Delårsbokslut/årsprognos 2014

Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2014-09-02 Ks/2014:109 042 Bokslut/ekonomiuppföljning Delårsbokslut/årsprognos 2014 Beslutsunderlag Delårsbokslut/årsprognos 2014 för kommunen Bilagor: Delårsbokslut kommunala bolag 2014 Socialnämnden 2014-04-24 72 Tjänsteskrivelse socialförvaltningen 2014-06-30 Tjänsteskrivelse 2014-09-01 Ärendet Ekonomiavdelningen har sammanställt delårsbokslut/årsprognos 2014. Av förvaltningsberättelsen framgår resultat, årsprognos och uppföljning av verksamhets- och strategiska mål. Delårsbokslutet visar på ett resultat på + 36,8 Mkr och i prognosen för helår beräknas ett överskott med + 17,0 Mkr vilket är 10 Mkr bättre än budget. Av årsprognosen framgår att verksamheternas nettoavvikelse mot budget balanserar, dock finns en negativ avvikelse inom socialnämnden med 5,0 Mkr. Socialnämnden har inkommit med ansökan om tilläggsanslag med 5,0 Mkr för täckning av underskott. Socialnämnden har i budget för 2014 inte fått någon uppräkning för ökade kostnader avseende institutionsplaceringar vilka beräknas ge ett underskott med ca 7,0 Mkr. Överskott inom andra områden gör att äskandet uppgår till 5,0 Mkr. Socialnämnden har även inkommit med ansökan om medel ur resultatutjämningsreserv för att starta projekt för dels effektivisering inom hemtjänst, dels minskning av antalet institutionsplaceringar placeringar inom IFO. Dessa ärenden är under beredning inom kommunledningsförvaltningen. Då åtgärdsförslagen inte beräknas få effekter i närtid föreslås att socialnämndens äskande om tilläggsanslag bifalls. c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2014_109 - delårsbokslut_årsprognos 2014 - ver 1{fcfe-6a2b-0000-7139-000e-a101}.rtf KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Ekonomiavdelningen 681 84 Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-88 011 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Den bedömning som görs utifrån det för perioden redovisade ekonomiska resultatet och uppföljningen av verksamhetsmål är att kommunen bedriver verksamheten med god ekonomisk hushållning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna delårsbokslut/årsprognos för 2014 - överlämna delårsbokslut/årsprognos 2014 till Kommunfullmäktige och Kommunrevisionen - uppmana nämnderna till fortsatt budgetdiciplin Kommunstyrelsen föreslås härutöver besluta föreslå Kommunfullmäktige besluta att - bevilja Socialnämnden tilläggsanslag för 2014 med 5 000 Tkr - finansiering sker genom ianspråktagande av KF anslag för oförutsedda behov med motsvarande belopp. Skickas till Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef

Delårsbokslut och årsprognos 2014 Januari-juni 2014 Kommunstyrelsen 9 september 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄN ÖVERSIKT... 3 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning... 4 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSMÅL... 4 UPPFÖLJNING AV STRATEGISKA MÅL... 12 PERSONALÖVERSIKT... 27 EKONOMISK ÖVERSIKT... 28 HELÅRSPROGNOS FÖR KOMMUNEN... 29 RESULTATRÄKNING (MKR)... 32 KASSAFLÖDESANALYS (MKR)... 32 BALANSRÄKNING (MKR)... 33 RESULTATRÄKNING VA-VERKSAMHETEN... 34 BALANSRÄKNING VA-VERKSAMHETEN... 35 Bilagor Delårsbokslut Kommunala bolag 2

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄN ÖVERSIKT Delårsrapporten för 2014 visar att Kristinehamns kommun uppnår ett resultat för de första 6 månaderna på + 36,8 Mkr. Den bedömning som görs för helår 2014 pekar på ett resultat på + 17 Mkr vilket är 10Mkr bättre än budget. Orsaken till det bedömda bättre resultatet hänför sig till största delen till ökade skatteintäkter. Glädjande är att befolkningsutvecklingen börjar bli stabilt positiv. Under första halvåret 2014 har kommunens befolkning ökat med 63 (133) personer. Per den 30 juni 2014 fanns 24 012 (23 862) innevånare i kommunen. Födelseunderskottet var 57 personer, inflyttningsunderskottet inom landet var 26 och invandringsöverskottet var 146 personer. Om- och tillbyggnad av Djurgårdsskolan håller på att avslutas. Projektering av om- och tillbyggnad av Stenstalidskolan pågår. Planeringen av Teknik- och Innovationscentret fortsätter som ett prioriterat arbete, vilket är viktigt då kommunen har ett stort ansvar för att kommunens företag i framtiden kan tillgodoses med utbildad arbetskraft. En utredning om placering av nyproduktion av förskolelokaler för 160 barn pågår. Investeringarna i det kommersiella hamnområdet och i gästhamnen är färdigställd och möjliggör för kommunen att fortsätta utvecklingen mot att bli en attraktiv turistort samt ett lager- och logistikcentra i regionen. I Svenskt Näringslivs senaste mätning av det lokala företagsklimatet som presenterades i maj 2014 placerades kommunen på 76 (78) plats. Det är viktigt att även fortsättningsvis arbeta aktivt med att vidareutveckla förutsättningarna för det lokala näringslivet. De kommunala bolagen har fått nya ägardirektiv. De helägda kommunala bolagen visar samtliga på överskott både vad gäller delårsbokslut som prognos för helår. Stora delar av kommunens reserver beräknas ianspråktas under året vilket får till följd att budgetdisciplinen kommande halvår måste upprätthållas. Utrymmet för ytterligare åtaganden och ny verksamhet kommer att vara starkt begränsat. 3

