Dokument. Rapport. Datum. April, 2015 FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE 2011- SLUTUTVÄRDERING

Dokument Rapport Datum April, 2015 FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE 2011-2014 SLUTUTVÄRDERING

FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE 2011-2014 SLUTUTVÄRDERING Ramboll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm Sweden T +46 (0)10 615 60 00 www.ramboll.com

Slututvärdering SAMMANFATTNING Ramböll Managament Consulting (Ramböll) har på uppdrag av Tillväxtverket genomfört slututvärderingen av programmet Främja kvinnors företagande som pågått under 2011-2014. Programmet har syftat till att skapa tillväxt, konkurrenskraft och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Programmet har vänt sig till kvinnor som vill utveckla sina företag, kvinnor som vill starta företag eller utveckla en innovativ idé. Programmet har även riktats till aktörer som arbetar för att främja företagande, företagsutveckling och regional tillväxt, till exempel genom rådgivning och finansiering. Kvinnors företagande i Sverige ökar sedan mitten av 2000-talet men är fortfarande lågt i jämförelse med andra liknande länder. På ett generellt plan växer entreprenörskapet i Sverige, men svagare än i andra länder. På den svenska arbetsmarknaden är kvinnor som grupp överrepresenterad inom vissa yrkesområden och män inom andra. Tidigare studier och forskning visar att det finns flera hinder för kvinnor som vill starta eller utveckla ett befintligt företag. Dessa hinder har identifierats på olika nivåer såsom en könssegregerad arbetsmarknad och ett företagsfrämjande system anpassat efter detta (strukturella hinder), etablerade attityder och värderingar om kvinnor och män och om branscher där kvinnor som grupp dominerar företagandet (institutionella hinder) och brist på samverkan mellan aktörer (organisatoriska hinder). Tillväxtpotentialen i att främja kvinnors företagande antas emellertid vara stor och därför kan kvinnors företagande betraktas som en strategisk tillväxtfråga: när fler företag drivs och utvecklas av kvinnor tas fler affärsidéer tillvara och nya affärsmodeller utvecklas, vilket ökar förnyelsen och dynamiken i näringslivet, och därmed Sveriges möjligheter till hållbar ekonomisk tillväxt. Därför har den dåvarande regeringen, utöver generella satsningar för att främja nyföretagande och tillväxt inom befintliga företag, satsat specifikt på att främja kvinnors företagande. Att främja kvinnors företagande har varit en näringspolitisk insats, där utgångspunkten har varit att kvinnors företagande ingår i det regionala tillväxtarbetet och är en strategisk tillväxtfråga. Programmet Främja kvinnors företagande har handlat om att göra nytta för de kvinnor som driver eller vill starta företag (göra nytta), göra det möjligt för kvinnor nu och i framtiden att driva företag (göra möjligt) och göra kvinnors företagande mer synligt i näringsliv, samhälle och media (göra synligt). Programmet har haft ett antal uppställda mål som programmet ska ha bidragit till att uppnå: ambitionen att bidra till tillväxt genom fler och växande företag, påverka attityder om kvinnor som företagare bland såväl offentliga aktörer som aktörer i näringslivet samt allmänheten i stort och påverkan på organisation och styrning i det ordinarie företagsfrämjande systemet. För att hantera de olika målsättningarna har programmet bestått av ett flertal olika insatsområden, med olika målgrupper och ansvariga aktörer i genomförandet. Slututvärderingen har fokuserat på att utvärdera programmets effektivitet och måluppfyllelse avseende insatser för affärs- och innovationsutveckling, projekt för affärsutveckling inom Gröna näringar, insatser med att arbeta för den Nationella strategin för lika villkor i företagsfrämjandet, insatser för Entreprenörskap vid högskola och universitet, satsning på Ambassadörer för kvinnors företagande och satsningen Golden Rules of Leadership. Utvärderingen har dessutom värderat hållbarheten i satsningens långsiktiga ambition att bidra till att kvinnors företagande integreras i det ordinarie tillväxtarbetet och i vilken mån och på vilket sätt programmet i sin helhet och de olika satsningarna bidrar till att förändra befintliga genusmönster inom företagande.

Slututvärdering Utvärderingen bygger i huvudsak på resultat av Tillväxtverkets genomförda enkäter, slutrapporter från de olika insatsområdena och ett stort antal intervjuer med representanter från samtliga insatsområden inom programmet. Som instrument för tillväxt är Rambölls samlade bedömning att programmet har bidragit positivt till både nystart och utveckling av befintliga företag. Utifrån de cirka 50 procent av deltagarna i affärs- och innovationsutvecklingsinsatser som har besvarat Tillväxtverkets enkätundersökning är den stora majoriteten resultatmål uppfyllda och programmet har också skapat nytta för deltagarna genom andra positiva bi-effekter. Befintliga företagare som besvarat Tillväxtverkets enkät gör också positiva bedömningar av företagens framtida utvecklig i omsättning och lönsamhet. Utformningen av affärs- och innovationsutvecklingsinsatserna är rimlig och målen är i huvudsak är uppnådda. Huruvida detta kommer att leda till effekter i termer av fler företag, ökad omsättning, lönsamhet och sysselsättning i befintliga företag blir upp till kommande effektutvärdering som Myndigheten för Tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ska genomföra av programmet Främja kvinnors företagande. När det gäller programmets ambition att påverka attityder och strukturer så kan det konstateras att programmet har uppvärderat och synliggjort att kvinnor oftast driver företag inom branscher som idag prioriterats lågt i systemet på grund av regler, okunskap och attityder. Vidare har programmets insatser bidragit till att förändra relationen mellan företagsfrämjande aktörer och (befintliga eller potentiella) företagande kvinnor till potentiell förändring genom ökad medvetenhet, kunskap och incitament. Här är den Nationella strategin för företagsfrämjande på lika villkor, inklusive de pilotprojekt som bedrivits inom ramen för den, central. Dessutom har programmet skapat möjligheter att lyfta fram förebilder, utveckla nätverk och ge kunskap som bidrar till att stärka kvinnors identiteter som företagare. Slututvärderingen konstaterar att samtidigt som programmet verkar ha lett till att kvinnors identiteter som företagare stärkts och synligheten för kvinnors företagande ökat är det oklart om programmet lett till motsvarande förändring strukturer och relationer mellan företagsfrämjande aktörer och företagare. Om det främst är på individuell nivå som programmet bidragit till förändring kan de positiva effekterna av detta motverkas av utebliven förändring på strukturell nivå eftersom ökningen av utbudet i kvinnors företagande då inte motsvaras av en ökning av efterfrågan från systemets håll. I realiteten tvingas då ett ännu större antal företagande kvinnor tampas med samma svårigheter av att ta del av det företagsfrämjande systemet som innan programmet genomfördes. De slutsatser som kan dras avseende organisation och styrning visar att programmet har haft ett bra genomförande från myndighetens sida. Även om det har fört fram synpunkter på avsaknad av resurser har exempelvis de regionala utvecklingsaktörerna skapat legitimitet och intresse för frågan i de egna organisationerna och till de positiva erfarenheterna hör bland annat att frågan om kvinnors företagande har tagit en plats i nya modeller för målstyrningsarbetet och i befintliga och kommande regionala strategier. Dock återstår en bit att gå när det handlar om att involvera beslutsfattare. Utvärderingen har emellertid svårt att uttala sig om nästa led - det företagsfrämjande systemet med andra ord om hur långt en eventuellt organisatorisk förskjutning i frågorna har skett. Programmet Främja kvinnors företagande har definitivt fört upp frågan på agendan och skapat legitimitet att arbeta proaktivt med frågan om att kvinnors företagande är en del av att skapa konkurrenskraft och ett ökat dynamiskt näringsliv. Programmet har fyllt sitt syfte och det har även tydliggjorts att den bristande kompetensen om de hinder som föreligger för kvinnors företagande slår hårt i hela kedjan igenom myndigheter, regionala utvecklingsansvariga, det företagsfrämjande systemet och bland företagen själva.

