Nummer 2 Lärarfackligt För dig som är ombud i Lärarförbundet FEBRUARI 2013 Låt lärare vara lärare! Grundskollärares tid för planering och efterarbete har aldrig varit så kort som idag endast 15 minuter per lektion. Nu kräver Lärarförbundet att den den administrativa bördan minskar och tiden för lektionsplanering ökar. Läs mer på våra temasidor. Lärarlöner lägre i friskolor 6 På rätt kurs med Lärarförbundet 7-8 Träffa dina nya kollegor 9-10
I en ny undersökning från Lärarförbundet framgår det att grundskollärares tid för planering och efterarbete aldrig har varit så kort som idag endast 15 minuter per lektion. Det är på tok för lite för att planera och tillgodose alla elever, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande. I undersökningen har 2800 lärare i grundskolan svarat på hur mycket tid de lägger på olika arbetsuppgifter. En lärare har ynka 15 minuter per lektion att förbereda och efterarbeta den. 15 minuter är på tok för litet för att planera och tillgodose alla elever i en klass på säg 25 elever, säger Eva-Lis Sirén. Tema: arbetsbelastning En kvart till för- och efterarbete räcker inte långt Vad händer med själva kärnan i läraruppdraget, undervisningen, när arbetsbördan ökar? En ny undersökning bland grundskol lärare visar att planering och efterarbete av lektioner får stryka på foten. Annat arbete dominerar stort en vanlig skolvecka. Våra fem krav Hinner inte med 90 procent av de tillfrågade lärarna uppger att de inte hinner med alls eller har svårt att hinna med att förbereda sina lektioner. Nu ser vi konsekvenserna av den massiva våg av reformer som sköljt över lärarna de senaste åren. Lärare tvingas vara så mycket mer än bara lärare. Ingen yrkeskår ska behöva ha så höga krav och så dålig uppbackning, säger Eva-Lis Sirén. Lärares arbetsbelastning har ökat dramatiskt de senaste fem åren, särskilt vad gäller administrativa arbetsuppgifter. Lärare sticker ut i varje mätning som handlar om stress och arbetsbörda jämfört med andra yrkesgrupper. Samtidigt försämras resultaten i skolan. Om regeringen vill lägga på lärarna fler arbetsuppgifter måste något annat bort. Det är tufft, men helt nödvändigt. Att lärare får tid att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, det tjänar både eleverna och Sverige på, säger Eva-Lis Sirén. Det här är Lärarförbundets krav för att minska den administrativa bördan och öka tiden för lektionsplanering: m Det är överfullt på lärares bord fler uppgifter måste tas bort. Varje ny reform i skolan måste matchas med resurser i form av tid och pengar. m Minska administrationen. m Ta bort formella krav på skriftliga omdömen i hela grundskolan och låt bli att införa nya nationella prov och tidigare betyg. m Anställ fler speciallärare för särskilt stöd, utredningar och åtgärdsprogram. m Ge mer resurser till IT-stöd, administration, rastvärd med mera. Mer och mer läggs på men inget tas bort Anette Petersson, högstadielärare, Malmö. Mer och mer läggs på lärarna, men inget tas bort. Så sammanfattar Anette Petersson, högstadielärare från Malmö, lärarnas situation. Om vi hade mindre tid att lägga på administration är jag säker på att vi skulle nå en ökad måluppfyllelse. Då skulle vi ha tid att ge rätt stöd till de elever som behöver det, säger Anette Petersson. Hon har arbetat som lärare sedan 2008 och tycker att arbetsbelastningen hela tiden har ökat. Undervisningstiden, konferenstiden, arbetsuppgifterna allt utökas ständigt. Men ingenting annat tas bort, säger hon. Det kan bland annat handla om nya rutiner för åtgärdsprogram som kräver mer för- och efterarbete. Allt kommer också ovanifrån, det här är inget som vi lärare förfogar över. Vi vill rationalisera och slippa göra dubbelarbete, men den möjligheten finns inte i dag. Förutom att Anette Petersson lägger mycket av sin fritid på att jobba kvällar och söndagar varje vecka är inget undantag så finns det en del uppgifter som inte ens hinns med. Att följa upp frånvaro är inget som jag hinner med dagligen. Ibland måste jag skicka sms och sedan ringa upp föräldrarna en eller två dagar senare, säger Anette Petersson. 2 Lärarfackligt nr 2 2013
