FÖR BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR INOM STORFORS KOMMUN

FÖR BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR INOM STORFORS KOMMUN

ÄRENDEGÅNG PROBLEM HAR UPPSTÅTT INFORMATION / LÄGESRAPPORT Undervisande klasslärare/handledare reflekterar över och kartlägger problemet, för att sedan pröva egna verktyg. Vid behov kan Resursteamet användas som bollplank. Vårdnadshavarna informeras. Informationen kan lämnas skriftligt eller muntligt. Är informationen skriftlig lämnas ett ex till rektor. ÅTGÄRDSPROGRAM Upprättas av enskild lärare eller arbetslag. Är flera pedagoger berörda upprättas ett gemensamt åtgärdsprogram. Undervisande lärare eller arbetslaget ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas. Ett ex lämnas till handledare/klasslärare och rektor. Handledaren/klassläraren ansvarar för att vårdnadshavarna erhåller ett ex och följer upp att ett ex återlämnas påskrivet till skolan. Detta ex lämnas till rektor. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Avslutning och utvärdering av åtgärdsprogrammet görs skriftligt. Originalet till rektor, kopia till vårdnadshavare, elev och lärare. Om problemet kvarstår revideras åtgärdsprogrammet eller upprättas ett nytt åtgärdsprogram. Om problemet kvarstår efter upprättandet och genomförandet av minst två åtgärdsprogram lämnas ett uppdrag till Resursteamet. UPPDRAG TILL RESURSTEAMET Enskild lärare eller arbetslag lämnar uppdrag till Resursteamet och bifogar tidigare dokumentation. /handledare informerar vårdnadshavare. Från denna tidpunkt skriver arbetslag och enskild lärare inte några fler åtgärdsprogram med anledning av aktuell problematik.uppstår andra problem för eleven beskrivs dessa i andra åtgärdsprogram.

. ÅTGÄRDSPROGRAM Resursteamet upprättar ett åtgärdsprogram i samråd med vårdnadshavare, elev och handledare/klasslärare. En elevvårdskonferens hålls där ansvarig i resursteamet informerar om åtgärdsprogrammets innehåll. Vårdnadshavare undertecknar åtgärdsprogrammet. Alla undervisande pedagoger erhåller ett ex av åtgärdsprogrammet plus ledamöterna i elevvårdskonferensen. Rektor ansvarar för att elevvårdskonferensen sammankallas. UPPFÖLJNINGSSAMTAL Ansvarig, inom resursteamet för åtgärdsprogrammet, håller detta samtal med handledare, vårdnadshavare och elev. Handledaren/klassläraren har innan mötet samlat in information som kan vara av vikt för samtalet och bedömningen av hur åtgärdsprogrammet fungerat. Ansvarig lämnar ett protokoll över samtalet till elev, vårdnadshavare, handledare/klasslärare och elevvårdsteam. Har nödvändiga förändringar inträffat med anledning av åtgärdsprogrammet avslutas uppdraget. I annat fall revideras åtgärdsprogrammet och ett nytt uppföljningssamtal inplaneras.

I LÄROPLANEN STÅR BLAND ANNAT Skolan skall söka motverka att elever får svårigheter i skolarbetet. Den måste därför utforma sitt innehåll, sitt arbetssätt och sin organisation så, att den smidigt kan anpassa sig till olika elevers individualitet.. I LÄROPLANEN STÅR OCKSÅ Arbetsenheten är en naturlig ram för att diskutera och planera stödet till elever med svårigheter. Endast om man inte kan lösa en fråga inom arbetsenheten, t ex genom att samråda med föräldrar, tillämpa en annan metodik, arbeta med annat stoff, arbeta i mindre grupp eller med individuella uppgifter etc, behöver problemet föras upp till skolans elevvårdskonferens. Grunden för alla insatser kring elever i behov av särskilt stöd skall utgå från ett relativt handikappbegrepp. Det innebär att eleverna skall ses som en del i ett större sammanhang. Graden av handikapp är då avhängigt den psykiska, fysiska och sociala miljö eleverna vistas i. Åtgärder för dessa elever skall omfatta både individ-, grupp- och organisationsnivå. Elevernas särskilda stöd skall i första hand ges inom den egna gruppen eller klassen. Insatserna skall ingå i ett för eleverna meningsfullt sammanhang. SPECIALPEDAGOG