Slututvärdering Inför det framtida arbetet behövs: - Fortsatta satsningar på kunskapshöjande aktiviteter i frågan, - Kommunikation som bland annat betonar inspiration och förebilder, - Aktivt och brett fortsatt arbete i det regionala utvecklingsarbetet för att skapa fäste för frågorna - Satsningar på att samordna det företagsfrämjande systemet När det gäller framtida riggningar av utvärderingar föreslår Ramböll bland annat förstärkta möjligheter att genomföra bortfallsanalyser, en tydlig vägledning i att skapa enkäter och möjligheter att se över nyttan av kompletterande indikatorer. Dessutom kan det konstateras att det tar tid att se hur effekten i form av omsättning, lönsamhet etc av ett dylikt program kan se ut. Tillväxtanalys kommande effektutvärdering blir som sagt därför ett viktigt komplement till denna sluttutvärdering och Ramböll förordar även ytteliggare en uppföljning på några års sikt. Slutligen rekommenderar Ramböll att tidsperioden för utvärdering av program av denna komplexitet och omfattning tillåts vara längre. Detta ligger dock utanför Tillväxtverkets bestämmanderätt, varför denna rekommendation riktas till regeringen. Avslutningsvis konstaterar Ramböll att slututvärderingen visar att aktörerna inblandade i programsatsningen hyser stora förhoppningar inför framtiden och stor tilltro sätts på den Nationella strategin för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015-2020. Utvärderingen visar att det har hänt många saker på området och för att fortsatt ta dessa vidare finns ett stort behov av att beslutsfattare kan visa vägen till nästa steg i dessa för konkurrenskraften och näringslivsutvecklingen viktiga frågor.

Slututvärdering INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 11 1.1 Slututvärdering av Främja kvinnors företagande 2011-2014 11 1.2 Bakgrund och problemformulering: det finns flera hinder för kvinnors företagande samtidigt som tillväxtpotentialen är stor 11 1.3 Målsättningen: att bidra till förnyelse och tillväxt i svenskt näringsliv genom att främja kvinnors företagande 12 1.4 Programmet ska bidra till tillväxt, påverka attityder samt påverka ordinarie företagsfrämjande system 13 1.5 Programmets utformning och implementering har utgått från de olika målsättningarna 14 1.5.1 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser 14 1.5.2 Entreprenörskap vid universitet och högskola 15 1.5.3 Ambassadörer för kvinnors företagande 15 1.5.4 Golden Rules of Leadership 15 1.5.5 Strategin för lika villkor i företagsfrämjandet 15 1.5.6 Övriga insatser inom programmet 16 1.6 Främja kvinnors företagande är en del i en större ambition 18 1.7 Programmet har utvärderats vid ett flertal tillfällen 18 2. Metod och datakällor 20 2.1 Utvärderingsansats: teoribaserad utvärdering med fokus på förutsättningar och omvärldsfaktorer som påverkar programmet 20 2.2 Datainsamlingsmetoder 23 2.2.1 Inledande workshop och medverkan på Erfarenhetsträff 23 2.2.2 Telefonintervjuer och fysiska intervjuer 23 2.2.3 Dokumentstudier 23 2.2.4 Enkäter: Enkät till deltagare i Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser och Affärsutvecklingsinsatser inom gröna näringar, samt Ambassadörer 24 2.3 Övriga, generella metodologiska utmaningar 25 2.3.1 Kort tid mellan insats och utvärdering 25 2.3.2 Kort tid för utvärdering 25 3. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser 26 3.1 45 miljoner kronor har årligen fördelats ut till regionerna för affärs- och innovationsutvecklingsinsatser 26 3.2 Insatsens utfallsmål: programmet har nått avsedda målgrupper 26

