga sjukhusvistelser. Uppföljningsmöte sker i arbetsgruppen västra äldre tillsammans med verksamhetschefer i primärvården västra länsdelen. Intranasala läkemedel prehospitalt Under senare del av 2013 började ambulansens överläkare planering för införande av läkemedelsadministrering nasalt. Utbildningsmaterial och tillägg till behandlingsriktlinjer tas fram under Planen är att ambulansöverläkare utbildar instruktörer i varje länsdel som i sin tur utbildar övriga sjuksköterskor i ambulansen. Utbildning genomförs under första kvartalet av Aktuella läkemedel för intranasal administrering är Fentanyl, Midazolam och Naloxon. Introduktionsprogram ny personal Ambulanssjukvårdens kvalitetsutvecklare har varit drivande i att ta fram ett gediget introduktionsprogram för ny personal. Innan introduktionsprogrammet startar får den nya personalen information hemskickad om vad som förväntas av en som ny personal, vad man bör uppdatera sig på och man får ambulanssjukvården behandlingsriktlinjer. Första veckan i introduktionsprogrammet innehåller teoretiska genomgångar och praktiska simuleringar. Beroende på tidigare erfarenheter görs cirka 6-10 pass tillsammans med handledare. Utvärdering av introduktionsprogrammet genomförs av deltagarna. Introduktionsprogrammet har varit mycket uppskattat. Några deltagares kommentarer har i utvärderingen varit; Har bara positivt och bra intryck från introprogrammet!! Tycker det var roligt att gå den här veckan, väldigt lärorikt. Man kände sig väldigt välkommen också! Mycket bra. Man känner sig väl omhändertagen. Bra förberedelse inför inskolningen på bil. Jag är väldigt nöjd med introduktionsprogrammet. Tyckte vi fick en bra start inför jobbet på ambulansen. Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)

14 Forskning och utbildning Ambulanssjukvården har en medarbetare, Mats Holmberg som är doktorand och är knuten till Karolinska Institutet, FOU-medel är beviljade under 2014 för arbetet med den preliminära titeln "Den vårdande relationen i en akut sviktande livssituation". På forskningssymposium vid Borås högskola 2013 redovisade Mats sin andra del av sin forskning "Närståendes erfarenheter av relationen till ambulanssjukvårdens vårdare". Ett flertal av ambulanssjukvårdens sjuksköterskor är eller studerar en specialistutbildning. ett flertal har skrivit D-uppsats inom ramen för sin specialistutbildning. Aktiviteter 2014 De mest betydelsefulla aktiviteterna är de aktiviteter som ambulanssjukvården tilldelats resurstillskott för; Aktiviteter Utökning av 3:e dygnsbil södra länsdelen Projekt singelresponder Flerbårsambulans. Nationell Patientenkät-Resultatanvändning PEPP-utbildning Samverkan med närvård samt primärvård Ambulans med transportkapacitet för > än 1 patient. Singel Responder Utökning av ambulansresurs södra länsdelen Miljöledningsrutiner Eco driving Ambulanssjukvården Sörmland, Kvalitetsbokslut (14)