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet handlar om kommunens finansiella ställning och utveckling. En utgångspunkt är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Verksamhetsperspektivet handlar om kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta behövs tydliga och mätbara verksamhetsmål som är möjliga att utvärdera. Förutom att målen ska stödja att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt anger målen den politiska inriktningen för verksamheterna. Målen tydliggör även det kommunala uppdraget för kommuninvånarna och andra intressenter. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger på så sätt ihop för att god ekonomisk hushållning skall uppnås. Kristinehamns kommun definierar att god ekonomisk hushållning uppnås när det ekonomiska resultatet är positivt, de finansiella målen är uppfyllda och kommunen rör sig i riktning mot fastställda verksamhetsmål. Kommunfullmäktige definierar i 2014 års budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning Det ekonomiska resultatet är positivt och bättre än budgeterat. Samtliga finansiella mål är uppfyllda. Arbetet i riktning mot att nå kommunfullmäktiges verksamhetsmål pågår uttryckligen och bedöms vara på rätt väg. Den samlade bedömningen är att kommunens verksamheter bedrivs med god ekonomisk hushållning. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSMÅL Utifrån visionen har kommunfullmäktige beslutat om verksamhetsmål. Det är kommunens mål för verksamheten kopplat till god ekonomisk hushållning. Målen är av övergripande karaktär och beskriver vilken inriktning den kommunala verksamheten ska sträva efter för att förverkliga visionen. Verksamhetsmålen är åtta till antalet och består av ett övergripande mål samt sju övriga mål. Hösten 2012 påbörjades ett långsiktigt utvecklingsarbete med att skapa en struktur för verksamhetsstyrning som förväntas stärka kommunfullmäktiges styrning. Syftet är att skapa ett sammanhang och en röd tråd för hur kommunfullmäktige ska styra och följa upp hela den kommunala verksamheten. I nämndernas verksamhetsplaner för 2014 har den nya strukturen tillämpats men det är först inför 2015 som samtliga nämnder kommer att ha sett över och anpassat sin styrning till den nya strukturen. 4

Resultatet av kommunfullmäktiges verksamhetsmål mäts med indikatorer. Flertalet av indikatorerna är av den karaktären att resultat enbart kan utläsas en gång per år. I nämndernas delårsrapporter för 2014 redogör nämnderna för statusen på sina planerade aktiviteter, kommenterar dem samt bedömer i vilken grad aktiviteterna förväntas påverka uppfyllelse av nämndmålen. I delårsbokslutet görs en överskådlig sammanfattning av nämndernas arbete med sina planerade aktiviteter för att få en aktuell lägesbild. Där så är möjligt redovisas ett resultat av de indikatorer som är kopplade till kommunfullmäktiges mål. Sammanfattning av nämndernas bedömning av aktiviteternas betydelse för måluppfyllelse 2014 Kommunfullmäktiges Nämndernas bedömning om verksamhetsmål aktiviteternas betydelse för Övergripande mål Mål 1 Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. måluppfyllelse I hög grad Positivt Till viss del X X X Invånarna ska känna att de har inflytande. X X Inte alls Mål 2 Mål 3 Mål 4 Mål 5 Mål 6 Mål 7 Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. Samtliga verksamheter i kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet. Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. 5 X X X X X X X X X X X X X X

För flertalet av verksamhetsmålen bedömer nämnderna att deras aktiviteter förväntas bidra positivt eller i hög grad till nämndernas måluppfyllelse. Ingen nämnd gör bedömningen att deras aktiviteter inte alls kommer att bidra. Strukturen för verksamhetsstyrning är fortfarande relativt ny och det tar tid för nämnder och förvaltningar att anpassa sin styrning. Även om den nya strukturen används i nämndernas delårsrapporter så har inte alla nämnder fullt ut anpassat sin styrning och uppföljning, vilket försvårar bedömningen av måluppfyllelse för verksamhetsmålen. Därför får bedömningen ske med en viss försiktighet. Den samlade bedömningen är att arbetet i riktning mot att nå kommunfullmäktiges verksamhetsmål uttryckligen pågår och bedöms vara på rätt väg. En följande avsnitt presenteras en aktuell lägesbild för kommunfullmäktiges verksamhetsmål. Övergripande mål Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. Indikatorer Folkmängden uppgick till 24 012 vid halvårsskiftet, en ökning med 63 invånare sedan årsskiftet. Övriga indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen. Kommentar Den positiva trenden för befolkningsutvecklingen fortsätter. Nämnderna arbetar för att erbjuda en god tillgänglighet och ett gott bemötande gentemot mot kommuninvånarna. Ett exempel är miljö- och byggnadsnämnden som redovisar ett påbörjat kvalitetsarbete med att strukturera upp arbetet samt utveckla och ta fram handläggningsrutiner. Nämnden klarar även sina uppställda mål på handläggningstider inom elva områden. En kartläggning har genomförts gällande behovet av telefonitjänster inom kommunen. Arbetet med att utveckla e-tjänster på kommunens hemsida fortsätter och under första halvåret har fem nya e-tjänster tagits fram inom socialnämndens område, bland annat ansökan om hemtjänst. Planeringen är att de nya e-tjänsterna tas i drift efter sommaren. VA-verksamheten har ökat sitt fokus på underhåll av befintligt nät och pumpstationer. Risk- och konsekvensanalys på framtida underhåll och reinvesteringar pågår liksom installation av UV-ljus på Sandköpings vattenverk. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 14 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är två genomförda, nio pågår och tre är ännu inte påbörjade. Kommunstyrelsen bedömer att deras aktiviteter till viss del förväntas bidra till styrelsens måluppfyllelse. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt eller i hög grad till uppfyllelse av nämndmålen. 6

Mål 1 Invånarna ska känna att de har inflytande Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen. Kommentar Arbete pågår med att utveckla former för medborgardialog. Tekniska nämnden arbetar med att utveckla såväl sin synpunktshantering samt rutiner för tidig information innan planerade arbeten. Till exempel i Vålösundsprojektet har tidig information skickats ut till boende som sedan följts upp med information på hemsidan samt besök på plats. Flera nämnder redovisar insatser för att stärka barn- och ungdomars inflytande. Inom skolan har elevrådsutbildning och elevskyddsombudsutbildning genomförts. En handbok har arbetats fram för klassråd och elevråd i syfte att stärka elevernas möjligheter till inflytande över sin skoldag. Matråd genonförs varje termin på samtliga grundskolor. Flera evenemang som syftar till en direkt dialog med barn och ungdomar har genomförts. Som exempel kan nämnas ett engagemangstorg på Presterudsgymnasiet med temat Ung i Kristinehamn och Europa. Ungdomar som slutat åk 9 fick under tre veckors feriearbete en grundutbildning i demokrati, möjligheter till inflytande, mänskliga rättigheter och i att driva projekt. Uppföljning kommer att ske för att se om intresse finns för att bilda ett ungdomsråd. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 25 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är tre genomförda, 16 pågår och sex är ännu inte påbörjade. Nämnderna bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt eller i hög grad till uppfyllelse av nämndmålen. Mål 2 Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Statistik gällande gästnätter för juni-augusti blir tillgänglig i oktober. Under våren har ett omfattande arbete med att ta fram en plan för Kristinehamn som besöksdestination genomförts. Förslaget om ny besöksplan kommer att behandlas politiskt under hösten. En ny turistisk webbsida www.visitkristinehamn.se lanserades i maj. Sidan har tagits fram i samverkan med Visit Värmland och samlar det bästa som Kristinehamn har att erbjuda besökare. Området kring gästhamnen har utvecklats till en mer året runt anläggning. Ny brygga har invigts och ny entreprenör driver gästhamnen sedan 1 juni. Arbetet med att lyfta fram Vänern som destination fortsätter. Samverkan sker med andra kommuner i olika projekt. 7