Slututvärdering 3.3 Insatsens resultatmål: utifrån enkätsvaren är majoriteten uppfyllda, men svarsalternativen kan tolkas olika 27 3.4 Insatsens effektmål: företagen gör positiva bedömningar av framtiden 29 3.5 Insatsens nytta: deltagarnas motiv och ambitioner har betydelse 33 3.6 Programmet har gett upphov till både positiva och negativa bieffekter 36 3.7 Programmet har bidragit till att medvetandegöra och synliggöra kvinnors företagande som en tillväxtfråga 37 3.8 Konsultcheck en variant på regional strategi för implementering av programmet? 38 3.9 Påverkan på den regionalt utvecklingsansvariga organisationen 40 3.10 Enighet om att programmet varit prioriterat men det önskas bättre förarbete inför utbetalning av medel 41 3.11 Genusanalys 42 4. Framtagandet av en Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015 2020 43 4.1 Insatsens utfallsmål: Kompetensutvecklingen har nått sina mål 43 4.2 Insatsens resultatmål: Resultaten kan endast bedömas utifrån den kvalitativa diskussionen 44 4.3 Insatsens effektmål: Det går inte att uttala sig om effektmålens faktiska utfall 45 4.4 Programmet har bidragit med ny kunskap genom finansiering av regionala förstudier 46 4.4.1 Strukturella utmaningar 46 4.4.2 Institutionella utmaningar 46 4.4.3 Interpersonella och individuella utmaningar 47 4.5 Regionala utvecklingsansvariga aktörer 47 4.6 Stora förhoppningar på den Nationella strategin! 49 4.7 Påverkansarbete med många utmaningar 50 4.8 Genusanalys 51 5. Satsning på affärsutveckling inom Gröna näringar 52 5.1 Satsningens utfallsmål: satsningen har inte nått avsett antal deltagare 52 5.2 Satsningens resultatmål: samtliga mål är uppfyllda utifrån programmets perspektiv, hälften av målen är uppfyllda vid en striktare bedömning 53 5.3 Satsningens effektmål: företagen gör försiktiga bedömningar av framtiden 53 5.4 Satsningens nytta: olika erfarenheter i de olika projekten 54 5.5 Både positiva och negativa bieffekter 55 5.6 Genusanalys 56 6. Insatser för entreprenörskap vid universitet och högskola 57 6.1 Satsningens utfallsmål visar att målgrupperna har nåtts med god marginal 57 6.2 Satsningens resultatmål visar på ökad kunskap och ökat fokus på entreprenörskap 58 6.3 Satsningens effektmål visar att företagande är ett tydligt alternativ i karriären men det råder otydlighet kring verklig avsikt att starta företag 59

Slututvärdering 6.4 Projektens aktiviteter har lett till lärdomar om målgruppen samtidigt som frågor om entreprenörskapet blivit allt mer uppmärksammade i den akademiska miljön 60 6.5 Projektledarna vittnar om gott samarbete med Tillväxtverket och andra aktörer men belyser även ett antal utmaningar 61 6.6 Positiva erfarenheter av att rikta insatser specifikt till kvinnor 63 6.7 Alla behöver en hejarklack för man går alltid på pumpen - lärdomar inför framtiden 64 6.8 Genusanalys 64 7. Ambassadörer för kvinnors företagande 65 7.1 Satsningens utfallsmål: Ambassadörerna har nått ut och genomfört många uppdrag 65 7.2 Satsningens resultatmål: Uppföljning av resultatindikatorer visar att indikatorerna i princip är uppfyllda 66 7.3 Satsningens effektmål: Effektmålet har till hälften uppnåtts 67 7.4 Framgångsrika ambassadörer som nått en bred målgrupp 67 7.5 Om lärande och hållbarhet i satsningen 69 7.6 Regionala koordinatorer för satsningen på Ambassadörer 70 7.6.1 Ambassadörsprogrammet har bidragit till att främja kvinnors företagande 70 7.6.2 Svårbedömt om påverkan på det företagsfrämjande systemet 71 7.6.3 Snåla resurser från Tillväxtverket? 71 7.6.4 Bra samarbete med Tillväxtverket men svår roll som koordinator och svårt att nå mottagare 72 7.6.5 Regionala koordinatorernas perspektiv på integrering i det regionala tillväxtarbetet (i ambassadörssatsningen) 74 7.6.6 Extern kommunikation: Svårigheter att nå ut till framförallt skolor 75 7.6.7 Lång väg kvar att gå 76 7.7 Genusanalys 76 8. Golden rules of Leadership 77 8.1 Satsningens utfallsmål: Satsningen har nått sina utfallsmål med undantag för underskrifter på webben 77 8.2 Satsningens resultatmål visar god resultatuppfyllelse 78 8.3 Huruvida satsningens effektmål uppnåtts är svårbedömt 78 8.4 Svårt att i dagsläget se konkreta resultat 79 8.5 Projektledarna är överlag positiva till genomförandet 79 8.6 Positiva till riktade insatser mot kvinnor 80 8.7 Medial uppmärksamhet 81 8.8 Ett hållbart lärande och oväntade bi-effekter 81 8.9 Genusanalys 83 9. Sammanfattande slutsatser 84 9.1 Sammanfattande slutsatser om programmets måluppfyllelse 84 9.2 Slutsatser avseende programmet Främja kvinnors företagande som ett instrument för tillväxt 84

Slututvärdering 9.3 Programmet Främja kvinnors företagande som ett instrument för att påverka attityder och strukturer i ordinarie företagsfrämjande system 85 9.4 Slutsatser om perspektiv på organisation och styrning 88 10. Rekommendationer inför framtida insatser 90 10.1 Rekommendationer inför framtida insatser 90 10.2 Rekommendationer om riggning av utvärdering 92 10.2.1 Förstärk möjligheterna att genomföra bortfallsanalyser 92 10.2.2 Tydliggör referenspunkten för framgång 92 10.2.3 Behov av ytterligare uppföljningar framöver 92 10.2.4 Undersök möjligheterna till kompletterande indikatorer 92 10.2.5 Förläng tidsperioden för utvärdering 93 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Främja kvinnors företagande: huvudsakliga insatsområden... 17 Tabell 2 Kvalitativa intervjuer... 23 Tabell 3. Uppföljning av insatsens utfallsmål... 26 Tabell 4. Uppföljning av insatsens resultatmål... 27 Tabell 5. Uppföljning av insatsens effektmål... 29 Tabell 6. Resultat per typ av aktivitet, befintliga företagare som deltagit i enbart en typ av aktivitet... 35 Tabell 7. Bieffekter hos deltagare... 37 Tabell 8. Uppföljning av insatsens utfallmål... 43 Tabell 9. Uppföljning av insatsens resultatmål... 44 Tabell 10. Uppföljning av insatsens effektmål... 45 Tabell 11. Uppföljning av satsningens utfallsmål... 52 Tabell 12. Uppföljning av satsningens resultatmål... 53 Tabell 13. Uppföljning av satsningens effektmål... 54 Tabell 14 Uppföljning av satsningens utfallsmål... 57 Tabell 15 Uppföljning av satsningens resultatmål... 59 Tabell 16 Uppföljning av satsningens effektmål... 59 Tabell 17 Uppföljning av satsningens utfallsmål... 65 Tabell 18 Uppföljning av satsningens resultatmål... 66 Tabell 19 Uppföljning av satsningens effektmål... 67 Tabell 20 Uppföljning av satsningens utfallsmål... 77 Tabell 21 Uppföljning av satsningens resultatmål... 78 Tabell 22 Uppföljning av satsningens effektmål... 78 Tabell 23. Översikt av programmets utfall, resultat och effekter... 84 FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Översikt över syftet med Främja kvinnors företagande... 13