Tema: arbetsbelastning Filmer på Lärarkanalen.se om arbetsbelastning och arbetstid. Film 1 (överst från vänster) Sally Gordon, regionombudsman, reder ut begreppen kring lagar och avtal om arbetstid. Film 2: Malin Tufvesson, biträdande förbundssekreterare och Lars Svensson, utredare, om den tid som läggs på olika arbetsuppgifter samt samarbete lärare emellan. Film 3: Erik Hallsenius, ombudsman, om kopplingen melllan arbetsbelastning och arbetsmiljö. Film 4: Mathias Åström, förhandlingschef, om det kommunala avtalet och arbetstidsfrågan. Film 5: Robert Nilsson, ombudsman, om webbverktyget Min arbetstid. Film 6: förbundsordförande Eva-Lis Sirén om Lärarförbundets aktuella rapport. Snacka om arbetsbelastning Det finns saker som du som ombud, dina kollegor och din skolledare kan göra för att ta kontroll över arbetstid och arbetsbelastning. Se en eller flera filmer och börja diskutera och planera. Lärarförbundet ställer krav på politikerna att minska lärares arbetsbörda och rensa bland arbetsuppgifterna. Flera krav har redan tillgodosetts, med borttagna vab-intyg och regeringens senaste löfte om att minska på skriftliga omdömen. Men samtidigt behöver du som är lärare, tillsammans med din chef och dina kollegor, arbeta strukturerat för att få grepp om din arbetssituation och din arbetstid. Du som är ombud ta första steget Ett första steg kan vara att samla några kollegor för att diskutera dessa frågor. Du kan välja att göra ett kortare upplägg eller en heldag på din skola. Som utgångspunkt för diskussionerna kan ni välja en eller flera filmer på Lärarkanalen. Ett sätt att få igång samtalet kan vara att ställa frågor om det var något nytt i filmen eller som ni inte har reflekterat över? Du kan också välja att använda det diskussionunderlag som finns på nästa sida. Fördjupning med Lärarmötet Om du vill fördjupa dig ytterligare kan du anmäla dig till Lärarmötet i april som handlar om arbetstid i grund- och gymnasieskolan. Du hittar filmerna på Lärarkanalen.se Film 1: Lagar och avtal: lararkanalen.se/video/7217543/ Film 2: Arbetsuppgifter och samarbete: lararkanalen.se/video/7188473 Film 3: Erik Hallsenius om arbetsmiljö: lararkanalen.se/video/7798122 Film 4 Mathias Åström om avtal: lararkanalen.se/video/7187987 Film 5: Webbverktyget Min arbetstid: lararkanalen.se/video/7048651 Film 6: Eva-Lis Sirén om arbetsbelastning: lararkanalen.se/video/7741799 Diskussionsunderlag arbetsbelastning Lärarfackligt nr 2 2013 3
Tema: arbetsbelastning Diskussionunderlag arbetsbelastning Här har vi samlat ett förslag på frågor som ni kan ha som diskussionsunderlag till filmerna. Lägg gärna till egna frågor, tankar och funderingar som har uppkommit efter att efter att ni har sett en eller flera av filmerna. Arbetstid (film 1 och film 4) l Var det något i filmen som var nytt för oss? l Gör vi skillnad på vad som är reglerad tid, oreglerad tid, övertid, fritid eller förtroendetid? Flyter de in i varandra? Kan du styra själv över förtroendetiden? l Räcker tiden till? Om inte, vad är det som inte hinns med? l Vad är det som tar mest tid och ger minst i utbyte? Vad kan lättast ta bort utan att påverka kvaliteten på undervisningen? l Går det att prata med arbetsgivaren om de här sakerna? Om inte, varför är det svårt? l Har det senaste avtalet påverkat arbetsbelastningen? I så fall hur? Hur bör nästa avtal ta upp arbetsbelastning? Kollegialt lärande (film 2) l Hur fungerar det kollegiala lärandet på skolan? Hur mycket samarbetar och diskuterar vi kollegor emellan? Kan det utvecklas för att minska arbetsbelastningen? l Hur fungerar mötesstrukturen på vår skola? Kan den förbättras? Arbetsmiljö och arbetsbelastning (film 3) l Hög arbetsbelastning kan påverka arbetsmiljön. Märks det på vår skola och i så all hur? l Finns det andra faktorer som påverkar