Till exempel har en förstudie genomförts i samverkan mellan sex kommuner i norra Vänern med syfte att ta fram förslag på åtgärder som ska utveckla norra Vänerns attraktionskraft och dess tillgänglighet. Under hösten kommer en fördjupad ansökan med investeringsförslag att skrivas fram och lämnas in till Region Värmland och Tillväxtverket. Vandringsturism och idrottsturism är prioriterade områden. Arbetet pågår med att kvalitetssäkra en vandringsled i södra Kristinehamn. Inventering och hänvisningsskyltning av motionsspår pågår. Föreningslivet uppmuntras till att utveckla sina befintliga eller skapa nya konkurrenskraftiga arrangemang som skulle kunna generera fler gästnätter. Arbetet med färdigställande av ny fotbolls- och friidrottsarena på Sannaheden fortgår. Flera kulturarrangemang har genomförts. Några exempel är konstmuseets Lars Wallinutställning som haft många besökare samt filmen och utställningen om Club Zebra. Bildarkivets digitaliserade bilder finns nu sökbara i databas på hemsidan Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 29 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är åtta genomförda, 18 pågår och tre är ännu inte påbörjade. Tekniska nämnden bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt till uppfyllelse av nämndens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av nämndmålen. Mål 3 Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Utvecklingen av Vålösundet som område för boende, båtliv och rekreation fortsätter. Arbetet med detaljplaner i området sker etappvis. Detaljplan 4 har antagits men har överklagats. Detaljplan 2 blir färdig för antagande i september. En 1,5 km ny belyst gång- och cykelväg längs Tranvägen och Beckasinvägen invigdes i juni. Översyn av de stora gångstråken och belysningen i den offentliga miljön pågår. I gångtunneln under Södra Ringvägen har den äldre belysningen bytts ut mot energieffektiva LED-lampor. Förutom syftet att minska energiförbrukningen var åtgärden ett led i att skapa attraktiva och trygga miljöer. En ny övergripande strategi för bredbandsutbyggnad i Kristinehamns kommun för de kommande åren har antagits. Under första halvåret har ett intensivt arbete bedrivits med att stödja byalag och fiberföreningar i syfte att etablera fiber till hushåll och företag på landsbygden. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 23 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är sex genomförda, tolv pågår och fem är ännu inte påbörjade. Kommunstyrelsen bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av styrelsens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt till uppfyllelse av nämndmålen. 8

Mål 4 Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Officiell statistik över betygsresultat presenteras under hösten. Utvecklingsarbetet med fokus på formativ bedömning har fortsatt genom bland annat klassrumsbesök där elevernas förståelse och lärande under lektionerna stått i fokus. Undervisande lärare har planerat, genomfört och efterarbetat lektionstillfällen tillsammans med en utvecklingspedagog och på så sätt genom reflekterande samtal fått stöd i utvecklingen av sitt arbete. Hela arbetslag har fått inspirerande och utvecklande erfarenheter genom föreläsningar och workshops i syfte att utveckla undervisningen mot högre måluppfyllelse. En stor satsning har gjorts på kompetensutveckling för matematiklärare genom skolverkets Mattelyftet. Kompetensutveckling i matematik för personal i förskola och förskoleklass i form av matematikcirklar har genomförts för att utveckla matematiken i arbetet med yngre barn. Satsningen på utveckling av kommunens skollokaler fortsätter enligt plan. Vid höstterminens start kommer nya Djurgårdsskolans om- och tillbyggnad att vara klar för att bedriva skolverksamhet. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 16 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är sju genomförda, sju pågår och två är ännu inte påbörjade. Kulturnämnden bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av nämndens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt till uppfyllelse av nämndmålen. Mål 5 Samtliga verksamheter i kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet. Indikatorer Svenskt Näringslivs ranking Sveriges bästa lokala företagsklimat 2014, ranking 76. Övriga indikatorer följs upp i samband med årsredovisningen. Kommentar I den senaste rankingen från Svenskt Näringsliv Sveriges bästa företagsklimat 1 som presenterades i april 2014 klättrade Kristinehamn till plats 76 vilket är en förbättring med två placeringar i jämförelse med året innan. En delfaktor i rankingen som väger tungt är företagarnas egna sammanfattande omdöme av det lokala företagsklimatet. När kommunens företagare själva får ange hur de upplever företagsklimatet placerar sig Kristinehamn på plats 36, vilket är en förbättring med tolv placeringar från föregående år. 1 Mätningen består till en tredjedel av statistiska faktorer och till två tredjedelar av företagares omdömen. 9

Berörda förvaltningar som möter företag i sin myndighetsutövning fortsätter arbetet med att förbättra sin service utifrån utbildningen Förenkla helt enkelt. Samarbete sker med Näringslivssamverkan vid till exempel nya företagsetableringar. Arbete med detaljplaner som möjliggör handel pågår. I planen för Svinvallenområdet prövas möjlighet till handel. I planförslag för Presterud finns möjligheter till handel. Dessutom pågår planarbete för Coop:s utbyggnad. Inom tekniska nämndens ansvarområde har en projektgrupp bildats på förvaltningen för att tydliggöra ansvarsområden och roller i samband med företagsetableringar samt för att utveckla en sammanhållen service one-way-in. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 18 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är två genomförda, 14 pågår och två är ännu inte påbörjade. Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av nämndens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt eller till viss del till uppfyllelse av nämndmålen. Mål 6 Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Genom SISU idrottsutbildarna har ett antal föreningar tagit del av utbildningar som utgår ifrån idrottens idéprogram Idrotten vill. Syftet med utbildningarna är att bidra till att alla ska kunna vara med i föreningsliv utifrån sina förutsättningar och att demokrati och jämställdhet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund. När det gäller tillgänglighetsanpassning pågår en statusinventering som ett led i att förbättra den fysiska tillgängligheten vid kommunala byggnader. Planering av ombyggnationen till handikappanpassad badplats vid Skymningen är påbörjad och kommer att färdigställas under 2015. I syfte att skapa ett helhetsperspektiv kring arbetet med nyanlända samt ensamkommande barn och ungdomar har ett förvaltningsövergripande arbete startats upp. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 16 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är två genomförda, tio pågår och fyra är ännu inte påbörjade. Nämnderna bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt eller till viss del till uppfyllelse av nämndmålen. 10

Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Indikatorer Andelen inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 22,3 procent. Övriga indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Andelen ekologiska livsmedel har ökat från årsskiftet. Ett medvetet arbete pågår med att motivera och styra verksamheterna till att öka sina inköp av ekologiska artiklar. Trots detta är det tveksamt om målet 25 procent kommer att uppnås vid årets slut. Nya rutiner för nyanskaffning och försäljning av kommunorganisationens bilar har tagits fram och förväntas på sikt resultera i en ökad andel miljöbilar. Förbrukningen av fossila bränslen förväntas minska då både Grunnebacka skola och Fiskartorpet under året övergår till annan värmeförsörjning. Energianalys pågår av tekniska nämndens samtliga verksamheter och arbetet med energieffektiviseringsåtgärder i ishallen fortsätter. Vid årets slut beräknas införandet av matavfallsinsamlingen vara helt genomfört. För att tidigt skapa en medvetenhet om miljö och hållbar utveckling besöker tekniska förvaltningen kommunens förskolor och informerar om hur vi kan minimera och sortera vårt avfall och vad som är viktigt att tänka på kring uppströmsarbetet inom VA. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 17 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa pågår 15 och två är ännu inte påbörjade. Tekniska nämnden bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av nämndens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt eller till viss del till uppfyllelse av nämndmålen. 11

UPPFÖLJNING AV STRATEGISKA MÅL Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni 2013 om fyra strategiska mål för 2014: 1. Positiv befolkningsutveckling 2. Ökad måluppfyllelse i skolan 3. Minskat behov av försörjningsstöd 4. Fler sysselsatta De strategiska målen följs upp i delårsbokslut och årsredovisning. Därutöver följer kommunstyrelsen utvecklingen under året. Skolnämnden respektive socialnämnden föredrar muntligt i kommunstyrelsen två gånger per år vardera. I delårsbokslutet redovisas följande uppgifter: Positiv befolkningsutveckling Befolkningsutveckling totalt, dec 2013-juni 2014 Befolkningsutveckling för åldersgrupperna 0-16 år samt 24-45 år, juni månad 2012-2014 Antal inrikes inflyttade respektive utflyttade jan-juni 2014 fördelat på åldersgrupper. De mest förekommande kommunerna som invånare flyttar från respektive till. Befolkningsutveckling per församling utanför Kristinehamns tätort. Ökad måluppfyllelse i skolan Officiell statistik över betygsresultat presenteras senare i höst. Istället ges en sammanfattande beskrivning av det aktuella läget. Minskat behov av försörjningsstöd Kostnadsutveckling Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 2014 Orsaker till försörjningsstöd 2014 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushållstyp 2014 Orsak till ekonomiskt bistånd, ensamstående män under mars 2014 Fler sysselsatta Andelen arbetslösa redovisas både totalt (16-64 år) samt för åldersgruppen 18-24 år. Andelen arbetslösa i Kristinehamn jämförs med Värmlands län och Riket. För Kristinehamn redovisas andelen arbetslösa fördelat på kön och utrikesfödda. Andelen arbetslösa 18-24 år i jämförelse 2012-2014. Antalet 18-24 år som är öppet arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som fått arbete. 12

Positiv befolkningsutveckling Kristinehamns kommun strävar efter en positiv befolkningsutveckling och där målet är att antal invånare i åldersgrupperna 0-16 och 24-45 ska öka. Befolkningsutveckling kommunen totalt, december 2013 juni 2014 Befolkningsutveckling 2014 24 000 23 950 23 900 A n t a l 23 850 23 800 23 750 23 700 23 650 23 600 dec-13 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Folkmängd 2014 23 949 23 943 23 966 23 971 23 983 24 024 24 012 2013 December 23 949 2014 Januari 23 943 Februari 23 966 Mars 23 971 April 23 983 Maj 24 024 Juni 24 012 (+63) Kommentar: Kommunen har under första halvåret en positiv befolkningsutveckling (+63). 13

In- och utflyttning, antal födda, döda samt in- och utvandring. 120 Befolkningsutveckling januari - juni 2014 Kristinehamns kommun 100 80 60 40 20 0 Januari Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sep Okt Nov Dec Födda 16 15 21 23 20 13 Döda 28 26 23 32 31 25 Inflyttade 81 75 66 72 77 84 Utflyttade 91 66 92 73 60 99 Invandring 22 32 45 22 30 20 Utvandring 8 2 5 3 2 5 Kommentar: Födelseöverskott -57, inrikes flyttningsöverskott -26, invandringsöverskott +146 Kommunens befolkningsökning beror uteslutande på ett invandringsöverskott. Befolkningsutveckling åldersgrupperna 0-16 och 24-45, juni månad 2012/2013/2014 Befolkningutveckling åldersgrupp 0-16 samt 24-45, jämförelse juni 2012/2013/2014 6 000 5 000 4 000 3 000 0-16 24-45 2 000 1 000 0 2012/Juni månad 2013/Juni månad 2014/Juni månad 0-16 3 770 3 796 3 889 24-45 5 470 5 464 5 691 Kommentar: I förhållande till år 2012 har åldersgrupp 0-16 år ökat med 119 personer och åldersgrupp 24-45 år ökat med 221 personer. 14

Kommun Antal inrikes in- och utflyttade fördelat på åldersgrupper Antal inrikes in- och utflyttade fördelat på ålder, jan-juni 2014 140 120-18 -1 100 A n t a l 80 60 40 +7-14 -10 +16 +3 20-6 -3 0 0-5 6--15 16-18 19-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-- Utflyttade 28 40 15 122 134 51 43 18 20 10 Inflyttade 35 26 9 104 133 51 33 34 23 7 Kommentar: Endast i åldersgrupperna 0-5, 55-64 och 65-74 år är inrikes inflyttning större än utflyttning. Vart går flyttlasset? Från vilka kommuner kommer Kristinehamns nya invånare och till vilka kommuner flyttar Kristinehamnarna? Nedan presenteras de kommuner som under första halvåret 2014 har tio eller fler ut/inflyttade (Källa: SCB). Uppsala Västerås Arvika Hagfors Karlskoga De kommuner som har 10 el fler ut- el inflyttade till/från Kristinehamn jan-juni 2014 Örebro Degerfors Filipstad Karlstad Forshaga Storfors Göteborg Stockholm 0 10 20 30 40 50 60 70 Stockholm Göteborg Storfors Forshaga Karlstad Filipstad Degerfors Örebro Karlskoga Hagfors Arvika Västerås Uppsala Inflyttade 23 12 21 2 54 19 17 14 20 10 10 1 12 Utflyttade 19 30 9 16 64 11 10 15 25 5 1 20 6 15