Slututvärdering BILAGOR BILAGA 1. Genusvetenskaplig analys av affärs- och innovationsutveckling BILAGA 2. Genusvetenskaplig analys av den Nationella strategin för företagsfrämjande på lika villkor BILAGA 3. Genusvetenskaplig analys av affärsutveckling inom gröna näringar BILAGA 4. Genusvetenskaplig analys av entreprenörskap vid universitet och högskola BILAGA 5. Genusvetenskaplig analys av Ambassadörer för kvinnors företagande BILAGA 6. Genusvetenskaplig analys av Goldens Rules of Leadership BILAGA 7. LITTERATURFÖRTECKNING

Slututvärdering 0-11 1. INLEDNING 1.1 Slututvärdering av Främja kvinnors företagande 2011-2014 Föreliggande rapport är slututvärderingen av programmet Främja kvinnors företagande som pågått under 2011-2014, som har syftat till att skapa tillväxt, konkurrenskraft och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Ramböll Management Consulting AB (fortsättningsvis Ramböll) har på uppdrag av Tillväxtverket genomfört utvärderingen under perioden november 2014- april 2015. Programmet har vänt sig till kvinnor som vill utveckla sina företag, kvinnor som vill starta företag eller utveckla en innovativ idé. Programmet riktar sig även till aktörer som arbetar för att främja företagande, företagsutveckling och regional tillväxt, till exempel genom rådgivning och finansiering. Utvärderingen omfattar även den under programperioden tillkommande satsningen Golden Rules of Leadership (år 2013). Programmets bakgrund och dess olika beståndsdelar beskrivs närmare i kommande avsnitt. Syftet med föreliggande slututvärdering är för det första kontrollerande, där Tillväxtverket vill veta vad programmet har uppnått och bidragit till. För det andra är det även angeläget att bidra till lärande genom att dra slutsatser utifrån arbetet med programmets genomförande, resultat och effekter, regionalt och nationellt. Utvärderingen ska också mynna ut i rekommendationer om fortsatt utveckling på nationell och regional nivå efter programmets slut. I detta kapitel beskrivs programmets bakgrund, kontext och innehåll. I kapitel 2 problematiseras utvärderingens datakällor, metodologiska ansats och analytiska sammanhang. Därefter, i kapitel 3 till och med kapitel 8 redogörs för de olika satsningarnas genomförande avseende resultat och lärande vilka också analyseras. I kapitel 9 sammanfattas slutsatserna och i kapitel 10 ges rekommendationer för det fortsatta arbetet. I Bilaga 1-6 ges fördjupade genusanalyser för respektive program för fördjupad läsning. 1.2 Bakgrund och problemformulering: det finns flera hinder för kvinnors företagande samtidigt som tillväxtpotentialen är stor Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Fördelningen mellan andelen kvinnor och andelen män som driver företag är däremot lika i de flesta av dessa länder. I Sverige drivs 22-29 procent av företagen av kvinnor. 1 Cirka en tredjedel av de nya företagen varje år startas av kvinnor och cirka sju procent av kvinnor och män gemensamt. Tidigare studier och forskning visar att det finns flera hinder för kvinnor som vill starta eller utveckla ett befintligt företag, på olika nivåer 2 : - Strukturella hinder: könssegregerad arbetsmarknad, hög grad av företagartäthet inom mansdominerade yrkesområden, ett företagsfrämjandesystem uppbyggt kring dessa yrkesområden - Institutionella hinder: etablerade attityder och värderingar om kvinnor och män och om branscher där kvinnor som grupp dominerar företagandet - Organisatoriska hinder: brist på samverkan mellan aktörer, brist på långsiktiga strategier kopplat till kvinnors företagande, brist på uppföljning och kunskap En vanlig beskrivning som lyfts fram som förklaring till att kvinnor i lägre utsträckning än män startar företag är den höga grad av könssegregation som präglar den svenska arbetsmarknaden. Detta är ett exempel på ett strukturellt hinder: kvinnor och män har under lång tid tenderat att 1 Andelen varierar mellan olika regioner och också beroende på vilken mätmetod som används. 2 Se t.ex. Tillväxtverket (2013) Vision: hållbar tillväxt Hur kan kvinnors företagande integreras i tillväxtarbetet?, Info 0523