arbetsbelastningen? Lokaler som inte håller måttet eller med dålig logistik sinsemellan? Buller? Kan det påverkas till det bättre? Webbverktyget Min arbetstid (film 5) l Har vi använt webbverktyget Min arbetstid? Vilken nytta har vi haft av det? l Kan vertyget utvecklas? På vilket sätt? Tid till för- och efterarbete (film 6) l Lärarförbundets aktuella rapport Låt lärare vara lärare visar att när skriftliga omdömen, betyg, utvecklingssamtal och alla planer är genomförda har lärare bara 15 minuter kvar till för- och efterarbete. Hur fungerar det på vår skola? Rapporten hittar du på lararforbundet. se/materialkatalogen. Låt lärare vara lärare Perspektiv på läraryrket ARBETSBELASTNING 4 Lärarfackligt nr 2 2013
4steg till en bättre arbetsmiljö Stress kan vara ett stort arbetsmiljöproblem. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och du som ombud kan vara med och bevaka frågan. Din arbetsgivare har en skyldighet att ha systematisk koll på arbetsmiljön. Kontrollen ska göras i fyra återkommande steg: Hinner du med ditt arbete? Tema: arbetsbelastning 1. Undersöka vilka risker som finns. Undersökningarna kan vara såväl arbetsmiljöenkäter som traditionell skyddsrond. Undersökningen ska göras så att kända risker blir synliga. För läraryrket är det stress, ljud, luft samt hot och våld som är de stora frågorna.saknas kunskap? Gör några egna stickprov. 2. Göra en riskbedömning. Riskbedömningen ska ta hänsyn till både hur sannolikt det är att risken inträffar och vilka konsekvenser det får för hälsan. Är stress vanligt förekommande är till exempel risken för utmattningssyndrom och depression stora, och konsekvenserna kan bli långa sjukskrivningar. 3. Åtgärda, eller planera för åtgärder. Det kan handla om allt från en tvåårsplan för att se över ventilationen till en arbetsanpassning för stressade personer. Är problemet känt? Kräv åtgärder direkt! 4. Följa upp. Är det bättre luft? Är det färre som är stressade? FOmbudsuppgift: Sprid vårt test bland dina kollegor Acceptabelt Kan bli bättre Måste förbättras Kan du koppla av/sova gott? Är du ljudkänslig vid arbetsdagens slut? Ställs det krav som du har svårt att leva upp till? Är arbetsbelastning ofta, eller ibland, mycket hög? Har du och arbetskamraterna stöd i varandra? Upplever du det svårt att hålla koncentrationen under arbetsdagen? Många negativa svar? Återkoppla till medlemmarna och be om stöd för att uppvakta chefen med konkreta frågor: Vad ska göras? Vem är ansvarig? När ska det vara gjort? Är du missnöjd med den ansvariges svar? Kontakta din avdelning, huvudskyddsombud eller regionalt skyddsombud. Enskilda, oroande svar? Arbetet får inte organiseras så att det innebär risk. Innebär arbetet risk för ohälsa har man rätt till arbetsanpassning utan att det ska krävas sjukskrivning på deltid. Uppmuntra den det berör att skriva ner konkreta exempel, gärna i form av en tillbudsanmälan, och att ta upp dem med chefen. Erbjud dig eventuellt att vara med. Lärarfackligt nr 2 2013 5
lararforbundet.se/avtal2012 Förskollärare och fritidspedagog Grundskollärare Gymnasielärare Kr/mån Olika i fristående och kommunala Lärarlöner Vår granskning visar att lägre det finns en löneskillnad i friskolor mellan kommunal och privat sektor som inte beror på åldersstruktur eller geografi. Vi kan konstatera att för förskollärare och fritidspedagoger skiljer i praktiken ingenting i lön En undersökning från Lärarförbundet visar att lärarl mellan sektorerna. I takt med att eleverna blir äldre, ökar skillnaden i lön mellan lärare i privat och kommunal sektor. Grundskollärare önerna, konkurrenssituationen till trots, i fristående är ännu skolor lägre i tjänar nästan 500 kronor mindre i månaden än de i kommunala skolor. För fristående gymnasielärare skolor. är motsvarande skillnad 1 700 kronor. Genomsnittslönen för kommunalt anställda lärare har ökat med mer än de 4,2 procent som deras avtal garanterade för 2012, vilket är mer än vad övriga avtal gav. Får inte de privat anställda lärarna rejäla lönepåslag när nya avtal tecknas 2013, kommer gapet till de kommunalt anställda lärarna öka ytterligare. Fristående skolor vill gärna framstå som bättre än de kommunala, med goda studieresultat och effektiv resursanvändning. En ny undersökning från Lärarförbundet visar däremot att lärarlönerna, konkurrenssituationen till att höja lärarlönerna är stor. trots, är ännu lägre i fristående skolor. Det är fullständigt oacceptabelt att de fristående skolorna väljer att inte investera i sina lärare. Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola och då gäller det att locka de bästa lärarna till yrket, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Statistiken kommer från det största privata avtalsområdet för lärare, Almega tjänsteföretagen, och visar att grundskollärare i fristående skolor tjänar nästan 500 kronor mindre i månaden än i motsvarande kommunala skolor. För gymnasielärare är skillnaden ännu större. Där handlar det om en skillnad på 1700 kronor. Faktum är att de fristående skolorna borde ha råd att betala minst lika LärarLöner år 2011 22 000 23 000 24 000 25 000 26 000 27 000 28 000 29 000 30 000 Almega Tjänsteföretagen Källa: Lärarförbundets lönestatistik, standardvägd utifrån ålder och kommuntyp Sveriges Kommuner och landsting Grundskollärare i fristående skolor tjänar nästan 500 kronor mindre i månaden än i motsvarande kommunala skolor mycket i löner som de kommunala skolorna. Skillnaden är slående och utan rimlig förklaring, säger Eva-Lis Sirén Inom kort drar avtalsrörelsen igång för många lärare i fristående skolor. 2013-års avtalsrörelse måste ge lärarna i fristående skolor rejäla lönelyft. Nu är det upp till bevis, säger Eva- Lis Sirén. Lönen är en nyckelfråga för att höja kvaliteten i skolan och för att fler ska vilja vara och bli lärare. De fristående skolornas såväl som kommunernas utmaning Klokt i bok om lärarlöner De senaste årens skoldebatt Skolpengen har dominerats möjliggör högre av frågan löner om lärarnas löner. Och lärarna har inte varit ensamma om att prata om frågan. Många politiker, samhällsdebattörer och andra har uttalat sitt stöd för att lärarnas löner måste upp. såväl kommunala som fristående skolor. Vi har nu samlat några av alla dessa citat och utfästelser i en Lägre lärartäthet i fristående skolor citatbok: Klokt om lärarlöner. För mig, och alla andra som jobbar med att driva frågan om lärarnas löner, är detta läsning som gör en glad! Här finns alltifrån Anders Borg, Jan Björklund och Annie Lööf till kommunalråd citerade. Men även oväntade citat som till exempel Carola Häggkvist, som i sin blogg reflekterar över lärarnas roll efter ett föräldramöte i sin sons skola: Tänk vilket enormt viktigt arbete och engagemang som lärarna har gentemot våra barn och deras framtid. För nationen framtid. De, läraryrket (och sjukvårdarna) borde absolut ha bättre lön med tanke på vikten för deras grund i livet och mångas välbefinnande. Beställ boken på lararforbundet.se/materialkatalogen och använd den för att dela ut till människor du vill påverka för högre lärarlöner. 6 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Vill du läsa hela undersökningen? Ladda ner den på lararforbundet.se/lonebloggen. Har fristående skolor råd att betala lika mycket? KLOKT OM HÖGRE LÄRARLÖNER Faktum är att de fristående skolorna borde ha råd att b mer i löner som de kommunala skolorna. Det finns för högre löner i friskolan, genom ersättningssysteme heten i de fristående skolorna. I dag finns ett ersättningssystem, skolpengen, som en munen betalar ut ett belopp för varje elev. Detta gäller nen är fristående eller kommunal. Det medför att om den kommunala skolan blir högre, kommer även skolp Förra året slöts ett nytt kommunalt löneavtal som för ningar på lägst 4,2 procent. Det innebär att skolpenge På ett viktigt område skiljer sig de fristående skolorna har lägre lärartäthet. Fristående skolor finns i huvuds delarna i landet, där lärartätheten är lägre också i den även när man tar hänsyn till det har fristående skolor Eftersom den totala lönesumman ska delas på färre p skolor kunna betala mer i lön än de kommunala. Men ende, som visats ovan, betalar mindre för jämförbara Mathias Åström Lärarförbundets förhandlingschef lararforbundet.se/ lonebloggen Läs allt om alla avtal som är på gång lararforbundet.se/avtal2013 6 Lärarfackligt nr 2 2013
