Ensam i sin profession i skolans värld

Thesis for licentiate degree 2008 Ensam i sin profession i skolans värld skolsköterskans upplevelser av förutsättningar att utöva och utveckla yrket Siv Morberg

Ensam i sin profession i skolans värld skolsköterskans upplevelser av förutsättningar att utöva och utveckla yrket Siv Morberg Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Sektionen för omvårdnad Stockholm 2008

De tryckta arbetena har tillstånd att reproduceras. Tryckt hos universitetsservice US-AB, digitaltryck, Stockholm, Sverige Siv Morberg ISBN 978-91-7409-158-8

Originalarbeten Morberg, S., Dellve, L., Karlsson, B., & Lagerström, M. (2006). Constructed space and legitimacy for health work in the educational system: Perspectives of school nurses. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 1: 236-244. Morberg, S., Lagerström, M., & Dellve, L. (2008). The perceived perceptions of head school nurses in developing school nursing role within schools. (Submitted).

Innehållsförteckning Inledning Bakgrund... 1 Skolhälsovårdens utveckling... 1 Skolhälsovårdens organisation och ledarskap... 2 Skolsköterskans professionella villkor i skolans kontext... 5 Problemformulering... 8 Syfte... 9 Metod... 9 Grounded theory... 9 Kvalitativa urval... 11 Datainsamling... 12 Etiska ställningstaganden... 14 Dataanalys... 15 Resultat... 15 Studie 1... 15 Studie 2... 17 Diskussion... 18 Metoddiskussion... 18 Resultatdiskussion... 19 Summary in English... 25 Referenser... 29 Tillkännagivanden... 35

Inledning Skolhälsovården är en del av hälso- och sjukvården i Sverige och en välkänd och respekterad verksamhet (Socialstyrelsen, 2004). Under decennier har skolhälsovården haft stor betydelse för att förebygga sjukdomar och främja en god hälsa för barn och ungdomar samt varit en del av samhällets förebyggande och hälsofrämjande arbete (SOU 2000:19). Att samhället har förväntningar på skolhälsovården i det hälsofrämjande arbetet uttrycks i ett flertal utredningar (SOU 1998:31; SOU 2000:19; Socialstyrelsen, 2004). Med skolhälsovård avses insatser av skolläkare och skolsköterska för att främja elevernas hälsa (Socialstyrelsen, 2004). Ansvaret för det svenska skolsystemet ligger på tre nivåer med skollagen på nationell nivå och skolplaner på kommunal nivå samt det operativa ansvaret på lokal nivå i de enskilda skolorna (Guldbrandsson & Bremberg, 2005). Enligt skollagen är kommunala och fristående skolor skyldiga att anordna skolhälsovård och skolhälsovården omfattar därmed alla barn och ungdomar. Skolhälsovårdens övergripande mål, som definieras i skollagen (SFS 1985:1 100), är att bevara och förbättra elevernas psykiska och fysiska hälsa och verka för sunda levnadsvanor. Förutsättningarna för att nå detta mål innebär ett samarbete med aktörer såväl inom som utom skolan som t ex. skolans rektor, lärare, övrig elevvårdspersonal, beslutsfattare inom kommunen samt övrig personal inom hälso- och sjukvård. Skolhälsovårdens arbetsfält gränsar till pedagogik, psykologi, medicin och socialt arbete. Skolhälsovårdens personal behöver ta del av den kunskap och forskning som finns inom alla dessa områden för att nå målen i skollagen då skolhälsovården enligt Socialstyrelsen (2004) intar en central roll i skolan och i det elevvårdande arbetet. Skolhälsovården är en resurs inom skolan med socialmedicinsk kompetens och utgör en del av samhällets skyddsnät som skall fånga upp och stödja elever med hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovården finns nära eleverna, i skolans vardag och når alla barn och ungdomar under en viktig del av deras utveckling. Samtidigt finns det behov av att skolhälsovården tydligare synliggör sin egen arena och sitt specifika kunskapsområde. Detta gäller i synnerhet skolsköterskans arbetsfält då nationella och internationella studier visar att skolsköterskors kunskap inte utnyttjas i sin fulla potential (Clausson, 2008), att skolhälsovårdens arbetsområde är otydligt och osynligt (Lightfoot & Bines, 2000), att skolsköterskans roll blivit ifrågasatt (Maughan, 2003; Winland & Shannon, 2004) och att det behövs forskning för att tydliggöra skolhälsovårdens arbete (Wainwright, Thomas & Jones, 2000). Den forskning som finns om skolsköterskans roll i skolhälsovården handlar till stor del om hur skolsköterskan utövar sitt arbete och sina arbetsuppgifter. Skolsköterskans tillgänglighet för eleverna anses vara central och studier har visat på betydelsen av interaktionen i mötet mellan skolsköterska och elev (Borup, 2000; Johansson & Ehnfors, 2006). Däremot finns det få studier som berör skolsköterskans profession, vilket gör att det finns skäl att intressera sig för hur möjligheterna ser ut för skolsköterskan att utöva sitt yrke i den svenska skolan. Denna studie bidrar därför till att lyfta fram skolsköterskans yrke och pekar på de problem som det kan innebära att utöva och utveckla yrket som ensam professionell bland yrkesutövare med annan profession. Studien visar också på hur skolsköterskor med ledningsansvar upplever sina möjligheter att utveckla skolhälsovården och skolsköterskans profession.