Slututvärdering 0-12 arbeta inom olika yrkesområden och traditionellt sett har företagartätheten varit hög inom de yrkesområden som domineras av män. Kvinnor har generellt sett dominerat inom yrkesområden såsom vård, omsorg och skola där det privata företagandet varit lågt. Samtidigt har det offentliga stödsystem som byggts upp för att stötta företagande och näringslivets utveckling byggts upp kring de branscher där företagartätheten är hög, vilket utifrån ett genusperspektiv innebär att stödsystemet i stor utsträckning kommit att koncentreras kring mäns företagande, eller snarare på branscher där kvinnor är underrepresenterade. Exempelvis publicerades år 2007 en studie som visar att kvinnor i betydligt mindre utsträckning än män är mottagare av statliga kapitalförsörjningsinsatser till företag. 3 I studien redovisas både fördelningen av totalt antal stöd och fördelningen med avseende på totala stödbelopp och ett mönster som är tydligt är att fördelningen mellan kvinnor och män är likartad oberoende av vilken av dessa indikatorer som studerats. I studien fastslås också att kvinnor och män generellt sätt driver företag i olika branscher vilket innebär att de har olika affärsidéer och därmed intresserar sig för olika verksamhetsområden. I lånesituationer tycks detta missgynna kvinnor i relation till män. I studien ifrågasätts vilka normer och utgångspunkter som värdering av kvaliteten i affärs- och produktidéerna ( ) och i vad mån dessa bedömningsgrunder missgynnar områden och branscher där kvinnor är verksamma. Det finns också senare studier som bekräftar att insatser för att öka kvinnors företagande hindras av begränsande attityder och föreställningar om kvinnor och män och bristande kompetens om de branscher som kvinnor driver företag inom, så kallade institutionella hinder. Organisatoriska hinder handlar exempelvis om brist på uppföljning och helhetstänk kring frågor som rör kvinnors företagande, bland såväl företagsfrämjande aktörer som regionala utvecklingsansvariga aktörer. 4 Tillväxtpotentialen i att främja kvinnors företagande är emellertid stor. Om kvinnor startade företag i samma utsträckning som män skulle det innebär att 75 000 nya företag skulle startas. 5 Kvinnors företagande kan således betraktas som en strategisk tillväxtfråga: när fler företag drivs och utvecklas av kvinnor tas fler affärsidéer tillvara och nya affärsmodeller utvecklas, vilket ökar förnyelsen och dynamiken i näringslivet, och därmed Sveriges möjligheter till hållbar ekonomisk tillväxt. 1.3 Målsättningen: att bidra till förnyelse och tillväxt i svenskt näringsliv genom att främja kvinnors företagande Mot bakgrund av ovan beskrivna problematik och tillväxtpotentialen i att främja kvinnors företagande har den dåvarande regeringen, utöver generella satsningar för att främja nyföretagande och tillväxt inom befintliga företag, satsat specifikt på att främja kvinnors företagande. Tillväxtverket fastställer i rapporten Att välja jämställdhet (2011) att jämställdhet är ett medel för att uppnå tillväxt. 5 Att främja kvinnors företagande är en näringspolitisk insats, där utgångspunkten är att kvinnors företagande ingår i det regionala tillväxtarbetet och är en strategisk tillväxtfråga. Kvinnors företagande handlar alltså om den ekonomiska dimensionen i hållbar tillväxt, snarare än den sociala dimensionen. F.d. Nutek (idag Tillväxtverket) fick sitt första regeringsuppdrag om att främja kvinnors företagande år 1993, och med 2007 års uppdrag utökades medlen till att främja kvinnors företagande, då den förra regeringen satsade 100 miljoner kronor per år under 2007-2010 på att främja kvinnors företagande, varav merparten tilldelades Tillväxtverket. Den 3 mars år 2011 fattade regeringen beslut om ett nytt program för att främja kvinnors företagande, vilket bygger vidare på 2007-2010 års insatser och målgrupper. Den största delen har genomförts av Tillväxtverket, som tilldelats 65 miljoner kronor årligen under 2011-2014. Det är alltså detta program som föreliggande utvärdering avser. 6 3 Nutek (2007) Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv, Nutek 2007:34 4 Tillväxtverket (2013) Vision: hållbar tillväxt Hur kan kvinnors företagande integreras i tillväxtarbetet?, Info 0523 5 Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, Rapport 0107 6 Tillväxtverket (2011) Programplan Främja kvinnors företagande

Slututvärdering 0-13 Programmet ska enligt regeringsuppdraget bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och till att fler av de företag som drivs av kvinnor växer, till exempel blir heltidsföretag eller anställer personal. För att tydliggöra vad programmet handlar om är insatserna indelade i tre områden: göra nytta, göra möjligt och göra synligt: Figur 1. Översikt över syftet med Främja kvinnors företagande Nytta Möjligt Synligt Göra nytta för de kvinnor som nu driver eller vill starta och driva företag Göra det med möjligt för kvinnor nu och i framtiden att driva företag Göra kvinnors företagande mer synligt i näringsliv, samhälle och media 1.4 Programmet ska bidra till tillväxt, påverka attityder samt påverka ordinarie företagsfrämjande system Det finns ett antal uppställda mål som programmet ska bidra till att uppnå. Dessa kan indelas i tre kategorier: ambitionen att bidra till tillväxt genom fler och växande företag. Den andra kategorin handlar om att påverka attityder om kvinnor som företagare bland såväl offentliga aktörer som aktörer i näringslivet samt allmänheten i stort. Den tredje kategorin handlar om att påverka organisation och styrning i ordinarie företagsfrämjande system: regionalt tillväxtarbete och företagsfrämjande i form av rådgivning, finansiering med mera ska präglas av lika villkor för kvinnor och män att ta del av systemets erbjudanden för att starta och driva företag. Dessa målsättningar sammanfattas nedan: Tillväxt Fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer Nyföretagandet bland kvinnor ökar Fler kvinnor kan tänka sig att starta eller köpa ett företag Fler kvinnor väljer att driva företaget på heltid eller att anställa Attityder Synliggöra kvinnors företagande och dess betydelse för näringsliv och samhälle Kunskapen och kompetensen om kvinnors företagande ökar hos allmänhet, offentliga aktörer och i näringslivet och samhället i övrigt Ordinarie företagsfrämjande system (inkl. organisation och styrning) Insatser riktade till kvinnor och män i det ordinarie företagsfrämjande systemet präglas av lika villkor, till exempel när det gäller rådgivning, finansiering och myndigheters verksamheter Dessa olika målsättningar har ställt ett flertal krav på utformningen och implementeringen av programmet. Programmets uppbyggnad och inblandade utförares roll beskrivs nedan.