KOMPETENS- UTVECKLING FÖR OMBUD Rätt kurs för dig! Du som är arbetsplats- eller skyddsombud är viktig både för dina medlemmar och för Lärarförbundet. Du är en kraft i utvecklingsarbetet på arbetsplatsen och en länk mellan medlemmarna och avdelningsstyrelsen. Därför satsar vi mycket på att du ska få förutsättningar och kompetensutveckling i ditt uppdrag. Här tipsar vi om kurser du kan gå som ombud och sådant som kanske kan locka dig att bli än mer engagerad och aktiv i en av våra många styrelser runt om i landet. OMBUDSUTBILDNING Ny som ombud? Då är det här utbildningen för dig. Utbildningen syftar till att du som ombud ska forma ditt uppdrag så att det fungerar på din arbetsplats, i relation till medlemmar, chef och inom ramen för Lärarförbundet. Du får veta mer om medlemskapets värde och hur du kan kommunicera det. Du får kunskap om praktiska och arbetsrättsliga förutsättningar för inflytande. Du får träffa andra ombud som också är nya i sitt uppdrag. Denna grundutbildning omfattar tre dagar samt en hemuppgift. Lär dig mer Har du varit fackligt förtroendevald en tid och skaffat dig erfarenheter och kunskaper genom att delta i den lokala ombudsutbildningen? Då är det dags för nästa kliv. Kontakta då studieorganisatören i din lokalavdelning som hjälper dig att söka till våra behovsstyrda regionala utbildningar eller till kursen Fackligt inflytande i arbetet. FACKLIGT INFLYTANDE I ARBETET Har du gått den grundläggande utbildningen för ombud och vill gå vidare? Då är det här utbildningen är för dig. Här får du, tillsammans med andra fackligt förtroendevalda, utveckla dina färdigheter att kunna identifiera och analysera problem på arbetsplatsen. Och hitta strategier och handlingsvägar för att lösa dem. Utbildningen genomförs vanligtvis i två dagar vid tre tillfällen, (2+2+2), varav de två dagarna i mitten används för ett hemarbete. Före, under och efter utbildningen har du tillgång till en kursportal där du får tillfälle att presentera dig, möta dina kurskamrater och kursledare och reflektera tillsammans. Vill du lära mer om arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna är en våra stora och viktiga frågor. Lärare har ofta en mycket ansträngd arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Du kan vara med och göra arbetsmiljön bättre på din skola. Målet är att du som blivit skyddsombud, snabbt ska få en första introduktion i uppdraget och att du har kontinuerlig kontakt med styrelsen. SKYDDSOMBUDENS UTBILDNING Denna kurs är Lärarförbundets introduktion i arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen och utgör tillsammans med arbetsgivarens utbildning den grund som du RIV UR OCH SPARA! Lärarfackligt 7 nr nr 22 2013 7
behöver för ditt uppdrag. Skyddsombudens utbildning är till för dig som är nytt skyddsombud eller arbetsplatsombud och är en orientering i vilka lagar och regler som gäller och utgör samtidigt ett första steg för att aktivt agera i arbetsmiljöfrågor. Det är en fördel om du som ombud först gått den grundläggande ombudsutbildningen. Kursen omfattar två heldagar med ett mindre hemarbete däremellan. ARBETSMILJÖUTBILDNINGEN En utbildning för dig som vill utveckla dig själv, arbetsmiljöarbetet i avdelningen och samverkan med arbetsgivaren. Du är förtroendevald som samverkar med arbetsgivare och/eller ger stöd till medlemmar vid rehabilitering och arbetsskador och har genomgått Grundläggande Ombudsutbildning och Fackligt Inflytande i Arbetslivet (FIA). Du och avdelningen väljer ett område inom arbetsmiljön som du utvecklar