Referenser Abbott, A. (1988). The systems of professions. An Essay on the Division of Expert Labour. Chicago: The University of Chicago Press. Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan Resurser, organisering och praktik. Rapport i socialt arbete. (avhandling för doktorsexamen, Stockholms universitet). Benner, P. (1993). Från novis till expert. Lund: Studentlitteratur. Bentling, S. (1995). Sjuksköterskeprofessionen: vetenskapliga idéer och kunskapsutveckling. Stockholm: Liber utbildning. Berntsson, LT., Köhler, L., & Gustafsson, JE. (2001). Psychosomatic complaints in schoolchildren: a Nordic comparison. Scand J Public Health, 29, (1), 44-54. Bourdieu, P. (1992). Texter om de intellektuella. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag. Bourdieu, P. (1993). Kultursociologiska texter. I urval av Donald Broady och Mikael Palme. Stockholm: Salamander. Bourdieu, P. (1996). Homo academicus. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag. Bourdieu, P. (1997). Kultur och kritik (2:a uppl.). Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Bourdieu, P. (2000). Outline of a Theory of practice (14 th ed.). Cambridge: Cambridge University Press. Bondas, T. (2006). Paths to nursing leadership. Journal of Nursing Management, 14, 332-339. Borup, I. (2000). Pupils perceived benefits from the health dialogue: Associations with the office and work procedure of the school health nurse. Health Promotion International, 4, 313-320. Borup, I., & Holstein, BE. (2004). Social class variations in schoolchildren s self reported outcome of the health dialogue with the school health nurse. Scand J Caring Sci, 18, 343-350. Briggs, A. (2005). Middle Managers in English Further Education Colleges: Understanding and Modelling the Role. Educational Management Administration and Leadership, 33, (1), 27-50. Brante, T. (1989). Professioners identitet och samhälleliga villkor. I S Selander (Red.), Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: Professionaliseringens sociala grund (pp.37-55). Lund: Studentlitteratur. Bremberg, S. (2004). Elevhälsa teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Broady, D. (Red.). (1985). Kultur och utbildning. Om Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: Liber. 29