SKOLSKÖTERSKA Skolsköterskan bidrar med socialmedicinsk kompetens i Resursteamet. Skolhälsovården är en självständig verksamhetsgren inom skolan med ett arbetssätt som regleras genom Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen och övriga författningar och styrdokument. Enligt skollagen skall skolsköterskan följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa samt verka för sunda levnadsvanor, med särskilt ansvar för elever speciellt hotade i sin hälsa och elever med funktionshinder. Uppdrag: Förebyggande hälsoarbete och egenvård. Mottagning för elever, enklare sjukvård, rådgivning och stödsamtal. Verka för god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för elever i skolan. Bistå med medicinsk kompetens vid elevhälsoarbete. Ge individuell medicinsk SYO. Information vid medicinsk problematik Erbjuda hälsoundersökningar samt hälsosamtal och organisera läkarundersökningar. Utföra vaccinationer enligt socialstyrelsens nationella program. Ansvara för att arbetet bedrivs enligt lagar och författningar under ledning av Verksamhetschefen för Skolhälsovården. Skolsköterskans ansvar: Att utifrån eget medicinskt yrkesansvar bedriva omvårdnads-/ elevhälsoarbete med inriktning mot en förbättrad hälsa bland barn och ungdomar Att bedriva ett arbete med socialmedicinsk inriktning med hänsyn tagen till skolans fysiska och psykosociala miljö, dess mål och möjligheter. Exempel på när skolsköterska kontaktas: När en elev har hälsoproblem eller medicinska problem. Vid behov av hjälp med information angående hälsofrågor eller medicinsk problematik till elever, föräldrar eller skolpersonal. Vid behov av medicinsk kompetens i förebyggande elevhälsosarbeten, ex handlingsplaner och temaarbeten.

SPECIALPEDAGOG Specialpedagogen bidrar med pedagogisk kompetens i Resursteamet. Specialpedagogiska uppgifter : identifiera, analysera och delta i arbete med att undanröja hinder för och orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärandemiljöer genomföra pedagogiska utredningar och analysera individers svårigheter på organisations- grupp- och individnivå utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan skola och hem för att stödja eleven och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer utveckla principer och former för pedagogisk mångfald inom verksamhetens ram vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för föräldrar, personal och andra berörda genomföra uppföljning och utvärdering delta i arbete med den lokala skolans utveckling och resursfördelning för att kunna möta elevers skilda behov undervisning/handledning till elever utifrån deras specifika svårigheter

SKOLKURATOR Skolkuratorn ingår som den psykologiska och sociala delen av elevvården, med syfte att följa elevernas utveckling, att bevara och förbättra elevernas själsliga och psykologiska hälsa. Uppdrag Stödsamtal syftar till att stärka och upprätthålla elevernas självkänsla Bearbetande samtal hjälpa eleven att bli medveten om hur personlighet, livsföring, livshistoria och socialsituation etc. inverkar på aktuella svårigheter. Samtal för konfliktlösning konfliktlösningssamtal kan förekomma både med elev-elev, elev-förälder och elev-skolpersonal. Krissamtal ungdomsåren är en period som förutom naturliga utvecklingskriser också kan innebära separationskriser och skilsmässor. Gruppsamtal kan ske med elever, föräldrar eller lärare. Till exempel attitydpåverkan, värderingsövningar, relationsbearbetande och personlighetsutvecklande. Familjesamtal samarbete med elevens familj för att förbättra kommunikationen mellan familjemedlemmarna. Förutom samtal medverkar skolkuratorn: I organisationsutveckling och samverkansformer med andra institutioner. Vid klassammansättningar, stadieövergångar och inskolningsverksamhet. Som representant för skolan vid organiserat samarbete med myndigheter, samrådsgrupper skola-socialtjänst-fritid-kultur-polis. I arbete med olika föreningar, hem och skola, föräldraföreningar etc. En stor del av skolkuratorns arbete består av handledning till lärare och övrig skolpersonal. Skolkuratorn konsulteras i samband med socialtjänstens utredningar, liksom vid behandlingsplanering från BUP. Skolkuratorn handleder även socionomstuderande under praktik.