Slututvärdering 0-14 1.5 Programmets utformning och implementering har utgått från de olika målsättningarna 7 Tillväxtverkets roll i programmet har varit att: Ha en samordnande och samverkande funktion som omfattar ansvar för övergripande kommunikation, informationsspridning, erfarenhetsutbyte samt målutformning och resultatuppföljning av insatserna inom programmet. Vara genomförare, ofta i samarbete med andra aktörer, samt genom projektfinansiering och upphandling finansiera insatser som möter företagarkvinnors efterfrågan. Driva på och koordinera arbetet tillsammans med olika företagsfrämjande aktörer för att ta fram en strategi som visar hur kvinnor och män ska kunna ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. För att hantera de olika målsättningarna har programmet bestått av ett flertal olika insatsområden, med olika målgrupper och ansvariga aktörer i genomförandet. 1.5.1 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser För att göra nytta och bidra till tillväxt har programmet innefattat Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser, som beslutats av de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna (länsstyrelser, regionförbund eller regioner). Utifrån Tillväxtverkets beslut och villkor har länets regionalt utvecklingsansvariga aktörer ansvarat för genomförandet på regional nivå. Insatserna har omfattat 45 miljoner kronor per år fördelat på 21 län/regioner. Insatserna har syftat till att ge kvinnor som vill utveckla företag, starta företag eller utveckla en innovativ idé tillgång till affärs- och innovationsutveckling. Insatserna har omfattat affärsutvecklingsprogram, men också rådgivning, coachning, mentorskap, nätverk, utbildning eller annat som ger verktyg för att utveckla företaget eller idén vidare. Gemensamt för dessa verktyg och koncept är att de ofta används i grupp. Det innebär möjligheter till affärsutveckling i företaget, men kan också skapa förutsättningar för nya affärer och utvecklade affärsnätverk. Nytt för programperioden 2011-2014 är att affärs- och innovationsutvecklingsinsatserna beslutats av de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna, dvs. regionförbund, regionala samverkansorgan i samtliga län utom i Norrbottens, Västernorrlands, Stockholms och Västmanlands län, där länsstyrelsen har det regionala tillväxtansvaret. I Tillväxtverkets egen programplan för satsningen går att läsa följande om denna förflyttning regionalt: Detta är avgörande för att programmets insatser ska kunna integreras i det regionala tillväxtarbetet vid programmets slut. Då ska också en strategi finnas på plats, som visar hur kvinnor och män kan ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. En strävan är att kvinnors företagande ska anses ha en strategiskt avgörande betydelse för den regionala tillväxten. Detta är programmets stora utmaning att kvinnors företagande ska bli en del av det ordinarie systemet, så att riktade program till målgruppen kvinnor inte ska behövas i framtiden. Huvudfokus i programmet är således att stärka det entreprenörskapsfrämjande arbetet riktat till kvinnor, och därigenom stärka den delen av innovationssystemet. Inte minst är detta viktigt på regional nivå, och därför är huvuddelen av programmets resurser en förstärkning av de regionala tillväxtaktörernas möjligheter att finansiera affärs- och innovationsutveckling till företag som drivs av kvinnor. 8 Tillväxtverket har också upphandlat affärsutvecklingsinsatser till företag som drivs av kvinnor verksamma specifikt inom de gröna näringarna. Affärsutvecklingsprogram som erbjuds företagen har omfattat verktyg för affärsutveckling i grupp, men även individuell rådgivning, mentorskap, 7 Tillväxtverket (2011) Programplan Främja kvinnors företagande och (2014) Avropsförfrågan Främja kvinnors företagande 2011-2014 8 Tillväxtverket programplan, sid 5

Slututvärdering 0-15 coachning, utbildning i affärsplanering, marknadsföring och försäljning samt användning av itverktyg som underlättar företagandet, nätverksaktiviteter eller andra insatser. Skogsägande kvinnor är enligt regeringsbeslutet en viktig målgrupp. Företag inom gröna näringar är företag som har jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som grundläggande resurser i sin verksamhet (LRF:s definition). 1.5.2 Entreprenörskap vid universitet och högskola För att göra möjligt har Tillväxtverket beslutat om projektmedel och insatser som syftat till att utveckla entreprenörskapet hos kvinnor som studerar vid universitet och högskola, så att fler kvinnor får tillgång till affärsutvecklingsinsatser och startar företag samt att entreprenörskap utvecklas och integreras i olika utbildningar och kurser. Till målgrupperna hör studerande kvinnor samt lärare och ledning vid universitet och högskolor. 1.5.3 Ambassadörer för kvinnors företagande För att göra synligt har drygt 800 ambassadörer för kvinnors företagande haft i uppdrag att väcka intresse för entreprenörskap och sprida kunskap om hur det är starta, driva och utveckla företag genom att berätta sin historia och dela med sig av sina erfarenheter som företagare. Under ett år förväntades ambassadörerna genomföra fyra ideella uppdrag i sitt närområde. De har besöket t.ex. skolor, ideella organisationer, nätverk eller haft personliga möten med kvinnor som funderar på att starta företag. Tillväxtverket har haft rollen som nationell koordinator och i varje län har en regional koordinator arbetat för att underlätta för ambassadörerna att få uppdrag. Under åren 2008-2013 har fler än 150 000 personer träffat och lyssnat på en ambassadör för kvinnors företagande. 1.5.4 Golden Rules of Leadership Satsningen Golden Rules of Leadership tillkom i programmet i maj år 2013 och har sin utgångspunkt i Tillväxtverkets engagemang i The International Council on Women s Business Leadership, initierat av Hillary R. Clinton. För att uppnå en ökad mångfald i näringsliv och samhälle förutsätts att kompetenser och erfarenheter hos både kvinnor och män tas tillvara i ledande positioner och som entreprenörer/företagsledare. Insatserna i projektet Golden Rules of Leadership har syftat till att fler kvinnor på sikt ska kunna nå ledande positioner, på alla nivåer och i olika sektorer och branscher. Genom att synliggöra och öka kunskapen hos kvinnor och män med makt i näringsliv och samhälle ska fler se betydelsen av kvinnors ledarskap och entreprenörskap. Tillväxtverket har finansierat åtta projekt i syfte att sprida Golden Rules of Leadership. 1.5.5 Strategin för lika villkor i företagsfrämjandet Tillväxtverket har haft regeringens uppdrag att ta fram en nationell strategi för hur kvinnor och män kan ta del av företagsfrämjande insatser som finansiering, rådgivning, inkubatorsplatser etc. på likvärdiga villkor. Strategin överlämnades till regeringen i mars år 2015. Under år 2012 fick de regionala utvecklingsansvariga i uppdrag att ta fram regionala förstudier i syfte att ta reda på hur kvinnor och män idag tar del av de företagsfrämjande insatserna i länet. Publikationen Vision: hållbar tillväxt är en sammanställning av förstudierna från 21 län och regioner och visar på möjligheter och hinder för de regionalt utvecklingsansvariga och företagsfrämjande aktörer att tillsammans skapa ett bättre företagsfrämjande system. Det finns tydliga mönster i förstudierna som pekar på flera gemensamma utmaningar. Under åren 2013-2014 fick länen använda som mest 500 000 kronor för att genomföra de aktiviteter och förslag som föreslås i förstudierna för att insatser att främja kvinnors företagande ska ingå i det ordinarie regionala tillväxtarbetet. För att få fram kunskapsunderlag till strategin har Tillväxtverket även beslutat om sju pilotprojekt som har finansierats för att regionalt utvecklingsansvariga och andra aktörer ska

Slututvärdering 0-16 jämställdhetsintegrera delar av sin verksamhet. Projekten har också erbjudit processtöd. Utbildningsinsatsen Ta täten har under åren 2013-2014 genomförts i tolv län, för att bidra till kunskapsutveckling hos beslutsfattare, politiker, aktörer inom företagsfrämjande etc. Själva strategidokumentet påbörjades under våren år 2014. 1.5.6 Övriga insatser inom programmet Utöver ovan beskrivna insatser i programmet har Främja kvinnors företagande också omfattat finansiering av cirka 15 pilotprojekt med olika inriktning och syften, däribland Svenska Uppfinnarföreningen och Sweducare. Fakta och statistik beställs från SCB och paketeras och tas även fram via Tillväxtverkets egna undersökningar som Företagens villkor och verklighet och Entreprenörskapsbarometern, för att öka kunskapen om kvinnors företagande hos olika målgrupper. Kommunikation har varit ett stort fokus inom programmet, och under år 2014 har resultatkommunikation prioriterats, likaså uppdraget Golden Rules of Leadership samt insatser kopplat till strategin för lika villkor i företagsfrämjandet. I tabellen nedan sammanfattas programmets olika beståndsdelar, eller insatsområden.