Broady, D. (1989). Kapital, habitus, fält. Några nyckelord i Pierre Bourdieus sociologi (arbetsrapport 1989:2). Stockholm: UHÄ. Broady,D. (1991). Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. Stockholm: HLS Förlag. Cernerud, L. (1988). Skolans hälsofostran och skolhälsovården i Sverige - förutsättningar och utvecklingstendenser i ett folkhälsoperspektiv. Göteborg: Nordiska Hälsovårdshögskolan. Charmaz, K. (1995). Grounded theory. In J.A. Smith, R. Harré & V. Langenhove (Eds.), Rethinking methods in Psychology (pp. 27-49). London: Sage. Charmaz, K. (2000). Grounded theory. In J.A. Smith & Y.S. Denzin (Eds.), Handbook of qualitative research (2 nd ed.). (pp. 509-535). London: Sage. Charmaz, K. (2006). Constructing Grounded Theory. A Practical Guide Through Qualitative Analysis. London: Sage. Clausson, E., Pettersson, K., & Berg, A. (2003). School nurses view of schoolchildren s health and their attitudes to document it in the school health record - a pilot study. Scand J Caring Sci, 17, 392-398. Clausson, E. (2008). School Health Nursing. Perceiving, recording and improving schoolchildren s health (avhandling för doktorsexamen). Göteborg: The Nordic School of Public health. Costante, C.C. (2001). School Health Nursing: Framework for the future, Part ll. The Journal of School Nursing, 17, (1), 3-11. Croghan, C., Johnson, C., & Aveyard, P. (2004). School nurses: policies, working practices, roles and value perceptions. Journal of Advanced Nursing, 47, (4), 377-385. Dellve, L., Henning-Abrahamsson, K., Trulsson, U., & Hallberg, L.R.-M. (2002). Grounded theory in public health research. I L.R.-M. Hallberg (Red.), Qualitative Methods in Public Health Research-Theoretical Foundations and Practical Examples (pp. 137-169). Lund: Studentlitteratur. Dellve, L., & Wikström, E. (2006). Hållbart ledarskap i sjukvården: utveckling av ledarskap och stödstrukturer ur ett individ-och organisationsperspektiv. VGR-rapport. Descoteaux, A. (2001). The School Nurse Manager: A Catalyst for Innovation in School Health Programming. The Journal of School Nursing, 17, (6), 296-299. Drakenberg, M. (Red.). (1997). Mellanchefer från ledningens redskap till verksamhetens motor. Lund: Studentlitteratur. Ekeberg, C., Lagerström, M., & Lützén, K. (1997). A conceptual framework for reducing role ambigiuty and facilating client empowerment. AAOHN Journal 45, (7), 342-348. Ellström, P-E. (1994). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Gotab. 30

Evertsson, L. (2002). Välfärdspolitik och kvinnoyrken. Organisation, välfärdsstat och professionaliseringens villkor (avhandling för doktorsexamen). Umeå: Umeå universitet. Gedda, B. (2001). Den offentliga hemligheten. En studie om sjuksköterskans pedagogiska funktion och kompetens i folkhälsoarbetet (avhandling för doktorsexamen). Göteborg: Göteborgs universitet. Glaser, B., & Strauss, A. (1967). The discovery of Grounded Theory: Strategies for qualitative research. New York: Aldine. Glaser, B. (1978). Theoretical Sensitivity: Advances in the Methodology of Grounded Theory. Mill Valley, CA: Sociology Press. Glaser, B. (1992). Basics of Grounded Theory analysis. Mill Valley, CA: Sociology Press. Glaser, B. (2001). The Grounded Theory Perspective: Conceptualisation contrasted with description. Mill Valley, CA: Sociology Press. Guldbrandsson, K., & Bremberg, S. (2005). Two approaches to school health promotion - a focus on health-related behaviours and general competencies. An ecological study of 24 Swedish municipalities. Health Promotion International, 21, (1), 37-44. Hallberg, L.R.-M. (2006). The core category of grounded theory: Making constant comparisons. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 1, 141-148. Hammarberg, L. (2001). En sund själ i en sund kropp: Hälsopolitik i Stockholms folkskolor 1880-1930(avhandling för doktorsexamen). Stockholm: HLS förlag. Henriksen, E. (2002). Understanding in Healthcare Organisations - a Prerequisite for Development (avhandling för doktorsexamen). Uppsala: Uppsala universitet. Herlitz, C.W. (1961). Skolhygienens historia. Stockholm: Norstedt. Heyman, I. (1995). Gånge hatt till Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverigesjuksköterskors avhandlingar 1974-1991 (avhandling för doktorsexamen). Göteborg: Daidalos. Härenstam, A., & Research-group M. (2005). Different development trends in working life and increasing occupational stress require new work environment strategies. WORK 24, 261-277. Johansson, A., & Ehnfors, M. (2006). Mental health-promoting dialogue of school nurses from the perspective of adolescent pupils. Vård i Norden, 26, (4), 10-13. Karlsson, B., Morberg, S., & Lagerström, M. (2006). Starka som individer men svaga som grupp. En kvalitativ studie om hur distriktssköterskor upplever sin arbetssituation och hur de ser på sitt yrke. Vård i Norden, 79, (26), 36-41. 31