Antal Befolkningsutveckling utanför Kristinehamns tätort (Rudskoga, Visnum, Ölme, Visnums-kil församling) Befolkningsutveckling församling, jan - juni 2014 2500 2000 1500 1000 500 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Rudskoga 662 665 664 664 670 670 Visnums-Kil 263 258 257 254 253 258 Visnum 2 228 2 243 2 271 2 274 2 302 2 305 Ölme 1 336 1 342 1 352 1 347 1 343 1 343 16

Ökad måluppfyllelse i skolan Betygsresultat Under våren 2014 har 221 elever i åk6 genomfört nationella prov. Prov i svenska/sva, matematik och engelska har samtliga elever skrivit. Dessutom har eleverna genomfört prov i något SO- och NO-ämne. Officiell statistik över resultaten 2014 är ännu inte tillgänglig men utdrag ur registren ger en fingervisning om utfallet. Godkänt resultat innebär sedan 2013 provbetyg E-A. I samband med att nytt betygssystem infördes 2013 ändrades även provens karaktär och resultaten från tidigare år är därför inte jämförbara. Andel elever i åk6 som fått minst godkänt resultat i nationella prov: lå12/13 (212 elever) lå13/14 (prel.)(221 elever) Sv 95,9% 93,2% Ma 90,3% 91% Eng 92,2% 92,3% Det verkar som om resultaten i svenska försämrats något medan resultaten i matematik visar en svag förbättring. Det finns variation mellan enheternas måluppfyllelse och denna statistik används som grund för diskussion mellan enheterna. Totalt 253 elever (120 flickor, 133 pojkar) lämnade grundskolans åk9 juni 2014. Officiell statistik över betygsresultat presenteras först senare i höst men en genomgång av betygskatalogerna visar att 18 elever (12 flickor, 6 pojkar) fick betyg som omfattade 300poäng eller mer. (Max för meritvärdet är 320 poäng). 25 elever (10 flickor, 15 pojkar) fick ett betyg som omsluter mindre än 100 poäng. 58 elever fick inte godkänt betyg i ett eller flera ämnen och saknar därmed fullständigt grundskolebetyg. Detta innebär dock inte att alla dessa är obehöriga till gymnasieskolans program. Insatser för förbättrad måluppfyllelse Läsåret 13/14 hade samtliga elever i högstadie- och gymnasieskolan tillgång till egen dator som ett stöd för sina studier. Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser har erbjudits lärarna i samtliga verksamheter för att ge ännu bättre förutsättningar att nyttja datorernas möjligheter. Under året har en stor satsning gjorts på kompetensutveckling för matematiklärare genom skolverkets Mattelyftet. Inför hösten 2014 startar nya grupper och planen är att kommunens samtliga matematiklärare ska få del av satsningen. I höst startar en kompetensutveckling i svenska för lärare som arbetar på mellan- och högstadiet. Kompetensutvecklingen syftar till att lärare skall mötas, utbyta erfarenheter, ta del av forskning samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för hur elevers läsning kan utvecklas. På detta sätt ökar lärarnas beredskap att utveckla sin undervisning. Kompetensutvecklingen anordnas av Karlstads universitet. 17

Utvecklingsarbetet med fokus på formativ bedömning har fortsatt genom bl.a. klassrumsbesök där elevernas förståelse och lärande under lektionerna stått i fokus. Undervisande lärare har planerat, genomfört och efterarbetat lektionstillfällen tillsammans med en utvecklingspedagog och på så sätt genom reflekterande samtal fått stöd i utvecklingen av sitt arbete. Hela arbetslag har fått inspirerande och utvecklande erfarenheter genom föreläsningar och workshops i syfte att utveckla undervisningen mot högre måluppfyllelse. Genomgående tema har varit planering och genomförande av lektioner där möjligheten att bedöma förmågor enligt läroplanernas mål stått i centrum. Utvecklingspedagogerna har agerat som stöd för rektorerna i deras arbete som pedagogiska ledare. Kompetensutveckling i matematik för personal i förskola och förskoleklass i form av matematikcirklar har genomförts för att utveckla matematiken i arbetet med yngre barn. Skolförvaltningens nya organisation hösten 2014 innebär fokus på större likvärdighet för samtliga barn och elever i kommunen. All elevhälsopersonal samlas hos en chef, elevhälsostrategen, i syfte att bättre nyttja olika kompetenser för hela verksamheten men även utveckla gemensamma metoder och synsätt som stöd för bättre måluppfyllelse. Antal elever antagna till nationellt program I juni 2014 lämnade 253 elever åk9 vid kommunens högstadieskolor. Vid antagning till gymnasiet krävs godkända betyg i minst 8 ämnen. Kristinehamns kommun erbjuder 10 nationella program och till dessa var 197 elever antagna i samband med sommaren. Bland dessa finns elever från andra kommuner. I början av höstterminen sker alltid förändringar och definitiv antagning kan redovisas först senare på hösten. De elever som saknar behörighet studerar vid något av Introduktionsprogrammen (IM). Avgångselevernas betyg från gymnasiet I samband med vårterminen 2014 fick 75 % av de elever som avslutade sin gymnasieutbildning vid Brogårdsskolan ut en gymnasieexamen. Vid Presterudsgymnasiet lämnade ca 50 % av eleverna åk3 med yrkesexamen. Årets avgångselever är de första som går ut med examen så det finns inga jämföra bara siffror. Officiell statistik kommer först senare men fortsatt utvecklingsarbete för ökad måluppfyllelse på gymnasiet är nödvändigt. Den som tar examen från ett högskoleförberedande program får alltid grundläggande behörighet till högskolan. En yrkesexamen visar att eleven har de kunskaper som behövs för att börja jobba inom yrket men ger också grundläggande behörighet till yrkeshögskolan. 18

Minskat behov av försörjningsstöd Socialnämndens arbete med att minska behovet av försörjningsstöd hos kommunens invånare påverkas av vad som för övrigt sker i samhället. Den viktigaste är naturligtvis tillgången på arbetstillfällen men också utbildningsnivå hos medborgarna och aktuella arbetsmarknadsåtgärder spelar stor roll. Socialnämnden driver idag ett större projekt som med resurser från resultatutjämningsreserven som ska pågå under tre års tid. Ca 240 personer ska under den tiden erbjudas en ettårig anställning i kommunens verksamheter för att på det sättet förbereda sig för annan anställning eller studier. Projektet har pågått under ett år och drygt 80 personer deltar nu i projektet. Det nya utredningsinstrumentet inom avdelningen för försörjningsstöd förväntas förbättra underlaget för beslut och uppföljning av ekonomiskt bistånd. 19