Handlingsplan för Storfors kommun gällande barn i behov av särskilt stöd Hur fångar vi upp barn i behov av särskilt stöd? Hur arbetar vi förebyggande mot dessa svårigheter? Mål: Att så tidigt som möjligt hitta och fånga upp barn i behov av särskilt stöd. Att sätta in rätt stöd så tidigt som möjligt. Att fortlöpande genom barnens tid i barnomsorg och skola följa upp barn i svårigheter. Att arbeta med barnen och grupperna på ett sådant sätt att antalet barn i svårigheter minimeras. Att utveckla ett förtroendefullt och gott samarbete med föräldrarna. Att arbeta med värdegrundsfrågor i alla åldersgrupper Förskoleklass: Inför skolförberedande hälsounder- Förskollärare/skolsköterska sökning. Motorik, koncentration, språk och beteendebedömning Skolförberedande hälsoundersökning Skolsköterska/skolläkare Arbete med Bornholmsmodellen Förskollärare LUS-läsning med samtliga 6-åringar Förskollärare/spec.ped Förskollärare/spec.ped Skolverkets observationsschema Förskollärare i svenska Gruppobservationer enligt Folke Förskoll./blivande klassl. Bernadottes tester Observationer i gruppen vid behov Resursteam

År 1: Stor hälsokontroll Skolsköterska Vidare arbete med Bornholmsmodellen för de barn som behöver Spec.ped. LUS läsning med samtliga inför varje utvecklingssamtal /spec.ped. Skolverkets observationsschema i svenska Skolverkets diagnostiska prov i matte A delen Observationer i klassen vid behov Resursteam År 2: LUS läsning med samtliga inför varje utvecklingssamtal Ordkedjor DLS Skolverkets observationsschema i svenska Provia vid behov /spec.ped. (Btn) /Spec.ped Spec.ped. Skolverkets diagnostiska prov i matte B, C o.d delarna Observationer i klassen vid behov Resursteam År 3: LUS läsning med samtliga inför varje utvecklingssamtal /spec.ped. DLS, vid behov (Kpa) alla elever (Btn) /Spec.ped Ordkedjor, vid behov Spec.ped. (Btn) Skolverkets observationsschema i svenska Skolverkets diagnostiska prov i matte E o. F delarna Observationer i klassen vid behov Resursteam

Bjurtjärn År 4: Stor hälsokontroll LUS läsning inför utvecklingssamtal med de barn som ej nått punkt 18 DLSM Läskedjor, vid behov Observationer i klassen vid behov Skolsköterska Spec.ped. /Spec.ped Spec.ped. Resursteam År 5: LUS läsning inför utvecklingssamtal med de barn som ej nått punkt 18 DLSM, vid behov Läskedjor, vid behov Skolverkets nationella prov i sv. eng. och ma. Observationer i klassen vid behov Spec.ped Spec.ped. Resursteam År 6: Liten hälsokontroll LUS läsning inför utvecklingssamtal med de barn som ej nått punkt 18 DLSM, vid behov Läskedjor, vid behov Skolverkets nationella proven för de som ej klarade det i åk 5. Observationer i klassen vid behov Skolsköterska Spec.ped Spec.ped. Resursteam Vid behov gör specialpedagogen en kartläggning av problemet.

Vargbroskolan År 4: Stor hälsokontroll Skolsköterska DLS 4-6, specialpedagog År 5: Skolverkets nationella prov i sv, eng, ma Läskedjor, specialpedagog År 6: Liten hälsokontroll Skolsköterska DLS, specialpedagog, fortlöpande År 7: Skolverkets diagnostiska prov i Ämneslärare sv, eng, ma DLS 7-9 Svensklärare, specialpedagog, fortlöpande Matematiklärare År 8: Stor hälsokontroll Skolsköterska Läskedjor Svensklärare, specialpedagog, fortlöpande Matematiklärare År 9: Skolverkets nationella prov Ämneslärare Sv, eng, ma DLS 7-9 Svensklärare, specialpedagog, fortlöpande Matematikläraren Vid behov görs individuell pedagogisk utredning avseende inlärningsproblem av specialpedagog.