och arbetar med under utbildningen. Utbildningen ger dig och avdelningen aktionsberedskap för ett proaktivt arbetsmiljöarbete med skolans och lärares behov i fokus. Från utveckling till förändring, genom belastning och sjukdomsbegrepp och socialförsäkringsfrågor till hur vi på bästa sätt samverkar och formar den bästa arbetsmiljön. Utbildningen leds av regionombudsmän vid totalt sex heldagar. Hemarbete kopplat till innehållet ligger mellan de olika tillfällena. ARBETSRÄTTSUTBILDNING Ha rätt om arbetsrätt! En utbildning för dig som vill utvecklas i din roll som förtroendevald inom det arbetsrättsliga området. Du ska ha gått kursen fackligt inflytande i arbetet (FIA) eller ha motsvarande kompetens och ha förhandlingsuppdrag samt företräda medlemmar. Du väljer, utifrån olika arbetsrättsliga områden, ett förbättringsarbete som avdelningen behöver utveckla. Utbildningen leds av regionombudsmän vid totalt sex heldagar. Hemarbete kopplat till innehållet ligger mellan de olika tillfällena. KOMMUNAL SKOLEKONOMI Håll koll på kosingen! Under året lanserar vi en ny utbildning riktad till styrelseledamöter med syftet att utveckla Lärarförbundets lokala arbete med att öka resurserna till skolan och lärares inflytande över hur resurserna används. Genom att söka kopplingen mellan skolor och förskolors eget kvalitetsarbete och fackligt inflytande vill vi hitta nya vägar att åstadkomma förbättringar. Utbildningen omfattar tre dagar med mellanliggande hemuppgifter och vänder sig till fackligt förtroendevalda med förhandlingsuppdrag mot kommuner. Den testas först i mindre skala men kommer att erbjudas alla avdelningar under senhösten 2013. Anmäl dig på lararforbundet.se /kurser! RIV UR OCH SPARA! 8 lararforbundet.se/kurser Lärarfackligt nr 2 2013
Ett bollplank i professionsfrågor för lärare På lararforbundet.se/minkollega finns nu 23 lärare och skolledare, kollegor, presenterade med namn, lärarkategori, ort, mobilnummer och e-postadress. Min kollega är en helt ny tjänst för att Lärarförbundets medlemmar alltid ska kunna ha en kollega som bollplank och slippa stå ensamma när de behöver någon att diskutera med. De är 23 stycken, dina nya kollegor. De är lärare och skolledare, och alla lärare ska kunna ringa dem för att diskutera professionsfrågor. Det kan handla om allt som gäller yrkesrollen, som lektionstips, föräldrakontakter, samarbetet i arbetslaget och med skolledningen, och yrkesetiska dilemman. Många frågor kan lärarna förstås lösa i diskussioner på arbetsplatsen, men om man saknar nätverk eller vill ha en utomstående att prata med är Min kollega ett alternativ. Tjänsten ersätter inte vår medlemsservice, eftersom denna tjänst handlar om att coacha lärare i professionsfrågor och inte i traditionellt fackliga frågor. Om en lärare däremot behöver samtala med en annan lärare, så är det Min kollega som gäller. Läraren kan höra av sig antingen på telefon eller via mejl till den kollega den önskar få kontakt med. Svar får du inom 48 timmar helgfri vardag. Läraren som ringer kan vara anonym och alla lärare och skolledare som deltar i Min kollega har tystnadsplikt. Det som sägs mellan dig och den du har kontakt med stannar mellan er två. Kollegorna ska ha ett coachande förhållningssätt som hjälper läraren på vägen till att fatta egna professionella beslut i alla de komplicerade situationer som han/hon kan ställas inför i sin yrkesutövning. Läs mer om Lärarförbundets nya satsning på lararforbundet. se/minkollega. Ombudsuppgift:Sätt upp affischen och tipsa dina kollegor om F vår nya tjänst Min kollega. Susanne Karlbom......