Kihlgren, M. (Red.). Johansson, G., Engström, B., & Ekman, S-L. (2000). Sjuksköterskan, ledande och ledare inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Krueger, R.A. (1998a). Moderating Focus Groups. California: Sage. Krueger, R.A. (1998b). Developing Questions for Focus Groups. California: Sage. Kvale, S. (1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, K. (2008). Mellanchefer som utvecklar - om förutsättningar för hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg (avhandling för doktorsexamen). Linköping: Linköpings universitet. Lightfoot, J., & Bines, W. (2000). Working to keep school children healthy: the complementary roles of school staff and school nurses. Journal of Public Health Medicine 22, (1), 74-80. Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Mac Donald, K.M. (1995). The sociology of professions. London: Sage. Maughan, E. (2003). The Impact of School Nursing on School Performance: A Research Synthesis. Journal of School Nursing, 19, (3), 163-171. Morberg, S. (1999). Skolhälsovård - en idé i tiden. En studie av förutsättningarna för skolhälsovårdens framväxt under åren 1910-1944 (magisteruppsats). Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Morgan, D.L. (1998a). The Focus Group Guidebook. California: Sage. Morgan, D.L. (1998b). Planning Focus Groups. California: Sage. Myrin, B., & Lagerström, M. (2008). Sense of coherence and psychosocial factors among adolescents. Acta Paediatrica, 97, 805-811. Nilsson, K. (2003). Mandat- Makt- Management. En studie av hur vårdenhetschefernas ledarskap konstrueras (avhandling för doktorsexamen). Göteborg: Göteborgs universitet. Ohrlander, K. (1992). I barnens och nationens intresse (avhandling för doktorsexamen). Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Palmblad, E. (1989). Medicinen som samhällslära. Göteborg: Daidalos. Parkin, F. (1979). Marxism and Class Theory. A Bourgeois Critique. London: Tavistock Publications. Pousette, A. (2001). Feedback and Stress in human Service Organisations (Avhandling för doktorsexamen). Göteborg: Göteborgs universitet. 32

Reed, J., & Payton, V. R. (1996). Focus groups: issues of analysis and interpretation. Journal of Advanced Nursing, 26, 765-771. Richard, E. (1997). I första linjen. Arbetsledares mellanställning, kluvenhet och handlingsstrategier i tre organisationer (avhandling för doktorsexamen). Lund: Lunds universitet. Selander, S. (Red.). 1989) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur. SFS 1985:1100 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sidenvall, B. (1999). Mealprocedures in institutions for elderly people: a theoretical interpretation. Journal of Advanced Nursing, 30, (2), 319-328. Skagert, K., Dellve, L., Eklöf, M., Ljung, T., Pousette, A., & Ahlborg, G. (2007). Leadership and stress in public human service organisations: Acting shock absorber sustaining own integrity. Applied Ergonomics, 39, (6), 803-811. Socialstyrelsen. (1998). Skolhälsovården 1998. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2003). Hur bedrivs skolhälsovården i dag - förutsättningar och hinder. En studie omfattande nio kommuner 2003. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2005a). Granskning av skolhälsovård inom kommuner och fristående skolor i sju län. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2005b). Skolhälsovård. Granskning av skolhälsovården vid 14 friskolor i Stockholms län och Gotlands kommun. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2006). Skolhälsovård. Granskning av skolhälsovården vid 21 grundskolor (17 kommunala och 4 fristående skolor i 16 kommuner inom Västra Götalands och Hallands län). Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2007). Hälso-och sjukvård. Lägesrapport 2007. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2006:24. Socialstyrelsens författningssamling. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1944:20. Skolan i samhällets tjänst. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet. SOU 1998: 31. Det gäller livet. Slutbetänkande av Barnpsykiatrikommittén. Socialdepartementet. Stockholm: Fritzes. SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 33