Försörjningsstöd (nettokostnad i tkr) Uppdaterad den 18/8-2014 Avvik föreg år 2009 2010 2011 2012 2013 2014 år i tkr Jan 1875 1781 1816 1929 2659 2603-57 Feb 1699 2244 1975 2181 2558 1769-788 Mar 2349 2525 2330 2558 2622 2662 40 Apr 2246 2333 2112 2200 2505 2656 151 Maj 2052 2080 2285 2468 2575 2364-211 Jun 2238 2301 2512 2270 2390 2475 86 Jul 2581 2428 2430 2349 2874 Aug 2193 1964 1999 2427 2855 Sep 2017 1875 1847 2325 2470 Okt 2401 2071 1979 2704 2408 Nov 2097 1925 2118 2279 2430 Dec 3088 2258 1964 1912 2009 Totalt 26836 25785 25368 27603 30356 14530-779 Budget 24700 24692,05 30000 Underskott -2903-5664 Försörjningsstödet har sjunkit i jämförelse med samma period föregående år med 800tkr. Förvaltningen ser dock att antalet E-bo, personer som efter beslut om uppehållstillstånd på eget initiativ flyttar till en kommun innan anvisning, ökar. Ofta uppstår då ett glapp innan de kan ingå i etableringsreformen på arbetsförmedlingen. Etableringsreformen är nu inne på sitt fjärde år sen den övergick i arbetsförmedlingens regi. Det är svårt att få fram underlag på hur många som går vidare till arbete, studier eller annan försörjning och hur många som vänder sig till kommunen för att söka ekonomiskt bistånd. 20

Som framgår av diagrammet är det ca 700 personer som erhåller ekonomiskt bistånd och som ingår i ca 400 hushåll 21

Den vanligaste orsaken till att kommunens invånare söker ekonomiskt bistånd är arbetslöshet. Många är unga och har inte kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Socialnämndens arbetsmarknadsprojekt vänder sig därför i första hand till unga vuxna. Som framgår av tabellen så är den största hushållstypen ensamstående män utan barn. 22

Nedan visar tabellen åldersintervall och orsak till utbetalt försörjningsstöd för den största gruppen, ensamstående män utan barn totalt 174 personer. Av dessa är 114 personer under 40 år. Denna tabell kommer att jämföras med oktobers siffror 2014 då samtliga i den första gruppen i projektet Kom I Jobb bör ha en anställning. 23

Fler sysselsatta Andel arbetslösa 16-64 år i jämförelse med Värmland och Riket Kristinehamn - andelen arbetslösa 16-64, i jämförelse med Värmland och Riket (Källa:AF) 2014 % 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sep Okt Nov Dec Kr-hamn 9,5 9,3 9,4 9,2 8,7 8,3 Värmland 7,8 7,6 7,4 7 6,6 6,4 Riket 6,9 6,7 6,5 6,2 6 6 Andel arbetslösa 16-64 år fördelat på kön och utrikesfödda Andelen arbetslösa i Kristinehamn, 16-64 år fördelade på kön och utrikesfödda. Januari - juni 2014 (Källa:AF) 35 30 25 20 15 10 5 0 Januari Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sep Okt Nov Dec Kvinna 8,6 8,5 8,3 8,1 7,7 7,4 Man 10,3 10,3 10,3 10,1 9,6 9,2 Kvinna (utrikesfödd) 21,3 21,7 22,2 19,7 19,8 18,8 Man (utrikesfödd) 26 27,9 29,6 28,4 29,1 26,1 24

% Andel arbetslösa i Kristinehamn 18-24 år i jämförelse med Värmland och Riket Andelen arbetslösa, 18-24 år, i jämförelse med Värmland och Riket (Källa: AF) jan-juni 2014 % 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sep Okt Nov Dec Kr-hamn 17,1 16,6 16,4 16,1 15,4 15,5 Värmland 13,5 13,3 12,7 11,8 11 11 Riket 10,1 9,9 9,4 8,8 8,2 8,7 Andel arbetslösa i Kristinehamn 18-24 år fördelat på kön och utrikesfödda 40 Andel arbetslösa, 18-24 år fördelat på kön och utrikesfödda (Källa:AF) jan-juni 2014 35 30 25 20 15 10 5 0 Januari Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sep Okt Nov Dec Kvinna 14,7 14 13,7 13,6 13 13,2 Man 19,6 19,1 19 18,3 17,6 17,7 Kvinna (utrikesfödd) 25,3 23,1 25,3 23,3 26,2 25,2 Man (utrikesfödd) 35,2 37,1 34,3 30,2 33,3 26,9 25

% Andel arbetslösa i Kristinehamn 18-24 år i jämförelse med 2012/2013/2014 Öppet arbetslösa + sökande i program med aktivitetsstöd, % andel av befolkningen 18-24 år. Jämförelse år 2012/2013/2014. 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 2012 17 17 16,9 15,7 14,2 16,3 16,1 18,4 18,8 18,3 18,7 17,9 2013 17,5 18,1 17,1 16,7 15 15,1 15 15,2 17 16,9 18,4 17,9 2014 17,1 16,6 16,4 16,1 15,4 15,5 Åldersgrupp 18-24 år, antal öppet arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd samt sökande som har fått arbete Antal Åldersgrupp 18-24 år, antal öppet arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har fått arbete. År 2014 (Källa:AF) 300 250 200 150 100 50 0 Januari Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sep Okt Nov Dec Öppet arbetslösa 97 74 72 74 92 131 Sökande i prog m akt.stöd 262 273 271 257 226 190 Sökande som fått arbete 42 34 33 38 41 81 26