är grundskollärare i engelska och franska i grundskolans senare år. Varför ställer du upp som kollega? Gud vad fiffigt var min tanke när jag första gången fick höra om detta. Själv skulle jag gärna vilja ha någon att ringa till ibland. Jag tror också att det är utvecklande för mig att själv ta emot samtal. Vilka reaktioner har du fått på ditt deltagande? Jag har fått mycket positiva kommentar erfrån kollegor som tycker det är en klok ide och att det är bra någon äntligen tar och startar en bra tjänst för lärare. Vilka frågor tror du att kommer att få? Frågor som har med vardagen i skolan att göra. Det vore kul att få frågor som hur man kan uppmuntra elever att lära sig språk och hur lägga upp bra undervisning. Annat kan vara hur man lägger upp nationella prov eller andra praktiska frågor. Finns det stort behov av en kollega per telefon eller mail? Jag är helt säker på att behovet finns men är rädd att man kanske inte tar sig tid att ringa. Man kan vara anonym och jag hoppas och tror att man inte skäms för att ringa. Det behöver verkligen inte vara nå- Lärarfackligt nr 2 2013 9
Behöver du ett bollplank? Ring Min kollega! Här är några av kollegorna du kan ringa. Från vänster: Lina Rask, Anders Vilhelmsson, Eiwor Börgesson Jonsson, Ola Qvarnström, Carina Lavén och Susanna Karlbom. De flesta lärarfrågor kan du säkert diskutera med dina närmaste kollegor. Men om du saknar dialog på jobbet, eller bara undrar hur en utomstående skulle se på saken, kan du kontakta Min kollega. Min kollega är lärare och skolledare från olika skolformer. Du kontaktar dem via telefon eller e-post och får ett svar så snart som möjligt eller senast inom 48 timmar (ej helger). Alla kollegor presenteras på lararforbundet.se/minkollega. Med Min kollega kan du till exempel prata om undervisning, föräldrakontakter eller yrkesetiska frågor. Din avdelning eller Medlemsservice svarar som vanligt på frågor om din anställning eller ditt medlemskap. 10 Lärarfackligt nr 2 2013
Gör ett aktivt pensionsval! I en gemensam satsning vill Lärarförebundet och Lärarnas Riksförbund, främst vid möten på arbetsplatser, uppmärksamma varje medlem på vikten av att göra ett aktivt pensionsval. Satsningen som sker tillsammans med Lärarfonder och Folksam pågår till och med maj. Vid mötet informeras medlemmarna dels om vikten av att göra ett aktivt pensionsval, dels erbjuds kostnadsfri personlig pensionsrådgivning. Så kallade dörröppnare är kontaktpersoner in till respektive förbunds lokala organisation. Lärarförbundets dörröppnare tar kontakter med samtliga Lärarförbundets avdelningar med erbjudande om pensionsinformation och rådgivning. Möten kan äga rum på arbetsplatser eller vid möten som avdelningen arrangerar. De kan anordnas både förbundsgemensamt eller var för sig. Lärarfonder bjuder på fika. Kontakta din avdelning om du är intresserad av ett möte på din skola. Nya rutiner för utträde NOTERAT Vi har infört nya rutiner för medlemmar som vill lämna förbundet. Från februari kommer vi i huvudsak att hänvisa till ett nytt webbformulär. Länken till detta formulär får medlemmen genom att kontakta medlemsservice. Hur påverkar detta dig som ombud? Om du får information om en medlem som vill lämna förbundet, hänvisa dem till medlemsservice på telefon: 0770-33 03 03. Via Medlemsservice får medlemmen länk till utträdesformuläret. Även om hänvisning sker till medlemsservice/webbformuläret för själva utträdet ska du självklart fortsätta att argumentera för att medlemmen ska stanna i Lärarförbundet. Om du ser medlemmar som fyller i en förtryckt utträdesblankett från ett annat fackförbund, berätta att detta inte längre är ett giltigt sätt att lämna förbundet på. Detta gäller även andra sätt, som till exempel brev, e-post etc. Missa inte Lärarkvällarna om kollegialt lärande Grundskolläraren och lärarcoachen Janna Scheele är en av tre inspirerande föreläsare som under mars kommer att prata om sina erfarenheter av kollegiala lärande. Lärarkvällarna är kostnadsfria och vänder sig till alla lärare, även till den som inte är medlem, och arrangeras i hela landet. Anmäl på lararforbundet.se/lararkvallarna. Du är viktig för oss! Under 2013 fortsätter vi på Lärarnas A-kassa den stora satsning på nyrekrytering av medlemmar som vi påbörjade förra året. I det arbetet är du en viktig del när du möter nya medlemmar. Vi