Slututvärdering 0-17 Tabell 1. Främja kvinnors företagande: huvudsakliga insatsområden Huvudsaklig målsättning Nytta (tillväxt) Insats Målgrupp Tidsram Övergripande mål Affärs- och Potentiella och befintliga företagare 2011- Att skapa tillväxt och innovationsutveckling 2014 förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Affärs- och Befintliga företagare inom gröna 2011- Att fler kvinnor väljer innovationsutveckling näringar 2014 att starta företag inom inom gröna näringar gröna näringar och att de företag som drivs av kvinnor inom de gröna näringarna ska bli mer konkurrenskraftiga. Möjligt Entreprenörskap vid Studerande kvinnor 2011- Öka förutsättningarna (tillväxt) universitet och högskola 2014 för kvinnor att utveckla Lärare och utbildningssamordnare sina entreprenöriella förmågor under studietiden. Synligt Ambassadörer för Gymnasieungdomar 2011- Att synliggöra och (attityder) kvinnors företagande 2014 sprida kunskap om Studerande vid universitet och kvinnors företagande. högskola Att möjliggöra för fler M.fl. arenor där potentiella företagare kvinnor att identifiera kan befinna sig (t.ex. ideella sig med en företagare. föreningar, folkhögskolor och yrkesinriktade utbildningar) Att inspirera och stimulera fler kvinnor att se företagande som ett naturligt karriärsval Golden Rules of Kvinnor som vill utveckla sitt 2013- Att synliggöra och öka Leadership ledarskap/ta en mer ledande roll 2014 kunskapen hos individer, näringsliv Kvinnor och män i ledande positioner och samhälle så att fler som ser vikten av fler kvinnor i ser vikten av kvinnors ledande befattning ledarskap och entreprenörskap Samtliga Strategin för lika villkor i Regionalt utvecklingsansvariga 2011- Strategin ska bidra till företagsfrämjandet Offentligt finansierade 2014 en strukturförändring företagsfrämjare (strategin så att kvinnor och män Politiker på regional och lokal nivå klar i tar del av offentligt Kommunala mars finansierat näringslivsutvecklare/chefer 2015) företagsfrämjande på Myndigheter med uppdrag inom lika villkor entreprenörskaps/näringslivsutveckling och regional tillväxt.

Slututvärdering 0-18 1.6 Främja kvinnors företagande är en del i en större ambition Vid sidan av Främja kvinnors företagande har en rad insatser pågått i Sverige, på uppdrag av regeringen med ambition att verka för jämställd regional tillväxt. Exempelvis har samtliga regionalt utvecklingsansvariga haft i uppgift att ta fram regionala handlingsplaner för att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet. Som ett stöd i detta arbete har Tillväxtverket arrangerat nationella mötesplatser och erfarenhetsträffar för regionalt utvecklingsansvariga aktörer att träffas och utbyta erfarenheter. Parallellt med detta finns även regionala resurscentra för kvinnor på plats regionalt med syfte att utgöra stöd och bidra till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors delaktighet i det regionala tillväxtarbetet. Dessutom har en kunskapshöjande insats under namnet Ta täten! bedrivits, en kostnadsfri utbildning som vänt sig till politiker i näringslivs- och tillväxtfrågor samt chefer, handläggare och rådgivare i företagsfrämjande organisationer och kommuner över hela landet. Syftet har varit att öka kunskapen om hur ett företagsfrämjande på lika villkor bidrar till regional tillväxt och utveckling. Sammantaget har ett en rad insatser i närtid genomförts, med syfte att sätta fokus på jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet. 1.7 Programmet har utvärderats vid ett flertal tillfällen Det svenska programmet Främja kvinnors företagande har i ett internationellt perspektiv varit en unik satsning: programmet har fokuserat på kvinnors företagande utifrån ett tillväxtperspektiv men har tagit ett brett grepp kring frågan genom sitt fokus både på individer (såväl potentiella som befintliga företagare), attityder om kvinnor som företagare och strukturer inom det ordinarie företagsfrämjande systemet. I jämförelse med andra länder har programmet också löpt under relativt lång tid, tillägnats mycket resurser och utvärderats löpande. 9 Programmet har tidigare utvärderats vid tre tillfällen: Under hösten år 2008 genomfördes en mittutvärdering och år 2011 genomfördes en slututvärdering av programmets första period (2007-2010). År 2013 genomfördes en mittutvärdering av programmets andra period. Slututvärderingen av programmets första period visade att programmet i vissa delar av landet behandlades som en jämställdhetssatsning, medan den i andra delar av landet betraktades som en näringspolitisk satsning. Detta kunde delvis förklaras med att ansvaret för implementeringen av programmet inte alltid låg på regionala aktörer med tillväxtansvar vilket i sin tur påverkade utformningen av insatser för företagarna. Utvärderingen visade att ett alltför stort fokus på jämställdhet fick som effekt att vissa projekt fokuserade på att nå kvinnor snarare än företagare. I vissa fall innebar detta att insatserna baserade på stereotypa föreställningar om kvinnor, snarare än affärsutvecklande insatser för företagare. Orsaken till detta kunde förklaras av bristande genuskompetens, begränsande attityder och okunskap om branscher hos regionalt utvecklingsansvariga aktörer och företagsfrämjande aktörer. Inför den andra programperioden (2011-2014) ändrades arbetsfördelningen och aktörer med regionalt tillväxtansvar blev ansvariga för beslut om projekt inom affärs- och innovationsutvecklingsinsatserna över hela landet. I den satsningen förtydligades programmets fokus på tillväxt och regeringen angav också att särskilda ansträngningar ska göras för att nå kvinnor inom gröna näringar, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg samt utbildning. 10 9 För mer information om satsningar i andra länder, se Tillväxtanalys (2014) Insatser för att främja kvinnors företagande en internationell kunskapsöversikt, PM 2014:11 10 Tillväxtverket (2011) Slututvärdering av programmet Främja kvinnors företagande och (2013) Mittutvärdering av programmet Främja kvinnors företagande och Regeringen (2011) Program för att främja kvinnors företagande, Regeringsbeslut N2011/1250/ENT