Strauss, A., & Corbin, J. (1990). Basics of Qualitative Research. Grounded Theory Procedures and Techniques. California: Sage. Strauss, A., & Corbin, J. (1998). Bascis of qualitative research: techniques and procedures for developing grounded theory (2 nd ed.). California: Sage. Sundin, O. (2003). Informationsstrategier och yrkesidentiteter- en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen (avhandling för doktorsexamen). Borås: Bibliotekshögskolan i Borås och Göteborgs universitet. Torstendahl, R. (1989). Professionalisering, stat och kunskapsbas. Förutsättningar för en teoribildning. I S. Selander (Red.). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Professionaliseringens sociala grund (pp.23-36). Lund: Studentlitterstur. Tossavainen, K., Turunen, H., Jakonen, S., Tupala, M. & Vertio, H. (2004). School nurses as health counsellors in Finnish ENHPS schools. Health Education 104, 33-44. Wainwright, P., Thomas, J., & Jones, M. (2000). Health promotion and the role of the school nurse: a systematic review. Journal of Advanced Nursing 32, (5), 1083. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Winland, J., & Shannon, A. (2004). School staff s satisfaction with school health services. Journal of School Nursing, 20, (2), 101-106. 34

Tillkännagivanden Jag vill på detta sätt tacka alla er som på olika sätt hjälpt, stöttat och bidragit till att detta arbete har kunnat genomföras. Trots att stor sorg drabbade mig under arbetet med licentiatavhandlingen har det varit en intressant och lärorik tid som jag inte skulle vilja vara utan. Tack alla skolsköterskor som medverkat i intervjuer. Utan Er hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra. Min förhoppning är att de synpunkter som ni villigt delat med er av skall bidra till utveckling av skolsköterskans yrke. Tack till min huvudhandledare Monica Lagerström för all uppmuntran, allt stöd och engagemang under dessa år. Tack för att du alltid tålmodigt har funnits till hands när jag behövt kloka råd för att komma vidare och för att slutföra avhandlingen. Utan dig, din kunskap och erfarenhet hade jag inte hittat rätt i forskningens labyrint. Tack för att vi delat glädjeämnen och vedermödor och för alla trevliga stunder vi har haft under arbetets gång. Tack till min bihandledare Lotta Dellve. Genom din stora kunskap har du på ett vist sätt väglett mig genom den kvalitativa forskningens blindskär. Tack för din förmåga att se möjligheter när det ser omöjligt ut. Tack för att du har tagit dig tid för våra diskussioner både i Stockholm eller vid någon av våra telefonkonferenser, det har varit ovärderligt. Tack Birgitta Karlsson för vårt givande samarbete under intervjuerna med distriktssköterskor och skolsköterskor. Tack Maigun Edhborg, Inga-Britt Johansson, Birgitta Karlsson, Britta Myrin, Marina Reuterswärd och Malin Friberg för att ni med särskilt engagemang har läst och begrundat detta arbete. Tack Marina Reuterswärd och Britta Myrin för intressanta diskussioner om skolhälsovård. Tack till mina övriga kollegor i enheten för värdefulla synpunkter. Tack till alla vänner för att ni har visat intresse och bistått med hejarop. Tack till min kära familj för allt stöd och för att ni i slutfasen av detta arbete har påmint mig om att det också finns andra viktiga saker i livet. Ett särskilt tack till Christina och Lars, vad hade jag gjort utan er språkliga och tekniska support! 35