PERSONALÖVERSIKT Löneöversyn 2014 Enligt de kollektivavtal kommunen är bunden av skall löneöversyn årligen genomföras. Översynen i år var klar till 1 april. De nya lönerna gäller från och med 2014-04-01. Extra satsning har gjorts i syfte att höja lönerna bland lärare/förskolelärare samt socialsekreterare med myndighetsutövning. Totalt sett kommer utfallet av löneöversynen 2014 ligga inom den budgeterade ramen så förvaltningarna kan kompenseras ekonomiskt utifrån löneökningarnas påverkan på respektive budget. Ledarutveckling Vid förra medarbetarundersökningen 2012 framkom det att de chefer som leder på distans, dvs har arbetsplatser som är bemannade dygnet runt veckans alla dagar önskade verktyg för att hantera de specifika situationer och problem de möter i sitt distansledarskap. Tillsammans med vår företagshälsovård togs därför ledarutvecklingsprogrammet Att Leda på distans fram. Alla chefer inom socialförvaltningen som har ett distansledarskap har medverkat. En uppföljande träff kommer att ske under hösten. Alla chefer som för fem eller fler år sedan gick en arbetsmiljöutbildning fick under våren gå en Bättre ArbetsMiljö-repetitionsutbildning. Företagshälsovård I linje med vår ambition att arbeta mer förebyggande tillsammans med vår företagshälsovård började vi under våren planera hur vi kan arbeta mer effektivt kring den upprepade korttidsfrånvaron. Vi kommer under hösten starta upp ett projekt gällande detta på socialförvaltningen. Ett verksamhetsområde har valts ut som projektgrupp och ett verksamhetsområde kommer arbeta enligt befintliga rutiner för att vi sedan ska kunna jämföra resultaten. Sjukfrånvaro Frånvaron avser hela kommunen januari till och med juni 2014. 27

EKONOMISK ÖVERSIKT DELÅRSBOKSLUT Resultat Periodens resultat uppgår till +36,8 Mkr (+ 23,2 Mkr) Verksamhetens nettokostnad under första halvåret uppgår till 568,2 Mkr (562,5 Mkr), Nettokostnaderna ökar med 1,0 % i förhållande till motsvarande period 2013. Bokförda nettokostnader utgör 47,3 % av årets budgeterade. Periodens resultat innefattar realisationsvinster med 3,4 Mkr. Periodens skatteintäkter inklusive statsbidrag och utjämning uppgår till 607,8 Mkr (586,2 Mkr). Skatteintäkterna ökar med 21,6 Mkr vilket motsvarar 3,7 %. Skatteintäkterna är påverkade av engångsbelopp avseende prognoser för slutavräkning 2013 och preliminäravräkning för 2014 med sammantaget 1,0 Mkr. Verksamhetens nettokostnad uppgår till 93,5 % (95,9 %) av skatteintäkterna. Kommunens likviditet uppgår vid halvårsskiftet till 99,7 Mkr (156,8 Mkr) och bedöms i nuläget som tillfredställande. Finansnettot uppvisar negativt saldo med 3,6 Mkr (-0,6 Mkr). Räntenivån är fortsatt låg. Den långfristiga Låneskulden uppgår till 303,3 Mkr (355,0 Mkr). Ingen nyupplåning har skett och amortering har verkställts med 9,7 Mkr. Investeringar Investeringsbudgeten för året inklusive balansposter uppgår till 264,7 Mkr (175,5 Mkr). Under första halvåret har 74,2 Mkr investerats av vilka 21,3 Mkr avser den avgiftsfinansierade verksamheten, 25,7 Mkr infrastruktur och fritidsanläggningar, 22,4 Mkr fastigheter och fastighetsförvärv samt 1,2 Mkr för maskiner, fordon och inventarier. Anläggningsavgifter har bokförts med 0,4 Mkr. Sammanfattning Av halvårsbokslutet kan följande iakttagelser göras: Lönekostnaden uppgår till 298,0 Mkr (283,7 Mkr) Lagstadgad arbetsgivaravgift uppgår till 89,9 Mkr (84,3 Mkr) Pensionskostnaden uppgår till 29,4 Mkr (26,3 Mkr) Försörjningsstödet uppgår till 13,2 Mkr (13,5 Mkr) Kostnaderna för institutionsvård ökar och uppgår till 19,9 Mkr (17,5 Mkr) Kostnaderna för hemtjänst redovisas till 52,8 Mkr (46,1) I interkommunala ersättningar för gymnasieelever har utbetalats 16,5 Mkr (19,5 Mkr) varav friskolor 8,5 mkr (8,6 Mkr) Låneräntor redovisas till 4,5 Mkr (5,2 Mkr) 28

Kommunala bolag Resultatredovisning (Mkr) Halvår Bokslut Halvår Prognos 2013 2013 2014 2014 Kristinehamnsbostäder AB 3,0-3,8 1,1 6,3 AB Kristinehamns Industrifastigheter 2,9 5,9 3,3 4,0 Kristinapalatset AB 0,1 0,1 0,1 0,0 Kristinehamns Fjärrvärme AB 4,1 2,0 2,6 0,3 Kristinehamns Elnät AB 3,8 8,4 5,1 5,1 Sammantaget visar bolagen ett delårsresultat på + 12,2 Mkr och i helårsprognos räknar man med ett resultat uppgående till + 15,7 Mkr. HELÅRSPROGNOS FÖR KOMMUNEN Resultatprognos Med utgångspunkt i nämndernas egna bedömningar pekar helårsprognosen på ett resultat på + 17,0 Mkr (exkl. realisationsvinster) vilket är 10,0 Mkr bättre än årets budget. Verksamhetens nettokostnad beräknas uppgå till 1 197,9 Mkr. Nettokostnadsökningen i förhållande till bokslut 2013 exklusive realisationsvinster och extraordinära intäkter uppgår till 39,9 Mkr vilket motsvarar 3,4 %. Den skattefinansierade verksamhetens prognostiserade nettoavvikelser uppgår sammantaget till + 0,2 Mkr. Avskrivningar beräknas till budgeterade 51,7 Mkr. Skatteintäkterna uppgår till 934,6 Mkr (921,6 Mkr) och Generella statsbidrag, beräknas till 282,1 Mkr (251,9 Mkr). Skatteintäkter inkl. Generella statsbidrag ökar med 43,2 Mkr (3,7 %) vilket sammantaget är 3,7 Mkr bättre än årets budgeterade. Finansnettot beräknas uppgå till -1,8 Mkr (-3,0 Mkr). I prognosen beräknas amorteringar ske med 21,0 Mkr i enlighet med upprättad budget. Måluppfyllelse Kommunens långsiktiga ekonomiska målsättning är att resultatet skall uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2014 har resultatmålet satts till 0,59 %. Det prognostiserade resultatet motsvarar ca 1,40 % av skatteintäkter och generella bidrag. I prognosen har inte beräknats med någon partiell inlösen av pensioner. Kommunen kommer att amortera låneskulden med 21 Mkr i enlighet med målsättningen. Upptagande av nya lån kommer att ske under hösten 2014 för finansiering av om-och tillbyggnad Fiskartorpet samt upparbetade kostnader VA-vålösund. De avgiftsfinansierade verksamheterna bedriver sin verksamhet med full kostnadstäckning. 29