Slututvärdering 0-19 I både slututvärderingen och mittutvärderingen uppmärksammades att kapacitet och vilja att strategiskt arbeta med kvinnors företagande som en tillväxtfråga varierade mellan olika regionala aktörer och är personberoende. I mittutvärderingen undersöktes förutsättningar till måluppfyllelse och långsiktig påverkan på det regionala tillväxtarbetet och det företagsfrämjande systemet. De indikatorer som var möjliga att följa upp indikerade sammantaget att förutsättningar för måluppfyllelse vid programmets slut är goda. Deltagande företag angav i stor utsträckning att de är nöjda med de insatser de tagit del av i programmet. De angav också att deltagande skapar nytta och mervärde för företagandet. Dock såg utvärderingen ett behov av att än mer tydliggöra programmets ambition att bidra till tillväxt för att undvika att satsningen ses som en jämställdhetspolitisk insats, framförallt bland regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Utvärderingen visade vidare att förutsättningarna för hållbarhet och långsiktighet i de insatser som görs idag inte är goda. Detta har en tydlig koppling till den regionala mottagarkapaciteten som vid tidpunkten för utvärderingen (år 2013) inte var fullt utvecklad avseende samsyn, samverkan och regionalt ägarskap. Detta tycktes i stort bero på att satsningens ambitioner inte var förankrade i den politiska ledningen regionalt. Mittutvärderingen visade att kvinnors företagande fortfarande behandlas som en separat fråga jämsides andra tillväxtorienterade insatser snarare än en regionalt strategisk tillväxtfråga. Föreliggande rapport är alltså slututvärderingen av programmet 2011-2014. Utvärderingen syftar till att besvara följande huvudsakliga områden och frågeställningar: - Måluppfyllelse: i vilken utsträckning har programmet nått uppsatta mål? - Effektivitet: i vilken utsträckning har programmet genomförts på ett effektivt, ändamålsenligt sätt? - Hållbarhet: vilka är förutsättningarna för att programmets resultat och effekter kan bli långsiktigt hållbara Som komplement till denna utvärdering har Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, regeringens uppdrag att utvärdera de delar av programmet Främja kvinnors företagande som utförs av Tillväxtverket och avser perioden 2011 2014. Medan föreliggande rapport fokuserar på programmets genomförande, måluppfyllelse på kort/medellång sikt och förutsättningar för hållbarhet kommer Tillväxtanalys utvärdering fokusera på mer långsiktiga effekter av programmet.

Slututvärdering 0-20 2. METOD OCH DATAKÄLLOR Denna rapport är alltså slututvärderingen av programmet Främja kvinnors företagande 2011-2014. Syftet är både kontrollerande och lärande. Utvärderingen ska därmed redogöra för vad programmet har uppnått och bidragit till, samt bidra till lärande genom att dra slutsatser utifrån arbetet med programmets genomförande, resultat och effekter, regionalt och nationellt. Utvärderingen ska dessutom mynna ut i rekommendationer om fortsatt utveckling på nationell och regional nivå efter programmets slut. I detta kapitel beskrivs kortfattat den metodologiska ansatsen för utvärderingen, samt vilka datakällor den bygger på. 2.1 Utvärderingsansats: teoribaserad utvärdering med fokus på förutsättningar och omvärldsfaktorer som påverkar programmet Det finns alltså antal uppställda mål som programmet ska bidra till att uppnå: - att bidra till tillväxt genom fler och växande företag - att påverka attityder om kvinnor som företagare bland såväl offentliga aktörer som aktörer i näringslivet samt allmänheten i stort - att påverka ordinarie företagsfrämjande system: systemet ska präglas av lika villkor för kvinnor och män att ta del av systemets erbjudanden för att starta och driva företag Programmet adresserar därmed komplexa samhällsfrågor som rör flera perspektiv: entreprenörskap, tillväxt och genus. Aktiviteter, målsättningar och förutsättningar för måluppfyllelse skiljer sig mellan programmets olika satsningar. Ansatsen i föreliggande utvärdering är teoribaserad utvärdering, vilket innebär att den görs med utgångspunkt i programmets uppbyggnad och hur programmet är tänkt att fungera för att leda till önskvärda effekter. I värderingen av programmet använder Ramböll etablerade utvärderingskriterier, som förespråkas av bl.a. Världsbanken och EU-kommissionen. I följande utvärdering är dessa: - Måluppfyllelse: i vilken utsträckning har programmet nått uppsatta mål? - Effektivitet: i vilken utsträckning har programmet genomförts på ett effektivt, ändamålsenligt sätt? - Hållbarhet: vilka är förutsättningarna för att programmets resultat och effekter kan bli långsiktigt hållbara Grunden för utvärderingen är Tillväxtverkets förändringsteorier, uppföljningsplaner och målsättningar för programmets samtliga satsningar som tillsammans utgör programmet Främja kvinnors företagande. De kausala länkarna mellan aktiviteter, utfall, resultat och effekter som förändringsteorierna anger klarläggs och testas systematiskt utifrån både de data som samlats in inom ramen för uppdraget (intervjuer, enkätresultat m.m.), samt utifrån beprövad erfarenhet, kunskap från tidigare studier och forskning. Fokus ligger också på förutsättningar och omvärldsfaktorer som påverkar programmets förutsättningar. Vad avser programmets ambitioner att bidra till tillväxt genom fler och växande företag ställs programmets resultat i relation till undersökningar avseende småföretagens generella tillväxtvilja, framtidstro och faktiska tillväxt. Vad avser programmets ambitioner att påverka attityder om kvinnor som företagare och att påverka ordinarie företagsfrämjande system utvärderas förutsättningarna för detta med utgångspunkt i tidigare genusforskning. I denna utvärdering analyseras därför i vilken mån och på vilket sätt programmet i sin helhet och de olika satsningarna bidrar till att förändra befintliga genusmönster av segregering och hierarki inom företagande. Analysen urskiljer vilka typer av insatser som inneburit en reell förändring av genusrelaterade strukturer, symboler, interaktioner