vill därför se till att du känner att du har tillräcklig kunskap om a-kassan för att kunna hantera de frågor du möter i dina samtal med medlemmar, och att du känner till det informationsmaterial som finns om oss. Webben och nyhetsbrevet Vår webbplats lararnasakassa.nu är alltid uppdaterad med senaste nytt. Där finns övergripande information om försäkringen, hur man ansöker om ersättning och hur man kan kontakta oss. Ungefär en gång i månaden skickar vi ut ett digitalt nyhetsbrev till alla medlemmar som har en e-postadress registrerad hos oss. Hänvisa gärna medlemmar till webbplatsen och tipsa dem om att penumerera på nyhetsbrevet om de inte redan får det. Informationsmaterial Vi har flera broschyrer som riktar sig till olika målgrupper, till exempel studenter och de som precis blivit arbetslösa. Vi har också affischer, vykort och visitkort speciellt framtagna för studenter. Allt detta kan du beställa på lararforbundet. se/materialkatalog. Vi är gärna med Vill du att vi ska vara med på aktiviteter, eller vill du veta mer om försäkringen? Kontakta vår informatör Stephanie Holmgren, tfn: 08-737 66 69. Lärarfackligt nr 1 2013 11
Dags för en skoldebatt med respekt för lärarna Moderaterna vill ha betyg i trean, Folkpartiet i fyran, Socialdemokraterna vill ha obligatorisk gymnasieskola och Centerpartiet åker på skolturné. Och så vidare. De skolpolitiska utspelen staplas på varandra sedan några månader tillbaka. Partierna vill övertriumfa varandra för att locka väljare. Men för att vara lärarnas bästa vän krävs mer. Därför säger Lärarförbundet att gränsen är nådd. Det måste rensas på lärares bord. Alla insatser som inte tydligt leder till bättre resultat måste ifrågasättas. Dessutom finns många områden där lärare kan ges bättre support och stöd allt från att det ska vara självklart att få vikarie till att tillgång till IT-stöd, mer resurser till särskilt stöd och speciallärare med mera. I vår nya rapport Låt lärare vara lärare berättar grundskolläraren Anette Om vi kunde lägga mindre tid på administration är jag säker på att vi skulle nå en ökad måluppfyllelse. Anna skriver på Lärarförbundets Facebook-sida Jag är förskollärare inte vaktmästare! apropå vad hon förväntas göra på jobbet.» Allt för många lärare har alldeles för mycket att göra «Detta är vad svensk skolpolitik måste handla om nu: Alltför många lärare har alldeles för mycket att göra, och det går ut över det viktigaste av allt undervisningen och tiden med barnen och eleverna. Avskaffandet av vab-intygen och att regeringen aviserat att de skriftliga omdömena i år 6-9 ska försvinna är två exempel på hur Lärarförbundet har lyckats påverka hittills. Men med tanke på hur läget är krävs mycket mer. Lärare måste få vara lärare, och vi kommer att syna alla politiska förslag utifrån den aspekten. Det parti som vill vara lärarens bästa vän kan inte lägga på nya arbetsuppgifter utan att ta bort några gamla. Det är dags för en seriös skoldebatt med respekt för lärarna och deras förutsättningar att göra ett bra jobb. Hur har det blivit så här? En förklaring är att regeringen har lanserat reform efter reform utan att matcha med tillräckliga resurser. Nya arbetsuppgifter har lagts till i en redan överfull agenda, utan att något tagits bort. Eva-Lis Sirén Lärarförbundets ordförande Följ och kontakta mig på Twitter @evalissiren Redaktion: Ansvarig utgivare: Form: Layout Mikael Johansson Johan Tufvesson Kristina Stutterheim Anna Bylund Mikael Johansson Johan Tufvesson Besöksadr: Segelbåtsvägen 15 Postadr: Box 12 229 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 65 00 (växel) Webbplats: lararforbundet.se E-post: infored@lararforbundet.se Tryckeri: Lenanders, Kalmar 2013 Du vet väl att du kan få Lärarfackligt via e-post? Gå in på lararforbundet.se och anmäl dig. Där kan du också skriva ut tidigare exemplar av tidningen som PDF-fil eller utnyttja sökfunktionen för att hitta enskilda artiklar. Svanenmärkt trycksak Licensnummer 341189