Driftredovisning i sammandrag (Mkr) Nämnd Delår Budget Prognos Avvik 2014 2014 2014 KF/KS (inkl valnämnd, revision) 54,3 123,3 118,8 + 4,5 Socialnämnd 235,8 485,2 490,2-5,0 Skolnämnd 233,0 476,1 476,1 0 TN/skattefinans 31,1 67,9 67,9 0 TN/avgiftsfinans/VA - 2,8 0 + 0,5 + 0,5 TN/avgiftsfinans/Renhållning - 0,1-0,8-0,8 0 Kulturnämnd 9,9 19,7 19,1 + 0,6 Miljö/byggnadsnämnd 3,8 9,5 9,5 0 Överförmyndarnämnd 2,1 2,7 2,7-0 Gemensam lönenämnd 1,0 3,5 3,5 0 Separat redovisning lämnas för VA-verksamheten Budgetavvikelser Verksamheternas budgetavvikelser uppgår sammantaget till netto + 0,2 Mkr. Dock finns kostnadsöverskridanden som måste beaktas i den fortsatta ekonomiska planeringen inom Socialnämndens område avseende kostnader för institutionsplaceringar 6,0 Mkr. Socialnämnden har beslutat om åtgärder för att minska kostnaderna under kommande år. VA-verksamhetens överskott 0,5 Mkr kommer att fonderas alternativt upptas som skuld till abonnenterna. Sammantaget väntas pensionsutbetalningarna ge ett överskott mot budget med 2,0 Mkr. De prognoser över skatteutfall som kommit under våren visar ett bättre utfall än som tidigare aviserats. Skatteintäkterna inklusive generella bidrag beräknas ge ett överskott mot budget med ca 3,7 Mkr. Finansnettot beräknas ge ett budgetmässigt överskott med 2,2 Mkr. Investeringar(Mkr) Investeringsredovisning i sammandrag Delår Budget Prognos Verksamhet 2014 2014 2014 Fastigheter om-tillbyggn 22,0 36,4 36,9 Fastighetsförvärv 0,9 2,9 2,9 Infrastruktur 15,2 26,9 23,0 Fritidsanläggningar 3,9 10,0 6,7 Inventarier 1,2 7,2 5,3 Avgiftsfinans VA 26,9 47,3 46,8 Avgiftsfinans Renhållning 1,0 0,7 0,7 Ofördelat 0 138,8 129,8 De stora investeringarna 1: a halvåret avser om- och tillbyggnad Djurgårdsskolan, Infrastruktur Vålösundsområdet och avloppsreningsverk Fiskartorpet. Kommunens investeringsnivå väntas uppgå till 131,3 Mkr (65,0 Mkr). Investeringsutgiften andra halvåret beräknas uppgå till 60,4 Mkr. 30

Slutsatser/Kommentarer Resultatet för 2014 väntas bli lägre än tidigare år till största delen beroende av att tidigare år gynnats av engångsersättningar avseende AFA-återbetalningar. Budgetavvikelserna på totalnivå balanserar, men underskott finns inom socialnämnden avseende kostnader för institutionsplaceringar som måste hanteras i den fortsatta planeringen. Det förväntade resultatet kommer troligtvis inte att medge fortsatt inlösen av pensionsåtagande för att ytterligare sänka framtida pensionskostnader. Enligt senaste prognos från SKL väntas skatteintäkterna inkl. generella bidrag ge ett överskott med sammantaget 3,7 Mkr, vilket helt kan hänföras till preliminäravräkningen för 2014- års skatteintäkter. Arbetsmarknadsprojektet Kom i Jobb beräknas ge sänkta FSS utbetalningar med 1,7 Mkr, och finansiering med avsatta medel ur resultatutjämningsreserv (RUR) beräknas uppgå till ca 1,7 Mkr. I föreliggande prognos har inte kostnader för översvämning/skyfall beaktats. Samtliga tillkommande kostnader för detta kommer att redovisas som extraordinära i kommande bokslut. Kostnader för institutions- och familjehemsplaceringar ökar och beräknas ge ett underskott med ca 7 Mkr. Socialnämnden har beslutat om åtgärder för att utveckla stödet på hemmaplan till barn/unga och deras familjer. Finansiering kommer troligtvis att kunna ske inom ramen för RUR. Fortsatta volymökningar inom förskoleverksamheten kan innebära ett ökat resursbehov i närtid. Utifrån upprättad prognos görs bedömningen att balanskravet klaras. De prioriterade områdena befolkningsutveckling, arbetslöshet, försörjningsstöd och skolans måluppfyllelse kommer även fortsättningsvis att följas särskilt nogsamhet då volymförändringar inom dessa områden får en direkt effekt på det ekonomiska resultatet. I den ekonomiska planen för 2016 2017 ligger kostnadsreduceringar med sammantaget 20 Mkr motsvarande ca 1,5 % av nettokostnaden. Dessa reduceringar måste genomföras för att klara framtida resultat- och investeringsnivåer varför utrymmet för utökad eller ny verksamhet under kommande år kommer att vara ytterst begränsat. Redovisningsprinciper Delårsbokslut 2014 är upprättat efter samma redovisningsprinciper som årsbokslut 2013 och oförändrade i förhållande till tidigare delårsbokslut. 31

RESULTATRÄKNING (MKR) Halvårsbokslut 2013 Bokslut 2013 Halvårsbokslut 2014 Prognos 2014 Verksamhetens intäkter 146,9 325,8 163,6 Verksamhetens kostnader -683,7-1 406,1-707,5-1 146,2 Avskrivningar -25,6-51,1-24,3-51,7 Verksamhetens nettokostnad -562,4-1 131,4-568,2-1 197,9 Skatteintäkter 458,5 916,4 466,8 934,6 Generella statsbidrag 127,7 257,1 141,0 282,1 Finanisella intäkter 4,6 5,0 1,6 8,2 Finansiella kostnader -5,2-11,0-4,4-10,0 Resultat för extraordinära poster 23,2 36,1 36,8 17,0 Extraordinära poster FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 23,2 36,1 36,8 17,0 KASSAFLÖDESANALYS (MKR) Kassaflöde från löpande verksamhet 119,5 169,7 35,7 Kassaflöde från investeringsverksamhet -11,9-52,6-73,8 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -70,6-89,6-9,5 Årets kassaflöde 37,0 27,5-47,6 32